Arkiv för kategorin arbetsmarknad


Allt lägre arbetslöshet i Polen

Arbetslösheten sjönk i september till 5,1 %, vilket jämfört med september förra året är en minskning med 0,6 %.

Det visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån).

Det innebär att 851 200 personer var arbetslösa i september, 14 000 färre än i augusti och 96 000 färre än för ett år sedan.

Det är den lägsta siffran sedan Polen övergick till marknadsekonomi, säger arbets- och socialminister Bożena Borys/Szopa.

Arbetslösheten i landet var skyhög när kommunismen föll och företagen skulle inrätta sig i marknadsekonomin. Många tidigare statligt stödda företag blev olönsamma och gick i konkurs, andra köptes upp och effektiviserades så att stora delar av arbetskraften fick gå.

Sedan 1990-talets början har arbetslösheten fallit kontinuerligt varje år, Polen har fått en sund ekonomi och tillväxten har varit så god att landet inte påverkades av vare sig den globala finanskrisen 2008 eller senare kriser.

EUs statistikbyrå har ett annat sätt att räkna än GUS och Eurostats siffror är än bättre – i augusti räknade man med en arbetslöshet på 3,3 % – bland de allra lägsta i EU. (emerging-europe.com och wB 24 okt 19)

Polska butiker stängs tre söndagar i månaden

Från och med i år utökas förbudet mot att ha söndagsöppet i Polen, och butikerna håller stängt de tre första söndagarna. Man kan alltså inte vara något sånär säker på att hitta någon öppen butik förrän den sista söndagen i varje månad, vilket kan vara bra för weekendresenärer att veta.

Undantag är apotek, postkontor och bensinmackar samt butiker på flygplatser och järnvägsstationer.

Även andra helgdagar är det söndagsstängt, som till jul och påsk samt nyårsdagen, nationaldagarna den 3 maj och 11 november, 15 augusti (Marie Himmelsfärdsdag) och några till.

Förbudet är resultatet av en överenskommelse mellan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och fackföreningen Solidaritet inför parlamentsvalet 2015. Förbundet skulle uppmana sina medlemmar att rösta på PiS mot att PiS när partiet kom till makten skulle se till att butikerna håller stängt på söndagar. (Krakow Post 31 dec 18)

Polen ogillar utstationeringsdirektivet

Polen och Ungern motsätter sig ändringarna i EUs utstationeringsdirektiv som arbetsmarknadsministrarna i veckan godkände i Luxembourg.

De är både onödiga och skadliga, säger vice arbetsminister Stanisław Szwed. Det innebär att det blir svårare att skicka arbetare utomlands och det strider mot EUS regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Europeiska rådet motiverar de nya reglerna med att de garanterar att arbetstagare som av sitt företag utstationeras för att arbeta i ett annat land ska ha åtminstone den minimilön som gäller i värdlandet. Avsikten är att säkerställa rättvisa löner och samma villkor för alla som arbetar på samma arbetsplats, samtidigt som principen om fri rörlighet för tjänster upprätthålls.

Polen anser att förändringarna kommer att slå mot det polska transportväsendet som förlorar sin konkurrenskraft på västeuropeiska marknader. (Polskie Radio 21 juni 18)

Polen vill ha fler invandrare

Det är stor brist på arbetskraft i Polen och regeringen öppnar nu upp för att Polen ska ta emot fler invandrare. Det handlar i första hand om vietnameser och filippinare som redan i viss utsträckning finns i landet och som har haft lätt att acklimatisera sig och som har integrerats på kort tid.

De är välkomna att bosätta sig här med sina familjer, säger vice arbetsminister Paweł Chorąży till den regeringsvänliga tidningen Dziennik.pl. Om de bildar familj här kan de dessutom bidra till att vända den negativa befolkningsutvecklingen.

Vi ska göra det lättare för dem att komma hit – arbetstillstånden ska förlängas från tre till fem år, medföljande äkta hälfter ska inte behöva söka eget arbetstillstånd utan får det direkt, säger ministern.

Den negativa befolkningsutvecklingen beror bland annat på att ett par miljoner polacker i familjebildningsåldern ända sedan EU-inträdet 2004 lämnat Polen för att arbeta och bo i ett västland där både lönen och välfärden är bättre. Många av dem har bildat familj i det nya landet och har ingen tanke på att flytta tillbaka. Liksom andra länder i väst har Polen ett växande antal pensionärer – regeringen har dessutom nyligen sänkt pensionsåldern. Antalet barnafödslar har sjunkit kraftigt under många år men har nu med hjälp av generösa barnbidrag vänt uppåt. Men det finns alltså ett hack i befolkningskurvan och det skulle vietnameser och filippiner kunna hjälpa till att råda bot på.

Regeringen har alltså långt framskridna planer på att ta emot arbetare från Sydostasien till i princip alla branscher.

Det är emellertid fortfarande inte aktuellt att Polen skulle ta emot flyktingar från krigets Syrien – risken för att landet skulle islamiseras ses som alltför stor. (Dziennik.pl och wB 4 aug 18)

Barnbidraget får många att lämna yrkeslivet

Det generösa flerbarnsbidraget 500+ har varit en stor tillgång för många barnfamiljer, som sedan snart 2 år får 500 złoty i månaden (drygt 1200 svenska kronor) per barn från och med det andra. Det har också påverkat den låga nativiteten i Polen – familjeminister Elżbieta Rafalska talade i höstas om en ökning med runt 15 %.

Men det har också inneburit att över 100 000 kvinnor idag stannar hemma med barnen i stället för att arbeta, enligt beräkningar från Institutet för strukturforskning. I mitten av förra året befann sig 7,8 miljoner kvinnor på arbetsmarknaden – utan 500+ skulle ytterligare 103 000 kvinnor ha yrkesarbetat.

Framför allt i låginkomstfamiljer med tre eller flera barn avtar behovet och intresset av att yrkesarbeta i och med barnbidraget, säger experter till tidningen Rzeczpospolita.

I den senaste OECD-rapporten, som kom häromdagen, påpekas behovet av mer och kompetent arbetskraft. Den polska ekonomin går bra – det är ju högkonjunktur i Europa – men bnp väntas sjunka under de närmaste åren. Antalet lediga jobb är rekordstort vilket borde kunna innebära en bra löneutveckling för dem som vill ut på arbetsmarknaden. (Rzeczpospolita och wB 19 mars 18)

OECD: Polen behöver en strategi om EU-bidragen minskar

Den ekonomiska tillväxten i Polen är fortsatt stark, inkomsterna ökar med höjda bidrag till familjerna och låg arbetslöshet. Men bnp väntas sjunka, från 4,6 % under 2017 till 4,2 % i år och 3,7 % nästa år.

Polen behöver ha en strategi för att motverka den eventuella minskningen av bidrag från EU under nästa budgetperiod, skriver OECD i sin senaste rapport om den polska ekonomin.

OECD uppmanar politikerna att bygga vidare på landets ekonomiska och sociala reformer genom att ta itu med kvarstående stora utmaningar.

För att ligga kvar på samma levnadsstandard som idag behöver Polen stärka möjligheterna till innovation och investera i kompetens och infrastruktur, skriver OECD. Man bör följa Strategi för ansvarsfull utveckling, den ekonomiska långtidsplan som premiärminister Mateusz Morawiecki utarbetade under sin tid som utvecklingsminister.

Antalet lediga jobb är rekordhögt och arbetslösheten är den lägsta på tjugo år. Nästa år beräknas en vara nere i låga 3,2 %. Att det fortfarande kommer många ukrainska gästarbetare håller lönerna nere – den senaste siffran är från 2016, då ukrainarna utgjorde runt 5 % av arbetskraften.

Snittlönen i Polen låg i februari enligt GUS (Statistiska centralbyrån) på 4 599 złoty i månaden (knappt 12 000 svenska kronor).

OECD rekommenderar också att Polen reformerar skattesystemet och stimulerar vetenskap och forskning. (Polskie Radio, TVP och wB 19 mars 18)

Inspektörer vill inte kolla butiker på söndagar

Nu gör arbetsplatsinspektörerna uppror – de vill inte arbeta på söndagar.

Den nya lagen, som värnar om handelsanställdas rätt att tillbringa helgerna med familj och vänner, har medfört att inspektörerna sistlidna söndag tvingades ut för att kontrollera att förbudet efterlevs. Inspektörerna ska enligt sitt avtal bara i exceptionella undantagsfall arbeta obekväm arbetstid – sön- och helgdagar samt nattetid. Den nya lagens krav på att inspektörerna ska ut två söndagar i månaden strider alltså mot andra regler på arbetsmarknadsområdet. Och värre kommer det att bli – regeringens avsikt är att förbudet inom ett par år ska gälla alla sön- och helgdagar.

Det har kommit många andra reaktioner på handelsförbudet– inte minst från de tusentals studenter som brukar arbeta i affärer och på varuhus som extrapersonal på obekväm arbetstid.

Solidaritetsledaren Piotr Duda, som satt det som villkor för att anbefalla fackförbundets medlemmar att stödja regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i valet, tar emellertid lätt på ungdomarnas protester.

Köerna utanför restauranger och teatrar är långa, sade han häromdagen i tv. Studenterna kan arbeta där i stället.

Piotr Duda tillhör dem som är övertygade om att förbudet mot söndagsöppet inte kommer att drabba det polska näringslivet. Han menar att kunderna kommer att handla under veckans övriga dagar i stället.

Näringslivet har inte samma åsikt, och lagen kringgås genom att många butiksinnehavare själva står i kassan och webbhandeln blomstrar. (money.pl, TVP och wB mars 18)

Butiksägarna trotsar förbudet

Förbudet mot söndagsöppet två söndagar i månaden har trätt i kraft, och i morgon är den första söndagen då det ska vara stängt i princip överallt. Fast många butiker, särskilt i städernas shoppingcenter, kommer att ha öppet ändå – ägaren ställer sig själv i kassan.

Förbudet har tillkommit på initiativ av fackföreningen Solidaritet, som har motiverat med att även handelsanställda måste få vara lediga för att umgås med familjen på helgen när alla andra är lediga.

Samtidigt är polackerna vana att kunna handla på söndagar, och av oro för sjunkande försäljningssiffror vill ägarna göra så mycket de kan. Många kommer att ha öppet – det är alltifrån livsmedelsbutiker till biografer, restauranger, banker, frisörer, biltvättar och apotek.

Enligt lagen ska dessutom bensinstationer, blomsterbutiker, järnvägsstationer, flygplatser, fartyg och festivaler undantas från förbudet.

Tanken är att förbudet efterhand ska utökas till att omfatta alla helger. (crowdmedia.pl. och wB 10 mars 18)

Krav på höjda löner för regeringen

Lönen ökar i Polen – kanske också på departementen.
Foto: wikipedia.

Nyligen uppmärksammades att Beata Szydło, tidigare premiärminister i Polen, förra året betalade ut bonusar till sina ministrar och regeringstjänstemän motsvarande en minst extra månadslön. Det väckte särskilt uppseende eftersom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) under alla år talat om andra polska politikers benägenhet att sko sig på skattebetalarnas bekostnad.

Högskoleminister Jarosław Gowin har påpekat att det är ett bekymmer när statens främsta ämbetsmän trots sitt stora ansvar tjänade mindre än många andra polacker, nämligen de i affärsvärlden. De låga lönerna gör det svårt att hitta kompetent arbetskraft till departementen – de får bättre betalt på annat håll.

Szydło försökte för något år sedan höja regeringens löner men PiS-ledaren Jarosław Kaczyński sade nej, och höjningarna gick inte igenom.

Nu är inte polska ministrar överbetalda enligt svenska mått – och uppenbarligen inte heller enligt polska: Szydło hade på sin tid runt 15 000 złoty (35 000 svenska kronor), övriga ministrar 13 000 och statssekreterarna 10 000. Presidentens lön ligger runt 20 000 złoty.

Allt fler röster pläderar nu för att lönerna i departementen ska höjas, och Mateusz Morawiecki har begärt att få fram en analys av regeringens lönestruktur, vilket tolkas som att en lönerevision finns i sikte.

Men kanske har man än en gång inte tagit med Kaczyński i beräkningen. Han sägs vara mycket upprörd över den debatt om lönerna i departementen som nu pågår, och inte minst för bonusarna. Han anser inte att lönerna ska ligga för högt över genomsnittspolackens lön som idag uppgår till 4 500 złoty.

Under de senaste dagarna har det också talats mycket om de kreditkort som förre försvarsministern Antoni Macierewicz delat ut på sitt departement där det har shoppats för 15 miljoner złoty.

Många menar att PiS idag knappast kan hävda att man företräder vanliga människor, vilket varit en viktig del i den bild som regeringspartiet ger av sig själv  (natemat.pl, fakt.pl, radiozet.pl och wB mars 18)

EU: Lika lön för lika arbete

EU-parlamentet har på torsdagen också gjort en preliminär överenskommelse om lika lön för lika arbete i samma land – dvs. det s.k. utstationeringsdirektivet.

Sverige har drivit frågan i många år med motiveringen att social dumpning inte ska förekomma inom EU. Polen och övriga länder i Central- och Östeuropa har kämpat emot eftersom det sänker konkurrensen för arbetskraften från det egna landet.

Många polacker arbetar utomlands i t.ex. byggbranschen och får idag en lön som är bra med polska mått mätt, men som är lägre än vad byggarbetarna i landet får. Om lagen nu kräver att alla som arbetar på en byggarbetsplats ska ha lika mycket betalt kan det betyda att det blir mindre efterfrågan på polska byggnadsarbetare.

Däremot kommer avtalet inte att gälla transportsektorn, som lyder under mobilitetspaketet som parlamentet fortfarande arbetar med. (Europaportalen 1 mars 18)

Svårt att hitta lämplig arbetskraft i Polen

Polen har liksom Sverige svårt att hitta kompetent arbetskraft. Det blir allt svårare att hitta lastbilschaufförer, svetsare, sjuksköterskor, barnmorskor och byggnadsarbetare, visar en utredning från arbetsdepartementet.

Studien, som i år gjorts för tredje gången, ska ge en bild av tillgången på arbetskraft nästa år. Enligt prognosen minskar tillgången på lämplig arbetskraft ännu mer nästa år. Bland de områden där det blir svårast finns bygg-, transport-, catering- och hälsovårdssektorerna.

Det handlar om låga löner, svåra arbetsförhållanden, problem med pendling men också om bristande kompetens eller yrkeserfarenhet, ofullständig utbildning o.s.v.

På grund av bristen på inhemsk arbetskraft finns ett stort inflöde av utlänningar, främst från Ukraina. Utländsk arbetskraft är främst efterfrågad i byggsektorn, men även it-industrin söker specialister i andra länder.

Arbetsgivarna är idag mer benägna att acceptera sökande som inte har rätt utbildning men som ändå kan passa – det gäller till exempel ekonomer, lärare, historiker och kulturexperter. Företagen börjar också förbättra anställningsvillkoren – bland dem lönerna, framgår det av rapporten. (TVP 20 feb 18)

Medellönen steg med över 3 % förra året

Förra året ökade genomsnittslönen i Polen med 3,4 % jämfört med år 2016. Den största ökningen kom under det fjärde kvartalet, visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån).

I genomsnitt tjänade polackerna drygt 4 270 złoty i månaden (runt 11 000 svenska kronor), jämfört med 4 050 złoty året innan (10 500 kronor). Under 2016 steg medellönen med 4,3 %. (Polskie Radio 9 feb 18)

Söndagshandla? Glöm det!

Restauranger får vara öppna på söndagen – men hur blir det om varuhuset där de ligger är stängt? Från Złote tarasy i Warszawa.
Foto. G. Lindberg

Söndagsöppna butiker är snart ett minne blott i Polen. Efter ett beslut i parlamentet, som i dagarna undertecknades av president Andrzej Duda, börjar man den 1 mars fasa ut polackernas möjlighet att handla på helgerna. Inledningsvis förbjuds butikerna att ha söndagsöppet två söndagar i månaden. Nästa år får butikerna bara ha öppet en söndag i månaden och 2020 blir handel på söndagar bara tillåtet sju gånger om året.

Undantag är blomsterbutiker, bensinmackar, bagerier och apotek.

Fackföreningen Solidaritet har varit pådrivande – man anser att även handelsanställda har rätt att umgås med familjen på helgerna.

Men det betyder knappast att man har folket med sig – mer än hälften av polackerna vill inte införa söndagsstängt i Polen.

Och i medierna skämtar man nu med president Duda, som med sin namnunderskrift låter förbudet träda i kraft – hur kan han medverka till att stoppa handeln på söndagar när han ofta syns i sin närbutik i Kraków på söndagarna?

Handelns representanter tycker illa om förbudet – det kommer att innebära att många butiksanställda förlorar jobbet, påpekar man. Nu har man inte längre råd med den extra personal som anställts för att butiker och varuhus ska kunna ha öppet.

Restauranger får ha öppet – men hur blir det med näringsställen i varuhusen om varuhusen tvingas stänga på söndagen? Kan kaféer och pubar i städernas köpcenter överleva när de måste hålla stängt under sådana dagar som ger goda tillskott i kassan?

Debatten är säkert inte slut här.

Under sin förra regeringsperiod 2005–2007 införde PiS en form av söndagsstängt – innehavaren fick arbeta på helgerna, de anställda skulle vara lediga för att kunna gå i kyrkan. Men när regeringen fallit och en annan politisk koalition trädde till urvattnades det förbudet. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 31 jan 18)

Arbetslösheten sjunker igen

Arbetslösheten i Polen sjönk även i oktober och ligger nu på historiskt låga 6 %, visar månadsstatistik från GUS (Statistiska centralbyrån).

Det är 0,2 % lägre än i september och hela 2,2 % lägre än i oktober förra året.

Tidigare i månaden sade arbetsminister Elżbieta Rafalska att Polen nu har 1,07 miljoner arbetslösa och att hon hoppas att den siffran ska ligga under en miljon vid årsskiftet.

Orsakerna till den sjunkande arbetslösheten är bland annat den sänkta pensionsåldern. I princip alla som efter pensionsreformen har rätt att gå i pension – kvinnor vid 60 års ålder och män vid 65 – också gjorde det, trots regeringens förhoppning om att många skulle fortsätta jobba lite till.

Det generösa flerbarnsbidraget har gett miljoner barnfamiljer bättre ekonomi, vilket påverkar handeln och tillverkningsindustrin. (Polskie Radio och wB 24 nov 17)

Snittlönen i Polen ökar

Lönerna ökar i Polen. Foto: wikipedia.

Den genomsnittliga bruttolönen i företag med mer är 9 anställda uppgår idag till 4454 złoty (runt 11 200 svenska kronor). Det innebär en ökning med 4,4 % jämfört med oktober förra året, vilket framgår av färsk statistik från GUS (Statistiska centralbyrån). (Polskie Radio 17 nov 17)

Söndagsöppet kan spräcka samarbetet mellan PiS och Solidaritet

Solidaritetsledaren Piotr Duda. Foto: Stanisław Godula.

Frågan om söndagsöppet i affärerna är en fråga som diskuteras med stor intensitet. Regeringen lade i september fram ett förslag om att begränsa handelns öppethållande till två helger i månaden. Bensinstationer, blomsterbutiker, järnvägsstationer, flygplatser, fartyg och festivaler ska undantas från förbudet – men inte näthandel. Här är tanken att kunderna kan beställa, men beställningarna tas inte om hand förrän på måndagen.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) genomförde en begränsning av öppethållandet på helger förra gången partiet hade regeringsmakten, men när nuvarande oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) tog över lättade man på förbudet.

Fackföreningen Solidaritet, som är drivande i det här sammanhanget anser att även handelsanställda har rätt att vara lediga och umgås med familjen på söndagarna, och häromdagen uttryckte fackledaren Piotr Duda sitt missnöje med att regeringens förslag inte är radikalt nog.

Det här är inte vad PiS utlovade före valet, sade Duda och påminde om de ömsesidiga löften som PiS och Solidaritet gett varandra inför valet 2015. PiS lovade – bland annat – helgstängda butiker och Solidaritet åtog sig att arbeta för PiS inför valet.

Solidaritet vill i princip ha ett totalt förbud mot söndagsöppet, inte minst i december, vilket PiS inte accepterar.

Det spekuleras nu ifall Solidaritet kommer att släppa samarbetet med regeringspartiet. PiS-parlamentarikern Stanisław Kogut säger avvärjande att det inte finns någon oenighet i den här frågan, bara ett litet missförstånd inom familjen.

Det är bara medierna som överdriver eftersom de vet att Solidaritet står nära Pis, närmare än många andra grupper, säger Kogut.

Även den mäktiga katolska kyrkan pläderar för söndagsstängda butiker.

Enligt en opinionsundersökning från mitten av oktober tycker 43 % av polackerna att affärerna ska kunna ha öppet på söndagar medan 51 % tycker att de bör ha stängt. Samtidigt sade hela 63 % att de ogillade det nya lagförslaget.

Företrädare för handens organisationer är mindre entusiastiska och enligt en utredning från 2016 skulle runt 7 000 personer förlora jobbet om förbudet går igenom. Finansminister Mateusz Morawiecki tror emellertid inte att den polska ekonomin skulle påverkas av regeringens förslag.  (Polskie Radio, natemat.pl och wB okt-nov 17)

EU-ministrar eniga om utstationerad arbetskraft

Arbetsminister Elżbieta Rafalska. Foto: FB.

När EUs arbetsministrar nu enats om att arbetskraft som tillfälligt arbetar i andra medlemsländer ska ha samma lön som inhemsk personal var det mot Polens önskan.

Överenskommelsen är en kompromiss, men inte den kompromiss som Polen skulle ha önskat, säger arbetsminister Elżbieta Rafalska.

Efter en omställningsperiod på tre år ska arbetskraft som är tillfälligt stationerad i ett annat EU-land ha samma lön som inhemsk arbetskraft, inklusive traktamenten och risktillägg.

Polen, Ungern, Litauen och Lettland röstade emot överenskommelsen som innebär en avsevärd försämring för arbetskraft från Central- och Östeuropa. Företagen har hittills kunnat konkurrera med låga lönekrav – eftersom även en svensk minimilön ofta är högre än lönen i t.ex. Polen.

Polen ville att transportsektorn skulle undantas från överenskommelsen – höjda löner sänker åkeriernas konkurrenskraft, vilket kan ses som en inskränkning av den fria rörligheten.

En fjärdedel av de två miljoner arbetstagare som tillfälligt arbetar i andra länder är polacker, enligt arbetsministern.

Redan 2014 lagstiftade Tyskland om samma timlön för utländska chaufförer som för tyska medan de kör inom landets gränser, vilket dåvarande premiärministern Ewa Kopacz protesterade emot.

Sverige har också drivit på för lika lön för lika arbete, vilket innebär att svensk arbetskraft inte blir dyrare än utländsk.

Frågan går nu vidare till EU-parlamentet för vidare behandling. (Europaportalen, Polskie Radio och wB 24 okt 17)

Arbetslösheten för kvinnor sjunker med 500+

Allt fler barn föds idag i Polen.
Foto: wikipedia.

Arbetslösheten för kvinnor i Polen är rekordlåg – och lägre än arbetslösheten för män. Det skriver affärstidningen Puls Biznesu. Hittills har kvinnorna normalt haft högre arbetslöshet än männen ända sedan 1997, då EUs statistikbyrå började dela upp arbetslöshetssiffrorna efter kön. Men i maj sjönk siffrorna för kvinnors arbetslöshet i Polen med 5 % och anledningen är dels är en ökad sysselsättning bland kvinnor och dels att det föds allt fler barn i landet sedan det nya barnbidraget 500+ infördes. Födelsetalen i Polen ökade i juni med 7 % jämfört med samma månad förra året.

Flerbarnsbidraget började betalas ut i april 2016, i första hand till flerbarnsfamiljer som får 500 złoty per barn och månad från och med det andra barnet. Också personer med låg inkomst kan ansöka om bidraget, som idag betalas ut till 4 miljoner barn. Det är en bra inkomstförstärkning i många familjer, och antalet personer som lever under fattigdomsgränsen har halverats. (Polskie Radio och wB 12 okt 17)

Polen stänger butikerna två söndagar i månaden

Familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska.
Foto: facebook.

Ett partiellt förbud för handel på söndagar kan träda i kraft i början av nästa år. Det sade familje-, social- och arbetsminister Elżbieta Rafalska i förra veckan.

Förra hösten lämnades det in ett medborgarförslag om förbud mot söndagshandel, vilket regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i princip är positivt till. Redan förra gången partiet satt i regeringsställning begränsades rätten till söndagsöppet på så sätt att endast affärsinnehavarna själva fick arbeta på söndagen, de anställda skulle vara lediga. De reglerna förändrades under Medborgarplattformens (PO) åtta år vid makten, men en begränsning av butikernas och köpcentrens rätt att ha öppet på söndagar kommer nu alltså att introduceras i Polen igen.

Fackföreningen Solidaritet tillhör också dem som vill ha söndagsstängt, medan affärsinnehavarna oroar sig för försämrad ekonomi. Partiet har därför landat i en kompromiss som innebär att butikerna ska tvingas ha stängt den andra och den fjärde söndagen varje månad.

Bensinstationer, blomsterbutiker, järnvägsstationer, flygplatser, fartyg och festivaler undantas emellertid från handelsförbudet.

Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki tror inte att ett partiellt förbud för söndagsöppet kommer att ha negativ effekt på ekonomin.

Tillväxten och de offentliga finanserna kommer inte att påverkas av ett förbud, säger han till Polskie Radio. När människor inte kan handla på söndagen kommer de att planera sina inköp bättre och handla under veckan i stället. Det kommer alltså inte att ha någon negativ inverkan på arbetsmarknaden inom detaljhandeln.

Möjligen kan det komma att påverka turismen – många som tar en långhelg i en europeisk storstad kommer att undvika Polen eftersom man inte vet när det är stängt och när det är öppet. (Polskie Radio, TVP och wB 3 okt 17)

Polska kvinnor har lägre lön än männen

Kvinnorna i Polen klagar över att de inte behandlas på samma sätt som de manliga kollegorna på jobbet. Det visar en undersökning som gjorts av Ekonomihögskolan i Warszawa.

Den viktigaste skillnaden är att kvinnorna inte bedöms efter samma kriterier som männen, säger Hanna Kinowska på Ekonomihögskolan.

Enligt lönestatistik från GUS (Statistiska centralbyrån) har kvinnorna 17 % lägre lön än sina manliga kollegor med jämförbara arbetsuppgifter.

Och vad gäller personer med höga positioner och höga löner är skillnaden ännu större, 25 %, säger Kinowska. (Polskie Radio 3 okt 17)

Polens arbetslöshet bland de lägsta i EU

Arbetslösheten i Polen uppgick i augusti till 4,7 % , vilket innebär att 812 000 personer gick utan arbete.

Snittsiffran för hela EU var 7,6 % och i euroområdet 9,1 %, visar färska siffror från EUs statistikbyrå Eurostat.

Högst är arbetslösheten i Spanien, där drygt 17 % står utanför arbetsmarknaden, och lägst i Tyskland som har 3,6 %. (TVP 2 okt 17)

Polska företag letar arbetskraft i Asien

Den polska arbetsmarknaden har ett allt större behov av arbetskraft och gästarbetarna från Ukraina räcker inte längre till. Det rapporterar tidningen Dziennik Gazeta Prawna. Företagen måste därför söka sig utanför Europa, och under det första halvåret i år ansökte runt 4500 personer från Nepal, Indien och Bangladesh om arbetstillstånd. Det är 340 fler än under hela förra året, visar siffror från arbetsdepartementet.

Det är särskilt livsmedelsindustrin, som är den viktig del av Polens ekonomi, som behöver folk och tillgången på arbetskraft från grannländerna i öst, främst Ukraina och Vitryssland, har sinat.

Men också byggsektorn har behov av yrkesutbildad arbetskraft, och en del specialindustrier i teknik- och logistikbranschen.

Bra och erfarna svetsare är en bristvara, och den utbildning eleverna får i skolan räcker inte till, säger en företagare, Bogusław Mrzygłód, som förra året importerade 60 svetsare från Indien.

Ukrainarna är fortfarande den absolut största gruppen gästarbetare, men många ukrainska arbetare fångas upp av ryska företag. Idag kan ukrainarna välja jobb på ett annat sätt än förr. De kan också lätt byta jobb om de vill, till skillnad från arbetskraft från Asien, som fått arbetstillstånd av länsstyrelsen och som därför också behöver få tillstånd därifrån. Därför vet vi att de stannar längre på samma arbetsplats, vilket är avgörande för många företag. Kostnaderna är höga – man måste betala resa, bostad, pendling och vård där det behövs.

Enligt en undersökning är bara 14 % av polackerna positiva till utländsk arbetskraft, men ekonomin kommer att tvinga dem att tänka om. Polen behöver dem.

Många utbildade polacker har länge sökt sig västerut för att få jobb, vilket minskat tillgången i hemlandet. (Gazeta Prawna och wB 18 sept 17)

Minimilönen höjs till 2100 złoty i månaden

Familje-, social- och arbetsmarknadsminister Elżbieta Rafalska.
Foto: P Tracz. wikipedia.

Från och med nästa år höjs minimilönen med 5 %, från 2000 złoty i månaden till 2100 (drygt 5000 svenska kronor). Därmed höjs timlönen till minst 13,7 złoty (33 kr). Det beslutade regeringen på tisdagen, meddelar arbetsmarknadsminister Elżbieta Rafalska.

Reformen beräknas kosta 164 miljoner złoty nästa år. Men de finansiella effekterna blir mindre eftersom en del av pengarna kommer tillbaka till staten i form av skatt. Nästa år beräknas familjernas inkomst att öka med en miljard złoty, säger arbetsmarknadsministern.

Höjningen av minimilönen berör runt 1,4 miljoner inkomsttagare enligt GUS (Statistiska centralbyrån). I början av 2017 höjdes minimilönen med drygt 8 %.

Utöver det utlovade finansminister Mateusz Morawiecki för ett par veckor sedan att höja grundavdraget från 550 złoty i månaden (1300 kr) till 670 złoty (1600), vilket innebär att fler låginkomsttagare slipper betala skatt alls och att många får sänkt skatt.

Även pensionerna höjs med 2,4 %. (Polskie Radio och wB 13 sept 17)

Fler polacker vill emigrera till Storbritannien

Antalet polacker som funderar på att flytta till Storbritannien har ökat för förstag gången sedan slutet av 2015. Det skriver affärstidningen Puls Biznesu.

I augusti förra året övervägde 14 % av de tillfrågade om de skulle emigrera till Storbritannien, och i maj 2017 ligger den siffran på 19 %. De som har planer på att ge sig iväg räknar med att det måste ske innan landet lämnat EU, eftersom det efter Brexit blir betydligt svårare eller till och med omöjligt för polacker att flytta dit.

Enligt en beräkning på utvecklingsdepartementet kan en fjärdedel av de 800 000 polacker som idag bor i Storbritannien komma att återvända hem i samband med Brexit. (Polskie Radio 10 maj 17)

Arbetslösheten den lägsta sedan 1992

Arbetslösheten har minskat till 7,7 % och är nu den lägsta på 26 år, och det visar att regeringens politik ger resultat. Det säger premiärminister Beata Szydło. Vi har inte haft så låg arbetslöshet sedan 1992.

Det är mycket tillfredsställande, först och främst eftersom det visar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) näringslivsprogram, som har genomförts på bara 18 månader, ger de väntade resultaten, sade regeringschefen. Arbetslösheten faller, människor har högre löner och barnfamiljerna får barnbidrag.

Sammanlagt 1,25 miljoner människor är idag arbetslösa, vilket är 71 000 färre än i mars och 269 000 färre än i april förra året. (Polskie Radio 10 maj 17)

En miljon ukrainare arbetar i Polen

Sedan Polen 2004 anslöt sig till EU har miljontals polacker sökt sig västerut – till Storbritannien, Tyskland, Nederländerna osv. Det innebär att det är stor brist på arbetskraft i landet, och för många ukrainare har det nu blivit naturligt att i första hand söka sig västerut för att få jobb.

Enligt de polska företagarföreningarna kommer Polen att behöva fem miljoner arbetare inom de kommande 20 åren. 2006 uppgav 7 % av ukrainarna att de ville arbeta i sitt västliga grannland och idag tycker hela 30 % att det är en bra idé. Inte minst med tanke på att polska företag betalar betydligt mer än ukrainska. De sociala förmånerna är också bättre.

Många ger sig också iväg, framför allt på säsongsarbete där behovet är stort. Idag arbetar runt en miljon ukrainare i grannlandet.

De som söker sig till Ryssland är dubbelt så många – arbetare från i synnerhet östra Ukraina har en lång tradition av att söka jobb österut. (Kyiv Post 27 april 17)

Arbetslösheten rekordlåg i februari

Arbetslösheten i Polen i mars landade på rekordlåga 8,2 %, vilket är en minskning från 8,5 % i februari, rapporterar arbetsdepartementet.

Det innebär att 1,33 miljoner personer var registrerade arbetslösa. Förra månaden tillkom 167 500 nya jobb vilket är den högsta siffran på tjugo år. (Warsaw Voice 7 april 17)

Solidaritet är redo att också demonstrera

Solidaritetsledaren Piotr Duda. Foto: Stanisław Godula

Fackföreningen Solidaritet stödde regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och president Andrzej Duda i valen föra året mot löfte om att pensionsåldern skulle sänkas till den gamla nivån, från 67 år för alla till 60 år för kvinnor och 65 år för män.

Det tumult som på fredagen bröt ut i parlamentet oroar nu fackets medlemmar.

Oppositionen har inte patent på demokrati i vårt land. Om det behövs så kan vi också gå ut på gatorna säger Duda till TVP. De vill ta makten igen, och det tillåter inte vi.

Sådant som hände i parlamentet med protester mot de nya reglerna för riksdagsjournalister och ockupationen av talarstolen – det kommer Solidaritet inte att acceptera utan vidare, säger han. Jag har fått hundratals samtal från folk som vill att vi ska göra något, och vi är beredda att gå ut på gatorna och göra upp.

Solidaritet försvarar inte regeringen, men vi försvarar det demokratiska valets principer, förklarar fackföreningsledaren. Regeringen och presidenten har fått mandat att styra landet. De som inte gillar det har fyra år på sig att mobilisera sina egna väljare. Vi fick vänta i åtta år på att byta regering, men nu har vi lyckats och pensionsåldern har sänkts.

Jag respekterar att demonstranter går ut på gatorna för att visa sitt missnöje, men vilken förevändning som helst tycks duga, säger Duda. Det finns viktigare saker än om en journalist ska stå i den ena eller den andra korridoren, men det funkar som förevändning.

Solidaritets protester mot den dåvarande regeringens förslag att höja pensionsåldern (2012) var medierna däremot inte intresserade av. Jag minns hur (dåvarande regeringschefen) Donald Tusks röst provocerade demonstranterna. Han kallade oss nollor, säger fackföreningsledaren. Och när vi hade samlat in två miljoner namnunderskrifter till stöd för ett eget förslag, då släppte Ewa Kopacz (då talman i sejmen) inte in våra ombud i parlamentet. Det gjorde heller inte talman Boruszewicz (i senaten). Ja det var demokrati det! (TVP och wB 19 dec)

Många jobb försvinner vid förbud mot söndagsöppet

Om butikerna måste hålla stängt på söndagarna minskar omsättningen i detaljhandeln med 9,6 miljarder złoty (22,7 miljarder svenska kronor), även om man antar att de flesta väljer en annan dag att göra sina inköp, skriver konsultbolaget PwC i en rapport. Anledningen är impulsköpen om helgerna som skulle minska kraftigt.

I modebutikerna, som skulle drabbas hårdast, skulle omsättningen minska med 1,6 miljarder złoty (3,8 miljarder kr), och 6000–7000 personer skulle mista jobbet, skriver PwC. Dessutom skulle det innebära minskade skatteintäkter på 1,8 miljarder złoty (4,24 miljarder kr), det mesta är utebliven moms. Förbud mot söndagsöppet skulle också slå hårt mot städ- och säkerhetsbranschen, där närmare 35 000 arbetstillfällen är hotade.

Anledningen till utredningen är ett förslag från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som vill att de flesta butiker ska hålla stängt.

Förra gången PiS satt vid makten (2005–2007) infördes ett begränsat öppethållande under stora nationella helgdagar. Nu vill man bygga på med ett större antal söndagar. PiS har egen majoritet i parlamentet och det finns ingen anledning att tro att förbudet inte ska gå igenom. Enligt förslaget ska brott mot handelsförbudet på söndagar kunna ge upp till två års fängelse.

Undantag görs för bensinstationer, blomsteraffärer, bagerier, apotek och några till. Vissa söndagar undantas också – de två söndagarna före jul, söndagen före påsk, de sista söndagarna i januari, juni, augusti och första söndagen i juli får butikerna vara öppna.

De fackliga organisationerna har drivit på med motiveringen att även landets handelsanställda vill vara lediga på helgerna.

Enligt förslaget ska också e-handeln ha stängt de aktuella söndagarna. Kunder ska kunna beställa men men ingen kommer att ta tag i beställningarna förrän på måndagen.

Det är väl ingen orimlig tanke att polackerna i stället börjar näthandla i andra EU-länder. (Warsaw Voice och wB 1 dec 16)

De tävlar för bättre säkerhet på bygget

Noggrannhet och koncentration i arbetet krävs för ett säkert resultat. Foto: Jacek Kurowski.

Noggrannhet och koncentration i arbetet krävs för ett säkert resultat. Foto: Jacek Kurowski.

I Polen pågår, precis som i Sverige, diskussioner om nödvändigheten av att minska olyckorna på byggarbetsplatserna. Förra året omkom i Polen 67 byggnadsarbetare bara i samband med ställningsbyggande. I Sverige ligger antalet under 10.

Nyligen arrangerades en tävling i ställningsbyggande där säkerheten, inte tiden, skulle stå i fokus.

Läs mer >>

Polackerna vill ha söndagsöppet

Fackföreningen Solidaritet har samlat in en halv miljon namnunderskrifter som stöd för sitt krav att handelsanställda ska ha rätt att vara lediga på söndagarna – d.v.s. att butikerna då ska vara stängda. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har arbetat fram ett förslag som stänger butikerna, med undantag för blomsteraffärer, bensinstationer, apotek och några till. Även nätbutiker ska vara stängda – beställningar som kommer in under helgen får vila till måndagen. Brott mot lagen ska kunna ge upp till två års fängelse, som wB rapporterade för ett par veckor sedan.

Men nu visar det sig att 9 av 10 polacker brukar shoppa på söndagarna, och för de allra flesta är det ett medvetet val, inte en tillfällighet, rapporterar företaget Ceneo, som gjort en opinionsundersökning i frågan.

De flesta av söndagskunderna köper livsmedel, kläder, elektronik och hushållsapparater.

Solidaritets argument att söndagsstängt skulle öka butikernas omsättning tror näringslivet inte mycket på. (Warsaw Voice 22 sept 16)

Svartjobb stort problem på arbetsmarknaden

Det största problemet på den polska arbetsmarknaden är illegal anställning, säger Yrkesinspektionens chef, Roman Giedrojć. Svartjobb är lönsamt både för löntagare och arbetsgivare. Problemet är när den anställde börjar nå pensionsåldern och det inte finns någon pension att ta ut.

I kontroller förra året visade sig också att många får en otillräcklig introduktion i arbetet, vilket kan resultera i fler dödsolyckor på arbetsplatserna, säger Giedrojć. Många vidtar inga säkerhetsåtgärder förrän skadan redan är skedd.

Under inspektionerna 2015 avslöjades över 86 000 brott mot reglerna och 500 fall anmäldes till åklagare. Bristfälliga arbetsgivare fick sammanlagt 20 miljoner złoty i böter. (TVN24 5 sept 16)

PiS stänger butikerna på söndagar

Runt en halv miljon polacker har skrivit på en lista som kräver att affärerna i Polen ska vara stängda på söndagar.

Insamlingen har dragits igång av fackföreningen Solidaritet som länge har arbetat för söndagsstängt. Man menar att landets kvarts miljon handelsanställda också har rätt att vara lediga på söndagarna.

Förra gången regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) satt vid makten infördes ett begränsat öppethållande under stora nationella helgdagar. Nu bygger man alltså på med ett större antal söndagar.

PiS, som har egen majoritet i parlamentet, har redan utarbetat ett lagförslag där brott mot handelsförbudet på söndagar ska kunna ge upp till två års fängelse.

Undantag görs för bensinstationer, blomsteraffärer, bagerier, apotek och några till. Även tidsmässiga undantag görs – de två söndagarna före jul, söndagen före påsk, de sista söndagarna i januari, juni, augusti och första söndagen i juli.

Solidaritets uppfattning är att förslaget kommer att gynna handeln, eftersom kunderna kommer att handla på sig lite mer inför de dagar när butikerna är stängda. Näringslivets företrädare är skeptiska till söndagsstängt.

Även e-handeln ska ha stängt de aktuella söndagarna. Kunder ska kunna gå in och göra sina beställningar, men ingen kommer att ta tag i dem förrän på måndagen.

Finansminister Paweł Szałamacha skulle också helst se att man gått ut lite försiktigare och stängt en söndag i månaden under några år för att sedan kunna dra slutsatser av utvecklingen. (Warsaw Business Journal, Polskie Radio, Gazeta Prawna och wB 5 sept 16)

Föräldrar stannar hemma med nya barnbidraget

Så många som 1,76 miljoner polacker arbetar inte och söker inte arbete på grund av familje- och hushållsansvar, vilket är 100 000 fler på årsbasis och det högsta på tio år. Det visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån).

Experterna är eniga om att det nya generösa flerbarnsbidraget är en del av förklaringen. Men konsumtionen, som ökat med 3,5 %, är mycket viktig och barnbidraget spelar stor roll för den utvecklingen.

Tillväxten blev 3,1 % under andra kvartalet, men investeringarna sjönk med 5,9 %.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki tror att prognosen på 3,3–3,4 % för hela året kommer att hålla. (Warsaw Voice 31 aug 16)

Rekordlåg arbetslöshet i juli

Arbetslösheten fortsätter sjunka och låg i juli på 8,6 % – den lägsta siffran på 25 år. Det uppger familje- och arbetsdepartementet till nyhetsbyrån PAP.

På sommaren är arbetslösheten normalt lägre än på vintern eftersom det förekommer mycket säsongsarbete, men prognosen är att arbetslösheten fortsätter falla under de närmaste månaderna. (Polskie Radio 5 aug 16)

Arbetslösheten nere i 8,8 %

Den registrerade arbetslösheten sjönk från 9,1 % i maj till 8,8 % i juni. Det framgår av arbetsmarknadsstatistik från GUS (Statistiska centralbyrån).

Det innebär att nästan 1,4 miljoner personer går utan arbete, vilket är 155 000 färre än för ett år sedan. (Warsaw Voice 26 juli 16)

Statliga åtgärder försvårar för kvinnor på en patriarkal arbetsmarknad

I Polen är kvinnorna mindre ute i arbetslivet än i många andra länder i Europa. Förra året var 57 % av kvinnorna i åldern 15–64 år anställda jämfört med 69 % av männen, skriver analytikern Piotr Arak Central European Financial Observer. Gapet mellan anställda kvinnor och anställda män i Polen är 17 % mot genomsnittligt 10 % i Europa. I Finland och Litauen är skillnaden mindre än 2 % och i Malta hela 40 %.

Polen liknar i det här avseendet Sydeuropa, länder med patriarkala traditioner där man räknar mer med familjen än med staten.

Läs vidare >>

Utlandspolacker kan flytta hem efter Brexit om lönerna höjs

En polack som bott i Storbritannien i elva år tjänar i snitt 7000 złoty (runt 16 000 svenska kronor) i månaden. Det får i genomsnitt räkna med mindre än hälften om de kommer tillbaka till hemlandet.

Men mellan 120 000 och 400 000 kan tänkas flytta tillbaka till Polen efter Storbritanniens utträde ur EU om de kan räkna med en lön på 5000 złoty, säger Krzysztof Inglot på arbetsförmedlingen Work Service.

Andra experter tror att de flesta av utlandspolackerna kommer att flytta vidare till Tyskland eller Frankrike. Den tyska arbetsmarknaden beräknas sakna 10 miljoner arbetstagare om femton år, och lönerna väntas stiga av den anledningen.

Men för den som vill återvända till Polen finns det många jobb att söka, rapporterar TVN. Yrkesarbetare söks i många delar av landet, inte minst chaufförer med både polskt och internationellt körkort.

Det finns 300 000 lediga jobb i Polen, säger Inglot, och vi har 600 000 gästarbetare från Ukraina som gör de jobb som polackerna inte vill ha. Minimilönen måste höjas efterhand, den är för låg i förhållande till andra EU-länder, men inte snabbare än att arbetsgivarna klarar av det.

Arbetslösheten har sjunkit i flera år och låg i maj på 9,1 %, den lägsta siffran på länge.

Regeringen har räknat med att locka hem utlandspolacker med de nya barnbidragen, den sänkta pensionsåldern, det nya bostadsprogrammet och det höjda grundavdraget i deklarationen. Men de som ska lämna Storbritannien efter tittar också på daghem och skolor, sjukvård och sjukförsäkringar med mera. Å andra sidan är levnadsomkostnader som mat och hyra inte alls är i nivå med Storbritannien. (TVN24 och wB 30 juni 16)

Genomfart ger inte polska förare rätt till tysk minimilön

Polska lastbilschaufförer som bara kör genom Tyskland för att komma till Frankrike, Österrike eller Belgien måste inte ha den tyska minimilönen. Det säger utvecklingsminister Mateusz Morawiecki, efter samtal med den tyska vicekanslern Sigmar Gabriel i Berlin. Om de däremot transporterar gods till Tyskland gäller den tyska minimilönen.

Förra året beslöt det tyska parlamentet att alla lastbilschaufförer, även utländska, som kör gods i Tyskland ska ha tysk minimilön, 8,5 euro/tim, så länge de befinner sig inom landets gränser.

Polen protesterade och hävdade att det strider mot den fria rörligheten på den inre marknaden. Dåvarande premiärminister Ewa Kopacz var speciellt i Berlin för att utverka ett undantag för polska lastbilsförare, eftersom de nya reglerna annars snabbt skulle slå undan benen på en rad polska transportföretag vars konkurrensfördel är just de låga lönerna.

Förra våren inledde EU en granskning av de tyska bestämmelserna och konstaterade att bestämmelsen är en överträdelse av EU-reglerna.

Frankrike, som inför samma bestämmelser i juli i år, har fått besked om att inte heller fransmännen får bryta reglerna om den fria rörligheten. (Polskie Radio och wB 23 juni 16)

Szydło vill höja minimilönen till 2000 złoty

Premiärminister Beata Szydło. Foto: Facebook.

Premiärminister Beata Szydło. Foto: Facebook.

Med hänsyn till statsbudgeten och medborgarnas ekonomiska situation och med tanke på medborgarnas värdighet har regeringen beslutat att minimilönen nästa år blir 2000 złoty (cirka 4500 svenska kronor). Det sade premiärminister Beata Szydło på tisdagen.

Löneskillnaderna ökar snabbt i Polen, sade Szydło, det finns en grupp välbeställda vars löner ökar snabbt, men det finns också en stor grupp anställda med mycket låga löner som inte kan försörja sina familjer. Regeringens högsta prioritet är att polackerna ska leva ett värdigt liv.

I år är minimilönen 1850 złoty (4200 kr), och höjningen anses oväntat stor. Regeringens förslag ska nu förhandlas med fackföreningar och arbetsgivareorganisationer.

Risken är att många nu hamnar i gråzonen, säger Małgorzata Starczewska-Krzysztoszek, chefsekonom på arbetsgivareförbundet Lewiatan. Det kommer att slå hårt mot hotell, restauranger, butiker och städning.

De tre stora fackföreningarna enades i maj om att begära en höjning av minimilönen till 1970 złoty (4450 kr), men regeringen enades alltså om att gå ett steg längre. (TVN 14 juni 16)

Minimilönen höjs till 12 złoty i timmen

Från årsskiftet höjs minimilönen för timanställda till 12 złoty i timmen (27,21 svenska kronor). Det beslöt regeringen på onsdagen.

Den som går under det riskerar böter.

Avsikten är att förhindra missbruk av så kallade skräpkontrakt och skydda de lägst avlönade arbetstagarna, säger Łukasz Komuda, som är arbetsmarknadsexpert på departementet för familje-, arbets- och sociala frågor.

Om man inte har råd att betala 12 złoty i timmen är företaget så svajigt att det inte kommer att klara sig i alla fall. Sådana argument fungerar inte, säger Komuda. I synnerhet som vi i Polen har ett relativt gott läge på arbetsmarknaden, och arbetslösheten ser ut att fortsätta falla. (Polskie Radio 1 juni 16)

Allt färre är arbetslösa i Polen

Arbetslösheten sjönk i april till 9,5 %, vilket är den lägsta siffran sedan december 2008. Det visar de senaste siffrorna från GUS (Statistiska centralbyrån).

En och en halv miljon polacker har registrerat sig som arbetslösa, 78 000 färre på månadsbasis.

Minskningen kommer att fortsätta och landar sannolikt på 9 % i slutet av året, säger biträdande arbetsminister Stanisław Szwed till nyhetsbyrån PAP.

Men det kommer att gå långsammare nu, för de som är kvar är de som har svårast att hitta ett jobb. Å andra sidan ökar antalet lediga jobb, sade Szwed. Det största problemet tycks vara att många av de lediga jobben inte är finansiellt attraktiva. Därför sjunker arbetslösheten inte i den takt vi skulle önska.

Vi kommer nu att använda de verktyg vi har för att fler ska komma i arbete, och det vore idealiskt om vi kunde få en sänkning i de områden där 20 % av arbetskraften fortfarande går utan jobb.

Arbetslösheten i Polen har minskat stadigt under ett antal år. Redan i augusti jämförde man med 2008 och optimismen steg under hela hösten med nya rekord.

En del av anledningen är den växande ekonomin – Polen har under en lång tid varit EUs tigerekonomi med en tillväxt som vida överstigit övriga medlemsländers. En annan anledning är att många unga familjer flyttar utomlands för att skapa sig en framtid i ett land med högre levnadsstandard och alltså inte finns med i den inhemska arbetsmarknadsstatistiken. (Warsaw Voice och wB 27 maj 16)

Över en miljon polacker redo att emigrera

Runt fyra miljoner polacker funderar på att under de närmaste åren ge sig iväg västerut för att skaffa jobb i utlandet, och nästan 1,5 miljoner håller på med förberedelserna. Det skriver företaget Work Service i en rapport på tisdagen.

De flesta är unga människor från östra Polen, där arbetslösheten är högst. Betydligt färre västpolacker planerar att flytta utomlands.

Det viktigaste skälet är en önskan om bättre lön – många av dem som vill ge sig iväg tjänar bara 2 000 złoty i månaden (knappt 4 500 svenska kronor), och man kan se att andelen blivande emigranter är störst i inkomstgrupper under 2 400 złoty (5 400 kronor).

Men många ser också själva utlandsvistelsen som berikande.

Av dem som redan bestämt vart de vill resa ligger Tyskland, Storbritannien och Nederländerna högst upp på listan.

Det främsta hindret för att man skulle komma iväg är familjebanden, att man redan har en bra arbetsplats eller inte behärskar främmande språk. Fler män än kvinnor vill jobba i något annat land.

När polackerna emigrerar uppstår brist på arbetskraft på marknaden, och idag finns det runt en miljon ukrainare i landet, som gör de jobb polackerna själva ratar. (TVN24 10 maj 16)

Lägsta arbetslösheten på 25 år

Familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska. Foto: facebook.

Familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska.
Foto: facebook.

Arbetslösheten sjönk i mars och landade på 10 % – den bästa siffan på 25 år, meddelar Elżbieta Rafalska, familje-, arbets- och socialminister.

I slutet av mars var 1,6 miljoner människor inskrivna vid arbetsförmedlingen, vilket är drygt 50 000 färre än i slutet av februari. Antalet lediga platser ökar också. Förbättringen märks över hela landet.

Det är en viktig signal om att den ekonomiska situationen blir bättre och att företagen nu anställer, skrev Rafalska i ett pressmeddelande.

Nu är de goda resultaten kanske inte främst PiS-regeringens förtjänst – den förra regeringen arbetade målmedvetet med att få ner arbetslösheten, och under flera år har antalet personer som går utan jobb stadigt sjunkit.  (TVP och wB 7 april 16)

Arbetslösheten i januari lägre än vanligt

Arbetslösheten steg till 10,3 % i januari, en ökning med 0,5 % sedan december. Det framgår av färska siffror från GUS (Polska Statistiska Centralbyrån). Antalet anmälda arbetslösa uppgick i slutet av januari till 1,65 miljoner.

Men 10,3 % är en hoppingivande siffra som visar att det var bra för sysselsättningen att bnp under det sista kvartalet 2015 steg med 3,9 %, säger en expert. Arbetslösheten är normalt som störst under årets första månad. Men vi ser en positiv trend som antyder att 2016 blir arbetstagarnas marknad. (Polskie Radio 23 feb 16)

Privatanställdas löner ökade

Bruttolönerna i det privata näringslivet uppgick i november i genomsnitt till 4 164 złoty (9 605 svenska kronor). Det är en ökning med 4 % på årsbasis, visar siffror från GUS (Polska Statistiska Centralbyrån).

Antalet anställda i näringslivet uppgick i november till 5,617 miljoner, en ökning med 1,2 % sedan förra året. (Warsaw Voice 17 dec 15)

Utländsk arbetskraft oroar inte polackerna

Polen behöver ingen utländsk arbetskraft. Det anser två tredjedelar av de tillfrågade i en färsk opinionsmätning som redovisas i affärstidningen Puls Biznesu. 22 % anser tvärtom att landet har behov av arbetskraft från andra länder.

17 % av de tillfrågade oroar sig för sin egen situation på arbetsmarknaden om det kommer ett större antal utländska arbetare till landet. (Warsaw Voice 16 okt 15)

Ont om kvalificerad arbetskraft

Arbetsgivarna i Polen slåss om den utbildade arbetskraften. Idag saknas över 400 000 arbetare med yrkes- eller teknisk utbildning. Det uppger analytikern Łukasz Kozlowski vid organisationen Polska arbetsgivare. Om de plötsligt dök upp skulle landets bnp växa med 1,4 %.

Ungdomar med yrkesutbildning eller teknisk skola kan som snickare eller svarvare få en lön på mellan 3 000 och 4 500 złoty direkt (7 000–10 500 svenska kronor), uppger en arbetsförmedlingsbyrå. (TVP info 15)

Rekordlåg arbetslöshet i Polen

Arbetslösheten i har sjunkit från 10 % i augusti till 9,9 % i september. Det sade en förnöjd arbetsminister Władysław Kosiniak-Kamysz vid ett informationsmöte i Warszawa på onsdagen.

Antalet lediga platser är rekordstort och detta är det bästa resultatet på sju år – för två år sedan hade vi en arbetslöshet på 13 %, sade Kosiniak-Kamysz. Sammanräkningarna från arbetsförmedlingen visar att 22 600 fler personer har jobb idag.

Nu har vi rekordlåg arbetslöshet och rekordmånga sysselsatta. Om vi nu ska kunna förbättra förhållandena på arbetsmarknaden ytterligare krävs det bättre arbetsvillkor, högre löner och en stabiliserad sysselsättning, sade arbetsministern. (TVP info 15)

Tre miljoner polacker vill jobba utomlands

Mer än tre miljoner polacker funderar på att ta jobb utomlands, och mer än hälften av dem är under 34 år. Det är färre än i januari, visar en rapport som tidningen Rzeczpospolita tagit del av. Och nästan en tredjedel av dem som vill resa ut – en miljon polacker – räknar med att bosätta sig utomlands för gott.

De flesta av de tillfrågade väljer i så fall att flytta till Tyskland, Storbritannien och Norge. Enligt en annan undersökning har upp till 70 % av polska högkvalificerade specialister som bor i Storbritannien inga planer på att flytta hem igen. (TVP info 7 okt 15)

Sök i webb-Bulletinen