Warszawabörsen har fått ny vd

Ny vd på Warszawabörsen blir Rafał Antczak. Han ersätter nyligen sparkade Małgorzata Zaleska, som utsågs för ganska exakt ett år sedan.

Antczak föreslogs av departementet för statliga företag, som är huvudägare till börsen. Han är ekonom med över 20 års erfarenhet av nationella och internationella projekt för olika finansbolag, regeringar och forskningsinstitutioner. Han är utbildad på Handelshögskolan i Warszawa och har sedan 2008 varit styrelseledamot i Deloitte Consulting med ansvar för forskning, mikro- och makroekonomiska projekt samt strategisk affärsrådgivning. (Warsaw Voice 5 jan 17)

Miljarder regnade från Bryssel

1,5 miljarder euro (cirka 15 miljarder svenska kronor) fick Polen under 2016 från Bryssel och ligger därmed i särklass högst av alla medlemsländer. En tredjedel av EUs sammanhållningspolitik går till Polen, och Spanien, som kommer på andra plats får ungefär en tredjedel av det, skriver den ekonomiska nyhetsportalen money.pl.

Medlemsstaterna har hittills fått 4,11 miljarder euro ur sammanhållningsfonderna, varav 36 % alltså gick till Polen. Spanien fick 570 miljoner, Portugal och Litauen 334 miljoner och Grekland 3244 miljoner.

Ett mycket bra resultat, säger vice utvecklingsminister Jerzy Kwieciński. (money.pl. 30 dec 16)

Polen på sjätte plats bland tillväxtländerna

Polen ligger på sjätte plats bland världens tillväxtekonomier enligt den amerikanska banken Merrill Lynch som granskat och bedömt en rad ekonomiska faktorer som finansiell stabilitet, inflation m.m.

Trots att Kinas tillväxt är störst dras resultatet ner av negativa faktorer. Och trots sanktionerna mot Ryssland finns positiva faktorer som lyfter landet ekonomiskt.

På första plats kommer Sydkorea, därefter Ryssland, Kina, Indien och Indonesien. Polen landar på sjätte plats och följs av Mexiko, Brasilien, Turkiet och Sydafrika. (Puls Biznesu 15 dec 16)

Moody’s sänker också utsikterna

Prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Polen sänks från 3,1 % till 2,8 % för i år och från 3 % till 2,9 % nästa år. Det skriver kreditvärderingsinstitutet Moody’s i sin senaste rapport. Nedgraderingen beror på att kvartalstillväxten var sämre än väntat vilket i sin tur beror på färre investeringar, och på avmattningen i både den globala och den regionala tillväxten.

Den långsammare tillväxten kan också påverka de offentliga finanserna, skriver Moody’s.

Kreditbetyget ligger kvar på A2.

Under de senaste tio dagarna har de tre stora internationella kreditvärderingsbyråerna Standard % Poor, Fitch och Moody’s alla sänkt prognosen för den polska tillväxten.

I mitten av november släppte GUS (Statistiska centralbyrån) siffror som visade att regeringens prognos på 3,4 % i år och 3,6 % 2017, inte håller. Finansminister Mateusz Morawiecki såg då ingen anledning till oro.

Vi har justerat ner vår ursprungliga prognos på 3,8 % till 3,4 och det finns ingen anledning att ändra den, sade han. (Warsaw Voice och wB 9 dec 16)

Räntan ligger kvar på 1,5 %

Penningpolitiska rådet låter räntan ligga kvar på rekordlåga 1,5 % – för tjugoförsta månaden i rad. Beslutet var väntat.

Vi räknar med att räntan ligger kvar på samma nivå under nästa år, säger centralbankschefen Adam Głapiński på en presskonferens på onsdagen. Däremot kan räntan komma att höjas 2018. (Warsaw Voice 8 dec 17)

S&P höjer utsikterna

Polens kreditbetyg ligger kvar på BBB+ och utsikterna höjs från negativa till stabila. Det skriver kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor i sin senaste rapport.

S&P bekräftar därmed trovärdigheten i vår ekonomiska politik och de offentliga finansernas goda tillstånd, säger finansminister Mateusz Morawiecki.

Regeringens ansträngningar att förändra och kontrollera viktiga oberoende institutioner, vilket skulle kunna drabba centralbanken, väcker inte längre samma oro och därför höjs prognosen, skriver S&P.

En irrationell oro, skriver finansdepartementet på sin hemsida. Centralbankens oberoende är obestridligt, vilket S&P till slut lagt märke till.

Den nya regeringens politik har skapat osäkerhet bland investerare, dels på grund av konflikten med Konstitutionsdomstolen som alltjämt pågår, dels med anledning av den ekonomiska politiken. Stora nya utgifter som det generösa barnbidraget och sänkt pensionsålder matchas inte av ökade intäkter. Höjda skatter för banker, försäkringsbolag och stormarknader har inte gett de väntade intäkterna. Däremot har de tillsammans med uttalanden från regeringen om att banker och medier i större utsträckning bör ägas av polskt kapital fått utländska investerare att se sig om efter nya marknader.

Flera kreditvärderingsinstitut har varit ganska skeptiska till regeringens politik. I januari sänkte S&P Polens kreditbetyg från A- till BBB+ och prognosen inför den närmaste framtiden till negativ, i maj sänkte Moody’s prognosen, och Fitch varnade för att regeringens politik ökar riskerna för ekonomin. I november sänkte Fitch utsikterna, till skillnad från S&P som nu alltså höjer. (Polskie Radio och wB 3 dec 16)

Fitch: Försämrade utsikter för Polen

Tillväxten i den polska ekonomin väntas nu landa på 2,7 % i år och 3,0 % nästa år och 3,2 % 2018. Den bedömningen gör kreditvärderingsinstitutet Fitch i sin Global Economic Outlook.

Det är avmattningen under tredje kvartalet som lett till sänkningen av prognosen från tidigare 3 %, skriver Fitch. Nedgången speglar främst den minskade utbetalningen från EUs strukturfonder och dess inverkan på de offentliga investeringarna.

De senaste uppgifterna tyder på att det tar längre tid än beräknat innan de ökade transfereringarna till barnfamiljerna slår igenom på ekonomin. Den senaste tidens förändringar i den ekonomiska politiken och en ökad osäkerhet efter Brexit kan också ha påverkat de privata investeringarna, skriver Fitch.

För några dagar sedan var Världsbanken försiktigt optimistisk om den polska ekonomin, men siffror från GUS (Statistiska centralbyrån) visar att ekonomin går sämre än regeringen uppger. EU-kommissionen har skrivit ner sin prognos, liksom Europeiska utvecklingsbanken och OECD. (Warsaw Voice och wB 30 nov 16)

OECD: Polen har gjort stora framsteg

Ekonomin har under de senaste 20 åren växt snabbare i Polen än i något annat land i Europa, och Polen har gjort beundransvärda framsteg. Det sade OECDs generalsekreterare Angel Gurria, som på fredagen besökte Warszawa med anledning av att det är 20 år sedan Polens inträde i organisationen.

Den polska levnadsstandarden har höjts på ett imponerande sätt mellan åren 1990 och 2015, sade Gurria, och idag uppgår Polens bnp till två tredjedelar av EU-genomsnittet. Medellivslängden har ökat från 71 år 1990 till 77 år 2014 och antalet utexaminerade från högre utbildning har fördubblats.

Arbetslösheten går ner men specialistutbildade har svårt att hitta jobb och arbetsgivarna klagar över att det är svårt att hitta utbildad arbetskraft – nivån på yrkesutbildningen behöver höjas, sade han. Den utmaning landet nu har framför sig är att bygga en kunskapsbaserad ekonomi.

Polen bör tänka över sänkningen av pensionsåldern, sade han. Vi vet att det är ett känsligt ämne här i landet, men i resten av världen höjs åldern för dem som ska gå i pension. Människor lever längre och om de arbetar längre resulterar det i den högre produktivitet som vi eftersträvar. Äldre människor bör inkluderas på arbetsmarknaden och inte lämna den i förtid.

Med anledning av jubileet har OECD tagit fram ett dokument med fyra utvecklingsprioriteringar i den polska ekonomin. För att kunna utnyttja sin egen potential kan Polen inte bara utnyttja det faktum att arbetskraften är billig i landet utan måste nu söka nya områden där man kan konkurrera. Till exempel bör den offentligfinansierade forskningen knytas närmare till industrins behov. Infrastruktur och informationsteknologin bör förbättras, och den tekniska utvecklingen för både produktion och export, sade Gurria. (TVN 25 nov 16)

Morawiecki: Lägre skatt för dem som inte har råd med smör

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte.
Foto: wikipedia.

Vi ska införa ett progressivt skattesystem i Polen, ett som liknar det brittiska, säger finansminister Mateusz Morawiecki på fredagen till Polskie Radio. Vi ska höja gränsen för när man ska börja betala skatt till det dubbla.

Inkomster upp till 6600 złoty om året (15 700 svenska kronor) ska vara skattefria, säger Morawiecki. De finns tre miljoner människor som har det så fattigt att äkta smör är en lyx. Förändringen träder i kraft efter nyår.

Morawiecki har också utlovat en ny grundlag som ska sopa rent bland regleringar för små och medelstora företag.

Finansministern, som har PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis öra, är i grunden bankman och inte politiker. När den förre finansministern Paweł Szałamacha för två månader sedan fick sparken tog Morawiecki över hela finansdepartementet. Han har också titeln vice premiärminister, regeringens ekonomiska politik som skapar oro i många läger har utformats av honom. Han oroar sig inte även om kreditvärderingsinstituten varnar för att de offentliga utgifterna blir höga. Mer rutinerade nationalekonomer tar sig för pannan, men Morawiecki fortsätter på den inslagna vägen.

Det finns politiska kommentatorer som väntar på att premiärminister Beata Szydło ska skyfflas åt sidan och ersättas av Morawiecki. Det finns också kommentatorer som säger att Szydło bara väntar på att Morawiecki ska göra ett misstag så att hon kan kasta ut honom.

Internationella rapporter om den polska ekonomins framtid är inte eniga, Världsbanken är mindre orolig än kreditvärderingsinstitutet Moody’s. Nästa år kommer sanningens minut – barnfamiljerna har fått ett rejält tillskott i kassan och pensionsåldern sänks. De åtgärder som Morawiecki tänkt skulle betala den politiken har inte inbringat alls så mycket som väntat. Det kommer att behövas många miljarder złoty för att verkställa vallöftena. (Polskie Radio och wB 25 nov 16)

Världsbanken: Polens tillväxt sjunker i år men ökar 2017

Även Världsbanken konstaterar nu en avmattning i Polens ekonomi, men det vänder enligt banken fort igen.

Tillväxten beräknas tillfälligt sjunka under 3,2 % 2016 men sedan vänder det, säger ekonomen Leszek Kasek på Världsbanken på en kongress i Warszawa. I oktober trodde vi på en tillväxt på 3,2 % men vi ser redan att det blir mindre än så. Däremot ökar tillväxten redan nästa år.

Tillväxten drivs huvudsakligen av den privata konsumtionen, sade Kasek. Den viktigaste frågan är hur fort de offentliga investeringarna kommer igång och om investerarna vill öka sina insatser.

Det nya flerbarnsbidraget har gett barnfamiljerna ett rejält tillskott som ökat konsumtionen varje månad sedan i april. Men nyligen rapporterade GUS (Statistiska centralbyrån) om sjunkande tillväxt och kreditinstitutet Moody’s varnade i veckan för ett ökat budgetunderskott med anledning av den sänkta pensionsåldern.

Finansminister Mateusz Morawiecki är trygg i att regeringens prognos på 3,4 % 2016 och 3,6 % nästa år kommer att hålla. (Warsaw Voice och wB 24 nov 16)

Kaczyński och marknadsekonomin

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Den polska ekonomin går sämre än väntat. Vad gör regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ledare Jarosław Kaczyński då? Han anklagar de polska småföretagarna för att medvetet bromsa in den ekonomiska utvecklingen. De gör det för att de vill behålla de forna makthavarna och deras ekonomiska system, säger han i en intervju i statliga TVP. Företagare som är knutna till politiska partier inom oppositionen vägrar att påbörja affärer som skulle gagna landets ekonomi.

Premiärminister Beata Szydło kan ju inte säga emot sin partiledare så hon fortsätter på samma linje. Hon anklagar kommuner som styrs av de forna regeringspartierna Medborgarplattformen (PO) och Bondeförbundet (PSL) för att sätta käppar i hjulet för den ekonomiska utvecklingen.

Läs vidare >>

Morawiecki: Vår prognos är rätt

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte. Foto: wikipedia.

Finansminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte.
Foto: wikipedia.

Regeringen är helt övertygad om att den ekonomiska tillväxten blir 3,4 % i år och 3,6 % nästa år, trots den tillfälliga nedgång vi nu kan se. Det säger finansminister Mateusz Morawiecki, som också är utvecklingsminister och vice premiärminister. Uttalandet ska ses som en kommentar till den rapport om Polens ekonomiska status som kom häromdagen från GUS (Statistiska centralbyrån). Den visade siffror som är betydligt lägre än regeringens prognos, men Morawiecki känner ingen oro.

Vår ursprungliga prognos på 3,8 % har vi justerat ner till 3,4 och det finns ingen anledning att ändra den, försäkrar finansministern.

Vårt resultat kommer att bli ett av de bästa i Europa, vi har en liten nedgång, men den är tillfällig. Vi utnyttjar EUs fonder allt bättre och det driver på investeringarna nästa år. Offentliga investeringar och byggsektorn ökar igen 2017. Under de kommande kvartalen kommer vi att se ännu fler investeringar som vi kan tacka regeringens politik för, säger han. Den nuvarande nedgången gäller nästan hela Europa, och den påverkar också Polen.

Rapporten från GUS bekräftar de prognoser som nyligen kommit från EU-kommissionen, Europeiska utvecklingsbanken ERDB och OECD.

Även premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda går idag ut och talar om den polska ekonomin och allt gott den för med sig.

För närvarande har vi problem med investeringar, men det beror på den förra regeringen, som inte lämnade över några utarbetade projekt som vi kunde slutföra när vi tog över makten, säger en bister regeringschef till radiostationen RMF FM. (Warsaw Voice, Rzeczpospolita och Polskie Radio 17 nov 16)

Ekonomin går sämre än regeringen räknat med

Den polska ekonomin växte med 2,5 % under det tredje kvartalet, visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån), och tillväxten är den lägsta på tre år.

Det är ett betydligt sämre resultat än de 3,4 % som regeringen förutsagt, skriver finansportalen money.pl. Allt tyder på att tillväxten under 2016 ligger närmre vad internationella institutioner räknat fram än med regeringens löften.

I förra veckan skrev EU-kommissionen ner sin tidigare prognos från 3,7 % till 3,1 % för i år och 3,4 % nästa år. Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki såg dock ingen anledning att ändra sin egen prognos.

Även Europeiska Utvecklingsbanken ERDB och OECD skriver ner prognosen från 3,4 % till 3 %.

Även internationella kreditvärderingsinstitut har flera gånger varnat för en försämring av landets ekonomi under det senaste året. Främst är det förverkligandet av de dyra vallöftena som väcker bedömarnas oro – det generösa nya barnbidraget, som redan trätt i kraft och sänkningen av pensionsåldern som kostar många miljarder.  (money.pl och wB 15 nov 16)

EUS prognos justeras ner marginellt

Den polska ekonomin kommer att växa med 3,1 % 2016 och 3,4 % nästa år enligt EU-kommissionens prognos. Tillväxten blir alltså lite lägre än vad som tidigare beräknats.

Budgetunderskottet blir 2,4 % av bnp, även det en lite lägre siffra än tidigare beräkningar.

Rapporten visar att det inte är någon son helst risk att Polen ska hamna under 3 %-gränsen, säger finansminister Mateusz Morawiecki, och en bidragande orsak är den förbättrade skatteindrivningen. (Warsaw Voice 10 nov 16)

Världsbanken sänker prognosen

Tillväxten i den polska ekonomin beräknas till 3,2 % i år och 3,4 % nästa år. Det skriver Världsbanken i sin oktoberrapport, och sänker därmed sina tidigare prognoser. Tillväxten beror huvudsakligen på den privata konsumtionen, som stöds av ökande sysselsättningsgrad och det nya generösa flerbarnsbidraget.

Budgetunderskottet väntas minska till 2,1 % i år och öka till 2,9 % nästa år. 2018 beräknas underskottet stiga till 3,4 %, bland annat beroende på den planerade sänkningen av pensionsåldern. (Warsaw Voice 6 okt 16)

Moderniseringen kräver tusentals miljarder

Om regeringen ska uppfylla sina åtaganden från Ekonomiskt Forum i Krynica härförleden, så kommer det att innebära investeringar för flera tusen miljarder złoty. Det kom löften om elbussar i städerna, nya hyreslägenheter och godståg som transporterar varor över hela landet, säger utvecklingsminister Jerzy Kwieciński till webbplatsen CEFO (Central European Financial Observer).

I den utvecklingsplan som lades fram av utvecklingsminister Mateusz Morawiecki i februari fanns en lång rad projekt som skulle gynna den polska ekonomin, framtagandet av polska drönare, byggandet av passagerarfärjor, höghastighetståg, export av maskiner för gruvdrift, ett centrum för utveckling av bioteknik, en cyberpark, ett läkemedelsprogram osv.

Då beräknades investeringarna uppgå till 1000 miljarder złoty, men när vi lägger till de nya åtagandena kommer vi enligt färska beräkningar upp i det dubbla. Men vi är flexibla, vi förstår att vissa av projekten kanske inte kommer att genomföras, men det kan också dyka upp nya projekt. Det är inte regeringen som ska genomföra Morawieckiplanen, utan den privata sektorn. Vår roll är att ta fram forsknings- och utvecklingsprogram för till exempel järnvägen och elbussarna, men sedan ska företagen göra resten, sade Kwieciński. (Polskie Radio 30 sept 16)

Moody’s: Politisk osäkerhet minskar investeringsviljan

Polen är fortfarande en stark och motståndskraftig ekonomi, men den politiska miljön är mindre förutsägbar, vilket påverkar företagens investeringsvilja. Det sade Marco Zaninelli från kreditvärderingsinstitutet Moody’s på torsdagen i Warszawa.

De nya skatterna, konflikten om Konstitutionsdomstolen och bolån som tagits i schweizerfranc får företagen att vänta med investeringarna, och det kan hota tillväxten, sade Zaninelli. Vi räknar med att den osäkerheten kommer att spela en roll under kommande perioder.

De svaga privata investeringarna drar ner tillväxten, men vi ser fortfarande positivt på den inhemska konsumtionen, konstaterade han, men det upphör sannolikt under nästa år.

Moody’s pekar också på att staten dragit på sig stora kostnader med det generösa flerbarnsbidraget, den utlovade sänkningen av pensionsåldern och att kostnader i budgeten täcks av engångsintäkter.

Enligt beräkningarna växer Polens bnp med 3,1 % i år och 3,0 % 2017, vilket är en nedskrivning sedan i maj då prognosen för båda åren låg på 3,5 %.

Med ett underskott i budgeten som sannolikt närmar sig 3 % har regeringen ett begränsat utrymme för att stötta ekonomin om det behövs, sade Zaninelli. (Warsaw Voice 30 sept 16)

PiS får kritik för hanteringen av statliga styrelser

Regeringen sköter de statliga företagen illa. Det anser över hälften av de tillfrågade, 54 %, i en opinionsundersökning som opinionsinstitutet Ibris gjort för tidningen Rzeczpospolitas räkning.

Mindre än en tredjedel av de svarande tycker att de statskontrollerade företagen sköts bra.

Bland dem av de tillfrågade som tjänar minst är förtroendet för regeringen störst, och ju högre man kommer upp i lön, desto större är missnöjet med statens sätt att ta hand om företagen. Av dem som tjänar över 5 000 złoty i månaden tycket 84 % att statsföretagen borde skötas bättre.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har aldrig fått så dåligt betyg i någon opinionsmätning som i denna, skriver tidningen.

När utfrågningen genomfördes var Misiewicz-fallet på allas läppar, och försvarsminister Antoni Macierewicz fick mycket kritik för att ha gjort honom till styrelseledamot i PGZ – Polska försvarsmaterielgruppen, ett konglomerat av 33 stora krigsmaterieltillverkare, trots att man var tvungen att ändra reglerna eftersom han inte hade kompetens för uppdraget.

Men Macierewicz har en stark ställning i partiet, och därför var det ministern för de statliga företagen, Dawid Jackiewicz, som fick gå.

Många andra statliga företagsledningar fick nya medarbetare vars främsta förtjänster var politiska – ett omskrivet exempel var kebabägaren som blev vice ordförande i det statliga energibolaget PGNiG.

Men PiS kärnväljare, ofta lågavlönade landsbygdsbor, bryr sig inte så mycket om frågor av den här typen, de är mer intresserade av livsåskådningsfrågor och kulturella seder, säger Ibris-chefen Marcin Duma. De vill se drastiska åtgärder som löser uppkomna problem, och för PiS gäller det att underhålla bilden av ett parti som kämpar för rättvisa, och att ordföranden är en stark ledare som återställer ordningen i sista stund. (Rzeczpospolita och Newsweek Polska 26 sept 16)

Finansministern får sparken

Förre finansministern Paweł Szałamacha. Foto: regeringskansliet.

Förre finansministern Paweł Szałamacha.
Foto: regeringskansliet.

Premiärminister Beata Szydło har nu inlett sin regeringsombildning. Den första som får sparken är, inte oväntat, finansminister Paweł Szałamacha som inte gjort så mycket väsen av sig. I ekonomiska frågor är det utvecklingsminister Mateusz Morawiecki, som uttalat sig, och det är också han som nu tar över finansdepartementet. Samtidigt behåller han utvecklingsfrågorna.

Morawiecki, som också är vice premiärminister, har gjort en snabb politisk karriär. Han handplockades från banksektorn efter valet i oktober 2015 och fick omedelbart stort inflytande.

Tidigare i veckan spekulerade polska medier i om Morawiecki, som är PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis gunstling, blir regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat i presidentvalet om knappt fyra år. Att hans position nu stärks är en signal till president Andrzej Duda att en medtävlare är under uppsegling, säger statsvetaren Tomasz Czapieski.

Szałamacha har gjort ett bra jobb med budgeten för 2017, sade Szydło på en presskonferens på onsdagen.

Men enligt TVN finns det en lång rad klagomål på den förre finansministerns arbete. Varken bankskatten eller detaljhandelsskatten har gett de intäkter som regeringen räknat med och behöver, och budgetunderskottet på 60 miljarder złoty nästa år är det största sedan 1989. Kreditinstituten skepsis inför den polska ekonomins framtid har inte heller höjt Szałamachas aktier.

Möjligen kan det vara en förklaring att Szałamacha i grunden är jurist, inte ekonom. (Polskie Radio, TVN och wB 28 sept 16)

Polen viker sig i skattefrågan

Regeringen skjuter nu på den nya detaljhandelsskatten, sedan EU-kommissionen ifrågasatt upplägget och kommer att presentera en ny skatt för stormarknader till 2017. Det sade finansminister Paweł Szałamacha på en presskonferens på tisdagen.

Enligt den nyligen antagna lagen om detaljhandelsskatt ska stormarknader med en omsättning över 170 miljoner złoty i månaden betala 1,4 % i skatt, medan mindre butiker bara behöver betala 0,8 %. Avsikten har varit att underlätta för de mindre företagen att konkurrera med de stora kedjorna, vilket oroar EU-kommissionen, som befarar att de olika skattesatserna innebär ett dolt statligt bidrag till mindre butiker. (Warsaw Voice 21 sept 16)

EU undersöker detaljhandelsskatt

EU inleder nu en granskning av den nya progressiva detaljhandelsskatten och kräver att de nya reglerna inte ska träda i kraft innan undersökningen är klar. Det rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Bryssel befarar att skatten favoriserar mindre butiker, och att den därmed kan betraktas som ett statligt bidrag.

Skatten trädde i kraft den 1 september, och regeringen räknar med att den ska dra in 1,6 miljarder złoty (drygt 3,8 miljarder svenska kronor) till statskassan nästa år. Det finns två skattesatser: 0,4 % för dem som har en omsättning mellan 17 och 170 miljoner złoty (mellan 40 och 400 miljoner kronor) i månaden, och 1,4 % för dem som har en omsättning över 170 miljoner złoty i månaden.

Detaljhandelsskatten fanns med som ett inslag i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) valkampanj för ett år sedan, och avsikten med de olika skattesatserna var att underlätta för små företag som konkurrerar med de stora kedjorna.

Regeringen har i skrivelser till EU-kommissionen i sommar hävdat att skatten inte utgör ett statligt stöd.

Intäkterna från den nya skatten ska bidra till finansieringen av PiS vallöften, bland annat det generösa flerbarnsbidraget på 500 złoty per barn och månad från och med andra barnet. (Polskie Radio 19 sept 16)

Fitch: Budgetförslaget är för optimistiskt

I budgetförslaget för 2017 finns för många optimistiska skattningar av skatteintäkterna. Det skriver kreditvärderingsföretaget Fitch. Även om Polen i förslaget klarar EUs kriterier för underskott så finns det en risk för en försämring av skatteläget.

Den ekonomiska tillväxten blir troligen lägre än vad regeringen räknar med. Trots att de tidigare statliga prognoserna reviderats ner är budgetförslaget fortfarande mer optimistiskt än den analys som görs av Fitch.

Regeringen räknar med en tillväxt på 3,4 % i år och 3,6 % nästa år, medan Fitch bedömer det som mer realistiskt med 3,2 % 2016 och 3,5 % 2017.

Framförallt räknar regeringen med en för hög ökning av momsintäkterna, skriver Fitch. Enligt EUs stabilitetspakt är gränsen för underskott 3 %, och enligt våra prognoser växer inte ekonomin så mycket att Polen kan hålla sig under den gränsen.

Eventuella förändringar av den ekonomiska politiken med anledning av vallöftena utgör fortfarande en risk för de offentliga finanserna, skriver analysföretaget.

Fitch höll i slutet av juli fast vid januaribetyget A- och betecknade utsikterna som stabila, men räknar med att göra en annan bedömning i januari 2017. (Puls Biznesu 31 aug 16)

Morawiecki vill locka bankerna i London

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki uppvaktar banker i London som överväger att flytta med anledning av det brittiska utträdet ur EU. Foto: wikipedia.

När Storbritannien lämnar EU kommer en rad av de internationella bankerna att flytta ut i Europa, och då vill jag att en del av dem ska komma till Warszawa. Det sade utvecklingsminister Mateusz Morawiecki i början av sommaren. Nu i veckan reser han till London för att diskutera villkoren för att få dem att överväga Polen som en möjlighet.

En del av dem har redan kontaktat den polska regeringen, säger Morawiecki, som har en rad förmåner med sig i bagaget till Storbritannien.

Polen har redan tidigare dragit till sig internationella banker som har öppnat stora kontor i Warszawa, och enligt regeringskällor ska han nu träffa Barclays, Credit Suisse, BNP Paribas och Citibank, samt pensions- och hedgefonder.

Möjligen kan det ligga honom i fatet att regeringen tydligt sagt sig önska att en större del av banksektorn ska ägas av polacker, likaså den nya skatten på internationella finansföretag och försäkringsbolag.

Det uttalande som kom från kreditvärderingsföretaget Moody’s häromdagen är inte heller så positivt – Moody’s menar att konflikten om Konstitutionsdomstolen försämrar prognosen för den polska ekonomin och tycker sig redan se spåren av att krisen drabbar ekonomin. (TVN24 och wB 30 aug 16)

KD-krisen påverkar Polens kreditbetyg

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen.
Foto: wikipedia.

Den pågående konflikten om Konstitutionsdomstolen (KD) hotar att öka spänningarna med EU och skada investeringsklimatet i Polen, skriver kreditvärderingsinstitutet Moody’s i ett uttalande den 25 augusti.

I förra veckan inledde sedan åklagaren i Katowice en utredning för att klargöra om domstolens ordförande Andrzej Rzepliński överskridit sina befogenheter.

Det är negativt för Polens kreditbetyg, eftersom det trappar upp den konstitutionella krisen, och eftersom spänningarna med EU därmed kommer att öka föreligger en högre risk att det polska investeringsklimatet försämras ytterligare, skriver Moody’s. Krisen tycks redan ha satt sina spår, de reala investeringarna sjönk under årets första kvartal. Även färdigställandet av EU-finansierade byggprojekt, nedgången i produktionsindex m.m. pekar på ett allt mer dämpat investeringsklimat, skriver Moody’s.

Den kontroversiella lagen tar ifrån Konstitutionsdomstolen dess oberoende, vilket strider mot grundlagen som stadgar att domstolen ska vara helt fristående från politikerna för att rätt kunna uppfylla sin uppgift att pröva nya lagar mot landets grundlag. Domstolens utslag ska sedan publiceras av regeringen i författningssamlingen för att det ska träda i kraft. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) svarade på KDs underkännande med att inte publicera det i författningssamlingen.

EU har under ett drygt halvår försökt diskutera frågan med regeringen, som emellertid anser att landets lagstiftning är en intern angelägenhet. (Warsaw Voice 29 aug 16)

Lägre tillväxt men budgetunderskottet hålls under 3 %

Budgetunderskottet ökar nästa år, men håller sig fortfarande under de 3 % som är EUs gräns, skriver finansdepartementet i ett pressmeddelande. Tillväxten justeras ner till 3,4 % för 2016 och 3,6 % för 2017.

Höjda momsintäkter och mer effektiv skatteindrivning beräknas öka intäkterna med 10 miljarder złoty. Andra större inkomstkällor är den nya skatten på bankers och försäkringsbolags tillgångar och den nya skatten på stormarknader som införts under året och som ger full utdelning nästa år.

Utgifterna ökar kraftigt – i första hand handlar det om det nya stora flerbarnsbidraget, men också den kommande sänkningen av pensionsåldern, ökad hjälp åt handikappade, ökade anslag till försvaret och infrastrukturen, större grundavdrag för alla i deklarationen, fria läkemedel för pensionärer över 75 år och ökat stöd till lantbruket innebär höga kostnader för regeringen. (Warsaw Voice 23 aug 16)

Ekonomer: Låg tillväxt är ett slag mot PiS politik

Ekonomerna protesterar nu mot biträdande utvecklingsminister Jerzy Kwiecińskis optimistiska tolkning av den polska ekonomin.

Tillväxten under andra kvartalet är visserligen lite högre än under första kvartalet, men långt ifrån vad som behövs för att ökningen för hela året ska komma upp i budgeterade 3,8 %, skriver den ekonomiska webbportalen money.pl.

Regeringens budget ansågs från början optimistisk, och fredagens siffror är sämre än väntat. Tillväxten för hela året kan inte komma upp i mer än 3,4 %, menar flera analytiker. Investeringarna har gått ner, så den privata konsumtionen tycks stå för en stor del av den ökning som rapporterats. Effekten av det nya barnbidraget är dock överraskande låg, på hela året kanske det gör 0,2 % – inte 0,5 som regeringen räknat med.

Samtidigt finns det fortfarande medel i EUs fonder som Polen inte har utnyttjat, och det skulle gå att få upp investeringarna genom nya satsningar på infrastrukturen. (money.pl 12 aug 16)

Gott hopp om ekonomisk tillväxt i år

Ekonomin växte något mer än väntat under andra kvartalet, och vi räknar med en ytterligare ökning under det tredje kvartalet. Den kommer att slå igenom i resultatet för fjärde kvartalet som kommer att bli mycket bra. Därmed kan vi fortfarande nå en tillväxt på 3,8 % som vi budgeterat för 2016, sade biträdande utvecklingsminister Jerzy Kwieciński till reportrar.

Men det finns risker i samband med att investeringarna i infrastruktur minskar och med den ekonomiska avmattningen i EU, konstaterade ministern. (Warsaw Voice 12 aug 16)

Facket kräver söndagsstängt

Fackföreningarna vill kraftigt begränsa affärernas öppethållande på söndagar och har därför inlett en insamling av namnunderskrifter för att få parlamentet att ta upp frågan.

Enligt fackets önskan ska alla butiker ha stängt på söndagar, bortsett från bensinstationer, bagerier, kiosker, butiker vid järnvägsstationer och flygplatser och en del mindre affärer.

Det skulle öka omsättningen, hävdar facket, eftersom kunderna då skulle köpa lite extra för att inte riskera att stå utan varor bara för att det är stängt.

Om handeln begränsas kommer polackerna att använda sina söndagar på ett bättre sätt, och restauranger och företag som erbjuder fritidsaktiviteter kommer att tjäna på vårt förslag, säger den facklige ledaren Alfred Bujara.

För att ett medborgarförslag ska tas upp i parlamentet krävs 100 000 namnunderskrifter. (Polskie Radio 9 aug 16)

Föräldrar över 50 stöttar vuxna barn ekonomiskt

Nästan 60 % av alla föräldrar över 50 år stöttar sina barn och barnbarn ekonomiskt. Det visar en färsk undersökning från Millward Brown, som presenteras av tidningen Rzeczpospolita. Föräldrarna bidrar i snitt med 207 złoty (knappt 500 svenska kronor) i månaden.

Och nästan 40 % av föräldrarna över 50 år har fortfarande barn eller barnbarn boende hos sig i samma hushåll.

Ofta handlar det om att de unga inte får jobb, och om de hittar jobb är det i allmänhet kortvariga timanställningar, säger analytikerna. De kan inte skaffa egen bostad eftersom de inte får några bolån.

En annan anledning är att ungdomar idag bildar familj senare än förr. Enligt GUS (Statistiska centralbyrån) var polackerna på 1990-talet mellan 20 och 24 år när de gifte sig, idag är de 25–29 år. (Polskie Radio 4 aug 16)

Utländska investeringar i Polen minskar

Nu börjar utländska företag bli skeptiska till att investera i Polen, skriver The Wall Street Journal. Den nya skatten på banker och försäkringsbolag, nya regler för vindkraft och konvertering av bolån som tagits i schweizerfranc är alla exempel på polska beslut som får investerarna att tänka en gång till.

Stora tyska företagare som under de senaste åtta åren satsat mycket i Polen börjar nu titta på andra marknader, visar en färsk undersökning. För första gången på fyra år kommer Polen på andra plats i Centraleuropa, efter Tjeckien när investerarna ska välja var de avser att placera sina pengar. En bidragande faktor är kreditvärderingsinstitutets sänkning av prognoserna för den polska ekonomin.

Enligt regeringstjänstemän handlar den nya försiktigheten huvudsakligen om att investerarna inte har klart för sig vad den nya konservativa regeringen vill. Men utländska företag reagerar mot regeringens uttalade avsikt att gynna de inhemska bolagen som har svårt att hävda sig mot stora utländska kedjor i olika branscher. (Wall Street Journal 2 aug 16)

Polackerna tycker att det går åt fel håll

Mer än hälften av polackerna tycker att det går åt fel håll i Polen, 47 % anser att landets ekonomi är i kris men 41 % tycker att ekonomin går bra. Det visar en färsk opinionsundersökning som gjorts för nyhetsbyrån PAP av TNS Polska.

Mindre än hälften tror att deras levnadsomständigheter inte kommer att förändras under de närmaste tre åren fram till nästa val, men drygt en fjärdedel tror att det blir bättre och knappt en fjärdedel att det blir sämre.

Över hälften anser att det är svårt eller omöjligt att hitta ett jobb, och mindre än hälften föreställer sig att det nog ska gå bra.

Trots att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fick tillräckligt många röster i höstens parlamentsval (38 %) för att få egen majoritet i parlamentet, och trots att regeringen rivstartade med en rad reformer, känner sig majoriteten av de tillfrågade inte övertygade om att landet är på väg åt rätt håll eller att den egna ekonomin kommer att förbättras.

Det visar sig också att landets främsta företrädare, premiärminister Beata Szydło, regeringen och president Andrzej Duda, får sämre betyg än förra månaden av väljarna.

Det kan naturligtvis vara en tillfällighet, men det ska bli intressant att se hur de siffrorna utvecklar sig i framtiden. (Rzeczpospolita, Warsaw Voice och wB 20 juli 16)

Stora lönehöjningar – för politikerna

Nu vankas lönehöjningar för presidenten, premiärministern, samtliga ministrar och parlamentariker, rapporterar tidningen Rzeczpospolita. Även presidentens fru ska få lön.

Förslaget, som kommer från regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS), klubbas nästa gång parlamentet sammanträder.

Premiärminister Beata Szydło är den som gynnas mest av förslaget – hennes lön höjs från 16 700 złoty (knappt 39 000 svenska kronor) till 24 100 złoty (56 000 kr) per månad. En liten nätt löneökning med 69 %.

Läs vidare >>

Utvecklingsministern talar med kluven tunga

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki.
Foto: wikipedia.

Staten har större behov av sparande och investeringar än av konsumtion, och man ska komma ihåg att det nya flerbarnsbidraget finansieras med lån. Vi har skuldsatt staten med ytterligare 20 miljarder złoty (runt 46 miljarder svenska kronor) för att uppmuntra till ökat barnafödande. Så här bland vänner behöver vi inte bara tala om det positiva, sade utvecklingsminister Mateusz Morawiecki på ett möte med PiS-väljare i helgen, skriver tidningen Gazeta Wyborcza.

Men Morawiecki, som också är vice premiärminister, säger nu till den statliga nyhetsbyrån PAP att hans uttalande har förvrängts och feltolkats.

Familjeprogrammet 500+ är en investering för framtiden och kommer att löna sig i längden, det är vårt viktigaste program där avsikten är att öka livskvalitén för de polska familjerna, säger Morawiecki. 20 miljarder złoty är inte mycket pengar när man ska tackla befolkningskrisen.

Kostnaden för flerbarnsbidraget på 500 złoty (1150 kr) per barn och månad i familjer med en inkomst under 800 złoty (1850 kr) i månaden, och från och med det andra barnet för övriga barnfamiljer, beräknas till 16 miljarder złoty i år och 22 miljarder złoty nästa år. (Warsaw Business Journal 13 juli 16)

Centralbanken: Tillväxten avtar

Såväl den ekonomiska tillväxten som inflationen väntas nu bli lägre än vad som beräknades i mars, rapporterar den polska centralbanken NBP.

Enligt prognosen blir tillväxten 3,2 % i år, 3,5 % nästa år och 3,3 % 2018. Tidigare beräknade de siffrorna till 3,8 % för 2016 och 3,4 % 2017.

Konsumtionen blir den viktigaste drivkraften i tillväxten under bedömningsperioden. Under första kvartalet minskade tillväxten, men det nya flerbarnsbidraget kommer att öka handel och konsumtion avsevärt. Tillväxten stöds också av höjda löner, låga energipriser och historiskt låg ränta.

Ett lägre inflöde av medel från EU samt företagens farhågor om global avmattning och osäkerhet om hur mycket skatterna kommer att höjas, skriver NBP i sin rapport. (Warsaw Voice 12 juli 16)

S & P: Polens betyg ligger kvar

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor bekräftar nu att Polens kreditbetyg ligger på BBB+ med negativa utsikter.

Det finns fortsatt orostecken vad gäller centralbankens självständighet och de offentliga finanserna. Samtidigt har Polen en stark ekonomisk tillväxt och måttligt behov av utlandsfinansierad belåning, skriver S & P i sin rapport.

Kreditbetyget visar på låga inkomstnivåer, ett försvagat kontrollsystem och utmaningar mot de offentliga finanserna, i första hand beroende på pensionssystemet.

De negativa utsikterna beror på att det finns 30 % risk för att vi kan komma att sänka kreditbetyget under de närmaste 18 månaderna, om den ekonomiska politiken försämras eller om de offentliga finanserna sjunker mer än vi har förutsett. (Warsaw Voice 4 juli 16)

S & P: Polens kreditbetyg förändras inte

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor förändrar inte sin bedömning av den polska ekonomin. Polen ligger kvar på nivån BBB+ och prognosen är fortsatt negativ.

De förändringar som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har gjort för att förändra maktfördelningen inger fortsatt oro, men behovet av extern finansiering är måttligt och det finns en stark tillväxtpotential, skriver institutet i sin rapport. Om den penningpolitiska trovärdigheten undermineras eller om de offentliga finanserna försämras sänks kreditbetyget igen.

Kreditbetygen har stor betydelse för ett land som vill låna pengar på den internationella marknaden, och sänkt betyg innebär högre räntor.

Vid årsskiftet sänkte S & P till finansminister Paweł Szałamachas förtret Polens kreditbetyg från A- till BBB+ och utsikterna till negativa, och kreditvärderingsinstitutet Moodys varnade. Morgan and Stanley däremot trodde i mars på fortsatt tillväxt. I maj sänkte även Moody’s prognosen, vilket utvecklingsminister Mateusz Morawiecki tonade ner betydelsen av.

Kreditvärderingsinstitutet Fitch varnade i maj för sänkt betyg – rapporten väntas i mitten av juli. (Polskie Radio och wB 2 juli 16)

Polen och Tyskland diskuterade Brexit

Premiärminister Beata Szydło har tillsammans med flera ministrar varit i Berlin för samtal med den tyska regeringen inför den brittiska Brexit-omröstningen på torsdagen.

Efteråt hade Szydło och den tyska kanslern Angela Merkel en presskonferens, där de gemensamt hoppades att Storbritannien stannar kvar i EU.

En annan fråga på agendan var de tyska planerna på en Nord Stream II – ytterligare ett gasrör på botten av Östersjön för transport av rysk naturgas till Tyskland.

Polen försöker på alla sätt göra sig mindre beroende av rysk energi eftersom Moskva ibland använder energileveranser och priser som ett politiskt påtryckningsmedel. EU diskuterar visserligen en energiunion som Polen velat ha i flera år, och polackerna uppfattar Nord Stream som ett sätt för Tyskland att kringgå EUs solidaritet i energifrågor.

Efter samtalen påpekade utvecklingsminister Mateusz Morawiecki att ett brittiskt utträde kan skada såväl den brittiska ekonomin som den europeiska.

Den ekonomiska nyhetswebbplatsen Bloomberg.com har påpekat att de polska bolånen i schweizerfranc kan bli ett sänke för den polska ekonomin om Storbritannien lämnar EU. Men finansminister Paweł Szałamacha försäkrade att Polen redan har vidtagit åtgärder för att inte stå handfallna – oavsett om Storbritannien lämnar EU eller ej.

Investerarna kommer att se hur vi sköter vår ekonomi, säger han. (Polskie Radio, Warsaw Business Journal, Warsaw Voice och wB 22-23 juni 16)

Maten i Polen är billigast i hela EU

Maten i Polen kostade 63 % av genomsnittet i EU förra året och var billigast i hela unionen. Det visar en ny rapport från EUs statistikbyrå Eurostat.

År 2015 var prisnivån på en jämförbar matkasse utan alkoholhaltiga drycker mer än dubbelt så hög i det dyraste landet som i det billigaste, skriver Eurostat.

Lägst var priserna i Polen (63 % av genomsnittet), Rumänien (64 %), Bulgarien (70 %), Litauen (78 %), Tjeckien och Ungern (båda 79 % av genomsnittet).

Dyrast var Danmark (145 % av snittet), Sverige (124 %), Österrike (120 %), Irland och Finland (båda 119 %) och Luxembourg (116 %). (Polskie Radio 16 juni 16)

Nytt skattesystem om två år

Regeringen avser att år 2018 införa en inkomstskatt, som omfattar dels den nuvarande inkomstskatten för privatpersoner (PIT), dels premier för sjukvård och socialförsäkringar. Samtidigt avstår man från att höja grundavdraget i deklarationen nästa år.

Vi har redan tagit beslut om att höja grundavdraget, säger statsrådet Henryk Kowalczyk till tidningen Dziennik Gazeta Prawna, men vi gör det inte förrän det nya skattesystemet är på plats.

Förändringarna i skattesystemet kommer inte att påverka statsbudgeten, hävdar han. Propositionen läggs i höst och regeringen vill att den ska antas före nyår, det tar minst nio månader att införa det nya systemet.

Dessutom vill regeringen införa en progressiv skatteskala med en övre gräns som ligger avsevärt under dagens tak, som är 46 %. Det kompenseras med att taket för socialförsäkringsavgifter tas bort, säger Kowalczyk. Inga avdrag tas emellertid bort. (Warsaw Voice 14 juni 16)

Världsbanken sänker prognosen för Polen

Enligt Världsbankens bedömning växer den polska ekonomin 3,5 % under 2017 och 2018, vilket är 0,4 % mindre än i den förra prognosen. Det framgår av juninumret av bankens Global Economic Prospects.

Men utsikten för 2016 ligger kvar på 3,7 %, eftersom de nya barnbidragen ökar tillväxten.

Polen är ett av de få länderna i världen vars ekonomi Världsbanken i junirapporten inte tror kommer att sakta in under året (Warsaw Voice 9 juni 16)

Polen lämnar marknadsekonomin

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte för sänkt kreditbetyg. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki vill lämna marknadsekonomin. Foto: wikipedia.

Marknadsekonomin gagnar inte längre Polen. Det säger utvecklingsminister Mateusz Morawiecki till tidningen Rzeczpospolita. Den ekonomiska politiken är till för medborgarna, anställda, företagare och polska familjer, inte statistik, siffror och procent. Nu har vi tillämpat marknadsekonomi i 27 år, och följden är att den polska ekonomin kontrolleras av utländskt kapital.

Nyliberalismen har spelat ut sin roll, säger Morawiecki. I rika länder, som redan har nått så långt de kan komma i utvecklingen, försvarar man nu avreglering, liberalism och globalisering, för det är bra för dem. Men det är inte bra för oss, vi är alldeles för beroende av utlänningar.

Mateusz Morawiecki, som också är biträdande premiärminister, kommer ursprungligen från bankvärlden. Han har i sin långtidsplan lovat genomföra de vallöften som förde regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till makten i parlamentsvalet i höstas, även om många tunga ekonomer varnat för effekten på ekonomin.

Sänkt pensionsålder, höjt grundavdrag i deklarationen, ett högt flerbarnsbidrag o.s.v. ska betalas med dels en redan införd skatt på bankernas tillgångar, dels en skatt på stormarknader – två branscher där utländskt kapital är dominerande.

Jag är inte orolig för de utländska investerarna, säger Morawiecki, de vet att vi både kan och ska ha ambitionen att utvecklas bortom den ekonomiska periferin. (Rzeczpospolita 8 juni 16)

Dyrt att ha barn även i Polen

Från nyfödd till 18 års ålder kostar ett barn sammanlagt mellan 176 000 och 190 000 złoty (403 300–432 200 svenska kronor). Det har tankesmedjan Centrum Adama Smitha räknat ut.

Som jämförelse kan nämnas att det i SVerige kostar runt 1,5 miljoner kronor – men här räknar vi med 19 år innan barnen försörjer sig själva.

Barn är fortfarande en mycket stor del av hushållens budget och den blir inte mindre, säger Andrzej Sadowski från tankesmedjan. Kostnaden har legat på samma nivå de senaste fyra åren.

För två barn handlar det om runt 325 000 złoty (720 000 svenska kronor), för tre barn 425 000 złoty (967 000 kronor) och för fyra barn 540 000 złoty (1,3 miljoner kronor). (Warsaw Business Journal, Swedbank 1 juni 16)

Fitch: Regeringens politik ökar riskerna för ekonomin

PiS-regeringens konfrontativa politik har skärpt de politiska och finanspolitiska riskerna eftersom de splittrar det polska samhället, försämrar relationerna med EU och minskar den ekonomiska tillväxten. Det skriver kreditvärderingsinstitutet Fitch i ett uttalande på onsdagen.

Tillväxten har stannat av under det första kvartalet 2016, vilket ökar risken för att regeringen inte kommer att kunna hålla budgetunderskottet under 3 %, vilket EU rekommenderar, skriver Fitch

Regeringen har fått kritik för att ha urholkat demokratin, vilket var anledningen till att Standard & Poor sänkte kreditbetyget till BBB+ och prognosen till negativ. Då varnade också Moody’s medan Fitch inte såg några skäl till oro. Häromdagen sänkte Moody’s prognosen för Polen från stabil till negativ, dock utan att sänka kreditbetyget.

Fitch bedömer nu att budgetunderskottet i år kommer att uppgå till 2,8 % och att det ökar till 3 % nästa år. Den avmattning som synts under det första kvartalet innebär finanspolitiska risker.

I nuvarande läge har Fitch inte tagit med ökade offentliga utgifter som följer av politiska beslut – sänkt pensionsålder och höjt grundavdrag. Den 15 juli kommer man med en översyn av det polska kreditbetyget, som beräknas bli A-. Det är en nivå lägre än Moody’s bedömning men ett steg högre än S & P. (Puls Biznesu 18 maj 16)

IMF sågar PiS ekonomiska politik

IMF.

Även Internationella Valutafonden, IMF, varnar nu Polen för att fullfölja den aviserade ekonomiska politiken.

Polen har haft en bättre tillväxt än övriga EU-länder hittills men de politiska beslut som har tagits kan försvaga investeringsklimatet och tillväxten, skriver IMF i sin rapport.

Med det nya generöst tilltagna barnbidraget, det höjda grundavdraget och inte minst sänkningen av pensionsåldern kan, beroende på hur förslagen kommer att formuleras, budgetunderskottet komma att ligga en bra bit över de 3 % som EU rekommenderar.

Myndigheterna avser visserligen att börja beta av underskottet med ¾ % om året från 2018, men redan nästa år bör finanspolitiken dra nytta av den starka tillväxten och konsolidera ekonomin. För att öka marknadens förtroende bör underskottet minskas samtidigt som man vidtar trovärdiga tillväxtvänliga åtgärder för att nå regeringens mål på 1 % av bnp år 2020, konstaterar IMF.

Läs vidare >>

Regeringen lättad efter Moody’s rapport

Betyget är acceptabelt, jag räknar med att złotyns värde ska öka något efter Moody’s rapport, säger finansminister Paweł Szałamacha. Kreditvärderingsinstitutet Moody’s sänker inte Polens kreditbetyg, som ligger kvar på A2, men ändrar prognosen från stabil till negativ. Enligt analytikerna var beslutet en lättnad för regeringen.

I januari sänkte Standard & Poor sin bedömning av Polens kreditvärdighet från A- till BBB+. Regeringen ansåg att sänkningen var politiskt motiverad och finansministern krävde att S & P skulle ändra beslutet. Även Moody’s var i januari skeptisk till den polska ekonomin, och därför var intresset för den nya rapporten stort. Det tredje stora kreditvärderingsinstitutet Fitch har inte uttryckt någon överdriven oro.

Experterna är inte riktigt eniga i sina bedömningar.

I februari spådde EU-kommissionen i sin prognos en nedgång i Polens bnp. Den amerikanska investeringsbanken Morgan & Stanley skrev i en rapport i mars att de nya barnbidragen sannolikt kommer att lyfta den polska ekonomin. I Världsbankens prognos i april hade förväntningarna på tillväxten sjunkit, men utsikterna bedömdes som fortsatt ljusa, och bara häromdagen kom Europeiska utvecklingsbanken med positiva besked – även här tror man att barnbidragen kommer att öka tillväxten i ekonomin.

Förre finansministern Leszek Balcerowicz är mycket kritisk – han menar att regeringen leder den polska ekonomin åt helt fel håll, och att finansministern måste ta fasta på de varningar som finns i rapporterna.

Effekten av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) reformprogram bedöms alltså olika av olika analytiker. Frågan om konverteringen av de bolån som tagits i schweizerfranc fortsätter att oroa, eftersom den kan slå hårt mot bankerna i Polen, likaså planerna på att beskatta finansinstitutioner och utländska stormarknader. Ett annat orosmoln är sänkningen av pensionsåldern, som enligt PiS-ledaren Jarosław Kaczyński ska inledas nästa år. (Polskie Radio, TVN24 och wB 16 maj 16)

Moody’s sänker förväntningarna på Polen

Efter varningarna från Moody’s i januari har kreditvärderingsinstitutets majrapport inväntats med spänning i Polen.

Konflikten om Konstitutionsdomstolen har inte lösts, och för att dämpa dess effekt på kreditbetyget försökte regeringen nyligen lägga munkavle på domstolens ordförande Andrzej Rzeplinski – det vore bäst om han inte uttalade sig offentligt förrän Moody’s hade kommit med sitt utlåtande.

Så sent som häromdagen försäkrade finansminister Pawel Szalamacha att han inte var orolig eftersom han inte såg någon anledning till att Polens kreditbetyg skulle sänkas.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki gick ännu längre och sade att en sänkning inte vore någon större katastrof, vilket fick landets ekonomiske nestor, förre finansministern Leszek Balcerowicz, att häpna.

Sent på fredagen kom rapporten. Moody’s låter Polens kreditbetyg ligga kvar på A2 men sänker utsikterna från stabila till negativa.
De viktigaste skälen för beslutet är att de löpande utgifterna ökar kraftigt och att investeringsklimatet försämrats på grund av en större oförutsägbarhet i politik och lagstiftning, skriver kreditinstitutet.

Regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) nyligen införda flerbarnsbidrag på 500 zloty (runt 1250 svenska kronor) per barn och månad från och med andra barnet kostar mycket, och regeringens finansieringsplan övertygar inte. Den aviserade sänkningen av pensionsåldern oroar också.

Ett annat av de stora kreditvärderingsinstituten, Standard&Poor, sänkte i januari Polens kreditbetyg från A- till BBB+ med motiveringen att PiS-regeringen försvagat viktiga oberoende institutioner. Finansminister Szalamacha fann beslutet obegripligt och premiärminister Beata Szydlo ansåg att sänkningen var politiskt betingad. (Polske Radio och wB 14 maj 16)

ERDB: Den polska ekonomin ökar i år

Europeiska utvecklingsbanken ERBD höjer nu prognosen för den polska ekonomin. Banken uppskattar tillväxten till 3,6 % i år vilket är lite högre än den tidigare siffran 3,3 %. Nästa år avtar tillväxten och landar enligt prognosen på och 3,4 %.

Tillväxten beräknas hålla sig kvar på samma nivå som under förra året eftersom hushållens disponibla inkomst ökar med anledning av de generösa barnbidragen som utgör ungefär 1 % av bnp, skriver ERDB i sin rapport.

De privata investeringarna ligger i år kvar på en betryggande nivå och ökar 2017, då regeringens utvecklingsplan genererar sina första projekt. Samfinansiering mellan staten och de privata bankerna kommer troligen att resultera i ökad kapitalbildning i små och mellanstora företag. (Warsaw Business Journal 12 maj 16)

Szydło: Den förra regeringen slösade bort hundratals miljarder

Premiärminister Beata Szydło höll räfst och rättarting med den förra regeringen.

Premiärminister Beata Szydło höll räfst och rättarting med den förra regeringen. Foto: wikipedia.

I flera dagar har det talats om den rapport om den förra regeringens arbete som tagits fram av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Att den inte skulle bli positiv har stått klart, och när premiärminister Beata Szydło på onsdagen lade fram den i parlamentet var hon inte nådig.

Den förra regeringen har slösat bort 340 miljarder złoty av skattebetalarnas pengar, dundrade hon. De pengarna skulle ha räckt till 5 000 nya förskolor, 290 nya sjukhus och 1 500 kilometer nya motorvägar. Vad det innebär i försämrade möjligheter för medborgarna kan man inte ens försöka beräkna.

Det var helt bortkastade pengar – staten ska tjäna medborgarna, men ni tänkte bara på att tjäna er själva och era politiska intressen, sade Szydło.

Övriga ministrar ställde helt upp på regeringschefens sida. Dawid Jackiewicz, minister för de statliga företagen, talade om hur illa hans fögderi tidigare skötts. Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki klagade över statsskuldens storlek och menade att den ekonomiska utveckling som Medborgarplattformen berömmer sig av borde ha varit mer imponerande efter åtta hela år. Infrastrukturminister Andrzej Adamczyk tyckte att motorvägarna blivit för dyra. Attacken var kort sagt total och välplanerad.

Ewa Kopacz, som var premiärminister i den förra regeringen, där Medborgarplattformen och Bondepartiet (PSL) ingick, kommenterade rapporten redan innan den lades fram.

Den bästa summeringen av våra åtta år vid makten handlar framför allt om ekonomisk tillväxt, sjunkande arbetslöshet och allt högre placeringar i internationella rankingar, sade Kopacz, som nu lämnat politiken och återgått till sitt arbete som läkare.

PSLs talesperson Jakub Stefaniak svarade med att samma sorts rapport kommer att upprättas om den nuvarande regeringen och dess vallöften.

Före parlamentsvalet i oktober 2015 utlovade PiS att partiet redan under de första hundra dagarna vid makten skulle sänka både pensionsåldern och tröskeln för när man börjar betala skatt skulle ha höjts, sade Stefaniak.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński meddelade vid sin offentliga Facebookdebut den 7 maj att pensionsåldern kommer att höjas nästa år. (Polskie Radio och wB 11 maj 16)

Morawiecki: Sänkt betyg från Moody’s är ingen katastrof

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte för sänkt kreditbetyg. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte för sänkt kreditbetyg. Foto: wikipedia.

Vi har inte fått några signaler om att kreditvärderingsinstitutet Moody’s kommer att sänka Polens kreditbetyg, men det är i så fall ingen katastrof. Det säger utvecklingsminister Mateusz Morawiecki till TVN24.

Med anledning av den inflammerade konflikten bad finansminister Paweł Szałamacha i ett brev ordföranden i Konstitutionsdomstolen, Andrzej Rzepliński, att inte göra några offentliga uttalanden innan Moody’s lämnat sin rapport den 13 maj.

Men det brevet har inte påverkat złotyns värde särskilt mycket, säger Morawiecki, den sjunkande valutan hänger samman med den geopolitiska situationen. Så länge złotyn håller sig mellan 4,20 och 4,50 euro är jag inte orolig.

Vad gäller konverteringen av de bolån som tagits i utländsk valuta är vi däremot i behov av en kompromiss, så att låntagarna kommer ur denna lånefälla, sade utvecklingsministern. (Warsaw Business Journal 9 maj 16)

Regeringens desperation

Finansminister Paweł Szałamacha ber i ett brev Konstitutionsdomstolens ordförande Andrzej Rzepliński att avstå från att uttala sig offentligt fram till den 13 maj, då kreditvärderinsbyrån Moody’s kommer med en ny rapport om Polens kreditvärdighet. Rzeplińskis uttalanden försämrar Polens möjligheter att behålla sitt kreditbetyg och skadar Polens vitala intressen, menar Szałamacha.

Brevet har publicerats på tidningen Rzeczpospolitas hemsida, och Rzepliński säger att han utan framgång försökt få till stånd ett möte med finansministern.

Därmed har konflikten kring Konstitutionsdomstolen fått en ny dimension – den ekonomiska. Den polska valutan, zlotyn, har idag omedelbart förlorat i värde. Utländska investerare är fullt medvetna om riskerna med att samarbeta med ett Polen som inte följer de demokratiska reglerna. Har man förlamat en viktig institution så kan man göra samma sak med andra, till exempel centralbanken. Förlorar sådana institutioner sin självständiga ställning och blir beroende av den styrande makten kan den ekonomiska stabiliteten inte garanteras längre.

Läs vidare >>