På onsdagen meddelades att det polska presidentvalet hålls söndagen den 10 maj. Om ingen kandidat får över 50 % av rösterna hålls ett andra val mellan de två starkaste kandidaterna två veckor senare.

Regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat är liksom förra gången Andrzej Duda, som nu avverkat sin första mandatperiod. Duda är från början jurist och arbetade på universitetet i Kraków som lärare när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński kallade honom till Warszawa för att bli president. Duda är populär bland väljarna och ligger bra till för att få en andra period i presidentpalatset. Det är dock inte självklart att han blir omvald, PiS har på senare tid tappat många väljare.

Lagar stiftas i sejmen och går vidare till senaten för godkännande – det händer att nya lagar återremitteras till sejmen för bearbetning. Sedan ska presidenten underteckna lagen innan den träder i kraft. Idag har PiS majoritet i sejmen men inte i senaten. Om Duda inte får förnyat förtroende får PiS problem med att genomföra sin agenda under de närmaste fem åren.

Veteranen Małgorzata Kidawa-Błońska är kandidat för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Hon har tidigare varit talman i sejmen, presstalesperson för förra premiärministern Ewa Kopacz och idag vice talman. Hon är utbildad filmproducent och sociolog.

Den samlade vänsterns kandidat är Robert Biedroń, som efter en period som parlamentariker blev uppskattad borgmästare i Słupsk. Han grundade förra året partiet Wiosna (Våren), är expert på hbtq-frågor och mänskliga rättigheter.

Ordföranden i Bondepartiet (PSL), Władysław Kosiniak-Kamysz, ställer upp för sitt parti. Han är läkare i botten och har varit socialminister i regeringen Tusk.

Högerextrema Konfederacjas kandidat blir Krzysztof Bosak, och den socialt engagerade journalisten Szymon Hołownia ställer upp som oberoende kandidat.

Presidentkandidaterna måste ha 100 000 namnunderskrifter som visar att det finns väljare som vill rösta på dem. (Polennu.dk och wB 5 feb 2020)

Det är nu en vecka sedan parlamentsvalet, och eftervalsdebatten är igång.

TVP-chefen Jacek Kurski tar åt sig en del av äran.

Tack vare TVPs pluralism har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fått rekordmånga väljare, säger han.

Kritikerna håller delvis med om att TVP har betytt mycket, om än inte just på det pluralistiska planet. TVP har varit regeringspartiets megafon i fyra år nu och aldrig missat ett tillfälle att hylla regeringen eller dissa oppositionen. Fast formellt är TVP Polens public service-tv och bör åtminstone försöka vara opartisk.

En av PiS främsta politiker, Jacek Sasin – egentligen är mest känd för sina fåfänga försök att bli borgmästare i Warszawa – är förundrad över valresultatet.

Hur kommer det sig att nästan hälften av polackerna har röstat mot sina egna intressen, frågar han. Vi har höjt levnadsstandarden och livskvaliteten för en stor majoritet av väljarna och ändå röstar många på oppositionen. 

Han nämner ingenting om att till exempel politiseringen av domstolarna eller public service-medierna skulle kunna ha irriterat medborgarna. 

PiS har majoritet i sejmen men inte i senaten, och ett par dagar efter valet utbröt en politisk skandal. En av PiS profilerade politiker ska ha erbjudit senator Tomasz Grodzki från Medborgarkoalitionen (KO), en ministerpost mot att han gick över till regeringspartiet. Det är en taktik som PiS testat tidigare. Redan för drygt tio år sedan när partiet satt i regeringsställning förra gången försökte PiS köpa över parlamentariker från ett annat parti.  

En katolsk lobbygrupp har föreslagit att sexualundervisningen i skolan ska bort eftersom den är skadlig för barnen – och tanken om den polska familjen. PiS har ställt sig positivt till förslaget och stora protester har utbrutit. Föräldrar som informerar sina barn om blommor och bin riskerar nu flera års fängelse.

HBTQ-frågan är som alltid närvarande i debatten. Ledamöter från Lewica (Vänstern), som nu åter finns representerade i parlamentet, har förklarat att de kommer att driva frågan om enkönade äktenskap – och det var just vad PiS ”hotade” väljarna med före valet. Partiet hade stöd av kyrkan och framför allt ärkebiskopen i Kraków, Marek Jędraszewski, som anmälts för sin kampanj mot vad han kallar ”HBTQ-plågan”. Det blir dock ingen utredning – domstolen anser inte att det finns grund för åtal.

Sist men inte minst har oppositionsledaren Grzegorz Schetyna nominerat avgående ordföranden i Europeiska rådet, Donald Tusk, till gruppledare för EPP i EU-parlamentet. Ännu ett hedersamt toppjobb för Tusk kan man tycka. Bakom förslaget ligger rykten om att Tusk kan tänka sig att återta ledningen av sitt forna parti, Medborgarplattformen (PO), tankar som Schetyna med tre valförluster i rad inte är så förtjust i.

Gunilla Lindberg

Trots den generösa välfärdspolitiken och trots TVPs enorma propaganda för regeringspartiet drog Lag och Rättvisa (PiS) inte till sig några nya väljargrupper i parlamentsvalet. Å andra sidan har de gamla väljarna inte heller stötts bort av regeringens nedmontering av framför allt domstolarna.

Det skriver krönikören Jacek Liberski i en valanalys på Natemat.pl.

PiS får egen majoritet i sejmen men senaten domineras efter valet av oppositionen – ett besvärande nederlag för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Det blir svårare att snabbt få igenom nya förslag i parlamentet – de lagar som stiftas i sejmen träder inte i kraft förrän de godkänts av senaten.

PiS fick fler röster än tidigare – runt åtta miljoner – men det fick de andra partierna också; nio miljoner röstade på något av oppositionspartierna. Valdeltagandet var ovanligt högt, 61 %, och soffliggarnas röster spreds över hela det politiska fältet.

Valets egentliga vinnare är två helt andra partier, skriver Liberski. Det ena är Bondepartiet (PSL) som med förslag om förbättringar för lantbrukarna gjorde stora inbrytningar på landsbygden. Det andra är Konfederationen för Frihet och Oberoende (Konfederacja), som med runt 6 % nu tar plats i sejmen. Konfederationen är ultranationalistisk, och på den fronten vill PiS-ledaren Jarosław Kaczyński inte ha några utmaningar.

När lagarna godkänts av senaten ska de undertecknas av presidenten. Idag kommer statschefen, Andrzej Duda, från PiS, och för regeringspartiet är det viktigt att han sitter kvar på den posten.

De två senaste valen, lokalvalen förra hösten och EU-valet i våras, gav PiS ytterligare vind i seglen, men helgens parlamentsval blev alltså en besvikelse trots egen majoritet i sejmen. Före valet peakade PiS i opinionsmätningar och låg tidvis på över 50 %. Presidentvalet i vår blir alltså viktigare än någonsin.

Andra problem för PIS-ledaren är stridigheter inom den egna alliansen. De två småpartierna Solidariska Polen (Solidarna Polska) med justitieminister Zbigniew Ziobro i spetsen och högskoleminister Jarosław Gowins Samförstånd (Porozumienie) har egna vallöften som de vill se genomförda.

Utöver det har en lång rad av PiS mer framträdande politiker gått vidare till EU-parlamentet, bland dem förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som varit mest på hugget när det gällt politiseringen av domstolarna.

Oppositionen har naturligtvis också problem, konstaterar Liberski. Det enda de egentligen har gemensamt är ambitionen att få bort PiS från makten. När valet nu är över är alla eniga om att försöka stoppa politiseringen av domstolarna, men det är också allt. Ideologiskt spänner de många partierna över hela skalan, och någon gemensam agenda är det inte tal om. Inga nya ansikten och inga nya fräscha idéer. Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna, som länge varit ifrågasatt i det splittrade partiet Medborgarplattformen (PO) har väl fått lite andrum i och med att mandatfördelningen i senaten utföll till oppositionens fördel. Men hans ställning är inte stark. (Natemat.pl och wB 15 okt 19)

När 99 % av rösterna till senaten är räknade står det klart att Medborgarkoalitionen (KO) får 43 av de hundra platserna, Vänsteralliansen (SLD) och Bondepartiet (PSL) 2 vardera. Tre platser går till oberoende kandidater som tidigare varit knutna till oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och till förra årets valkomet Moderna (Nowoczesna). Det blir sammanlagt 51 senatorer på oppositionssidan, rapporterar den oberoende sajten OKO.press.

Förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i både sejmen och senaten, men så blir det alltså inte den här gången. PiS får 48 platser och räknar med hjälp från den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Tidigare har hon representerat Medborgarplattformen i parlamentet.

Senaten ska granska de lagar som stiftats av sejmen och att oppositionen nu har majoriteten i senaten gör det svårare för regeringen att få igenom sina lagförslag. Samtidigt är polska politiker inte främmande för att rösta med fienden, och PiS kommer rimligen att utforma många lagförslag så att de kan locka till sig en eller flera överlöpare.

Senaten är också med och väljer ledamöter till IPN (Nationella Minnesinstitutet), Nationella Medierådet (RNM), penningpolitiska rådet osv. Senaten deltar också i valet av Polens ombudsman för mänskliga rättigheter, ordföranden i polska Riksrevisionen mm.

Avsikten med två kammare är att det ska bli svårare att genomföra abrupta förändringar. Under förra mandatperioden hade regeringspartiet majoritet i båda kamrarna och PiS kunde därför genomföra många och radikala förändringar på kort tid. (OKO.press och wB 14 okt 19)

När 91 % av rösterna klockan elva på måndagen var räknade låg regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på 44,57 %, Medborgarkoalitionen (KO) på 26,65 %, Vänstern på 12,27 %, Bondepartiet PSL på 8,63 % och högerextrema Konfederationen 6,76 %.

Det slutgiltiga valresultatet beräknas vara klart tidigt i kväll, säger Nationella Valkommissionens (PKW) ordförande Wiesław Kozielewicz.

Det polska parlamentet är indelat i två kammare, sejmen med 460 platser och senaten med 100 platser. Med den nyligen ändrade vallagen kan PiS räkna med egen majoritet i sejmen trots att man inte fått 50 % av rösterna.

Valdeltagandet var drygt 61 %, vilket är mycket högt för polska förhållanden. PiS har alltså i högre utsträckning än oppositionen lyckats locka soffliggare till vallokalerna. (TVN24 och wB 14 okt 19)

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vann inte oväntat parlamentsvalet i Polen. Enligt preliminära siffror får PiS 43,6 % av rösterna, Medborgarkoalitionen (KO) 27,4 %, Vänstern (Lewica) 11,9 %, PLS/Kukiz’15 9,6 % och Konfederacja 6,5 %.

När siffrorna omsätts i mandat betyder det att PiS behåller egen majoritet i parlamentet.