Arkiv för kategorin energi


Norsk gas ersätter rysk hösten 2022

Om nästan fyra år löper Polens naturgaskontrakt med Ryssland ut, och till dess vill Warszawa att den planerade gasledningen från Norge ska stå färdig.

Ledningen, Baltic Pipe Project, ska byggas tillsammans med Danmark och beräknas kosta runt 15 miljarder svenska kronor. För att bygget ska komma till stånd krävs tillstånd från Sverige eftersom rören enligt planen ska dras söder om Skåne, via Bornholm och vidare till Polen. Sverige kan enligt havsrättskommissionen inte säga nej, men har rätt att ställa krav på hur bygget utförs, skriver Svenska Dagbladet.

Som wB tidigare berättat lägger Polen ner stor kraft på att diversifiera sin energiförsörjning och frigöra sig från behovet av rysk energi. Ryssland idag står för 70 % av den naturgas som används i landet, och Gazprom har vid olika tillfällen inte levererat som överenskommet, vilket haft negativ effekt på den polska ekonomin.

Gasledningen från Norge är bra också för Sverige, menar Warszawa, eftersom miljön i Östersjöregionen förbättras när polska hushåll slutar elda med inhemsk brunkol. Men särskilt minskar ju utsläppen i Polen, där 20 000 personer årligen beräknas dö i förtid på grund av luftföroreningar.

Tanken är att också de baltiska länderna och Ukraina så småningom ska kunna frigöra sig från beroendet av rysk gas, vilket även det minskar utsläppen runt Östersjön.

Ledningen beräknas kosta 15 miljarder svenska kronor, och bygget beräknas komma igång om ett år. Hösten 2022, då det ryska kontraktet nästan är över, ska man kunna få norsk gas via Baltic Pipe Project, skriver tidningen. (SvD och wB 10 mars 19)

Morawiecki: Nord Stream 2 är ett giftpiller riktat mot EU och Nato

Premiärminister Mateusz Morawiecki på Nato-mötet i Warszawa.
Foto: KPRM.

På Nato-mötets sista dag i Warszawa påminde premiärminister Mateusz Morawiecki om den polska oron för planerna på Nord Stream 2, den naturgasledning som ska öka kapaciteten för leveranser av naturgas från Ryssland till Tyskland.

Nord Stream 2 är ett hybridvapen, ett giftpiller riktat mot EU och Nato, den utgör ett hot mot EUs energisäkerhet, sade Morawiecki.

Det var Nord Stream 1 som gjorde det möjligt för Ryssland att rusta upp sin krigsmakt, sade han, vilket resulterat i Rysslands aggression i Georgien 2008, annekteringen av Krim 2014 och hybridkriget i östra Ukraina.

Gasledningen Nord Stream var effekten av att ryska Gazprom under olika förevändningar strypt tillförseln av naturgas till Ukraina, vilket drabbat även Tyskland och Polen som får sin naturgas via ledningar som går genom landet. Även Sverige var tveksamt till byggandet av Nord Stream 1, både av säkerhets- och miljöskäl. Warszawas oro handlar också om att Gazprom ska minska leveranserna till Polen av politiska skäl – vilket är mer aktuellt idag med PiS-regeringens Rysslandskritiska utlandspolitik. Polen har i flera decennier ansträngt sig att diversifiera sin energipolitik för att minska beroendet av rysk naturgas.

På Nato-mötets agenda stod internationella säkerhetsfrågor, Natos avskräckningspolitik, hur man kan motverka hybridhot från Ryssland och säkerheten i Central- och Östeuropa. (Polskie Radio 28 maj 18)

Morawiecki: Nord Stream 2 hotar säkerheten i Europa

Byggandet av Nord Stream 1.
Foto: wikipedia.

Den planerade gasledningen Nord Stream 2 är onödig, skadlig och splittrande, och den gör ett rysk-ukrainskt krig mer sannolikt. Det sade premiärminister Mateusz Morawiecki på fredagen inför sin resa till Berlin.

Ukraina är relativt säkert så länge gastransporterna till Centraleuropa går genom landet, sade Morawiecki. När Nord Stream 2 står färdig kan gasledningen genom Ukraina stängas av, och då kan Moskva trappa upp konflikten med Ukraina.

Nord Stream, som byggs av den ryska gasjätten Gazprom, innebär att Ryssland kan transportera naturgas via ledningen genom Östersjön utan att passera Ukraina, Polen eller de baltiska staterna. Initiativet togs när Moskva straffade Kiev för den orangea revolutionen 2004–05 genom att skruva åt gaskranarna under den stränga vintern. Eftersom leveranserna till Västeuropa gick genom Ukraina betydde det energibrist inte bara där utan också i Tyskland och Polen. För att tyskarna inte skulle behöva frysa ännu en kall vinter var Berlin positivt till en gasledning som gick direkt från Ryssland till Tyskland.

Polen var redan från början negativt till Nord Stream och även Sverige hade betänkligheter. Men sedan det utretts att Östersjön inte skulle ta någon skada fanns det inga möjligheter att säga nej. I den vevan antog EU också på initiativ av Polen ett beslut om energisolidaritet.

Polen, vars huvudsakliga energiförsörjning kommer från det egna kolet, har i decennier satsat på att importera naturgas från andra länder än Ryssland och i viss mån att bygga vindkraft. Sedan flera decennier planeras också ett kärnkraftverk i landet, som enligt nya uppgifter kan komma att stå klart år 2029.

Nu är det alltså dags för Nord Stream 2, och Polen pläderar intensivt emot bygget av en ny ledning.

Tyskland anser att Nord Stream är ett rent ekonomiskt projekt som inte utgör någon risk för diversifieringen.

Vi vill att gasledningen genom Ukraina ska fortsätta användas, sade kansler Angela Merkel när Morawiecki var i Berlin på fredagen.

I EU-parlamentet diskuteras nu ett gasdirektiv som en del av EUs energiunion, och det kan komma att påverka Nord Stream 1 och 2. Direktivet går ut på att alla gasledningar in på EUs område följer EUs regler och är tillgängliga för alla operatörer.

Även USA ser enligt utrikesminister Rex Tillerson Nord Stream som en säkerhetsrisk. (Polskie Radio, politico.eu, Die Welt, YLE och wB 16/18 feb 18)

Motståndet mot Nord Stream 2 hårdnar

Nord Stream går längs Östersjöns botten från Finska viken till Greifswald i Tyskland. Karta: wikipedia.

Polen har länge motsatt sig byggandet den tysk-ryska gasledningen Nord Stream 2. Entusiasmen för Nord Stream 1 var heller inte stor – den byggdes sedan både tyskar och polacker drabbats av mindre gasleveranser när Moskva av politiska skäl drog ner på naturgasen till Ukraina. Både Tyskland och Polen fick rysk naturgas via ledningarna till Ukraina, vilket innebar att även polackerna satt och frös på vintern både under den orangea revolutionen 2004 och under Euromajdan 2014. Med Nord Stream 1 kommer emellertid gasen till Tyskland nu direkt från Ryssland.

Polen jobbar hårt diplomatiskt för att få stöd för sin åsikt att en ny gasledning, som också innebär miljörisker för Östersjön, inte ska få byggas.

På Världsekonomiskt Forum i Davos i förra veckan bad premiärminister Mateusz Morawiecki USA att vidta åtgärder för att stoppa Nord Stream 2.

Om den byggs blir naturgasledningen genom Ukraina överflödig, sade Morawiecki, och det finns risker förknippade med det.

USAs utrikesminister Rex Tillerson sade vid sitt besök i Warszawa nyligen att USA liksom Polen är emot gasledningen.

Vi anser att den underminerar Europas energisäkerhet och stabilitet, sade Tillerson.

USA stöder Danmark i att utnyttja en ny lag som gör det möjligt att stoppa bygget av Nord Stream 2 av utrikes- och säkerhetspolitiska skäl.

Nord Stream, där det statliga ryska gasbolaget Gazprom är huvudägare, avser nu att undersöka en möjlig annan sträckning av ledningen på Östersjöns botten.

Polen är med i den regionalkommitté som EU tillsatte i höstas för att granska i första hand miljökonsekvenserna av Nord Stream 2. Det handlar bland annat om rester av ammunition och kemiska vapen på fartyg som sjunkit under andra världskriget. När de ska plockas bort blir det störningar i havsbottnen som påverkar fiskbeståndet. (natemat.pl, Polskie Radio och wB 31 jan 18)

Nya naturgasfyndigheter i sydöstra Polen

Statliga gasjätten PGNiG har upptäckt två nya gasfyndigheter i sydöstra Polen.

Vi har utvunnit naturgas i området i 60 år, men hittar fortfarande nya gasförekomster, säger ordföranden Piotr Woźniak. Det beror på att vi använder en ny metod som gör det möjligt att lokalisera tillgångar med större precision.

Detta är goda nyheter, inte minst som Polen sedan tio år försöker begränsa sitt beroende av rysk naturgas. Under oroliga perioder i Ukraina, som den orangea revolutionen 2004-5 och Euromajdan 2013-14, har Ryssland stängt av gaskranarna till Ukraina, vilket drabbat även Polen och Tyskland. Moskvas användning av naturgasleveranser som politiskt maktmedel har lett till byggandet av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream längs Östersjöns botten.

Men naturgas är ingen förnybar energi, och de nya fyndigheterna påverkar inte de polska utsläppen, och inte heller den smog som regelbundet lägger sig över de större städerna i landet. (Polskie Radio och wB 18 jan 18)

Polen slutar köpa rysk gas 2022

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: msz.gov.pl

År 2022 går det nuvarande avtalet om naturgas från Ryssland ut och vi avser inte att förlänga kontraktet. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski till reportrar på torsdagen. Vi kommer att köpa gas från andra länder, så att vi inte är så sårbara för eventuella politiska åtgärder från Moskva.

I stället kan vi köpa gas från andra politiskt säkra håll, säger utrikesministern, som nyligen varit i USA för en rad möten och samtal.

Just för att undvika att bara beroende av rysk gas och olja har Polen i många år dels byggt upp en infrastruktur för gasleveranser i landet och dels slutit avtal med en rad länder där gas- och oljeledningar byggs. Ett exempel är LNG-terminalen i Świnoujście, vars kapacitet är tänkt att räcka till inte bara för de inhemska behoven utan också för export till grannländerna.

Under perioder då Ukraina vänt sig mot väst har Moskva flera gånger dragit ner på gasleveranserna, vilket drabbat även Polen – och Tyskland – eftersom den ryska naturgasen kom via ledningar som gick genom Ukraina.

Det blev orsaken till att Nord Stream byggdes på Östersjöns botten och till att Donald Tusk under sin tid som premiärminister i Polen fick EU att anta ett program för energisolidaritet i unionen. (Polskie Radio och wB 22 sept 17)

Polen satsar på kärnkraft till 2029

Energiinister Krzysztof Tchorzewski, PiS.
Foto: wikipedia.

Polen återupptar nu de tidigare planerna på att bygga kärnkraftverk. Det sade energiminister Krzysztof Tchorzewski nyligen. Vi bygger just nu våra tre sista kolkraftverk, samtidigt planerar vi vårt första kärnkraftverk. Det ska byggas i tre etapper, en reaktor i taget med fem års mellanrum, den första år 2029. Kostnaderna beräknas uppgå till 7 miljarder dollar.

Kol har i sekler varit Polens främsta energikälla, gruvbranschen ger många jobb och billig energi. Samtidigt innebär det stora koldioxidutsläpp.

EU-kommissionen påpekade i våras att Polen saknar en långsiktig energipolitik och föreslog dels kärnkraft, dels utbyggnad av vindkraften för att minska utsläppen. Tchorzewski svarade då att man kommit långt i planeringen som pågått länge.

År 2009 fattade Polen beslut att bygga ett första kärnkraftverk – det var ett svar på gaskonflikten mellan Ukraina och Ryssland, då Gazprom mitt i vintern av avbröt leveranserna till Ukraina. Det innebar att både Polen och Tyskland fick ont om gas eftersom leveranserna dit gick via Ukraina.

Men beslutet möttes av protester i de områden där kraftverket skulle kunna byggas, och senare uppstod också problem med finansieringen. När japanska Fukushima havererade i samband med en tsunami 2011 gick luften ur projektet.

Energidepartementet arbetar nu med en finansieringsplan och om drygt tio år ska den första reaktorn stå klar att tas i bruk, tror energiministern. (powerengeneeringint.com och wB 9 sept 17)

Tusk varnar för Nord Stream 2

Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet.
Foto: wikipedia.

Polen vill stoppa den planerade gasledningen Nord Stream 2 som ska förbinda Ryssland med Tyskland. Det säger sjöfartsminister Marek Gróbarczyk efter tisdagens regeringssammanträde.

Det tysk-ryska projektet har sitt upphov i den orangea revolutionen vintern 2004–05, då Moskva försökte stoppa de upproriska genom att stänga av tillförseln av naturgas till Ukraina. Även polacker och tyskar satt och frös den vintern, eftersom den ryska naturgasen till Västeuropa kom via de ledningar som gick genom Ukraina. För Berlin var det oacceptabelt, och efter diskussioner med Moskva uppstod tanken att bygga en gasledning utanför Ukraina – och Polen för den delen – från Ryssland direkt till Tyskland. Lösningen blev att dra rören längs Östersjöns botten.

Nord Stream 1 invigdes 2010, och nu planeras Nord Stream 2, som mötts av motstånd i EU – bland annat av Polen och Sverige.

I mitten av juni ska EU-kommissionen lägga fram ett förslag till ställningstagande från medlemsstaterna inför förhandlingarna om Nord Stream 2. Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande och f.d. premiärminister i Polen, ska enligt tidningen Rzeczpospolita ha vädjat till EU-kommissionen att stoppa projektet.

Nord Stream kom som en reaktion på Rysslands agerande mot Ukraina, skriver Tusk i ett brev till kommissionen, och den viktigaste aspekten är energisäkerheten. Men Nord Stream ökar inte energisäkerheten och leder inte till diversifiering av energikällorna, tvärtom!

Tusk är tydlig med att om Nord Stream 2 byggs är det risk för att gasledningarna genom Ukraina stängs, vilket inte är någon bra idé, särskilt i dag med tanke på den ryska aggressionen mot Ukraina.

Projektet kommer att stärka Moskva, skriver Tusk. (Polskie Radio, Rzeczpospolita och wB 8 juni 17)

Polen kan satsa på kärnkraften

EU-kommissionen känner oro för att Polen inte har någon långsiktig energipolitik och pekar på kärnkraften som ett alternativ. Även antalet vindkraftverk bör öka för att andelen brunkol och därmed utsläppen ska kunna minska.

Miljö och utsläpp är ett av de områden där Polen och EU har svårt att komma överens. Kol är viktigt i Polen – premiärminister Beata Szydło, som själv kommer från gruvområdet i sydvästra Polen, lovade i sin valkampanj att satsa på gruvindustrin. Det skulle ge fler jobb i det krisdrabbade gruvområdet och billig energi till medborgarna.

EU vill sänka utsläppen och Szydło har flera gånger sagt att varje land måste få besluta om sin energimix.

Men planeringen av kärnkraftverk i Polen har pågått i ett decennium, och energiminister Krzysztof Tchorzewski säger nu att kärnkraft kan lösa problemet.

Ett kärnkraftverk med tre reaktorer i Polen kommer att förändra energimix och förbättra landets förhandlingsposition i samtalen med EU-kommissionen, säger Tchorzewski. Då skulle vi kunna behålla vår kolkraft längre. En reaktor skulle kunna tas i bruk redan 2030 och de övriga senast 2050. Om vi tar med utvecklingen av förnybar energi kommer vi klart under EUs utsläppsnormer.

Vindkraft är han däremot inte så imponerad av.

Kärnkraft är säkrare än havsbaserade vindkraftparker, säger han. (Warsaw Voice och wB 16 mars 17)

Polen satsar på elbilar för stadstrafik

I förhoppning om att Polen ska bli storproducent av elbilar bjuder regeringen in landets företagare att delta i en tävling om konstruktionen av en liten elbil för stadsmiljöer. Det säger energiminister Krzysztof Tchorzewski. Vi hoppas att vi kan ta fram en elbilsprototyp som kan tillverkas här – i bästa fall ska vi kunna komma upp i 100 000 elbilar om året.

När prototypen är klar räknar man med att konstruktören sätter upp en produktionsanläggning. Staten kan gå in och bli delägare med kanske 49 % av kapitalet.

Varken staten eller de statskontrollerade energibolagen ska investera i anläggningen, säger Tchorzewski, de ska investera i energisektorn. Den statliga delen ska kunna säljas till privata investerare efter till exempel fem år.

De första prototyperna väntas redan nästa år. (Warsaw Voice 7 mars 17)

Kris för polska vindkraftsparker

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

De flesta polska vindkraftsparker går med förlust på grund av de låga elpriserna och börjar få problem med att betala tillbaka lån, skriver affärstidningen Puls Biznesu.

Vissa av ägarna går in för att omförhandla sina kreditavtal och förlänga låneperioden, för andra vill bankerna ha in bättre säkerheter vilket kan fungera för de större anläggningarna, men många av de mindre riskerar konkurs eftersom intäkterna helt enkelt inte räcker till räntorna.

Nya regler för fastighetsskatt blir ytterligare en belastning för företagen.

Den nya regeringen prioriterar emellertid den inhemska kolkraften – i valkampanjen lovade premiärminister Beata Szydło nya jobb inom kolgruveindustrin, och i maj förra året uttryckte utrikesminister Witold Waszczykowski till tyska medier sitt förakt för förnybar energi, som – liksom cyklister och veganer – enligt hans uppfattning inte har något med traditionella polska värderingar att göra. (Warsaw Voice och wB 6 feb 17)

Polen protesterar mot ökade ryska gasvolymer

Gasledningen Opal går längs den polska gränsen.
Foto: wikipedia.

I slutet av oktober gav EU ryska Gazprom tillstånd att öka volymen på gasleveranserna genom den s.k. Opal-ledningen som är Nord Stream I:s fortsättning på landbacken. Den går längs gränsen mellan Polen och Tyskland.

Gazprom har hittills haft tillstånd att utnyttja hälften av kapaciteten – resten ska i teorin kunna användas av andra leverantörer – och det nya tillståndet gäller 80 % av ledningens kapacitet.

Den statliga gasjätten PGNiG har överklagat beslutet och kräver nu att volymökningen inte får träda i kraft förrän EG-domstolen tagit ställning.

Gazprom tycks redan ha ökat överföringsvolymerna, säger Piotr Wozniak, vd på PGNiG. Om det är så, är det ett brott mot domstolens beslut. Men vi inväntar besked från EU-kommissionen. (Warsaw Voice och Polskie Radio 28 dec 16)

Waszczykowski: Nord Stream II byggs inte

Det blir ingen Nord Stream II, säger utrikesminister Witold Waszczykowski till nyhetsportalen onet.pl. Det är sensationella nyheter som vi har kämpat för länge.

EU-kommissionen fattade i oktober beslut om att låta Gazprom kan öka kapaciteten i Nord Stream I och då behöver ryssarna inte Nord Stream II längre, säger Waszczykowski.

Men även om det är en seger att vi stoppar Nord Stream II, så kan ryssarna fortfarande översvämma Central- och Sydeuropa med gas som aldrig går genom Polen. Det är huvudsaken för dem.

Det innebär också konkurrens för vår nya LNG-terminal i Świnoujście, och det påverkar också den planerade gasledningen från de norska gasfälten via Danmark till oss, säger Waszczykowski.

Ursprunget till Polens agerande är Moskvas benägenhet att använda energi som ett politiskt påtryckningsmedel mot Sovjetunionens forna satellitstater. När till exempel Ukraina vintern 2008–2009 var i onåd i Moskva stängde den ryska energijätten Gazprom kranarna till ledningarna i Ukraina. Det drabbade också Polen och Tyskland som fick rysk energi den vägen.

Tyskland ville försäkra sig om kontinuerliga leveranser och Ryssland ville kunna fortsätta med sin energipolitik mot de baltiska staterna och Polen utan att stöta sig med Berlin. Alltså byggde man längs Östersjöns botten, trots kraftiga protester från bland annat Polen.

Polska politiker har arbetat energiskt dels för energisäkerheten i EU, d.v.s. att medlemsländernas ska vara solidariska mot varandra om något av dem avstängs från gas och olja, dels för att få tillgång till energi från andra länder som arabstaterna. Ett av projekten är den nyinvigda terminalen för flytande naturgas (LNG) i Świnoujście som har stor kapacitet. Man planerar redan för en utbyggnad, för att stötta andra medlemsländers behov av energi. Planerandet av en ledning från Norge via Danmark har också kommit ganska långt. (Onet.pl och Polskie Radio 21-22 nov 16)

– De får inte sälja utan vårt godkännande

Energiinister Krzysztof Tchorzewski, PiS. Foto: wikipedia.

Energiminister Krzysztof Tchorzewski, PiS. Foto: wikipedia.

I januari aviserade det franska energibolaget EDF sin avsikt att sälja kraftverket Rybnik i Schlesien, som byggdes på 1960-talet och har en tiondel av elmarknaden i Polen. Priset spekulerades ligga någonstans mellan 1,5–2 miljarder złoty.

I augusti förde regeringen upp Rybnik på listan över företag som av strategiska skäl inte får säljas utan regeringens godkännande, och i september lämnade de statliga polska energijättarna PGE, Energa och PGNiG in en gemensam, icke-bindande, offert.

Budet imponerade inte på det franska företaget som nu tillkännager att de säljer till en australisk investeringsfond och den tjeckiska energigruppen EPH.

De får inte sälja utan att vi har godkänt köparen, säger energiminister Krzysztof Tchórzewski. Investeringsfonder satsar på rövarprofit, och vi vill ha en långsiktig ägare som kan modernisera kraftverket. Vi måste också ha garanti för att investeraren tar energisäkerheten på allvar, så intresserade köpare får räkna med att de kommer att granskas ur alla synvinklar av regeringen.

En källa nära regeringen har sagt till tidningen Puls Biznesu att en förhandling om vilket pris de polska företagen är beredda att betala skulle kunna lösa konflikten.

Vi är redo att arbeta på vår offert, men det måste vara ett kommersiellt gångbart bud som grundar sig på kraftverkets ekonomiska värde, säger Tchórzewski. Vi kan naturligtvis föreslå någonting, det är inget tvivel om det, vi har bett EDF att vänta, men de har sin egen agenda.

Här står nu det andra slaget i det fransk-polska kriget, skriver tidningen. Det det första gällde köpet av helikoptrar för 13,5 miljarder złoty. (Puls Biznesu 27 okt 16)

Parlamentet röstade ja till Parisavtalet

Parlamentet har gett klartecken till presidenten att ratificera det miljöavtal som slöts i Paris. 420 ledamöter röstade för och 356 emot. Efter omröstning i senaten går ärendet nu vidare till presidenten, rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Inför EUs miljöministermöte för en vecka sedan skickade miljöminister Jan Szyszko ett brev till sina ministerkollegor där han påpekade att Polen inte ratificerar avtalet om man inte tar hänsyn till landets speciella energisituation. En mycket stor del av den energi som används kommer från de polska kolgruvorna, och så kommer det att förbli.

Efter mötet sade han att det blivit en framgång – Polen måste visserligen stänga en del kolkraftverk med föråldrad teknik, men att landet också har rätt att bygga nya, mer effektiva, som förorsakar mindre utsläpp.

VI har garanterat energisäkerheten för årtionden framåt, sade Szyszko. Det är av intresse även för Polen att koldioxidutsläppen minskar, och vi löser det genom att byta gammal teknik mot ny. (Polskie Radio och TVP 6 okt 16)

Polen skyndar på infrastruktur för naturgas

Under den orangea revolutionen i Ukraina 2004-05 stängde Moskva mitt i vintern av gasen för att sätta press på den delen av befolkningen som ville närma sig väst. Det drabbade även polackerna och tyskarna, som importerade rysk gas via ledningarna i Ukraina. Tyskland löste frågan för sin del genom att tillsammans med Ryssland bygga gasledningen Nord Stream från den inre, ryska, delen av Finska viken till Greifswald.

Polen har sedan dess arbetat för att få fram alternativa gasleverantörer till gemensam nytta inte minst för andra EU-länder i Centraleuropa. Nu har emellertid Slovakien slutit ett bilateralt avtal med ryska Gazprom, och därmed måste Polen skynda på de investeringar som planerats i gasinfrastruktur.

Läs vidare >>

Vindkraftslag anmäls till EU-kommissionen

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

Den nya lag, som stadgar att avståndet mellan ett vindkraftverk och bostäder måste vara tio gånger turbinens längd, kan strida mot EUs direktiv, skriver vindkraftsnyheter.se.

Det innebär att möjligheten till vindkraftsutbyggnad minskar avsevärt. Fastighetsskatten för vindkraftsinvesterare ska också höjas, och nu har vindkraftsproducenternas branschorganisation WindEurope bett EU-kommissionen att titta på detta.

Förra året ökade vindkraften i Polen, men den nya regeringen anser att biogas är en mer tillförlitlig energikälla.

Lagen väntas träda i kraft i nästa vecka. (vindkraftsnyheter.se 2 juni 16)

Energa satsar 600 miljoner i gruvavvecklingsbolaget PGG

Statliga elbolaget Energa, ledande producent av energi från förnybara källor som vind- och vattenkraft, kommer att investera 600 miljoner złoty (1,4 miljarder svenska kronor) i det nya bolaget PGG, som ska byggas upp för att ta hand om gruvbolaget Kompania Węglowas (KW) tillgångar. Det säger Energas vd Dariusz Kaśków på en presskonferens.

Som aktieägare ska Energa ha 15–16 % av andelarna i PGG, säger energiminister Krzysztof Tchorzewski.

På torsdagen undertecknades det avtal mellan KW och fackföreningarna som gjorde satsningen på PGG möjlig. (Warsaw Voice 21 april 16)

Szydło i Danmark: Gasledningen ökar vår energisäkerhet

En naturgasledning mellan Danmark och Polen, byggd av polska och danska företag i samarbete, är ett strategiskt projekt för oss. Det sade premiärminister Beata Szydło på måndagen, på en presskonferens tillsammans med den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen i Köpenhamn. Tack vare det här projektet ökar Polens energisäkerhet avsevärt.

En diversifiering av gasleveranserna och ett minskat beroende av Ryssland är högprioriterat för oss, sade Szydło. Gasledningen genom Östersjön ska transportera gas från Norge via Danmark till Polen.

Bortsett från energisäkerheten diskuterade de två regeringscheferna också flyktingkrisen och regional säkerhet. (Polskie Radio 18 april 16)

Vindkraftsvänner protesterade mot lagförslag

Vindkraftspark i Zagorze. Foto> wikipedia.

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

Ett par tusen personer demonstrerade på torsdagen i Warszawa mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) proposition om vindkraftsparker.

Demonstranterna, som anser att den nya lagen hindrar all utveckling av vindkraftsparker i Polen, överlämnade en petition till talmannen där de kräver att förslaget ska stoppas.

PiS har utarbetat den här propositionen utan att samråda med industrin, säger ordföranden i Polska Vindkraftföreningen, Wojciech Cetnarski. Om det går igenom blir det omöjligt att bygga ut nya vindkraftparker i landet. Vindkraftsindustrin sysselsätter idag 8 000 personer.

Utrikesminister Witold Waszczykowski har tidigare sagt att förnybar energi (liksom cyklister, vegetarianer och rasblandning) är vänsteridéer som inte passar ihop med de traditionella polska värderingarna. (Polskie Radio och wB 15 april 16)

– Sverige bör finnas med i miljökonsekvensutredningen

Vi förväntar oss att polackerna tar med effekterna av hur det planerade kärnkraftverket påverkar Sverige eftersom det kommer att ligga relativt nära oss. Det säger Michael Knochenhauer på den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten till Sveriges Radio.

Polens planer på att bygga ett kärnkraftverk är fortfarande på ett tidigt stadium. När man gör en miljökonsekvensutredning bör den omfatta även Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten vill också veta hur Polen ska göra med slutförvaringen av det radioaktiva materialet.

Diskussionerna om att bygga kärnkraftverk i Polen har pågått i flera decennier. När Moskva 2008, under den orangea revolutionen, stängde av gasleveranserna till Ukraina drabbades också Polen och Tyskland som fick sina leveranser via de ukrainska gasledningarna. Då intensifierade polackerna sina ansträngningar att bli mer oberoende av energi från Ryssland, och planerna att bygga egna kärnkraftverk tog form. Tanken är att det ska byggas uppe vid Östersjökusten, nära Skåne-Blekinge och rakt ovanför Gotland.

Från början skulle kärnkraftverket varit klart att tas i bruk 2020, men i somras meddelande det statliga energibolaget PGE att starten nog inte blir förrän 2029.

Miljöorganisationen Greenpeace är kritisk till de polska kärnkraftsplanerna och anser att Polen inte analyserat riskerna för större olyckor och vilka konsekvenser de skulle få. (sverigesradio.se 5 feb 16)

Polen bygger gasledning till Norge

Det stora polska naturgasbolaget PGNiG planerar att bygga en gasledning till Norge för att kunna importera den gas som utvinns ur Nordsjön. Det sade PGNiGs utsände, Janusz Kowalski, vid en industrikonferens. Gasledningen, som ska stå klar att tas i bruk 2020, garanterar Polens oberoende och minimerar risken för leveransavbrott.

Polen har länge köpt större delen av sin gas från ryska Gazprom, men Moskva stänger då och då av kranarna för att utöva politiska påtryckningar på sina kunder. Under den orangea revolutionen för drygt tio år sedan drabbades inte bara Ukraina när Gazprom skruvade ner gasleveranserna. Eftersom gasen till Polen och Tyskland gick i samma ledning fick även polacker och tyskar frysa sig genom den kalla vintern 2004–2005.

Det var därefter som Nord Stream, den tysk-ryska gasledningen på Östersjöns botten byggdes. Berlin ville inte ha några avbrott i gasleveranserna och ryssarna behövde inte riskera att några av de forna satellitstaterna kunde tjuvtanka energi som skulle till Tyskland. (Warsaw Voice och wB 28 jan 16)

Tchórzewski: Vi ska öka kolbrytningen

Blivande energiministern Krzysztof Tchórzewski vill öka kolbrytningen. Bild wikipedia.

Blivande energiministern Krzysztof Tchórzewski vill öka kolbrytningen.
Bild wikipedia.

Regeringen måste öka kapaciteten i gruvdriften för att sänka kostnaderna, och vi ska investera i nya kraftverk. Det sade Krzysztof Tchórzewski, energiminister i den tillträdande Lag och Rättvisa-regeringen (PiS), i veckan till journalister.

Att stänga ner gruvor är inget alternativ. Gruvor som är djupare än 600 meter och med gångar som är längre än 1,5 km kommer att bli olönsamma, och därför måste vi hitta nya fyndigheter som ligger högre upp.

Tillsammans med fackföreningarna ska vi utarbeta en plan för gruvsektorn, och den ska kunna läggas fram om ett par veckor. Kolet förblir vårt viktigaste bränsle, och det planerade kärnkraftverket kan komplettera systemet, liksom förnybar energi.

Att satsa mer på gruvindustrin var ett av PiS vallöften – branschen är i kris på grund av bristande lönsamhet. En anledning har varit en omfattande insmuggling av billigare rysk kol.

Den förra regeringen lade i våras fram en plan som gick ut på att olönsamma gruvor skulle föras över i ett avvecklingsbolag, medan man satsar på de lönsamma. Ingen gruvarbetare skulle behöva bli arbetslös, försäkrade förra premiärminister Ewa Kopacz.

För att säkra energitillförseln och minska utsläppen har Polen också satsat på ett kärnkraftverk som enligt planerna ska stå färdigt om tio år.

Men gruvarbetarna protesterade mot gruvplanen av oro för ökad arbetslöshet, och i sitt valmanifest utlovade PiS nya satsningar på kolgruvorna. (Warsaw Business Journal och wB 12 nov 15)

Polen och Baltikum enas om en gasledning

Polen börjar nästa år tillsammans med de baltiska staterna att bygga en strategisk pipeline för gastransporter. 2019 beräknas den stå färdig, och avsikten är att Polen ska kunna hjälpa Estland, Lettland och Litauen att bli mindre beroende av Ryssland, som har en benägenhet att använda gasleveranserna i politiskt syfte.

Gasledningen, som ska bli 534 km lång, beräknas kosta 558 miljoner euro (runt 5,5 miljarder svenska kronor). Den ska ha en kapacitet av 2,5 miljarder kubikmeter med möjlighet att öka till 4 miljarder kubikmeter.

Den polska terminalen för flytande naturgas i Świnoujście som invigdes i dagarna,är en del i de polska ansträngningarna att göra sig oberoende av rysk energi eftersom leveranserna kan vara synnerligen nyckfulla. (Warsaw Business Journal och wB 13 okt 15)

Privat koleldning kan förbjudas

Dålig luft tar livet av 70 000 polacker varje år och en viktig orsak till det är att miljontals småhus värms upp med kol. Kaminerna släpper ut stora mängder partiklar med andningsproblem och cancer som följd.

Kraków är en av de städer som har absolut sämst luft i Europa med föroreningar som ligger flera gånger över gränsvärdena och den största orsaken är enligt forskarna just koleldningen.

Men enligt en ny lag kan städer och kommuner nu förbjuda privat koleldning, och man hoppas att det ska innebära bättre luft i framtiden.

Samtidigt ska man komma ihåg att kol, som utgör 90 % av landets energikällor, är den billigaste energiformen för polackerna. Den måttligt lönsamma gruvindustrin genomgår för närvarande en rekonstruktion, men det är inte lätt för politikerna att ställa många tusen gruvarbetare på bar backe. (SR och wB 14 okt 15)

Gasterminalen i Świnoujście är invigd

LNG-terminalen i Świnoujście har nu invigts av premiärminister Ewa Kopacz. Det betyder att Polens beroende av energi från Ryssland minskar avsevärt.

Idag kan vi säga att så mycket som 90 % av den gas vi behöver kan importeras från annat håll än från öst, sade Kopacz vid måndagens invigning.

Ryssland levererar största delen av den gas som används i Central- och Östeuropa, och med den nya terminalen, som är den enda i regionen, kan Polen köpa och förvara flytande naturgas från olika håll för att minska beroendet av rysk gas.

Den första gastankern kommer i månadsskiftet november/december.

Beata Szydło, som är oppositionspartiet Lag och Rättvisas PiS (Lag och Rättvisa) kandidat till premiärministerposten i valet den 25 oktober, är kritisk och anser att terminalen borde varit färdig redan för två år sedan. (Polskie Radio 12 okt 15)

Jatsenjuk vill hjälpa Polen

På söndag börjar Ukraina leverera el för att stötta upp Polens elproduktion. Den svåra torkan har inneburit driftsstörningar i eldistributionen i landet. Elintensiva företag har tvingats ransonera men även privatpersoner uppmanas att inte slå på luftkonditioneringen i hettan. Som ett led i besparingarna beslöt Ikea i Polen att sluta servera köttbullar till sina gäster.

Nu erbjuder Ukraina sig att hjälpa till.

Polen har hjälpt oss, vi måste göra allt för att hjälpa Polen så att elsituationen i landet stabiliseras. Det sade Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk på torsdagen och gav energidepartementet i uppdrag att lösa den polska energibristen.

Men redan i går sade landets energiminister Volodymyr Demczyszyn att Ukraina på grund av reparationer i kraftverken i flera regioner nära Polen inte har möjlighet att skicka mer el.

Temperaturen har legat på 38 grader på vissa håll, och det har inte regnat alls, vilket också lett till problem inom jordbruket. (TVP info, Polskie Radio och wB 13 aug 15)

Första kärnkraftverket kan stå klart 2029

Det första polska kärnkraftverket kommer att kunna tas i bruk tidigast 2029. Det är fyra år senare än vad som tidigare beräknats, meddelar det företag som ansvarar för byggandet, PGE EJ1.

Det finns flera skäl till förseningen, skriver tidningen Rzeczpospolita. Dels att PGE EJ1 brutit kontraktet med en strategisk samarbetspartner, dels brister i den politiska viljan och finansieringen som gjort att projektet inte kunnat utvecklas enligt planerna. (Warsaw Business Journal 21 juli 15)

Påven och koldioxiden

Det religiösa Polen med blivande presidenten Andrzej Duda i spetsen ställs inför ett dilemma när påven Franciskus I nu offentliggör sin encyklika om miljön.

Encyklikan är tänkt att påverka FNs miljökonferens i Paris i december och Franciskus I talar bland annat om behovet av att minska utsläppen och att byta ut kolbaserad energi.

Polen får en stor del av sin energi från de egna kolgruvorna, och EU har avsatt 7,5 miljarder złoty (runt 17 miljarder svenska kronor) för att modernisera landets energiindustri fram till 2030. Premiärminister Ewa Kopacz lyckades dessutom i oktober förra året få igenom att Polen fritt ska kunna släppa ut koldioxid fram till 2030.

I den sekulära världen har Polen alltså mött förståelse för sina särskilda problem på energifronten. Men nu är det påven som talar – och han vill skynda på kampen mot koldioxiden.

Det är knappast tänkbart för en politiker i det religiösa Polen att avfärda påvens encyklikor, och Duda tillhör det religiösa PiS (Lag och Rättvisa), som har särskilt nära koppling till katolska kyrkan. I politiska frågor har den blivande presidenten hittills uppvisat samma inställning som biskoparna vad gäller till exempel jämställdhet, civila partnerskap, våld i hemmet, aborter, provrörsbefruktning o.s.v.

Fackföreningen Solidaritet brukar uppmana sina medlemmar att rösta på PiS när det är val, och så skedde också i valet i maj där Duda valdes till landets nya president.

Så här är dilemmat: påven vill avveckla kolindustrin, vilket drabbar polska energipriser, polsk arbetsmarknad och polsk ekonomi. Fler arbetslösa kommer Solidaritet inte att gilla.

Det blir en intressant kamp. (wB 18 juni 15)

EUs energipolitik kan öka Polens kostnader

Vi ska inte öka antalet kolkraftverk, i stället ska vi fokusera på att göra de befintliga gruvorna mer effektiva och minska utsläppen. Det sade biträdande näringsministern Jerzy Pietrewicz vid ett energitoppmöte i Gdańsk, rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Han varnade också för att EUs energipolitik kan innebära högre produktionskostnader i Polen, och därmed sämre konkurrenskraft.

Det kan betyda att vi måste öka importen av elektricitet, sade Pietrewicz.

Kolkraftverken står idag för 85 % av den polska elproduktionen. (Polskie Radio 14 maj 15)

Kärnkraftprojektet blir försenat

Det polska kärnkraftprojektet framskrider inte som planerat, och det finns stora risker för att det försenas eller rentav misslyckas. Det skriver NIK (polska riksrevisionen) i en rapport.

Landet står inför ett hot om energibrist eftersom kraftverket år 2030 enligt planerna skulle stå för 19 % av det polska energibehovet.

NIK råder premiärminister Ewa Kopacz att sätta press på näringsminister Janusz Piechocinski,

så att departementet snarast möjligt kommer in med de strategiska programdokument om energipolitiken fram till 2050 som fortfarande saknas. (Warsaw Voice 15 april 15)

Förnybar elproduktion stöttas i ny lag

Lagen om produktion av förnybar energi har nu undertecknats av president Bronislaw Komorowski. Delar av den träder i kraft om en månad, och resten nästa år.

Efter påtryckningar från EU har Polen antagit målet att 15 % av energin om fem år ska komma från förnybara källor. Den nya lagen tvingar eldistributörerna att köpa el från småskaliga producenter till marknadspris. På så sätt får producenterna avsättning för sina produkter och fortsätter sin verksamhet. Visst stöd ska utgå till dem som både producerar och konsumerar förnybar el.

Arbetet med lagen om förnybar energi påbörjades för fem år sedan, men togs inte upp till debatt i parlamentet förrän 2014. Den antogs sedan i februari.

Lagen väntas påverka oroliga investerare på ett positivt sätt. (Polskie Radio 13 mars 15)

Kritik mot försenat LNG-bygge i Świnoujscie

Byggandet av den stora LNG-terminalen i Świnoujscie har försenats, och den polska riksrevisionen, NIK, befarar nu att det ska gå ut över den del av kostnaderna som betalas från EU-fonder.

Terminalen skulle från början tagits i drift i början av 2014, en tidpunkt som flyttades fram till slutet av samma år. Men fortfarande är bygget inte avslutat, och NIKs kritik drabbar såväl inblandade företag som myndigheter.

De departement som hade i uppdrag att övervaka byggandet av LNG-terminalen har uppenbarligen försummat sina skyldigheter, skriver NIK i sin granskning.

Från premiärminister Ewa Kopaczs kansli kommer besked att Świnoujscie-terminalen kommer att vara färdig i slutet av 2015.

Då ska det finnas en brygga för stora LNG-fartyg, två stora lagringstankar och en station för återförgasning av den flytande gasen. Kapaciteten ska ligga på 5 miljarder kubikmeter om året. (Warsaw Business Journal 2 mars 15)

Energidepartement inrättas efter valet

Efter parlamentsvalen senare i år inrättas ett energidepartement. Det sade näringsminister Janusz Piechocinski på måndagen.

Idag är det departementet för de statliga företagen, som bortsett från privatiseringarna också har hand om rekonstruktionen av gruvbranschen. Men det behövs ett departement som tar hand om de specifika energifrågorna, upphandling av energi och prospekteringen av skiffergas, sade ministern. (Warsaw Business Journal 2 mars 15)

Första kärnkraftverket försenas

Enligt kärnenergiprogrammet ska Polens första kärnkraftverk stå klart att tas i bruk år 2024.

Men det kanske inte blir förrän tre år senare, 2027, säger Zdzisław Gawlik, biträdande minister för de statliga företagen.

Utredningen om lokaliseringen och miljöundersökningarna blir inte färdiga förrän 2017, sade Gawlik, och byggandet kan inte komma igång förrän 2020. (Warsaw Business Journal 20 feb 15)

Energibolag tonar ner gasintresset

Energijättarna PKN Orlen och PGNiG drar sig långsamt ur skiffergasprojektet, rapporterar tidningen Dziennik Gazeta Prawna. Oljebolaget Orlen har just återlämnat en koncession i sydöstra Polen och har nu kvar åtta av ursprungligen tio.

Gasjätten PGNiG i sin tur har återlämnat fyra tillstånd och har kvar elva.

Vi vill fokusera på de mest lönsamma områdena, säger bolagets talesperson Dorota Gajewska till tidningen. Prospekteringen har visat sig vara mer komplicerad än väntat. (Warsaw Voice 13 feb 15)

Polackerna vill ha grön energi

Hela 77 % av polackerna anser att landet bör bygga ut de förnybara energikällorna – vindkraft, biomassa och solenergi. Det framgår av en färsk mätning från opinionsinstitutet CBOS.

Siffrorna stämmer bra med tidigare undersökningar, säger Grzegorz Wiśniewski, ordförande i styrelsen för Institutet för förnybar energi. 2007 trodde 85 % av befolkningen på förnybar energi, men den dåvarande regeringen drog igång en massiv kampanj till förmån för fasta bränslen, och stödet bland befolkningen sjönk till 65 %.

2013 hade stödet för kol sjunkit till 24 % och bara 1 % ville ha kärnkraft, säger Wiśniewski.

När energi transporteras långa sträckor försvinner runt 20 %, och många små och medelstora företag har höga elräkningar. Hos dem finns ett stort stöd för förnybara energikällor, som inte behöver ligga så långt bort.

Polen har stora möjligheter att producera grön el, säger Wiśniewski, men de stora traditionella energikällorna, till exempel kolgruvorna, ägs fortfarande av staten. Därför ligger det inte i statens intresse att investera i grön energi. (Polskie Radio 10 feb 15)

Skiffergasen dröjer

Eftersom skiffergasprojektet går så långsamt i Polen får man räkna med att det tar 5–10 år innan landet kan producera sin egen gas. Det säger Paweł Poprawa, expert på Energy Studies Institute till nyhetsbyrån PAP.

Det görs inga större framsteg, och att produktionen skulle kunna vara igång om två år är inte längre realistiskt. Eftersom oljepriset har sjunkit blir det allt mindre lönsamt, och arbetet har saktat in på flera olika plan. (Warsaw Business Journal och Warsaw Voice 28 dec 14)

Hybridbåt drivs med olika energikällor

Ingenjörer från Marinakademin i Szczecin har skapat ett navigerings- och styrsystem till en ovanlig hybridbåt, som kommer att utnyttja inte bara vindkraft utan även solenergi och vågenergi. Det är ett projekt som saknar motsvarighet i världen.

Båten ska byggas på ett turkiskt varv i Tuzla. Ingenjörerna från Szczecin tar hand om navigering (elektroniska kartor) och det styrsystem som ska förena de olika energikällorna, d v s solenergi, vindturbiner och en liten vattenturbin. Tanken är att även skapa ett system som ska ”interagera med användaren”. Systemet bygger på paneler som reagerar på beröring samt intelligenta styrmedel.

I skapandet av denna hybridjakt deltar även ingenjörer från Tekniska högskolan i Warszawa som ansvarar för ekologiska batterier.

Den innovativa båten ska tas i bruk 2016. Första resan planeras på Marmarasjön utanför Turkiet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Lägre bensinpris gynnar Polen

Priset på bensin och diesel i Polen går antagligen ner till 4,5 zloty (10,75 i svenska valuta) redan före jul, skriver tidningen Rzeczpospolita.

Om bensinpriset håller sig kvar länge på den nivån gynnar det landets ekonomi på två sätt. Dels ökar konsumenternas köpkraft, dels får tillverkningsföretagen bättre konkurrensmöjligheter, säger en ekonom till tidningen. (Warsaw Voice 3 dec 14)

Polska städer inför fjärrvärme

Allt fler polska städer går nu in för att omvandla sina sopor till el och fjärrvärme, skriver tidningen Östersjönytt. Det är närmast aktuellt för Gdansk, som i samarbete med det privata näringslivet ska bygga en förbränningsanläggning med en kapacitet av 250.000 ton om året.

Liknande anläggningar är under byggnad ibland annat Bialystok, Szczecin, Bydgoszcz, Poznan och Kraków. (Östersjönytt 7 nov 14)

Polen och Ukraina bygger gasledning ihop

Polen och Ukraina planerar att bygga en ny pipeline för naturgas, som ska vara klar om två år.

Det betyder att vi kan köpa all naturgas vi behöver från EU-länderna, säger Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk i ett uttalande.

Energidepartementet har fått i uppdrag att tillsammans med gasbolaget Naftogas Ukrainy inleda förhandlingar med EIB (Europeiska Investeringsbanken) och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). (Kyiv Post 31 okt 14)

Gazprom kompenserade för mindre gas

Vi har fått kompensation för den period när ryska Gazprom inte levererade den mängd gas som var beställd. Det meddelade gasjätten PGNiG på måndagen.

PGNiG ökade under sommaren på beställningen av naturgas från Ryssland, och Moskva anklagade Polen för att olagligen sälja gasen vidare till Ukraina. Rysslands motdrag blev att dra ner på gasleveranserna. (Warsaw Voice 4 nov 14)

Stor explosion i Katowice

Fem personer skadades i en explosion i centrala Katowice tidigt på torsdagsmorgonen. En av dem har fått mycket allvarliga brännskador, övriga fick lämna sjukhuset redan på förmiddagen. Tre personer saknas.

Så snart räddningsarbetet är klart inleds en förundersökning, säger åklagaren, men sannolikt handlar det om en gasexplosion.

I explosionen förstördes en byggnad helt, på kringliggande hus sprängdes fönstren. Även bilar på gatan skadades.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polen lägger in sitt veto mot för höga koldioxidkrav

Om EUs toppmöte vidhåller EU-kommissionens förslag om att sänka koldioxidutsläppen med 40 % till 2030, så blir Polen tvungen att stoppa det. Det sade Janusz Piechocinski, näringsminister och vice premiärminister, till Polskie Radio på torsdagen.

Kravet på en minskning med 40 % är oacceptabelt för Polens näringsminister och de flesta av EUs andra näringsministrar, sade Piechocinski.

På toppmötet den 23 oktober väntas EU-ledarna slå fast ett nytt mål för minskningen av växthusgaser. EU-kommissionen har föreslagit en nedskärning med 40 % och en ökning av förnybara energikällor till 27 %. (Warsaw Business Journal 16 okt 14)

Klartecken för kärnkraftssamarbete

Samarbetet mellan de stora polska energibolagen PGE, Enea, Tauron och KGHM inför byggandet av Polens första kärnkraftverk skadar inte konkurrensen på marknaden. Det meddelarKonsument- och Konkurrensbyrån (UOKiK), som därmed ger klartecken till att energijättarna bildar ett gemensamt bolag, PGE EJ1, inför kraftverksbygget. Kärnkraftverket, som beräknas kunna tas i bruk 2025, ska producera 3000 MW. (Warsaw Voice 10 okt 14)

Gazprom anklagar Polen för att sälja rysk gas till Ukraina

Polen, Slovakien och Ungern bryter mot avtalet med Gazprom och säljer rysk gas vidare till Ukraina. Det hävdar den ryska gasjätten.

Nästan hälften av den gas, 1,7 miljarder kubikmeter, av 3,8 miljarder kubikmeter som under de senaste två åren importerats från Ryssland har gått vidare till Ukraina. Det var gas som var avsedd för andra europeiska kunder, säger Gazprom.

Efter en diskussion om priser och obetalda räkningar stoppade Ryssland gasleveranserna till Kiev i somras. Den ukrainska regeringen har sagt att landet behöver 20 miljoner kubikmeter för att klara vintern. (Polskie Radio 4 okt 14)

Ukrainakrisen kan påskynda en energiunion

Krisen i Ukraina kan hjälpa Polen att realisera sina planer på en energiunion inom EU. Det sade president Bronislaw Komorowski till journalister under en resa i Portugal.

Vi känner alla att Ryssland använder energin – särskilt naturgasen – som ett politiskt vapen, sade Komorowski.

Förre premiärminister Donald Tusk har arbetat hårt för en energiunion inom EU. Det skulle dels handla om gemensamma upphandlingar från EU, vilket borde kunna pressa ner priset, dels om att solidariskt dela på den energi som levereras till EU. Även om Ryssland bestämmer sig för att skruva åt kranarna till de gasledningar som går genom Ukraina, så ska det inte drabbar de länder som får sin naturgas från Ryssland den vägen.

Energisolidaritet inom EU innebär att Ryssland inte kan bedriva utpressning mot ett land, sade Komorowski, som också menade att den ryska naturgasbranschen riskerar att kollapsa om Moskva inte samarbetar med andra länder. (Polskie Radio 30 sept 14)

Kolarbetare stoppar rysk kol

Drygt 200 kolgruvearbetare blockerar leveranser av rysk kol vid gränsstationen Braniewo-Mamonowo, i protest mot ”billig kol av dålig kvalitet” som översvämmar den polska marknaden och hotar jobben.

Protesterna kan fortsätta till slutet av veckan, uppger en representant för kolarbetarna till Polskie Radio.

Den 1 oktober, då landets nya premiärminister, Ewa Kopacz, lägger fram sin regeringsförklaring, har fackföreningen Solidaritet aviserat demonstrationer för att protestera mot löner och arbetsvillkor i de polska gruvorna.

Trots att Polen är en stor kolproducent importeras runt 10 miljoner ton årligen från Ryssland och Tjeckien. De protesterande gruvarbetarna kräver att representanter för regeringen ska komma till gränsen och lyssna till dem. (Polskie Radio 24 sept 14)

”Kreml testar Warszawa genom minskade gasleveranser”

Störningarna i de ryska leveranserna av naturgas till Polen är Moskvas sätt att testa Warszawas beslutsamhet i fråga om konflikten i Ukraina. Det sade vice premiärminister Janusz Piechocinski på lördagen.

Ryska gasbolaget Gazprom levererade förra veckan betydligt mindre naturgas än vad Polen beställt, och sändningarna minskade för varje dag. Nu har man emellertid lovat att leveranserna kontinuerligt ska nå upp till en viss nivå. Polska gasdistributören Gaz-System konstaterar dock mängden mottagen naturgas, som kommer via de ledningar som går igenom Ukraina och Vitryssland, är betydligt mindre än man beställt.

Förra veckan sade Gazprom att bolaget först skulle fylla Rysslands egna förråd innan det kunde bli tal om ökad försäljning.

Gasjätten PGNiG försäkrar att de polska lagren är välfyllda och att det inte finns någon risk att polackerna ska behöva frysa i vinter.

Experter menar att minskad gasexport kan vara ett sätt för Moskva att visa sitt missnöje med de ekonomiska sanktioner som EU vidtar med anledning av Ukrainakonflikten, rapporterar nyhetsbyrån PAP. Det faktum att även Slovakien fått känna av minskade gasleveranser kan hänga samman med att Polen, Slovakien och Ungern alla köper naturgas för att sälja vidare till det krisdrabbade Ukraina. (Polskie Radio 15 sept 14)

Sök i webb-Bulletinen