Förslaget att sätta ett tak för chefer på centralbanken NBC är oroande. Det skulle medföra att bankens oberoende hotas, att kreditvärderingen kan påverkas och det skulle minska möjligheten att snabbt utföra de arbetsuppgifter som banken enligt lagen har.

Det skriver banken i ett uttalande.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har tidigare reagerat mot höga ministerlöner och lönerna till chefer i den offentliga förvaltningen. Nu har turen kommit till cheferna på centralbanken NBP.

Bankcheferna uppskattar inte förslaget som de menar kan få allvarliga konsekvenser för Polen.

För det första skulle bankens självständighet i förhållande till politikerna kunna minska, vilket vore olyckligt. När kreditvärderingsföretaget Standard & Poor i januari 2016 sänkte betyget för Polen var ett viktigt skäl just att de befarade att centralbanken var nästa institution som förlorade rätten att agera självständigt, påminde vice centralbankschefen Anna Trzecińska vid ett möte i finansutskottet nyligen. Vi vet alltså hur kreditvärderingsföretagen skulle kunna reagera om bankens självständighet riskerar att minska.

Man får också räkna med att kanske en tredjedel av våra finansexperter skulle lämna banken om löneutvecklingen försämras. Då försvinner kontinuiteten i bankens agerande och våra möjligheter att agera snabbt i akuta situationer försvagas väsentligt.

Det skulle också skapa osäkerhet bland de anställda, vilket även det kan påverka effektiviteten och kvaliteten på bankens arbete, sade Trzecińska. (Warsaw Voice och wB 31 jan 19)

Ett av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) stora mål är att landets bankväsende bör vara polskt.

För att nå målet har man försämrat villkoren för banker med utländskt kapital och efterhand som utländska finansbolag drar sig ur har de statliga företagen köpt upp deras andelar. Idag äger staten över hälften av landets bankväsende.

Man kallar det återpolonisering och ekonomisk patriotism, men egentligen handlar det om smygnationalisering, skriver finanstidningen The Economist.

Efter kommunismens fall var de polska bankerna vanligen statsägda och under övergången till marknadsekonomi såldes de till privata bolag, ofta utländska finansföretag.

Vår ekonomiska utveckling drivs av de polska företagens stolthet tillsammans med den ekonomiska patriotismen, sade premiärminister Mateusz Morawiecki i våras.

Men återpoloniseringen av bankerna är riskabel, varnar ekonomer. Då kan statsägda banker användas till att finansiera projekt som privata banker av säkerhetsskäl undviker. Det är också risk för att konkurrensen minskar, vilket kan leda till att det blir dyrare att låna vilket i sin tur höjer konsumentpriserna.

Det spekuleras i att den nu statliga stora banken Pekao ska slås samman med PKO BP som då skulle få en tredjedel av marknaden och 15 miljoner kunder.

Morawiecki anser att återpoloniseringen innebär en stark säkerhetsbuffert när den internationella finansmarknaden drabbas av turbulens men det är alltså inte helt riskfritt även om den polska ekonomin under den innevarande högkonjunkturen går utmärkt. Regeringen är också fast besluten att återpolonisera utländskt ägda medier – man anser att de tjänar sina ägares intressen snarare än Polens. Framför allt är det medier med tyskt kapital som är en nagel i ögat på PiS. (The Economist och wB 9 aug 18)

Deutsche Bank Polska uppges nu vara till salu – den stora tyska bankkoncernen ska dra ner på sitt engagemang utomlands för att koncentrera sig på kärnverksamheten.

Det blir i så fall ännu en bank som lämnar landet, rapporterar Polskie Radio. Österrikiska Raiffeisen och italienska Unicredit håller på att avveckla sitt engagemang i Polen, och tidigare i år sålde den amerikanska GE Money Bank sin polska verksamhet till den inhemska Alior Bank.

Deutsche Bank vill inte kommentera uppgifterna, skriver tidningen Rzeczpospolita, men tidigare i år sänktes Deutsche Bank Polskas kreditbetyg av kreditvärderingsbyrån Eurorating, vilket kan göra en försäljning mer angelägen.

Finansminister Mateusz Morawiecki har flera gånger sagt att en större del av bankväsendet bör ligga i polska händer och sedan regeringen vid årsskiftet införde en ny skatt på banker och försäkringsbolag tycks utvecklingen gå hans väg. (Polskie Radio, Rzeczpospolita och wB 8-9 nov 16)

PKO BP, som är Polens största banker med staten som största aktieägare, köper österrikiska Raiffeissens leasingverksamhet för 850 miljoner złoty (2,1 miljarder svenska kronor). Därmed blir PKO Leasing marknadsledande med över 13 % av marknaden, skriver banken i ett pressmeddelande.

Detta är ett första steg i Raiffeissens sorti från den polska finansmarknaden. Även själva bankdelen är under försäljning och det statligt kontrollerade socialförsäkringsbolaget PZU tillhör intressenterna.

I somras sade finansminister Mateusz Morawiecki att regeringen gärna ser att en större del av det polska bankväsendet ska ligga i polska händer, en ambition som blivit lättare att förverkliga efter införandet av den nya bankskatten. (Warsaw Voice och wB 4 nov 26)

Vi vill ersätta Visa och Mastercard med polska betalkort och att Visas och Mastercards logotyper på korten ska ersättas med den polska vita örnen. Det säger vice utvecklingsminister Tadeusz Kościński till webbplatsen innnpoland.pl.

Visa och Mastercard vill tjäna pengar, de är inte intresserade av att utveckla den polska ekonomin, säger Kościński, och vid transaktioner betalas skatt till utlandet. Med polska betalkort skulle de pengarna stanna i landet. Det skulle också uppstå nya jobb i Polen, och de som ger ut korten skulle inte behöva lägga pengar på annonser eller sponsring av OS. Det skulle bli billigare för bankerna.

Men om man bortser från kostnaderna för bankerna, som måste bryta avtal och byta system, så skulle det största problemet med polska betalkort vara att de inte skulle gälla utomlands. (innpoland.pl 14 okt 16)

Det italienska låneinstitutet Unicredit är nära att sälja en majoritet av sin andel i den polska banken Pekao till det stora socialförsäkringsbolaget PZU, en affär på 11 miljarder złoty (drygt 16 miljarder svenska kronor).

Inget av de två företagen vill kommentera säljryktena.

Förhandlingarna har pågått i några månader, och Unibets intresse av att sälja anses höra ihop med regeringens uttalade önskan att en större del av landets banksektor ska ägas av polacker. (Polskie Radio 15 okt 16)

Det stora polska försäkringsbolaget PZU diskuterar nu möjligheten att överta italienska Unicredits aktier i den polska banken Pekao, skriver tidningen Affärsvärlden.

PZUs vd Michał Krupiński bekräftar att förhandlingar pågår men anser att det är för tidigt att kommentera.

Krupiński har i sommar sagt att PZU skulle undersöka ett eventuellt förvärv av bankerna Raffeisens och Pekaos tillgångar, inte minst som utländska banker talat om att sälja sina polska tillgångar med anledning av den nya bankskatten.

En stor del av den polska banksektorn ägs av utländska investerare, och två av regeringens biträdande premiärministrar, utvecklingsminister Mateusz Morawiecki och högskoleminister Jarosław Gowin, har i sommar talat om att regeringen gärna vill återföra delar av banksektorn i polska ägarhänder.

Både PZUs och Pekaos aktier sjönk på förmiddagen på Warszawa-börsen. (Warsaw Voice, Affärsvärlden och wB 23 aug 16)

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki vill köpa banker.
Foto: wikipedia.

Den Europeiska Bankmyndigheten EPAs koll av bankernas stresstålighet visar att en del internationella banker måste genomföra reformer och stärka sin kapitalbas, säger utvecklingsminister Mateusz Morawiecki. En del utländska banker i Polen kan då tvingas göra sig av med sin polska verksamhet, och det kan uppstå ett naturligt tillfälle överföra den verksamheten i polska händer.

Regeringen kommer att vara mycket uppmärksam på marknadens signaler för att trygga stabiliteten i banksystemet och polackernas banktillgångar, sade Morawiecki. (Warsaw Voice 5 aug 16)

Polens finansiella system med banksektorn som huvudpelare är fortfarande ett av de mest stabila i Europa. Det skriver det statliga finansövervakningsorganet KNF, Komisja Nadzory Finansowego, sedan European Banking Authority, EBA, på fredagen offentliggjort resultatet av årets banktester.

De polska bankernas kapitalbas ökar, kapitaltäckningsgraden har generellt förbättrats, alla banker har nått upp till likviditetsnormen, skriver KNF.

Banken PKO BP, som var den enda testade polska banken, ska enligt testet vara den av de europeiska storbankerna som tagit minst skada av den ekonomiska avmattningen.

Testet görs av EBA i samarbete med Europeiska Centralbanken, EU-kommissionen och flera andra EU-institutioner. (Warsaw Voice och EBA 2 aug 16)

Nya centralbankschefen Adam Glapiński .
Foto: wikipedia.

Vi ska vara konservativa och försiktiga. Det säger den nye centralbankschefen Adam Głapiński. Vi kräver ingen revolution, men vi behöver stärka tillsynen av bankerna. Den största utmaningen är att upprätthålla den finansiella stabiliteten, men ekonomin behöver inte något stöd nu.

Centralbanken måste vara helt oberoende, eftersom vi bedriver en politik som syftar till monetär stabilitet på ett sätt som kanske inte alltid stämmer överens med finansministerns förväntningar, säger Głapiński. Enligt grundlagen ska de offentliga institutionerna samarbeta till gagn för landet. Men i lagen om centralbanken, NBP, sägs uttryckligen att centralbankens viktigaste uppgift är att stabilisera prisnivån, och stödja regeringens ekonomiska politik om det inte stör stabiliteten. Men när det som nu inte finns någon inflation kan NBP stödja den ekonomiska politiken utan att hamna i konflikt med huvudmålet.

Vår ekonomi har en högre potentiell tillväxt än euroländerna, säger den nye centralbankschefen, vi är en stor ekonomi, en stor region med en enorm inre marknad, låg arbetslöshet och inga makroekonomiska obalanser. Det är bara en extern chock som skulle kunna stå i vägen för tillväxten, till exempel en kris i euroområdet – vi vet ännu inte hur mycket pengar som måste pumpas i euroländernas ekonomi.

Głapiński var ekonomisk rådgivare till den förre presidenten Lech Kaczyński och valdes ini Penningpolitiska rådet 2010. När hans förordnande gick ut i februari valdes han till centralbankschef efter Marek Belka, som nu kandiderar till posten som chef för den europeiska utvecklingsbanken ERBD.

Głapiński presenterar sig som en vän av stark statlig närvaro i ekonomin och motståndare till att Polen ska gå med i euron. (Puls Biznesu, Polskie Radio och wB 13 juni 16)

Frågan om konverteringen av bolån i utländsk valuta kan ta ett steg närmare en lösning, när en expertgrupp på presidentkansliet inom kort lägger fram ett nytt förslag. Det skriver tidningen Gazeta Prawna. Lösningen går går ut på att centralbanken NBP ska hjälpa till att skaffa fram schweizerfranc till de polska bankerna, så att de kan betala sina långivare.

Många polacker tipsades för ett antal år sedan av sin bank om att det var förmånligt att ta bolån i utländsk valuta, huvudsakligen schweizerfranc. I januari 2015 steg francen rejält i förhållande till złotyn, och lånen blev avsevärt dyrare än beräknat. Låntagarna blev förtvivlade och under valkampanjerna förra året lovade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) att bankerna, som gjort stora förtjänster på bolånen, skulle bära huvudbördan men att också staten skulle hjälpa till.

Såväl president Duda som premiärminister Szydło har sagt att bankerna ensamma bör bära bördan, men det skulle innebära stora risker för den polska banksektorn, anser centralbankschefen Marek Belka. Den tillträdande centralbankschefen Adam Głapiński, som handplockats av president Duda, har sagt att banken inte ska vara involverad i konverteringen av de utländska bolånen.

NPB bör däremot inte skapa någon egen lösning, som att trycka mer pengar, lösa ut låntagarna eller använda sina reserver, säger ekonomen Marek Dietl till tidningen.

Enligt en opinionsmätning i april anser de flesta polacker att låntagarna får reda ut sina problem utan att staten ska bidra ekonomiskt. (Gazeta Prawna och wB 17 maj 16)

Adam Glapiński föreslås bli ny centralbankschef efter Marek Belka.
Foto: wikipedia.

Adam Glapiński föreslås bli chef för den polska centralbanken NBP, meddelar presidentkansliet. Han är ledamot i bankens styrelse och har tidigare suttit med i Penningpolitiska rådet. Han var också rådgivare åt framlidne presidenten Lech Kaczyński, tvillingbror till Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som innehar den reella makten i Polen.

Glapiński efterträder Marek Belka, vars förordnande snart går ut. Belka, som tillhör den polska vänstern och varit premiärminister två gånger, har i sin tur föreslagits bli chef för den europeiska utvecklingsbanken EBRD.

Belka rekommenderade själv tidigare i år att just Glapiński, som är professor i nationalekonomi och var minister på 1990-talet, skulle efterträda honom.

Glapiński säger att han kommer att driva samma ekonomiska politik som sin företrädare. (Warsaw Business Journal och wB 6 maj 16)

Åtskilliga små banker kommer att gå i konkurs i år, och det beror på dålig företagsledning och dålig kontroll, inte på den nya bankskatten. Det sade biträdande finansministern Konrad Raczkowski på torsdagen. Konkurserna kommer emellertid inte att påverka vårt finansiella system.

Att banker är på fallrepet håller finansminister Paweł Szałamacha inte med om. I ett pressmeddelande från departementet framgår att Szałamacha har kallat till sig Raczkowski och begärt en förklaring.

Den polska banksektorn är stabil, skriver Szałamacha bestämt. (TVP 4 mars 16)

Vi kommer att byta ut delar av styrelsen till den statligt kontrollerade banken PKO BP. Den har höjt sina avgifter och det har ingenting med den aviserade bankskatten att göra, säger ,

Dawid Jackiewicz, minister för de statliga företagen.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

minister för de statliga företagen till nyhetsbyrån PAP.

Bankskatten, som införs den 1 maj, har kommit till för att regeringen ska kunna hålla sina vallöften om höjda barnbidrag och sänkt pensionsålder, och redan från början varnade kritikerna för att bankerna kommer att ta ut skatten av kunderna.

Vi anser att orsaken till höjningar av avgifter och marginaler i förväg ska kommuniceras till allmänheten – till kunderna och kanske också aktieägarna, säger ministern.

Departementet sammankallar inom kort till ett möte med aktieägarna, och då kommer det att bli förändringar i styrelsen, säger Jackiewicz.

Den nya lagen innebär att banker och andra finansföretag årligen betalar 0,44 % skatt på sina tillgångar. (Polskie Radio 29 jan 16)

Propositionen om en ny skatt på banker och försäkringsbolag har nu antagits i parlamentets andra kammare, sejmen. Det har föranlett Europeiska Centralbanken, ECB, att uppmana regeringen att göra en utredning av hur den nya skatten kommer att påverka stabiliteten i det finansiella systemet.

Det är viktigt att den nya skatten inte försämrar lånemöjligheterna, skriver ECB, som också ser en fara för att de finansiella institutionerna går över till mer riskfyllda projekt eller överför sina tillgångar utomlands för att slippa skatten.

Lagen, som beräknas träda i kraft den 1 februari i år, stadgar att banker och försäkringsbolag årligen ska betala 0,44 % av sina tillgångar i skatt. Det beräknas ge 4,4 miljarder złoty i intäkter till staten enligt finansdepartementets officiella siffror. I år tros summan uppgå till 5,5 miljarder złoty.

Den nya skatten tas ut för att täcka statskassans behov när pensionsåldern nu sänks och barnbidraget ökar kraftigt. (Warsaw Voice 13 jan 16)

Från och med februari nästa år ska banker och försäkringsbolag i skatt betala 0,55 % av de tillgångar som överskrider 4 respektive 2 miljarder. Det beslöt parlamentet sent på tisdagskvällen. Förslaget, som mött stort motstånd går nu vidare till senaten.

Regeringen räknar med att få in 4,4 miljarder złoty (nästan 11 miljarder svenska kronor), som ska bidra till att finansiera det nya barnbidraget till flerbarnsfamiljer och sänkningen av pensionsåldern.

Vi stödde regeringens förslag, men jag tycker att man kunde ha gått längre, säger Rafał Wojchowski från Kukiz’15. Men det går ju att höja skatten nästa år.

Oppositionens främsta argument mot skatten är att banker och försäkringsbolag naturligtvis höjer premier och utlåningsräntor för att kompensera för bortfallet, vilket drabbar de unga familjer som regeringen vill hjälpa. Regeringen tror att konkurrensen i banksektorn är så hög att banker och försäkringsbolag inte kan föra över kostnaderna på kunderna. (Warsaw Voice, Warsaw Voice och wB 30 dec 15)

Bankerna ska ta hälften av kostnaderna för konvertering av bolån från schweiziska franc till polska złoty. Det beslöt senaten på fredagen och återgick till regeringens ursprungliga förslag om att banker och låntagare skulle dela på kostnaderna. Konverteringen ska ske under en treårsperiod.

Under debatten i sejmen ändrades förslaget till att bankerna skulle bära 90 % av kostnaderna, vilket också är vad president Andrzej Duda och det honom närstående nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) anser.

Senaten beslöt alltså annorlunda – och det kan spela roll att regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoritet i senaten.

Men många tunga ekonomer – bland dem finansminister Mateusz Szczurek och centralbankens chef Marek Belka – har varnat för att hela bankväsendet i Polen skulle äventyras om 90 % av kostnaden skulle falla på bankerna. Flera utländska banker aviserade också att de tänkte begära skadestånd från Polen om förslaget blev verklighet.

Jag röstade emot att bankerna skulle ta lejonparten, säger senatorn och f.d premiärministern Włodzimierz Cimoszewicz. Det skulle visa medborgarna att staten rycker in så att vuxna människor inte ska behöva ta ansvar för vad de gör. (TVP info 4 sept 15)

Mer än tre miljarder zloty (7,36 miljarder svenska kronor) har betalats ut till dem som har anslutit sig till SKOK, de kooperativa sparkassorna, sade premiärminister Ewa Kopacz på måndagen till journalister. Sparkassorna har fått mycket kritik för dålig ledning och bristande kontroll, och enligt uppgift ska nästan hälften av de 55 sparkassorna vara konkursmässiga och det tär hårt på bankräddningsfonden.

SKOK har gjort det möjligt för miljontals fattiga polacker, särskilt på landsbygden och i de mindre städerna, att ta banklån, sade Kopacz. Nu granskar Finansinspektionen några individuella företag, en del kommer att tas över av bankerna och för andra får bankräddningsfonden träda in och betala ut medlemmarnas besparingar.  (Polskie Radio 28 juli 15)

Värdet på bankaktier har sjunkit med 6,5 miljarder złoty (15,5 miljarder svenska kronor) på Warszawabörsen efter oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) tillkännagivande att de omfattande reformer som partiet vill genomföra om det får bilda regering efter höstens val ska finansieras med bland annat högre skatter för bankerna. Det rapporterar affärstidningen Puls Biznesu, som spår att bankerna kan komma att förlora mellan 25 och 40 % av sina vinster om PiS realiserar sina planer. Även detaljhandelskedjor ska enligt PiS beskattas högre, och det ska bli svårare för utlandsägda företag i Polen att föra ut sina vinster.

Runt 65 % av banker och stora affärskedjor i Polen är utlandsägda.

Ett annat problem för bankerna är den halva miljon bolån som tecknats i schweizerfranc. PiS vill omvandla lånen på ett sätt som kan ge bankerna stora förluster.

Flera utländska banker har inlett en process för att avluta sin verksamhet i Polen. (Polskie Radio 8 juli 15)

Det är nu dags att göra finanssektorn mer polsk. Det säger ministern för de statliga företagen, Włodzimierz Karpiński, sedan det statliga försäkringsbolaget PZU köpt en dryg fjärdedel av aktierna i den kommersiella banken Alior för 1,635 miljarder (fyra miljarder svenska kronor). Affären ska godkännas av Finansinspektionen (KNF) innan den kan träda i kraft.

Detta är bara ett första steg, PZU förhandlar om aktieköp i ytterligare två banker, säger PZUs vd, Andrzej Klesyk. Vi hoppas kunna grunda en bank som ska bli en av de fem största i landet. (Warsaw Business Journal och Dagens industri 1 juni 15)

Senaten, parlamentets första kammare, debatterar för närvarande livligt vad som ska hända med avlidna personers banktillgångar som ingen gör anspråk på.

Runt 15 miljarder zloty (35 miljarder svenska kronor) beräknas ha samlats på konton, vars ägare gått ur tiden, skriver tidningen Rzeczpospolita. Enligt lagen ska de överlämnas till myndigheterna på den ort där den avlidna bodde. Men vissa parlamentariker anser att pengarna borde gå till privata välgörenhetsorganisationer och bankerna anser att pengarna bör stå kvar på kontot tills eventuella arvingar dyker upp.

Eftersom det finns 600 banker i Polen kan det kännas oöverstigligt för privatpersoner att ringa runt till alla och fråga om en bortgången anhörig har något konto på banken.(PR 12 mars 15)

Penningpolitiska rådet beslöt som väntat att sänka styrräntan med 0,5 %. Räntan ligger nu på rekordlåga 1,5 %.

Räntan sänktes senast i oktober 2014. (Warsaw Business Journal 4 mars 15)

Dussintals familjer med bolån i schweizerfranc protesterade på lördagen framför presidentpalatset i Warszawa. De uppmanade regeringen att tillsammans med bankerna hjälpa låntagarna.

På en Facebook-sida uppmanar de regeringen att bilda en styrelse som ska omförhandla lånen. De anser att lånen ska omvandlas till lån i zloty – och till den kurs som var aktuell när lånen togs.

Gruppen har inte fått tillstånd att demonstrera och kallade därför sin protestmarsch för ”promenad”. Även i Kraków, Gdansk, Wroclaw, Bialystok och flera andra städer arrangerades ”promenader” med plakat och slagord. (Polskie Radio 25 jan 15)

De flesta banker i Polen som erbjuder mobila tjänster har noterat en kraftig uppgång av antalet användare det senaste året. För flera banker har mobilanvändarna fördubblats, skriver tidningen Dziennik Gazeta Prawna. I hela landet uppgår mobilanvändarna nu till tre miljoner.

Stora banker, som ännu inte har infört mobila tjänster, ligger i startgroparna. Inom kort kommer tjugo polska banker att erbjuda sina kunder möjligheten att ha kontakt med banken via sin smartphone. (Warsaw Business Journal 20 aug 14)