Nya dikter av Kobos Kaminska

Lundapoeten Barbara Kobos Kaminska. Foto: Privat.

Mitt landskap i tystnaden/Mój pejsaż w Ciszy heter den polsk-svenska lyrikern Barbara Kobos Kaminskas nya diktsamling. Den innehåller dikter från 1965 och fram till förra året och blir på så vis en bild av hur poetens tankevärld utvecklats under denna tid.

Barbara Kobos Kaminska bor sedan 1975 i Lund och har gett ut flera tidigare diktsamlingar. Debuten kom 2003 med Krople Życia/Livets droppar  och redan året därpå kom: czas idzie … czas biegnie/tiden går … tiden flyr… på polska och svenska samt Krakowskie Kazimierz powraca/Crakow’s Kazimierz Returns på polska och engelska. Sedan följde Oddech ziemi /Jordens andning 2005, Landet överfyllt med aska 2009 och Skrawek Ziemi med sextio gamla och nya dikter, som endast gavs ut på polska.

Hennes dikter präglas ofta av tankar och minnen från förr, inte minst kan hon försjunka i tankar om Förintelsen – samlingen Landet överfyllt med aska kom ut på Förintelsens dag den 27 januari 2009. Men det finns också ljusa minnen – som jollrandet med den lilla dottern Anna.

Samlingens sista dikt lyder:
Jag är tystnaden
i tystnaden
ensamheten
i ensamheten
minnet
i minnet
Jag är framtiden
i det förflutna.
Vad jag har kvar
av tid är ovisst.
Natten sluter sig
i mitt inre landskap.

Översättningen till svenska har gjorts av Terho Paulsson

Som känd Lundapoet har Barbara Kobos Kaminska genom åren deltagit i många diktaftnar, ibland ensam och ibland tillsammans med andra.

När hon inte skapar egen poesi översätter hon gärna andra poeter till och från polska och svenska – men även engelska och spanska.  

DIkter av Barbara Kobos Kaminska i Polen-Bulletinen >>

Corona och presidentvalet i Polen

I veckans avsnitt talar vi om nyss bortgångne tonsättaren Krzysztof Penderecki. Det blir en Coronarapport – med fokus på regeringens munkavle på sjukvårdspersonal. I nyhetskommentarerna om den höga inflationen och en blixtsnabb förändring av vallagen som gör att presidentvalet kan genomföras i maj. Nyhetskommentator: Gunilla Lindberg. Poddvärdar är Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl. Lyssna här >>

Corona påverkar alltmer i Polen

I veckans avsnitt bjuder vi på nya vinklar av Coronapandemin: Om hembränt som blir handsprit, app som övervakar polacker i karantän, presidentvalet som ska genomföras som planerat trots smittorisken, skönhetsvård i hemmet och repatriering. Vi pratar med Marta Dybula i Katowice om solidariteten mellan polacker i svåra tider och om kulturlivets fortlevnad. Gunilla Lindberg ger nyhetskommentarer och förklarar bakgrunden till olika skeenden. Poddvärdar är Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka.

https://oembed.libsyn.com/embed?item_id=13653503

Polen får kritik för försämrad demokrati

Justitieminister Zbigniew Ziobro får kritik för domstolsreformen. Foto: Adam Guz, KPRM.

Polen är ett av de länder som har tappat poäng i den amerikanska organisationen Freedom Houses regelbundet utkommande index över demokratins utveckling i världen.

I index bedöms politiska rättigheter och medborgerliga friheter i en rad länder som placeras på en skala mellan 0 och 100. I årets rapport har demokratin försämrats i 64 länder och förbättrats i 37 länder.

Polen är ett av de länder där demokratin har inskränkts, rapporterar Freedom House.

Sedan 2015 har det polska indexet sjunkit med nio punkter med anledning av den nya lagstiftning som inskränker rättsväsendets oberoende och mediernas frihet. I förra valet förlorade regeringspartiet sin majoritet i senaten, vilket är oppositionens största framgång på flera år. Samtidigt använde regeringspartiet de offentliga medierna till sin politiska propaganda.

Regeringspartiet behöll dock majoriteten i sejmen, där de under förra året försökte göra om det polska rättssystemet, skriver organisationen.

Polen har också fått kritik för omläggningen av rättsväsendet från GRECO, Europarådets antikorruptionsgrupp).

Ett oberoende rättsväsen är ett grundläggande skydd mot korruption, skriver ordföranden Marin Mrcela i ett brev till justitieminister Zbigniew Ziobro. Domstolarnas självständighet och rättsstatsprincipen är hörnstenar i en demokrati, skriver Mrcela. Att domare kan utsättas för disciplinära åtgärder försvagar ytterligare domstolarnas oberoende, eftersom det begränsar domarnas frihet. Det ger den verkställande makten ytterligare mekanismer att kontrollera rättsväsendet och domarna och strider mot EUs lag.

Vi framförde stark kritik mot försvagningen av det polska rättsväsendets självständighet 2016–2018, skriver Mrcela, och vi kommer att fortsätta bevaka situationen i Polen. (onet.pl mars 2020)

Det föds för få barn i Polen

Det föds för få barn idag i Polen. Foto: wikipedia.

Förra året var antalet döda 35 000 fler än antalet födda i Polen, och det har sett ut på ungefär samma sätt under de senaste åtta åren – med undantag för 2017, då de nyfödda var lite fler än de avlidna. Befolkningen i landet minskar alltså kontinuerligt, vilket innebär att allt färre är med och bidrar till samhällsekonomin.

För att befolkningen ska ligga kvar på samma nivå som tidigare behövs att kvinnor i fertil ålder föder i snitt 2,1 barn. I Polen födde kvinnorna bara 1,43 barn, enligt färsk statistik från GUS (Statistiska centralbyrån). Även på landsbygden är födelsetalen mycket låga.

Anledningarna är flera, skriver GUS i sin rapport. Den viktigaste är att ungdomar idag går i skolan längre, och därför väntar med att ingå i fasta förhållanden och skaffa barn. Kostnaderna för att uppfostra barn ökar tveksamheten.

Under de senaste decennierna har samhället förändrats, och kvinnornas självständighet i förhållande till männen ökar. Det traditionella mönstret där mannen har bäst utbildning och högst lön har brutits. Kvinnorna är idag ofta bättre utbildade, och väljer dessutom att inte gifta sig utan själva ta hand om barnen. Mer än en fjärdedel av de barn som föddes 2018 växte upp med bara en förälder.

Utvecklingen i Polen är densamma som i andra länder i Europa, men de polska födelsetalen är ovanligt låga.

För att råda bot på den sviktande befolkningsutvecklingen föreslår GUS ett omfattande system av sociala satsningar, från förbättrad förlossningsvård och barnomsorg fram till förskoleåldern samt ekonomiska stöd till ensamstående mödrar.

PiS-regeringen införde visserligen 2016 ett generöst barnbidrag och räknade med att antalet nyfödda skulle öka med 400 000 om året. Och i början sköt barnafödandet i höjden men idag är siffrorna desamma som före barnbidraget.

En annan viktig faktor till den minskande befolkningen i landet är naturligtvis utvandringen – många unga företagsamma polacker flyttar utomlands för att jobba och stannar sedan kvar i det nya landet och bildar familj där. Många av de runt en miljon polacker som bor och arbetar i Storbritannien har till exempel ansökt om förlängt uppehållstillstånd i samband med Brexit. Det är inte självklart att de polska barn som föds i andra länder kommer tillbaka och bidrar till att bygga upp hemlandet.

Gunilla Lindberg

Stort missnöje med inflationen i Polen

Lönen ökar i Polen. Foto: wikipedia.

Det kommer rapporter om att tillväxten i den polska ekonomin håller på att avta. Det är i och för sig inte så märkligt – när nu konjunkturen vänder blir det kärvare tider i de flesta länder.

Polen har ju ända sedan kommunismens fall haft en jämn och stadig tillväxt på 3-4 % varje år, till och med under den globala bankkrisen 2008 då de flesta andra ekonomier svajade till. Den prognos som hittills har gällt är att ekonomin ska växa med 5,2 %, men nu bedömer man att 4 % är mer realistiskt.

Ekonomin i landet vilar på den inhemska konsumtionen. Polen var efter andra världskriget ett inte bara fattigt utan också misskött land. Efter kommunismens fall har polackerna rest sig, höjt sin levnadsnivå, sin ekonomiska ställning.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har under sina år vid makten stimulerat ekonomin ordentligt genom de omfattande barnbidragen, genom höjningar av minimilöner, minimipensioner och löner i största allmänhet.

Särskilt barnfamiljerna har vallfärdat till butikerna för att köpa mat, kläder och annat man behövt. Konsumtionen har ökat rejält.

Ökad konsumtion betyder – förutom vinster för företagen – fler jobb i handeln och i produktionen. De som nu får jobb bidrar också till ekonomin, både genom att konsumera och genom att betala skatt.

Men när det är goda tider vill arbetstagarna ha högre löner. I december satte lönerna rekord enligt GUS (Statistiska centralbyrån). Genomsnittslönen för anställda i mindre och medelstora företag låg på 5 600 złoty (nästan 15 000 svenska kronor). Men högre löner betyder inte bara mer inkomster åt staten (skatter) utan också högre priser – alltså inflation.

Konsumtionen i Polen har sjunkit under en tid, det verkar som att behoven i barnfamiljerna är mättade. Man har börjat spara pengar i stället för att sätta sprätt på dem. Då går konsumtionen ner, och då förlorar folk jobben. Då skapar de höjda priserna ett missnöje, och det missnöjet går ut över politikerna som med sin politik åstadkommit det nya läget.

Det kan komma att få politisk betydelse eftersom Polen håller presidentval i vår. President Duda är regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat, och en avmattning i ekonomin kan få många väljare att rösta på någon annan kandidat.

Duda är visserligen populär, men hans förtroende har sjunkit på senare tid. Olika opinionsundersökningar visar att flera av de andra kandidaterna har lika stort stöd bland befolkningen som han.

Regeringspartiet vill naturligtvis att deras egen kandidat ska vinna – det är nödvändigt för att PiS ska kunna gå vidare med sin omdaning av det polska samhället. Därför har Duda fått gå ut och lova en extra pensionsutbetalning i samband med presidentvalet – det gjorde man inför parlamentsvalet i höstas också, och det funkade bra.

Hur som helst – att den ekonomiska tillväxten beräknas bli 4 % i stället för 5,2 % under 2020 är inte illa.

I Sverige ligger prognosen på 1 % och EU beräknas snitta på 1,4 %.

Gunilla Lindberg

Välkommen till nya
Polen-Bulletinen

För femton år sedan var svenska mediers bevakning av vårt södra grannland Polen inte särskilt omfattande. För att råda bot på detta och informera på svenska om vad som sker i Polen och om relationerna mellan Sverige och Polen grundade jag webb-Bulletinen, en nyhetstidning online, bulletinen.org.

Jag har inte varit ensam om att göra Bulletinen, en rad fantastiska skribenter och fotografer har på ideell basis bidragit med material. Framför allt har Dorota Tubielewicz Mattsson bidragit med politiska analyser och vår fantastiska fotograf Stanisław Godula med både text och bilder. Tillsammans har vi under de här femton åren publicerat 13 500 nyhetsnotiser och 1200 längre artiklar.

Men nu behövs det en uppfräschning av Bulletinens yttre, och då passar vi på att byta namn, till det mer lättassocierade Polen-Bulletinen. Sidospalterna har fått stryka på foten eftersom de flesta läser Bulletinen på mobilen numera. Kalendarienotiser ligger i stället i huvudspalten.

Det nya formatet medger att vi kan ha en bild i sidhuvudet – den är tagen i Warszawa och visar slottet i Łazienkiparken, det som kallas Palatset på Ön. Parken ligger mitt i staden och ingår i det man inte ska missa vid besök i Polens huvudstad.

Vi önskar alla nya och gamla läsare välkomna till Polen-Bulletinen. Adressen är förstås densamma som tidigare – bulletinen.org.

Gunilla Lindberg
redaktör

Ros och ris under Macrons statsbesök i Polen

Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Mateusz Morawiecki. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.
Foto: Piotr Tracz, wikipedia.

Frankrikes president Emmanuel Macron har varit på statsbesök i Polen. Han har haft överläggningar med president Duda och premiärminister Morawiecki.

Macron har tidigare skarpt kritiserat reformer som PiS-regeringen genomfört: domstolsreformerna som underminerar rättssäkerheten, flyktingpolitiken osv. Men vid besöket i Warszawa fokuserade han på frågor där de två länderna har gemensamma intressen och därför borde kunna samarbeta.

Läs vidare >>

Publicerat i EU

Hoten mot den fria journalistiken

Adam Michnik, chefredaktör för Gazeta Wyborcza i Warszawa, deltog i ett panelsamtal om hoten mot journalistiken i Helsingborg. Här i samtal med professor Dorota Tubielewicz Mattsson.
Foto: Gunilla Lindberg.

Hur hotad är egentligen den fria journalistiken? Det var ämnet för ett panelsamtal på Helsingborgs stadsbibliotek på lördagen. Frågan gällde både internationellt, europeiskt, nationellt och lokalt.

Adam Michnik, chefredaktör för tidningen Gazeta Wyborcza, talade om läget i Polen, hur den nuvarande regeringen ockuperat de statliga medierna och bytt ut journalister på alla nivåer för att få en regimpositiv rapportering om inrikespolitiken.

Det finns många oberoende medier som på olika sätt försöker hålla fanan högt, sade Michnik. Men även de är hotade, eftersom de ofta ägs av mediehus med utländskt kapital. Regeringen vill nu att polska investerare ska ta över för att få en Polen-vänlig rapportering.

Regimen har tagit över de statliga medierna, sade han, och även andra institutioner i den offentliga förvaltningen. Det är inte statens institutioner längre, det är partiets.

På scenen fanns också Expressens kulturchef Karin Olsson som stod för det nationella perspektivet – hon talade om de påtryckningar som svenska medier utsätts för av t.ex. Kinas ambassadör. Kina agerar med ett aggressivt språkbruk och hot för att få svenska medier att rapportera på rätt sätt om förläggaren Gui Ming Hai. Ett annat exempel var protesterna mot Jyllands-Posten som publicerat en satirbild där stjärnorna i den kinesiska flaggan ersatts med Corona-virus.

Andra hot är de ekonomiska, Google och FB övertar allt mer av annonsintäkterna, konstaterade Karin Olsson. Det är också ett problem att så många inte har förtroende för de etablerade medierna utan söker sig till de s.k. alternativa medierna – sajter på nätet som ger sin egen, ofta populistiska beskrivning av vad som sker i landet.

Michnik var lite road av diskussionerna om alternativa medier.

I Polen tror alla att mediesituationen är perfekt, alla journalister och medier är oberoende – ingen har hört talas om Sverigedemokraterna och deras sajter, sa han.

För det internationella perspektivet stod DNs Warszawa-korrespondent, Michael Winiarski som varit korrespondent i många länder, bl.a. Moskva och New York.

Han konstaterade att det ofta är svårt att skriva om nyheter från Polen eftersom svenskar i gemen vet så lite om landet.

Domstolsreformen är så komplicerad att den nästan är omöjligt att förklara, sade han.

Winiarski talade också en del om de ryska medierna, som har det ännu besvärligare än de polska.

Polen är ju ingen diktatur, sade Winiarski.

Helsingborgs Dagblads chefredaktör Jonas Kanje är engagerad i yttrandefrihetsfrågor och talade om farorna med att den seriösa journalistiken får det svårare. De som på alternativsajterna skriver om läget i Sverige och världen ger sin egen syn på händelser och politik, medan utbildade journalister vet att alla frågor har två aspekter som måste belysas lika väl.

Moderator var Gabriel Stille, själv journalist men också lektor i svenska på universitetet i Warszawa.

Gunilla Lindberg

Polen väljer president 10 maj

På onsdagen meddelades att det polska presidentvalet hålls söndagen den 10 maj. Om ingen kandidat får över 50 % av rösterna hålls ett andra val mellan de två starkaste kandidaterna två veckor senare.

Regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat är liksom förra gången Andrzej Duda, som nu avverkat sin första mandatperiod. Duda är från början jurist och arbetade på universitetet i Kraków som lärare när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński kallade honom till Warszawa för att bli president. Duda är populär bland väljarna och ligger bra till för att få en andra period i presidentpalatset. Det är dock inte självklart att han blir omvald, PiS har på senare tid tappat många väljare.

Lagar stiftas i sejmen och går vidare till senaten för godkännande – det händer att nya lagar återremitteras till sejmen för bearbetning. Sedan ska presidenten underteckna lagen innan den träder i kraft. Idag har PiS majoritet i sejmen men inte i senaten. Om Duda inte får förnyat förtroende får PiS problem med att genomföra sin agenda under de närmaste fem åren.

Veteranen Małgorzata Kidawa-Błońska är kandidat för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Hon har tidigare varit talman i sejmen, presstalesperson för förra premiärministern Ewa Kopacz och idag vice talman. Hon är utbildad filmproducent och sociolog.

Den samlade vänsterns kandidat är Robert Biedroń, som efter en period som parlamentariker blev uppskattad borgmästare i Słupsk. Han grundade förra året partiet Wiosna (Våren), är expert på hbtq-frågor och mänskliga rättigheter.

Ordföranden i Bondepartiet (PSL), Władysław Kosiniak-Kamysz, ställer upp för sitt parti. Han är läkare i botten och har varit socialminister i regeringen Tusk.

Högerextrema Konfederacjas kandidat blir Krzysztof Bosak, och den socialt engagerade journalisten Szymon Hołownia ställer upp som oberoende kandidat.

Presidentkandidaterna måste ha 100 000 namnunderskrifter som visar att det finns väljare som vill rösta på dem. (Polennu.dk och wB 5 feb 2020)

Publicerat i val

Vita Örnen till Zofia Posmysz-Piasecka

Journalisten och författaren Zofia Posmysz-Piasecka signerar böcker under ett framträdande på Austriackie Forum Kultury 2017. Foto: Stanisław Godula

Journalisten och författaren Zofia Posmysz-Piasecka, som själv överlevt de nazistiska koncentrationslägren i Auschwitz, Ravensbrück och Neustadt-Gleve (båda i Tyskland), har av president Andrzej Duda tilldelats Vita Örnens orden, Polens högsta civila utmärkelse.

Anledningen är hennes enastående insatser för att sprida kunskap om Förintelsen och om polackernas martyrskap i de nazityska koncentrationslägren under andra världskriget. Hon har också presenterat sanningen om den stora tragedin litterärt i böcker som Pasażerka, Wakacje nad Adriatykiem och Ten sam doktor M.

Text och bild: Stanisław Godula

Polska vägar bland Eus mest belastade

Trafiken är tät i många polska städer. Här Aleje Jerozolimskie i Warszawa.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Łodż är en av de städer vars vägar är hårdast belastade i Europa. En bilförare från  Łodż, som ligger ligger på tredje plats, tillbringar i genomsnitt 186 timmar om året i bilköer. Łodż ligger på tredje plats i Europa och Kraków kommer som god fyra.

Det framgår av TomTom Traffic index 2019, som mäter trafiken i 416 städer i femtiosju länder runt om i världen. 

Värst i Europa är annars Bukarest och Dublin, och värst i världen är den indiska staden Bangalore.

Flera andra polska städer ligger förhållandevis högt på listan –  Poznań, Warszawa, Bydgoszcz, Białystok, Bielsko/Biała och Katowice.

I samtliga av de polska städerna blir trafiken allt intensivare, i synnerhet Kraków. 

Förutom att de polska vägarna är hårt belastade i trafiken är de dessutom bland de farligaste i Europa. Polen kommer enligt EUs statistikbyrå Eurostat på femte plats när det gäller trafikolyckor i förhållande till folkmängden, och på tredje plats när det gäller dödsolyckor bland cyklister. 

Premiärminister Mateusz Morawiecki har utlovat både skärpningar av trafiklagarna och satsningar på såväl polis som på infrastruktur. (Notes from Poland feb 2020)

Adam Michnik till Helsingborg

Adam Michnik. Foto: Foto: Stephan Röhl, wikipedia

Hur hotad är egentligen den fria journalistiken?
Den 8 februari kl 14.00 kommer den legendariske chefredaktören för Gazeta Wyborcza, Adam Michnik, till Helsingborgs stadsbibliotek där han tillsammans med chefredaktören för Helsingborgs Dagblad, Jonas Kanje, Expressens Kulturchef Karin Olsson och journalisten Michael Winiarski från Dagens Nyheter samtalar om hoten mot det fria ordet i Europa och i Sverige.

Samtalet modereras av journalisten Gabriel Stille.
”Democracy dies in Darkness” är The Washington Posts devis som används sedan 2016 då Donald Trump vann presidentvalet. ”Fake news” och ”alternativa fakta” är begrepp de flesta har hört sedan USA:s president förklarat öppet krig mot den fria pressen. Även i Europa hårdnar klimatet för journalister som värnar det fria ordet. Chefredaktören Adam Michnik vet vad det innebär när statsmakten försöker begränsa möjligheterna för redaktionell bevakning och granskning. Men hur ser utvecklingen ut i Sverige? Inte kan väl det fria ordet vara hotat? Missa inte detta brännande aktuella samtal!

hemsida här: https://www.kulturwknd.se/programfb-event här: https://www.facebook.com/events/1546989382118808/

Ekonomer varnar för sämre tillväxt

TIllväxten i Polen minskade förra året från 5,2 % till 4 %, och prognosen för de närmaste åren är negativ. Ett viktigt skäl är att den privata konsumtionen, som i många år varit så viktig för den polska ekonomin, har gått ner. Hushållens sparande ökar däremot markant.

Det skriver den ekonomiska analyssajten Think.Ing och hänvisar till de första officiella siffror som släppts.

Investeringarna har återhämtat sig, och utrikeshandeln har också gått bra – Eurozonen är Polens största exportmarknad och utrikeshandeln har positiva siffror. Handelskriget mellan USA och Kina har inte påverkat Polen nämnvärt. 

Inför det nya året tror Think.Ing att den privata konsumtionen kommer att minska ytterligare men att de sociala transfereringarna ändå kommer att bidra till att konsumtionen hålls uppe i stor utsträckning. Det handlar dels om de höjda lönerna –  minimilönen är nu 2600 złoty (cirka 7000 svenska kronor) och en medellön 5600 zl (15000 SEK), och dels om bidragen till barnfamiljerna och pensionärerna. Barnbidraget på 500 zl (1300 SEK) per barn och månad har hjälpt många fattiga polska barnfamiljer, som fått möjlighet att köpa sådant som växande barn ständigt behöver. Att sparandet har ökat rejält kan nog ses som att många medelklassfamiljer också sätter in pengarna på banken med tanke på barnens utbildning.  *

Men höjda löner innebär också högre priser, vilket kan hämma reallönetillväxten, skriver Think.Ing. Likaså kommer många små och medelstora företag att hålla igen på investeringarna  eftersom lönekostnaderna ökar, liksom skatterna. (Think.Ing och wB jan 2020)
* Texten är korrigerad.

Domstolsreformen sänker Polens korruptionspoäng

Ungern är det land i EU där korruptionen har ökat mest, såväl under det senaste året som på längre sikt. År 2012 uppnådde landet 55 poäng av 100 på Transparency Internationals index, och förra året 44. Ungern, Rumänien och Bulgarien är de mest korrupta länderna i EU.

Polen ligger kvar på samma nivå som 2012 med 58 poäng. Liksom Ungern och Rumänien har Polen infört lagar som försvagat domstolarnas oberoende vilket gör det svårare att åtala personer i samhällstoppen för korruption, skriver organisationen.

De nordiska länderna når höga poängtal, men de har sjunkit under de senaste åren på grund av bankers och storföretags inblandning i utländska skumraskaffärer. Som exempel nämns telekomjätten Ericssons inblandning i dubiösa kontrakt i bland annat Kina och Vietnam och penningtvättskandalerna med Danske Bank och Swedbank i Estland.

Grekland, Italien och Estland går åt andra hållet – Estland har ökat sin poäng från 64 till 74 sedan 2012.

Genomsnittspoängen för EU som helhet ligger dock på samma nivå som tidigare. (Europaportalen jan 2020) 

Lås in hunden när prästen kommer!

En kyrka i Białystok har känt sig manad att påminna om hur man bör uppföra sig när prästerna kommer på besök.

Hunden bör vara inlåst, man bör vara propert klädd och barn ska vara redo att visa sina betyg från kristendomsundervisningen i skolan. Man bör också ge prästen ett kuvert med en lämplig summa när han går.

I Polen är det tradition att prästen besöker församlingsmedlemmarna för att välsigna deras hem inför det nya året. Man bör då ha tagit fram sådant som behövs – en bibel, en skål med vigvatten, en handduk. Det duger inte att rusa in till grannen och be att få låna av dem i sista stund.

Man ska också tänka på att vara snyggt klädd, skriver kyrkan på sin hemsida. Att ta emot i morgonskor eller rentav barfota är att visa ringaktning för katolicismen. 

Alla i familjen bör vara hemma, föräldrar får inte acceptera att barnen ger sig iväg när prästen ska komma. Tvärtom ska de ha plockat fram sina betyg från bibelkursen och visa upp.

Prästens årliga besök är ett utmärkt tillfälle att ta upp och diskutera problem i familjen, skriver kyrkan. Man kan också ta upp sådant man oroar sig för när det gäller fosterlandet eller arbetet i församlingen, skriver kyrkan i Białystok.

Det är också lämpligt att ha ett kuvert med pengar redo till prästen som tack för hans besök. Ännu bättre är det med två kuvert – kyrkan behöver repareras och underhållet kostar pengar.

Den som inte ger pengar eller vill ha besök  får räkna med att vara avstängd från alla kyrkliga tjänster i framtiden, skriver kyrkan på sin hemsida. Det finns också en påminnelse om utlovade donationer från tidigare år som inte betalts in.

Polackerna är ju ett erkänt troende folk, och kyrkans ställning är stark i landet. Över 90 % av polackerna uppger i opinionsundersökningar att de är katoliker, samtidigt är Polen det land där kyrkligheten minskar mest.  (Natemat.pl och Notes from Poland jan 20)

Författarträff med Grzegorz Gauden

Öst- och centraleuropakunskap vid Lunds Universitet  bjuder in alla intresserade till ett möte med Grzegorz Gauden, författare till  ”Lwów – slutet på en illusion. Berättelsen om Novemberpogromen 1918”.  

Grzegorz Gauden berättar om tillkomsten av sin bok och de viktigaste tilldragelserna den beskriver, följt av samtal med författaren ledda av Krzystof Stala och Jan Axel Stoltz. 

Pogromen i Lwów har helt gömts undan ur Polens historia. Gaudens bok ger för första gången en detaljerad historisk beskrivning av dessa tragiska händelser . På en i dagarna publicerad lista över år 2019:s intressantaste böcker har en av TVN24:s ledande kulturjournalister  placerat  Grzegorz bok  på första plats.

Träffen kommer att hållas på polska.

Grzegorz Gauden är till sin utbildning jurist och ekonom. Som journalist för Solidaritet i Poznan blev han den 13 december 1981 internerad.  Åren 1984-1993 levde han som politisk flykting i Sverige, där han bl.a. var ordförande för Svenska Stödkommittén för Solidaritet i Lund. Efter återkomsten till Polen arbetade han som tidskriftsredaktör. Åren 2004-2006 var han chefredaktör  för den ledande tidningen Rzeczpospolita och åren 2008-2016 direktör för nationella kulturinstitutet  Książki  (Böcker) med uppgift att sprida polsk litteratur utomlands och främja läsande och bibliotek inom landet. 

Författarträffen med Grzegorz Gauden är på måndag den 20 januari klockan 17.30 – 19.00 i Språk- och litteraturcentrum vid Lunds Universitet (SOL) i sal A339, tredje våningen i byggnad A (Absalon), ingång mitt emot Universitetsbiblioteket och Skissernas museum, i hörnet vid Finngatan.  

Allt fler flyglinjer till Polen

Norwegian öppnar flera nya flyglinjer till Polen i vår.
Foto: Aeroprints.

Det sker ständiga förändringar i flygrutterna från och till Sverige, och nytt för i år är ett ökat satsande på östra Europa – särskilt Polen och Tyskland.

Det skriver Aftonbladet, som kartlagt förändringarna.

Från den 2 april flyger Norwegian till Gdańsk fyra gånger i veckan från Arlanda/Stockholm och två gånger i veckan från Landvetter/Göteborg.

Norwegian satsar också på Sydsverige – från april blir det två avgångar i veckan till Gdańsk, två till Szczecin och två till Poznań från Kastrup/Köpenhamn. (AB 30 nov 19)

Intima förhör inför kyrklig vigsel i Polen

Polskt bröllop.
Foto: Alina Zienowicz.

Katolska kyrkan förändrar nu sina rutiner inför vigsel i de polska kyrkorna. De nya reglerna, som omfattar 70 sidor, innebär att det blivande brudparet ska genomgå en noggrann utfrågning om diverse mer eller mindre intima frågor innan prästen kan godkänna dem för äktenskap.

Det rapporterar nätportalen Natemat.pl.

Avsikten är att anpassa de kyrkliga föreskrifterna till de nya utmaningar som såväl prästerna som fästfolket står inför, uppger biskoparna.

Det går inte att bara följa ett formulär och pricka in Ja eller Nej – tvärtom, prästen ska gå in i detaljer.

Parterna förhörs om viljan att ingå äktenskap – men också om viljan och förmågan att skaffa barn. Hinder som impotens och infertilitet ska granskas. Om någondera parten genomgått könsbyte gäller särskilda regler, då ska Vatikanen först ge tillstånd.

Särskilt vikt läggs när det ska ingås s.k. blandade äktenskap. Allt som kan tänkas vara relevant ska så noggrant som möjligt skrivas ner i ett protokoll. Om prästen får veta något som inte kan sorteras in under de befintliga rubrikerna ska upplysningarna skrivas i marginalen.

Förändringarna träder i kraft nästa sommar. (Natemat.pl 28 nov 19)

Åtalet mot Jan T Gross läggs ner

Den polsk-amerikanska historieprofessorn Jan T Gross.
Foto: A Zielinska.

Utredningen mot den polsk-amerikanske historikern Jan T Gross har lagts ner. År 2015 stämdes han för att ha kränkt den polska nationen sedan han i en tidningsartikel skrivit att polackerna dödade fler judar än tyskar under andra världskriget.

Åklagaren säger att man efter samråd med experter kommit fram till att det inte går att fastställa hur många tyskar eller judar som dödats av polacker under andra världskriget. Det uppger nyhetssajten Notes From Poland.

Gross artikel publicerades i den tyska tidningen Die Welt och väckte stor uppmärksamhet både internationellt och nationellt. Den statliga myndigheten IPN (Nationella Minnesinstitutet) anklagade honom för historieförfalskning och han drogs inför rätta. Utredningen har pågått i fyra år.

Samtidigt ansåg många, bland den judiska organisationen Simon Wiesenthal Center, att utredningen var en politisk häxjakt på Gross, som tidigare skrivit uppmärksammade böcker om pogromerna i Jedwabne 1941 och Kielce 1946.

Frågan om polackers eventuella deltagande i utrotningen av judar är ett känsligt kapitel i landet. I början av 2018 antogs en lag som gjorde det straffbart att offentligt hävda att Polen bar något ansvar för Förintelsen. Lagen uppfattades som ett sätt att putsa den polska historien, och protesterna från Israel var kraftiga. USA lät regeringen förstå att president Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki kunde räkna med besöksförbud i Vita huset tills lagen ändrats.

Samtidigt gömde många polska familjer med risk för sina egna liv judiska grannar och vänner undan nazisterna under kriget. Den mest kända är socialarbetaren Irena Sendler som smugglade ut flera tusen judiska barn ur Warszawas getto och därmed räddade deras liv. (Notes From Poland och wB 26 nov 19)

Läs också Gross artikel utred av åklagare >>

PiS får kritik för massinvasion

Nationalistledaren Robert Winnicki.
Foto: Wiktor Baron.

Etnisk sammanhållning är viktigare än ekonomisk tillväxt. Om arbetskraften inte räcker till för företagen får man vänta med att skapa nya jobb tills det har fötts fler barn.

Det säger Robert Winnicki och Krzysztof Bosak, parlamentariker med hemvist i högerextrema Konfederacja (Konfederationen), som numera finns med i sejmen. Det skriver nyhetssajten Notes from Poland.

Kulturell, etnisk och religiös sammanhållning är mycket viktigare än att det finns tillräckligt med arbetskraft, Polen får inte bli en näringslivsdiktatur. Regeringen tog visserligen inte emot EUs flyktingkvot 2015, men sedan har man släppt in tio gånger så många immigranter, menar de.

Polen har faktiskt en ganska stor arbetskraftsinvandring. I första hand kommer de från Ukraina och Vitryssland, men många är också asiater som anses ha jämförelsevis lätt att anpassa sig till ett liv i Polen. Enligt EUs statistikbyrå Eurostat visar att Polen i år för andra året i rad utfärdat fler uppehållstillstånd för invandrare utanför EU än något annat medlemsland. Närmare en miljon av dem är ukrainare. (Notes from Poland och wB 27 nov 19)

Skånsk-polskt Purimszpil gästspelade i Warszawa

En scen i Purimszpil – Gwidon Jakowlew som Esters farbror framför delar av kören: Marysia Tencer, Ewa Oher, Jan Axel Stoltz. Foto: Stanisław Godula

I drygt tio år har den funnits, teaterensemblen som ibland kallats för Lundavänner men oftast inte har något namn alls. Med kabareter och musikskådespel på polska har den roat sin publik inte bara hemma i Lund och Malmö utan också i bl.a. i Köpenhamn, Göteborg, Paris, New York, Israel och Warszawa, där den judiska kulturfestivalen Singers Warszawa fem gånger utgjort ramen för framträdandena.

Läs vidare >>

Polanerna – ett hittepå-folk?

Ett av namnen på Polen är Lechia, som återfinns i olika fotbollsklubbars namn – som t.ex. Lechia Gdańsk. Lechia är en form av Lech.
Foto: Roger Gorączniak, wikipedia

”Polen, detta arma sädeskorn mellan historiens kvarnhjul, är många gånger en svårfångad nation, man bör dock alltid komma ihåg att det är ett jordbruksland” skrev en gång Kjell Albin Abrahamson och anslöt sig till den gängse uppfattningen att grundord för landets namn Polska är det polska pole, som kan betyda ’fält, åker’.

Ofta och länge har det också hetat att en västslavisk folkgrupp Polanie (polanerna) under andra hälften av 900-talet gav namn åt Polen. De ska ha fått sitt namn efter just pole (fält), eftersom de var slättinvånare och bönder. Men odlingsmark kallades på den tiden knappast pole utan snarare rola (jordbrukare heter än idag rolnik – och jordbruk rolnictwo).

Polanerna fanns inte

Den polske arkeologiprofessorn Przemysław Urbańczyk har till och med ifrågasatt att en folkgrupp som kallades polaner över huvud taget existerat. Åtminstone saknas tillförlitliga vittnesbörd som kan visa att det verkligen funnits ett folk som kallades polaner. Polanie är enligt Urbańczyk i stället ett politiskt begrepp, som uppstod i början av 1000-talet för att beteckna den nya polska statsbildningen, skriver Peter Johnsson i sin bok Polen i historien.

Benämningen polanie fanns inte på den tiden, Mieszkos land kallades Mieszkos land och därefter eventuellt Gniezno-riket. Enligt professor Władysław Duczko infördes benämningen polanie av Mieszkos son Bolesław Chrobry (den tappre). Det finns alltså inga källor som talar om att det fanns ett folk som kallades polanie (polaner). Och det är väldigt viktigt, för om det inte fanns polaner, varifrån kom då namnet Polen? En del historiker, som ser att det där med polaner inte håller, har gjort om glopeaner (som bodde vid sjön Gopło) till polaner.

Ursprunget till landets namn är dunkelt och ouppklarat, och flera mer eller mindre fantasifulla förklaringsförslag har lagts fram, liksom en del folketymologier.

Landets officiella namn är sedan länge Rzeczpospolita Polska (Republiken Polen), men till vardags används Polska. Det är en femininform av adjektivet polski, som sannolikt substantiverats och fått namnstatus via ordparet polska ziemia eller ziemia polska (det polska landet, den polska jorden). Apropå nationalitetsadjektiv kan nämnas att polisker (polsk) är belagt i svenskan sedan 1300-talet.

Hur gamla är egentligen statsnamnen Polen, Poland, Pologne, Polonia? Något säkert svar har inte lämnats, men det brukar heta att man hittat skriftliga belägg åtminstone från cirka år 1000 för den äldsta varianten, det medeltidslatinska Polonia.

Som ett kuriosum kan nämnas att Polen runt om i världen i ett tjugotal länder används både som förnamn och som släktnamn. Polen ingår också i namnet på ett radioaktivt grundämne: polonium. En av dess upptäckare var polskfödda Nobelpristagaren Marie Skłodowska Curie.

Lechia är däremot välkänt

Lech var en av tre bröder som enligt legenden grundade de slaviska folken. De två andra hette Czech och Rus.
Bild: Walery Eljasz-Radzikowski (1841-1905), Nationalbiblioteket. 

Ett gammalt namn på Polen är Lechia, som numera ingår bland annat i varunamn och i namnet på flera fotbollsklubbar, bland annat välkända Lechia Gdańsk. Lechia anses kunna vara bildat till namnet på en av slavernas tre legendariska urfäder: Lech. (De två andra heter Czech och Rus.)

Flera länder har sina egna namn på Polen. Litauerna talar om Lenkija, och ungrarna säger Lengyelország. Kanske går de tillbaka på namnet på en gammalslavisk, gåtfull folkstam i sydöstra Polen Lędzianie. Andra namnvarianter är Lehistan, Lachestan och Lahastan.

Bo Bergman

Herman Lindqvist på Senatorska

Liliana Komorowska Lindqvist och Herman Lindqvist presenterar sin nya bok, Sverige–Polen 1000 år av krig och kärlek på ett möte med Polsk-Svenska Föreningen i Warszawa.

Den 6 november presenterade författaren och journalisten Herman Lindqvist, välkänd och uppskattad i Polsk-Svenska Föreningen i Warszawa, sin nya historiska bok Sverige – Polen, 1000 år av krig och kärlek för medlemmarna på Senatorska den 6 november.

Hermans intressanta berättelser om de ofta okända svensk-polska relationerna genom hela historien har översatts av Liliana Komorowska Lindqvist.

Författaren bekräftade att arbete med en översättning till polska pågår.

På sin fritid reser Herman och Liliana med stor entusiasm runt i Polen och har besökt många av de platser där Sveriges och Polens gemensamma historia har utspelat sig.

Text och bild:
Stanisław Godula

Mazuriska kanalen – idag ett bortglömt byggnadsverk

Första slussen i den polska delen av kanalen, Śluza Leśniewo Gorne, en mäktig koloss i armerad betong. OBS märkena efter den tyska örnen längst upp på slussfasaden som fraktades iväg till Sovjetunionen. Foto: wikimedia commons.

Kanał Mazurski var tänkt att förbinda nuvarande Mamry-sjön (Mauersee) på den masuriska sjöplatån med Königsberg (Kaliningrad) vid Östersjön men är idag endast ett historiskt minnesmärke från den tid då östra Polen var tyskt. Kanalen – eller de rester som fortfarande finns kvar av detta imponerande byggnadsverk – planlades i slutet på 1800-talet och var tänkt att utgöra en drygt 50 km lång transportväg för gods och i viss mån även för turism. Men av de storvulna planerna blev inte mycket. Orsaken var främst två världskrig med efterföljande ekonomisk kris och folkförflyttningar.

Läs vidare >>

Protester mot felaktig karta i SVT

Den felaktiga kartan, bifogad av Maciej Onoszko, Gotland.

En dokumentär som visades i SVT om Berlinmurens fall för 30 år sedan visade en karta där Sovjetunionen bredde ut sig över hela Centrala- och Östeuropa fram till Östtyskland, DDR.

Det har föranlett Svensk-Polska Föreningen på Gotland att kräva en rättelse från SVT.

Flera medlemmar i Svensk-polska föreningen på Gotland har upprörts över ett inslag i ett SVT-program, som kan återfinnas på https://www.svtplay.se/video/24393861/berlin-30-ar-efter-murens-fall/berlin-30-ar-efter-murens-fall-9-nov-20-00.

Där visas en karta över en del av Europa, där hela området österut från Östtysklands östra gräns är rödfärgat med texten SOVJETUNIONEN. Bland annat inkluderas Polen, som aldrig varit en del av Sovjetunionen.

Med hänvisning till Granskningsnämndens krav på SVT om opartiskhet, beriktigande och genmäle och Pressens Opinionsnämnds etiska regler för press, TV och radio som föreskriver ”Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt” kräver vi:

  • att kartbilden officiellt dementeras
  • att en riktig kartbild publiceras på SVT:s alla kanaler och i programmet på svtplay
  • att SVT i sina kanaler publicerar ett beklagande av felet med tydlig uppgift om rätta förhållanden

För Svensk-polska föreningen på Gotland

Maciej Onoszko

ordförande

Svensk sajt informerar om fågellivet i nordöstra Polen

Många naturintresserade svenskar besöker varje år nordöstra Polen. Det är de internationellt kända nationalparkerna Białowieża och Biebrza som lockar med sitt rika djurliv och sina säregna fåglar. Här finns storkar, skrikörnar, sällsynta hackspettar och framförallt en storslagen orörd natur.

De senaste sex åren har hemsidan www.golonka.n.nu guidat natur- och fågelintresserade Polenresenärer med tips om fågellokaler.

– Syftet med hemsidan är att ge besökare till området en så bra upplevelse som möjligt av sin Polenresa, säger Kjell Andersson från Träslövsläge som tillsammans med Göran Johansson Halmstad ansvarar för sidan.

Vi lyfter fram olika fågellokaler och ger tips på hur man enklast hittar de olika polska fågelspecialiteterna som t.ex. vattensångare, citronärla, mellanspett och större skrikörn.

– Vi har genom årens lopp märkt ett ökat intresse från fågelskådare. Som ett komplement till hemsidan, finns även en Facebook-grupp ” Fåglar i östra Polen” som har sitt fokus på mer aktuella observationer.

Kjell Andersson har besökt området i stort sett årligen sedan 1999 och det är hans erfarenheter och fågelupplevelser som format sidan. Han är allvarligt oroad över de planer som finns att anlägga en fyrfilig motorväg rakt genom hjärtat av Biebrzas nationalpark.

– Tillsammans med min dotter har jag samlat in över 200 protestskrivelser från Sverige mot motorvägsplanerna. Dessa har vi i dagarna skickat till Polen. Det är viktigt att det kommer in internationella påtryckningar mot detta huvudlösa vägprojekt!

Det finns många fantastiska platser i östra Polen.

– Det finns inget bättre än en mild vårkväll i Goniądz, säger Kjell Andersson. Man står på den skraltiga träbron som leder över floden Biebrza. Luften fylls av vitvingade tärnor, skäggtärnor och från sankmarkerna hör man grodor, sumphöns och vattenrallar. I fjärran klapprar en stork och från skogsbrynet hörs en ylande varg. Det finns inget som slår den upplevelsen!

Polsk semester med stränder, städer skyltar och stigar

Fotvandring i Zakopane. Foto: Peter Eklund.

Den som tar bilen med sig på semestern i Polen kan göra många intressanta nedslag, både vad gäller klassiska sevärdheter och upplevelser i den fina naturen. 

Men man får vara försiktig på vägarna – den polska trafikkulturen skiljer sig avsevärt från den svenska. Peter Eklund berättar om sina intryck av sommar-Polen. 

Läs vidare >>

Film och textil har gjort Łódź berömt

Den gamla textilfabriken Manufaktura i Łódź har byggts om till ett modernt shopping- och kulturcenter. Foto: G. Lindberg

Varje stad i Centraleuropa har sin egen karaktär –  Wrocław känns som köpmännens stad, Kraków som kulturens. Toruńs stadskärna bär tydliga spår efter korsriddarna och Gdańsk är i sig en påminnelse om Solidaritets betydelse för kommunismens fall i landet.

Łódź präglades först av textilindustrin – inte för inte har den fått smeknamnet Polens Manchester. Senare tog den berömda Filmskolan över rollen som stadens medelpunkt. Därför kallas staden också HollyŁódź.

Läs vidare >>

Allt lägre arbetslöshet i Polen

Arbetslösheten sjönk i september till 5,1 %, vilket jämfört med september förra året är en minskning med 0,6 %.

Det visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån).

Det innebär att 851 200 personer var arbetslösa i september, 14 000 färre än i augusti och 96 000 färre än för ett år sedan.

Det är den lägsta siffran sedan Polen övergick till marknadsekonomi, säger arbets- och socialminister Bożena Borys/Szopa.

Arbetslösheten i landet var skyhög när kommunismen föll och företagen skulle inrätta sig i marknadsekonomin. Många tidigare statligt stödda företag blev olönsamma och gick i konkurs, andra köptes upp och effektiviserades så att stora delar av arbetskraften fick gå.

Sedan 1990-talets början har arbetslösheten fallit kontinuerligt varje år, Polen har fått en sund ekonomi och tillväxten har varit så god att landet inte påverkades av vare sig den globala finanskrisen 2008 eller senare kriser.

EUs statistikbyrå har ett annat sätt att räkna än GUS och Eurostats siffror är än bättre – i augusti räknade man med en arbetslöshet på 3,3 % – bland de allra lägsta i EU. (emerging-europe.com och wB 24 okt 19)

Polen tappar poäng i Doing Business-ranking

För tredje gången faller Polen i år i Världsbankens Doing Business-ranking. Från att ha legat på 27 plats för två år sedan och på 33 plats förra året landar Polen nu på plats nr 44 av 190 granskade länder i världen. Bland EU-länderna kommer Polen på 15 plats (av 28), framför länder som Nederländerna, Italien och Belgien.

Bäst poäng får landet på utrikeshandelsområdet. Där ligger Polen i topp med 100 poäng. Däremot får Polen dåligt betyg vad gäller att starta företag och fastighetsregistreringen.

Sammanlagt får Polen 76,4 poäng av 100 och placerar sig på 44 plats.

Estland, Lettland och Litauen placerar sig en bra bit över Polen, medan Tjeckien, Slovakien och Rumänien ligger sämre till.

Näringsdepartementet anser att bedömningen inte gjorts efter de nya lagar som stiftats efter 2015 då regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) bildade regering.

Under alla förhållanden bedöms den polska ekonomin positivt av de tre stora kreditvärderingsinstituten Fitch, Moody’s och Standard & Poor. (Business Insider 24 okt 19)

Strid om Volhynienmassakern

Vetenskapsjournalisten Piotr Zychowicz får kritik för sin bok om Volhynienmassakern 1943–44.
Foto: J Krygly, wikipedia.

Allt är politik i Polen, inte minst landets förflutna. Oftast är man enig om hur historien ska framställas, men nu har olika tolkningar av ett historiskt skeende ställts emot varandra och orsakat skandal.

Det handlar om den etniska rensning som Ukrainska Upprorsarmén, UPA, under åren 1943–44 genomförde i Volhynien, gränsområdet mellan Polen och Ukraina, då tiotusentals människor mördades. Massakern är alltjämt ett öppet sår i relationerna mellan länderna – i Ukraina är UPA-ledaren Stepan Bandera en frihetshjälte.

Nyligen utkom en bok om massakern, Det förrådda Volhynien (Wołyń zdradzony), skriven av en vetenskapsjournalist, Piotr Zychowicz. Han beskriver hur AK, Armia Krajowa – den underjordiska Hemarmén – misslyckades med att skydda den polska befolkningen i Volhynien. AK-officerarna lydde order från högkvarteret i Warszawa, där man förstod situationens allvar.

Zychowicz har tagit del av dokument som visar att de utsatta byborna i sin desperation istället sökte skydd hos de båda ockupationsmakterna Sovjetunionen och Nazityskland.

Det är uppgifter som inte ses med blida ögon av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Hemarmén åtnjuter stor respekt för sina insatser mot ockupationsmakterna.

När det visade sig att Det förrådda Volhynien låg bra till för utmärkelsen Årets Historiska Bok inkom protester från en av tävlingsarrangörerna, regeringskontrollerade TVP. Med motiveringen att boken inte uppfyller bestämmelserna för att delta i tävlingen om utmärkelsen, krävde TVP att boken skulle dras tillbaka.

Så skedde också.

En skandal, säger författaren Piotr Zychowicz. Det är volhynierna som har röstat på min bok, den är viktig för dem. Nu spottar man dem i ansiktet, för att mina motståndare inte anser att den är politiskt korrekt.

Hela familjer dog med en kniv i ryggen, man fick inte hjälp från Hemarmén.  säger Zychowicz. I Volynien dog man ensam.

Motståndarna anser att Zychowicz bok idylliserar nazityskarnas ockupation, och att framlidne presidenten Lech Kaczyński inte skulle ha gillat den.

Men beslutet möter också protester inom juryn.

Zychowicz bok visar på komplexiteten i de polsk-tyska förbindelserna i Volhynien på den tiden när UPAs slakt på polacker ägde rum, säger en av ledamöterna, Sławomir Cenckiewicz, forskare på IPN (Nationella Minnesinstitutet).

Den komplexiteten framgick också tydligt i Wojciech Smarzowskis film Wołyń, säger Cenckiewicz, som lämnade juryn i protest. Han anser också att författarna till de övriga böckerna i tävlingen också bör dra tillbaka sina verk. (onet.pl och wB 25 okt 19)

Baltiska gasledningen får ja från Danmark

Danmark har nu sagt ja till en gasledning från Norge till Polen över danskt område i Östersjön. Ledningen är en del i det projekt som ska minska användningen av kol, som är Polens viktigaste energikälla. Därmed minskar gasledningen också utsläppen av koldioxid.

I Danmark räknar man med att gasledningen även kommer att säkra det egna landets behov av naturgas.

Däremot har Danmark ännu inte lämnat besked om ifall det rysk-tyska gasprojektet Nord Stream II ska få dra ledningar genom danskt territorium. (CPHpost online 25 okt 19)

Brexit slår mot den polska ekonomin

Foto: Christoph Scholtz, wikipedia.

Polen blir ett av de EU-länder som drabbas hårdast av Brexit, oavsett om det blir en hård eller en mjuk Brexit.

Det skriver Polski Instytut Ekonomiczny (PIE) med hänvisning till en utredning från brittiska ekonomer.

Dels kommer exporten till Storbritannien att minska, och därmed också bruttonationalprodukten, BNP. En mjuk Brexit innebär en minskning med tre miljarder złoty, en hård nästan dubbelt så mycket. Nedgången berör särskilt den polska livsmedelssektorn, som utgör en femtedel av exporten till Storbritannien.

Frågan är också om Brexit leder till en massiv återinvandring av polacker som idag bor i Storbritannien, skriver PIE. Den brittiska regeringen har visserligen försäkrat att EU-medborgare ska få behålla sina rättigheter efter EU-utträdet, och regeringen har dessutom ingått ett bilateralt avtal med London om just detta. Samtidigt hade i slutet av september bara en tredjedel, runt 350 000, av de polska medborgare som befinner sig på de brittiska öarna lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Frågan är då om resten tänker återvända hem och om regeringen har beredskap för det.

Att Storbritannien lämnar EU kommer också att påverka de bidrag som Polen får varje år från EUs olika fonder. EUs kassa minskar när London inte längre betalar medlemsavgiften, och om inte övriga medlemsländer går med på att höja sina inbetalningar innebär det att fonderna blir mindre. Polen är det land som hittills fått mest pengar ur de olika fonderna, framför allt till jordbruket. Sverige hör till de länder som motsätter sig en höjning av EU-avgiften.

Alldeles oavsett om EU – så som det nu diskuteras – knyter bidraget till hur mottagarna följer rättsstatsprincipen betyder det mindre pengar till Polen. (Gazeta Prawna och wB 22 okt 19)

Oenighet om den nya regeringen

Justitieminister Zbigniew Ziobro vill ha ökat inflytande i regeringen.
Foto: P Traacz, regeringskansliet.

Inför regeringsombildningen är regeringspartierna inte så eniga som man kanske skulle kunna tro. I det stora Lag och Rättvisa (PiS) ingår formellt två små allianspartier, dels Samförstånd (Porozumienie) lett av högskoleminister Jarosław Gowin, och dels Solidariska Polen (Solidarna Polska) med justitieminister Zbigniew Ziobro som ordförande. Gowin och Ziobro vill också ha ett ord med i laget när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński utser de nya ministrarna. Intensiva förhandlingar pågår.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński vill att Mateusz Morawiecki ska fortsätta som premiärminister, och om inte Ziobro och Gowin stöder hans förslag avser han att ta upp samtal med t.ex. Bondepartiet (PSL). President Andrzej Duda stöder Morawiecki, och enligt en färsk opinionsundersökning vill 75 % av de svarande se honom fortsätta som regeringschef, skriver tidningen Gazeta Prawna.

Kaczyński har lagt fram ett förhandlingsbud, och högskoleminister Gowin tycks inte ha så många synpunkter på det. Han är nöjd med sitt departement men har ingenting emot att åta sig ytterligare något område.

Justitieminister Ziobro är däremot inte belåten, han har gått ut och sagt att budet var ett hot och ett ultimatum, vilket gjorde honom bedrövad.

En av anledningarna till denna bedrövelse är förslaget att åter inrätta en post som minister för de statliga företagen (den förra fick sparken på grund av omfattande vänskapskorruption för två år sedan). Ziobro oroar sig för att det skulle minska hans inflytande över den stora banken Pekao och det stora socialförsäkringsbolaget PZU, där Ziobro har goda kontakter.

I den inre PiS-kretsen är man missnöjd med Ziobros utspel och befarar att han egentligen är ute efter att spränga partiet. Ziobro var en gång Kaczyńskis självklara kronprins men uteslöts ur partier sedan han tillsammans med några andra efter valnederlaget 2007 arbetat för en förnyelse av PiS.

Ziobro har också krävt att få inflytande i fler departement, i första hand infrastrukturdepartementet. Det är allmänt bekant att Morawiecki vill bli av med energiminister Krzysztof Tchórzewski, och där vill Ziobro också ha in en fot.

Dessutom kräver han att få vara med och bestämma vem som ska bli ordförande i Högsta Domstolen – vilket enligt grundlagen är presidentens uppgift. Om han ska få det krävs alltså en överenskommelse med president Andrzej Duda. Å andra sidan är det presidentval i vår, skriver Gazeta Prawna.

Antagligen blir det idrottsdepartementet, säger en PiS-källa till tidningen.

I mitten av november samlas det nyvalda parlamentet, och till dess bör Kaczyński vara klar med regeringsfrågan. (Gazeta Prawna och wB 21 okt 19)

PiS vill justera valresultatet

PiS vidtar åtgärder för att Stanisław Piotrowicz ska kunna ta plats i parlamentet trots att han fick för få röster. Foto: wikipedia.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är inte nöjt med valresultatet, trots egen majoritet i parlamentets ena kammare, sejmen.

I senaten däremot fick PiS bara 48 platser av 100. Partiet tros kunna räkna med en av de invalda, den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Men majoritet har man ändå inte.

Under förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i båda kamrarna, vilket innebar att lagstiftningen gick mycket snabbt. Lagförslagen kunde klubbas utan någon egentlig debatt, först i sejmen, sedan i senaten. När senaten har sagt sitt går lagförslaget vidare för att få presidentens underskrift, och Andrzej Duda tillhörde också PiS innan han blev president. Han var normalt också snabb med pennan.

Som wB tidigare rapporterat försökte regeringspartiet köpa över en senator från Medborgarkoalitionen (KO) med löfte om posten som hälsominister.

Nu har PiS i stället vänt sig till Högsta Domstolen och begärt omräkning i två valkretsar där PiS förlorade med jämförelsevis få röster – i Koszalin fick vinnaren fick 320 röster fler än PiS kandidat; i Katowice var skillnaden 2500 röster.

Men bristen på majoritet i senaten är inte det enda problemet. Det verkar också som att fel personer blivit invalda.

Det handlar främst om förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som fick färre röster än beräknat och enligt polska medier försöker PiS övertala några av sina egna ledamöter att hoppa av så att Piotrowicz kan erbjudas en plats.

Man tror nu att man har en ledamot som kan tänka sig att lämna sin plats i parlamentet i utbyte mot lämplig kompensation, berättar en källa inom PiS för nyhetsportalen Wirtualna Polska.

Piotrowicz, som var åklagare under kommunisttiden och alltså borde vara absolut paria i regeringspartiet, har högt förtroende i partitoppen. Det är i första hand han som drivit de kontroversiella domstolsreformerna. Däremot gör man stora ansträngningar för att få Sverige att utlämna Stefan Michnik, domare från kommunisttiden som kom till Sverige i samband med den antisemitiska kampanjen i Polen 1968. (Wp.pl och wB 21 okt 19)

Tokarczuk: Polsk kultur har alltid sugit i sig idéer utifrån

Olga Tokarczuk har tilldelats 2018 års Nobelpris i litteratur.
Foto: wikipedia.

– Jag har lite svårt att ta till mig att jag har fått Nobels litteraturpris, när jag tänker på Nobelpris är det Wisława Szymborska jag ser framför mig. Jag har inte vant mig vid att det är jag i år, men jag märker att det kommer mycket mer folk till mina författaraftnar. De knuffar på varandra och säger: Där kommer Nobelpristagaren, utan att ens försöka uttala mitt namn.

Det säger Olga Tokarczuk, pin färsk litteraturpristagare, i en lång intervju med TVN24. Läs vidare >>

Inför presidentvalet 2020

Małgorzata Kidawa-Błońska.
Foto: PO.

Parlamentsvalet är över och det börjar bli dags att tänka på presidentvalet i vår.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fortsätter sannolikt att satsa på den sittande presidenten Andrzej Duda, som numera inte gör några egna utspel.

Hans stöd bland befolkningen ökar också – över 60 % är nöjda med hans presidentskap. Det PiS-dominerade parlamentet har däremot tappat lite förtroende bland väljarna.

Så vem blir då oppositionens presidentkandidat? En gissning är Małgorzata Kidawa-Błońska är Medborgarkoalitionens (KO) statsministerkandidat inför det nyss hållna parlamentsvalet. Kidawa-Błońska är ett av oppositionspartiet Medborgarplattformens (PO) toppnamn, 2015 var hon talman i sejmen. Hon blev Koalitionens frontnamn inför valet sedan man insett att Grzegorz Schetyna, ordförande i Koalitionens största parti Medborgarplattformen (PO), inte var särskilt magnetisk.

Det var samma taktik som PiS använde inför förra valet – partiledaren Jarosław Kaczyński låg högt på listorna över landets minst uppskattade politiker. Beata Szydło, som lyckosamt lagt upp Dudas valkampanj, lockade däremot många väljare till PiS och hon var länge landets mest populära politiker.

Małgorzata Kidawa-Błońska ses alltså som en trolig presidentkandidat för oppositionen, och nyhetsportalen Wirtualna Polska har låtit opinionsinstitutet Ibris genomföra en opinionsundersökning för att ta reda på hur polackerna ställer sig till henne.

Resultatet visar att Duda skulle vara en klar vinnare om presidentvalet hölls idag. Med över 50 % skulle han klart vinna över Kidawa-Błońska, som enligt undersökningen skulle få drygt 38 %.

Dudas flesta väljare bor på landsbygden och tillhör åldersgrupperna 50–60 och 70+ och Kidawa-Błońska har mest stöd bland dem som är 25–29 år och bor i stora städer. Väljarstödet följer i princip samma fördelning som partisympatierna.

Majoriteten av dem som deltog i studien får en stor del av sin information via regeringstrogna TVP men kompletterar med andra kanaler, konstaterar Ibris.

Nästan 60 % av de svarande skulle gå och rösta om valet vore idag, men 25 % skulle definitivt inte det. (wp.pl och wB 20 okt 19)

Peter Johnsson på Senatorska

Peter Johnsson besöker Polsk-svenska föreningen i Warszawa. Samtalet leds av Piotr Kiszkiel.
Foto: Stanisław Godula.

Vid ett möte med Polsk-svenska föreningen i Warszawa den 18 oktober berättade Peter Johnsson, utrikeskorrespondent, historiker och författare, om hur historia skrevs förr och hur den tolkas idag beroende på forskningen men även beroende på hur mycket politiken blandas in.

Peter Johnsson har skrivit flera böcker om Polens historia och alltid från ett svenskt perspektiv.

Ett trettiotal personer var närvarande och samtalet var en del av Samfundets utökad verksamhet den sista tiden.

I november kommer Herman Lindquist med sin nya bok ”Sverige-Polen. 1000 år av krig och kärlek” till Föreningens lokal på Senatorska i Warszawa.

Piotr Kiszkiel

Eftervalsdebatten – plus och minus

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Det är nu en vecka sedan parlamentsvalet, och eftervalsdebatten är igång.

TVP-chefen Jacek Kurski tar åt sig en del av äran.

Tack vare TVPs pluralism har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fått rekordmånga väljare, säger han.

Kritikerna håller delvis med om att TVP har betytt mycket, om än inte just på det pluralistiska planet. TVP har varit regeringspartiets megafon i fyra år nu och aldrig missat ett tillfälle att hylla regeringen eller dissa oppositionen. Fast formellt är TVP Polens public service-tv och bör åtminstone försöka vara opartisk.

En av PiS främsta politiker, Jacek Sasin – egentligen är mest känd för sina fåfänga försök att bli borgmästare i Warszawa – är förundrad över valresultatet.

Hur kommer det sig att nästan hälften av polackerna har röstat mot sina egna intressen, frågar han. Vi har höjt levnadsstandarden och livskvaliteten för en stor majoritet av väljarna och ändå röstar många på oppositionen. 

Han nämner ingenting om att till exempel politiseringen av domstolarna eller public service-medierna skulle kunna ha irriterat medborgarna. 

PiS har majoritet i sejmen men inte i senaten, och ett par dagar efter valet utbröt en politisk skandal. En av PiS profilerade politiker ska ha erbjudit senator Tomasz Grodzki från Medborgarkoalitionen (KO), en ministerpost mot att han gick över till regeringspartiet. Det är en taktik som PiS testat tidigare. Redan för drygt tio år sedan när partiet satt i regeringsställning förra gången försökte PiS köpa över parlamentariker från ett annat parti.  

En katolsk lobbygrupp har föreslagit att sexualundervisningen i skolan ska bort eftersom den är skadlig för barnen – och tanken om den polska familjen. PiS har ställt sig positivt till förslaget och stora protester har utbrutit. Föräldrar som informerar sina barn om blommor och bin riskerar nu flera års fängelse.

HBTQ-frågan är som alltid närvarande i debatten. Ledamöter från Lewica (Vänstern), som nu åter finns representerade i parlamentet, har förklarat att de kommer att driva frågan om enkönade äktenskap – och det var just vad PiS ”hotade” väljarna med före valet. Partiet hade stöd av kyrkan och framför allt ärkebiskopen i Kraków, Marek Jędraszewski, som anmälts för sin kampanj mot vad han kallar ”HBTQ-plågan”. Det blir dock ingen utredning – domstolen anser inte att det finns grund för åtal.

Sist men inte minst har oppositionsledaren Grzegorz Schetyna nominerat avgående ordföranden i Europeiska rådet, Donald Tusk, till gruppledare för EPP i EU-parlamentet. Ännu ett hedersamt toppjobb för Tusk kan man tycka. Bakom förslaget ligger rykten om att Tusk kan tänka sig att återta ledningen av sitt forna parti, Medborgarplattformen (PO), tankar som Schetyna med tre valförluster i rad inte är så förtjust i.

Gunilla Lindberg

Publicerat i val

PiS vann makten men förlorade valet

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Trots den generösa välfärdspolitiken och trots TVPs enorma propaganda för regeringspartiet drog Lag och Rättvisa (PiS) inte till sig några nya väljargrupper i parlamentsvalet. Å andra sidan har de gamla väljarna inte heller stötts bort av regeringens nedmontering av framför allt domstolarna.

Det skriver krönikören Jacek Liberski i en valanalys på Natemat.pl.

PiS får egen majoritet i sejmen men senaten domineras efter valet av oppositionen – ett besvärande nederlag för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Det blir svårare att snabbt få igenom nya förslag i parlamentet – de lagar som stiftas i sejmen träder inte i kraft förrän de godkänts av senaten.

PiS fick fler röster än tidigare – runt åtta miljoner – men det fick de andra partierna också; nio miljoner röstade på något av oppositionspartierna. Valdeltagandet var ovanligt högt, 61 %, och soffliggarnas röster spreds över hela det politiska fältet.

Valets egentliga vinnare är två helt andra partier, skriver Liberski. Det ena är Bondepartiet (PSL) som med förslag om förbättringar för lantbrukarna gjorde stora inbrytningar på landsbygden. Det andra är Konfederationen för Frihet och Oberoende (Konfederacja), som med runt 6 % nu tar plats i sejmen. Konfederationen är ultranationalistisk, och på den fronten vill PiS-ledaren Jarosław Kaczyński inte ha några utmaningar.

När lagarna godkänts av senaten ska de undertecknas av presidenten. Idag kommer statschefen, Andrzej Duda, från PiS, och för regeringspartiet är det viktigt att han sitter kvar på den posten.

De två senaste valen, lokalvalen förra hösten och EU-valet i våras, gav PiS ytterligare vind i seglen, men helgens parlamentsval blev alltså en besvikelse trots egen majoritet i sejmen. Före valet peakade PiS i opinionsmätningar och låg tidvis på över 50 %. Presidentvalet i vår blir alltså viktigare än någonsin.

Andra problem för PIS-ledaren är stridigheter inom den egna alliansen. De två småpartierna Solidariska Polen (Solidarna Polska) med justitieminister Zbigniew Ziobro i spetsen och högskoleminister Jarosław Gowins Samförstånd (Porozumienie) har egna vallöften som de vill se genomförda.

Utöver det har en lång rad av PiS mer framträdande politiker gått vidare till EU-parlamentet, bland dem förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som varit mest på hugget när det gällt politiseringen av domstolarna.

Oppositionen har naturligtvis också problem, konstaterar Liberski. Det enda de egentligen har gemensamt är ambitionen att få bort PiS från makten. När valet nu är över är alla eniga om att försöka stoppa politiseringen av domstolarna, men det är också allt. Ideologiskt spänner de många partierna över hela skalan, och någon gemensam agenda är det inte tal om. Inga nya ansikten och inga nya fräscha idéer. Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna, som länge varit ifrågasatt i det splittrade partiet Medborgarplattformen (PO) har väl fått lite andrum i och med att mandatfördelningen i senaten utföll till oppositionens fördel. Men hans ställning är inte stark. (Natemat.pl och wB 15 okt 19)

Publicerat i val

PiS förlorar sin majoritet i senaten

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

När 99 % av rösterna till senaten är räknade står det klart att Medborgarkoalitionen (KO) får 43 av de hundra platserna, Vänsteralliansen (SLD) och Bondepartiet (PSL) 2 vardera. Tre platser går till oberoende kandidater som tidigare varit knutna till oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och till förra årets valkomet Moderna (Nowoczesna). Det blir sammanlagt 51 senatorer på oppositionssidan, rapporterar den oberoende sajten OKO.press.

Förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i både sejmen och senaten, men så blir det alltså inte den här gången. PiS får 48 platser och räknar med hjälp från den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Tidigare har hon representerat Medborgarplattformen i parlamentet.

Senaten ska granska de lagar som stiftats av sejmen och att oppositionen nu har majoriteten i senaten gör det svårare för regeringen att få igenom sina lagförslag. Samtidigt är polska politiker inte främmande för att rösta med fienden, och PiS kommer rimligen att utforma många lagförslag så att de kan locka till sig en eller flera överlöpare.

Senaten är också med och väljer ledamöter till IPN (Nationella Minnesinstitutet), Nationella Medierådet (RNM), penningpolitiska rådet osv. Senaten deltar också i valet av Polens ombudsman för mänskliga rättigheter, ordföranden i polska Riksrevisionen mm.

Avsikten med två kammare är att det ska bli svårare att genomföra abrupta förändringar. Under förra mandatperioden hade regeringspartiet majoritet i båda kamrarna och PiS kunde därför genomföra många och radikala förändringar på kort tid. (OKO.press och wB 14 okt 19)

Publicerat i val

Regeringstrogna radiokanaler tappar lyssnare

Tappar lyssnare.
Skärmdump från Polskie Radios hemsida.

Polackerna hör i genomsnitt på radio mellan fyra och fem timmar om dagen. Radio är ett lättillgängligt medium och för många självklart att lyssna i mobilen medan de till exempel arbetar eller befinner sig på resa.

Det rapporterar sajten RadioTrack, som regelbundet låter mäta hur radiolyssnandet i landet utvecklas.

Den senaste mätningen gäller det tredje kvartalet i år, alltså fram till två veckor före parlamentsvalet i helgen. Det visar sig att Polens Public service-radio, Polskie Radio, tappar lyssnare. Polskie Radio ses sedan 2015 som öppet språkrör för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Den mest populära radiokanalen är kommersiella RMF FM som har ökat varje kvartal och idag har nästan en tredjedel av radiolyssnarna. Likaså kommersiella Radio Zet ligger bra till med 12,3 %.

För regeringstrogna Polskie Radios olika kanaler ser det inte lika bra ut. Lyssnarfrekvensen har under året sjunkit långsamt och ligger nu på runt 5 % av radiolyssnarna. Bäst av dem går Kanal 1, Jedynka, som har flest lyssnare, 6,1 %.

Även Radio Maryja, den katolska radiostation som ägs och leds av prästen Tadeusz Rydzyk, tappar lyssnare. Stationen har nu historiskt låga siffror, med under 2 % av radiolyssnarna.

Radio Maryja står regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nära och deltar med sina sändningar aktivt i inrikespolitiken. Man stödjer regeringens flyktingpolitik och numera inte minst de kraftfulla angreppen mot HBTQ-rörelsen. (radiotrack.pl och wB 14 ok 19)

PiS leder fortfarande stort

Valkommissionen PKW ger delrapport från valet 2019.
Skärmdump från Valkommissionens hemsida.

När 91 % av rösterna klockan elva på måndagen var räknade låg regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på 44,57 %, Medborgarkoalitionen (KO) på 26,65 %, Vänstern på 12,27 %, Bondepartiet PSL på 8,63 % och högerextrema Konfederationen 6,76 %.

Det slutgiltiga valresultatet beräknas vara klart tidigt i kväll, säger Nationella Valkommissionens (PKW) ordförande Wiesław Kozielewicz.

Det polska parlamentet är indelat i två kammare, sejmen med 460 platser och senaten med 100 platser. Med den nyligen ändrade vallagen kan PiS räkna med egen majoritet i sejmen trots att man inte fått 50 % av rösterna.

Valdeltagandet var drygt 61 %, vilket är mycket högt för polska förhållanden. PiS har alltså i högre utsträckning än oppositionen lyckats locka soffliggare till vallokalerna. (TVN24 och wB 14 okt 19)

Publicerat i val

Preliminärt valresultat

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vann inte oväntat parlamentsvalet i Polen. Enligt preliminära siffror får PiS 43,6 % av rösterna, Medborgarkoalitionen (KO) 27,4 %, Vänstern (Lewica) 11,9 %, PLS/Kukiz’15 9,6 % och Konfederacja 6,5 %.

När siffrorna omsätts i mandat betyder det att PiS behåller egen majoritet i parlamentet.

Publicerat i val

Flickan och kriget

Farmor Hella – Helena Głowacka – har alltid varit författaren Annelie Karlssons främsta förebild. Głowacka var född i 1920-talets Polen och upplevde under sin uppväxt hur landet invaderades av Nazityskland.

Annelie Karlsson berättar farmors historia både för att skapa förståelse hos unga om vad som hände under andra världskriget och drar parallellen till de flyktingar som idag kommer till Sverige från en annan svår krigsskådeplats, Syrien.

Farmor Hella växte upp på landet i en fattig familj. När kriget bröt ut förlades tyska militärer till hennes by, och som 15-åring tvingades Hella arbeta i kommendantens hushåll. Senare fördes hon till Nazityskland där hon tillsammans med fyra andra flickor som tvångsarbetare placerades på en bondgård. Efter ett tag flydde flickorna men togs tillfånga, kastades i fängelse och transporterades senare till koncentrationslägret Rawensbrück. Så småningom kom Hella med de vita bussarna till Sverige.

Det är en hemsk historia, men Annelie Karlsson berättar på ett vardagligt och icke skrämmande sätt. Hemskheterna finns med, men också glädjeämnena, och unga läsare får en uppfattning om hur Hella hade det, både på bondgården och i lägret.

Med boken Den sanna berättelsen om Flickan och Kriget vill Annelie Karlsson påminna om vad som hände i Europa för åttio år sedan och visa att barn och ungdomar far illa i krig även idag. Anna-Carin Svanå har gjort de fina illustrationerna som påminner om de illustrationer som polacker i fängelse under kriget lyckades smuggla ut till omvärlden.

Det finns planer på att översätta boken till polska och tyska.

Gunilla Lindberg