Arkiv för kategorin EU


Polen och EU – segrar och misslyckanden

EU-valet blev en seger för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), runt 45 % av väljarna röstade på en av partiets kandidater. Det innebär att flera starka PiS-profiler nu lämnar Warszawa för Bryssel, bland dem förra regeringschefen Beata Szydło som hemma i Polen väntas få en framträdande post i unionen.

Hittills har det dock inte gått som man tänkt. Hon förlorade valet om posten ordförande i den konservativa partigruppen EPP och hon har två gånger förlorat i omröstningar om ordförandeskapet i det viktiga arbetsmarknadsutskottet.

Man talar dels om språksvårigheter, Szydło talar bara polska, men också om hur hon som regeringschef genomförde lagar som strider mot rättsstatsprincipen.

Under sin tid som premiärminister i Polen hade Beata Szydło regelbundna möten med både Europeiska rådet, EU-kommissionen och parlamentet. Då framstod hon knappast som en flexibel politiker beredd att kompromissa för att nå resultat.

Det finns också förslag om att Szydło skulle bli Polens kommissionärskandidat. För Polen skulle det vara bra om Szydło fanns med i den innersta kretsen med tanke på alla konflikterna med EU – rättssäkerheten, medierna, miljön, mänskliga rättigheter och så vidare. Men om Szydło i utfrågningen i parlamentet fortsätter hävda att Polens intressen är det viktigaste för henne kan det bli lite problematiskt att bli godkänd.

Tillsammans med Ungern, Tjeckien, Slovakien och Italien förhindrade Polen att holländaren Frans Timmermans blev ordförande i EU-kommissionen. Timmermans är avskydd av PiS-regeringen – han var förre ordföranden Jean Claude Junckers närmaste man och kommissionär med lagstiftningsfrågor. Det var han som ända sedan 2015 ihärdigt försökte få PiS-regeringen att förstå att den omfattande domstolsreformen på olika sätt strider mor EUs grundläggande värden, framför allt rättsstatsprincipen.

Han visade ingen förståelse för Centraleuropa, det Europa som nu kliver fram efter den kommunistiska kollapsen, säger Polens premiärminister Mateusz Morawiecki.

Frågan är nu om Ursula von der Leyen som ordförande i EU-kommissionen verkligen är ett bättre alternativ för PiS. Hon har framhållit klimatet, rättssäkerhetsprincipen samt en gemensam lösning på asyl- och flyktingfrågan i hela Europa. Det är just områden som PiS tycker att EU inte ska lägga sig i.

Gunilla Lindberg

Kaczyński kan ombilda regeringen redan i morgon

Premiärminister Beata Szydło. Foto: KPRM, flickr.

Premiärminister Mateusz Morawiecki är inte nöjd med finansminister Teresa Czerwińska och vill att regeringsombildningen ska ske så snart som möjligt, helst redan i morgon, onsdag.

Det uppger radiostationen RMF FM.

Och en rejäl ommöblering blir det – en lång rad regeringsledamöter har valts in i EU-parlamentet för att fylla de 27 platser PiS har fått.

En av dem är Beata Szydło, vars popularitet och strategiska talanger förde president Andrzej Duda till posten som statschef och partiet till valseger 2015. Efter två år fick hon lämna över till premiärminister Mateusz Morawiecki och i stället ta plats som vice premiärminister och socialminister. I Bryssel ska hon leda PiS-gruppen till nya segrar.

Även skolminister Anna Zalewska får lämna Warszawa för att driva PiS hjärtefrågor i Bryssel. Den genomkritiserade skolreformen gjorde henne till en belastning hemma i Polen – nu senast konstaterar NIK (polska Riksrevisionen) att reformen är häpnadsväckande hafsigt hopkommen och dessutom politiserad.

De två får sällskap av familjeminister Elżbieta Rafalska, flyktingsamordnaren Beata Mazurek och Beata Kempa på premiärministerns kansli, samt av regeringens talesperson Joanna Kopcińska.

Även en manlig regeringsledamot lämnar – inrikesministern Joachim Brudziński.

De har alla gjort sitt på hemmafronten och det blir intressant att se vilka nya förmågor PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och premiärminister Mateusz Morawiecki har valt ut. De enskilda personerna påverkar dock inte regeringspolitiken som styrs av Kaczyński.

Även inom oppositionen är aktiviteten hög. Europeiska Koalitionen, som består av oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), Bondepartiet (PSL), Vänsteralliansen (SLD) och n.Zielony (de Gröna), försöker hitta en strategi för ett fortsatt samarbete i höstens parlamentsval.

Samtidigt som Koalitionen hade hoppats på avsevärt fler röster i EU-valet ser man ändå själva samarbetet som en stor och för många otippad seger. Det tycks också som att de flesta polacker utomlands lagt sin röst på Koalitionen, vilket man naturligtvis uppskattar. Ett stort undantag är polacker i USA som av tradition röstar på PiS.

Sedan är frågan hur man ska bygga vidare på det som trots valförlusten ändå är en framgång. Det finns förslag om att inleda samarbete med Robert Biedrońs Wiosna (Våren), men med inställningen att katolska kyrkans makt måste avvecklas i landet är Biedroń ett rött skynke för många. Att han dessutom är en tydlig förkämpe för fri abort och lika rättigheter för alla – dvs. även för homosexuella – är svårt att svälja för många politiker.

Gunilla Lindberg

PiS befäster sitt övertag i EU-valet

Rösträkningen fortsätter, och det slutgiltiga resultatet beräknas komma på tisdagen.

När 99,3 % av rösterna på måndag förmiddag är räknade ser man att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) befäster sitt övertag och med 6,15 miljoner väljare bakom sig nu är uppe i 45,56 %.

Europeiska Koalitionen (PO, PSL, SLD och de gröna N.Zieloni) får 38,3 % med 5,2 miljoner röster, Robert Biedrońs Våren får 6,04 % (815 000 röster). Ultranationalisterna Konfederacja Korwin Braun Liroy Nationalisterna har under rösträkningen tappat lite och tycks nu landa på 4,55 % – 614 000 röster.

Det är de partier som kommer in i EU-parlamentet.

Under 5%-gränsen ligger populistiska Kukiz’15 med 4,7 %, och den lilla vänsterkoalitionen Lewica med knappt 166 000 röster, 1,24 %.

Bland de riktigt små partierna hittar man också Polexit-koalitionen som drog mindre än 8000 röster, Folkets enighet (Jedność Narodowy) 0,02 % – 2199 röster. Rörelsen Det riktiga Europa – Kristi Europa tycks inte ha fått någon röst alls.

Intressant är också fördelningen av rösterna – PiS har flest väljare i Rzeszów med 65 %, Warszawa 60 %, Lublin 59 %, Kraków 56 %. Alltså inte bara på landsbygden i de östra och sydöstra delarna av landet, som tidigare varit fallet.

Europeiska Koalitionen får inte över 50 % någonstans – Gdańsk 49%, Gorzow Wielkopolski 47,8 %, Bydgoszcz 46 %, Warszawa 54 %, Poznań 43 %.  

Biedrońs Wiosna går bäst i Warszawa med drygt 10 % och Poznań med nära 8 %, sämst i Rzeszów och Lublin, där PiS ju har en stor majoritet. PiS och Wiosna är också politiska motpoler i många frågor: kyrkan, aborter, allas lika rättigheter, osv.

Ultranationalistiska Konfederacja, som försäkrar att de alltid kommer att sätta Polens intressen främst, går också bäst i Rzeszów (nära 6 %)och runt 4 % i övriga distrikt.

Polexit-rörelsen får röster i Kraków (5500 röster) och Rzeszów (2400 röster) men inte någon annanstans. Siffrorna är hämtade från PKW – Nationella Valmyndighetens hemsida.

Enligt en vallokalundersökning från Ipsos har PiS sitt största stöd bland dem som är över 60 år, 52 %. Det är den grupp som fick en extra pension i år, utbetald i lagom tid före EU-valet. Lägst är stödet bland de yngsta, 18–29-åringarna, 28,4 %.

Europeiska Koalitionen i sin tur får flest röster bland dem som är 40–49 år, 44,7 %. Bland 18–29-åringarna röstar 27,3 % på Koalitionen.

Wiosna har sina väljare i den yngsta gruppen, 18-29 år, 13,7 %. Stödet avtar alltmer i de äldre åldersgrupperna för att stanna vid 3,1 % bland de äldsta, de över 60 år.

Sett till de olika åldersgruppernas engagemang kan man konstatera att bland dem som är 18-29 röstar flest på PiS (28 %) och Koalitionen (27 %). Hela 18,5 % av de unga ger ultranationalistiska Konfederacja sin röst.

I gruppen 30–39 och 40–49 får Koalitionen fler röster än PiS, och bland dem som är äldre än så överväger som sagt PiS.

Gunilla Lindberg

PiS vann EU-valet i Polen

Mer än 40 % av polackerna röstade på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i EU-valet, vilket är 10 % mer än förra gången, 2014. En övertygande seger alltså, som ger PIS vind i seglen inför nästa val, det som gäller det polska parlamentet i höst. Siffrorna bygger på en vallokalsundersökning och rösträkningen pågår för fullt. Det slutgiltiga resultatet beräknas komma på tisdag, men enligt prognosen får PiS alltså 42 % (+10), Europeiska Koalitionen (PO – Medborgarplattformen, PSL – Bondepartiet, SLD – Vänsteralliansen och De gröna -N.Zieloni) , som bildades för bara några månader sedan, får 39 %, det nya partiet Wiosna (Våren) ligger på drygt 6 %, liksom den ultranationalistiska Konfederajca. Kukiz’15 och lilla Lewica (Vänstern) tycks inte få några mandat alls. Polen har sammanlagt 51 platser i EU-parlamentet, enligt de preliminära siffrorna får PiS 24 mandat, Koalitionen 22, Wiosna och Konfederacja 3 platser vardera.

Valdeltagandet ökade från 23 % 2014 till 43 %, och just PiS tycks ha varit bäst på att mobilisera sina sympatisörer.

Valkampanjen var länge ganska lam och vallöftena handlade om inrikespolitik, inte om EU-politik. Men de stora översvämningarna i delar av Polen de senaste veckorna gav framför allt förra regeringschefen Beata Szydło en skjuts i medierna, hon var snabbt ute i de drabbade områdena och lyssnade på offren. Hon tycks också vara den som får flest röster av de polska kandidaterna.

Flera andra regeringsledamöter lämnar nu Warszawa för Bryssel: skolminister Anna Zalewska, inrikesminister Joachim Brudziński; PiS talesperson Beata Kempa och flyktingsamordnaren Beata Mazurek vilket innebär att en regeringsombildning står för dörren.

Men trots att valkampanjen inte precis handlade om EU-frågor är det ändå väl känt vad PiS vill: Gemensam politik ska bedrivas på färre områden, nationalstaterna ska själva avgöra vad som ska ske i det egna landet, både vad gäller lagstiftning, miljö, pressfrihet, migration osv.

Europeiska Koalitionen profilerade sig som opposition och dess främsta argument handlade om att man inte, som PiS hotade med, skulle dra in de förmåner som regeringen infört – barnbidrag, sänkt pensionsålder osv.

Gunilla Lindberg

Lyssna gärna på Polenpoddens valvaka där flera av webb-Bulletinens medarbetare medverkar >>

Polen och EU-valet

Polen har 51 platser i EU-parlamentet – när Storbritannien lämnar ökar det antalet till 52. Om de platserna slåss en rad kandidater med ofta stor erfarenhet från rikspolitiken. En del av dem har också en eller flera perioder i EU-parlamentet bakom sig.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill att EU ska upplösa en del av det samarbete som existerar idag och som medfört att Polen är i konflikt med EU i flera frågor – rättssäkerheten, miljön och migrationen till exempel. Domstolsreformen har ju efter flera år av samtal och förhandlingar fått EU att ta till det tunga artilleriet – artikel 7, som teoretiskt kan sluta med att Polen (och Ungern) mister sin rösträtt i ministerrådet.

Ekonomiskt vill Polen behålla så mycket som möjligt av bidragen från EU – sedan EU-inträdet har Polen varit det land som fått mest bidrag ur bl.a. de fonder som ska utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan de gamla och de nya medlemsstaterna. Polen tänder inte på idén om att dra ner på jordbruksstödet, vilket Sverige länge arbetat för. Dessutom är Polen kritiskt till utstationeringsdirektivet som ger alla anställda på en arbetsplats rätten till samma arbetsvillkor och lön. Det innebär att polsk arbetskraft som ända sedan EU-inträdet rest utomlands för att jobba mister en stor del av sin attraktionskraft. Pengar de i decennier skickat hem till familjen i Polen har betytt mycket för landets ekonomi.

Men viktigast för PiS är att så mycket makt som möjligt ska överföras från EU till de nationella parlamenten. Nationalstaterna ska själva besluta i en rad frågor där det idag finns en gemensam politik – migrationsfrågan är en av de främsta.

Väl bekant är Lag och Rättvisas toppkandidat, förra premiärministern Beata Szydło, som efter två år fick lämna plats för Mateusz Morawiecki. Utbildningsminister Anna Zalewskas hårt kritiserade skolreform har inneburit att hon numera ska satsa sina krafter på EU-parlamentet. En annan trägen PiS-are som inte längre åtnjuter ledningens bevågenhet är Patryk Jaki, mest bekant för sina fåfänga försök att bli borgmästare i Warszawa. Han anser att det är diskriminering att polska barn måste vaccineras mot mässling, och så vill han som de flesta PiS-are ha totalt abortförbud i landet.

PiS-ledaren Kaczyński går och grunnar på vilken av partigrupper som PiS ska söka sig till i det nya EU-parlamentet. Ideologiskt känner han nära samhörighet med nationalister som Ungerns Viktor Orbán, Italiens Matteo Salvini och Frankrikes Marine le Pen. De kommer sannolikt att utgöra ett kraftfullt konservativt och nationalistiskt block. Men de samarbetar alla gärna med Ryssland och för Kaczyński är Moskva ett rött skynke.

Även oppositionen har en rad välkända namn på sina listor. Det är förra utrikesministern Radosław Sikorski som fick gå efter avlyssningsskandalen 2014, förra regeringschefen Ewa Kopacz som inte lyckades hindra splittringen i Medborgarplattformen (PO) när Donald Tusk tog över klubban i Europeiska rådet, förra centralbankschefen Marek Belka, förra EU-kommissionären Janusz Lewandowski och förra ordföranden i EU-parlamentet Jerzy Buzek.

Även det nu havererade liberala partiet Nowoczesna (Moderna) har ett bekant ansikte: Kamila Gasiuk-Pihowicz.

Vänsterns mest namnkunniga kandidater är förra ministern och talmannen Włodzimierz Cimoszewicz, förra ministern och EU-kommissionären Danuta Hübner.

Hyfsat välbekant är också extremisten Kaja Godek som ställer upp för högernationella Konfederacja Korwin, Braun, Liroy, Narodowcy, ett parti som leds av Janusz Korwin Mikke (lägre lön åt kvinnor eftersom de är mindre intelligenta) och några av landets mest beryktade nationalister. Godek är en hängiven abortmotståndare – man kunde lika gärna börja avliva femåringar, tycker hon.

Vilka som kommer in vet vi inte förrän i nästa vecka, men det är ett varierat startfält.

Gunilla Lindberg

Timmermans offer för pedofil präst

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär. Foto: FB

Jag var själv ett av pedofilprästernas offer. Det sade EUs vice ordförande Frans Timmermans i Warszawa, där han framträdde på en konferens, inbjuden av Robert Biedroń, ordförande i det nybildade partiet Wiosna (Våren).

Förlåtelse är något av det mest befriande jag har upplevt, men för att det ska kunna ske måste gärningsmännen erkänna sin skuld och ta på sig sitt straff, sade Timmermans. Och jag vill säga till alla offer: Det är inte du som ska känna skam, det är inte du som har gjort fel, du är ett offer!

Timmermans har naturligtvis också sett bröderna Sekielskis dokumentär om pedofilin inom Polens prästerskap. Han var i Polen för att stötta Biedroń och Wiosna, i gengäld ska Biedroń stötta Timmermans i valet av ordförande i EU-kommissionen efter valet.

Robert Biedroń är den politiker i Polen som tar kraftigast avstånd från katolska kyrkan och i Wiosnas partiprogram är skilsmässa mellan stat och kyrka en högt prioriterad fråga. Religionsundervisningen i skolan, som i Polen genomförs av präster, ska bytas mot utbildning i filosofi och samlivsfrågor; HBTQ-personers rättigheter som civilt partnerskap, adoption osv. står också högt på hans agenda. (gazeta.pl och wB 22 maj 19)

EU: Disciplinkammaren är ett hot mot domstolarnas oberoende

Högsta domstolen i Warszawa. Foto: G. Lindberg.

EU-kommissionen inledde i veckan ett överträdelseförfarande mot Polen för de disciplinära åtgärder för domare som regeringen infört. Systemet utgör ett hot mot domarnas och domstolarnas oberoende, menar Kommissionen. Polen har fått två månader på sig att svara.

De nya disciplinåtgärderna är till för att stävja patologiska beteenden hos domare, säger justitieminister Zbigniew Ziobro. Disciplinkammaren ska syssla med misstag som domare begår, inklusive stölder. Det gamla systemet var otillräckligt.

Och Nationella Domstolsrådet (KRS), som avgör vilka domare som ska dras inför Disciplinkammaren, är betydligt mer politiskt oberoende än motsvarande organ i Tyskland, hävdar han.

Avsikten med den stora och kontroversiella domstolsreformen har enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) varit att komma tillrätta med ett ineffektivt och ibland korrupt system som utvecklats under kommunisttiden. Domarna har pekats ut som en korrumperad elit vars egna angelägenheter ofta fått gå före allmänhetens intressen.

För att i grunden kunna förändra detta otillräckliga system krävdes lagändringar, och eftersom Konstitutionsdomstolen (KD) ska godkänna alla lagar, dvs. se till så att de inte strider mot grundlagen, hyste PiS oro för att reformerna skulle stoppas direkt. Även Högsta domstolen och Domstolsrådet behövde reformeras. Utöver nya reglementen om hur arbetet skulle skötas sänktes pensionsåldern för domare. Därmed föll ett antal ledamöter som hade flera år kvar av sitt förordnande bort och ersattes med handplockade jurister. Man utökade också antalet platser och tillsatte dem. Domstolarnas ordförande ner på lokal nivå har också bytts ut. Snart var alla viktigare domstolsposter besatta med jurister med samma politiska inställning som regeringen. PiS har också majoritet i parlamentet och kunde nu snabbt få igenom sina nya lagar.

Omfattande demonstrationer från oppositionen, från jurister och från allmänheten har inte påverkat regeringen. Inte heller protester från EU, som tidigt såg en risk för politisering av domarväsendet.

PiS-regeringen sökte förgäves stöd hos Europas främsta grundlagsjurister, Venedigkommissionen, och fortsatte därefter att fullfölja sin linje. Den senaste konflikten med EU är alltså en disciplinkammare för domstolsledamöter.

Domare av annan politisk åsikt känner sig tvingade att svälja kritiken mot regeringen för att inte förlora jobbet. (Europaportalen, Polskie Radio och wB 4 april 19)

Nya villkor för lastbilschaufförer i EU

Efter år av förhandlingar enades EU-parlamentet på torsdagen om förändringar i regelverket för anställda som jobbar med lastbilstransporter. Chaufförer som kör genom flera länder ska ha samma lön som chaufförer inom respektive land.

Det handlar om tre olika lagpaket – dels cabotage, när åkare kör genom flera EU-länder; dels kör- och vilotider för förarna och regelverket kring utstationering. Smarta färdskrivare blir ett tvång.

Frågan är om man hinner bli klar med det slutgiltiga regelverket innan mandatperioden är över. Det är ju EU-val i maj.

Polen och flera andra länder i Öst- och Centraleuropa har länge motsatt sig de nya reglerna.

Om polska åkare måste betala samma lön som svenska åkare till sina förare och de dessutom ska ha reglerad arbets- och vilotid, så måste priserna på transporterna höjas. Därmed förlorar polackerna sitt viktigaste konkurrensmedel – det låga priset på transporter.

Polen är det land som har flest lastbilar med gränsöverskridande trafik i hela EU och kan därmed bli det land som får ta den största smällen om reglerna genomförs.

Sverige har arbetat aktivt för de nya reglerna och ser beslutet som en seger för arbetstagarna. (Europaportalen, Polskie Radio och wB 4 april 19)

Polen bryter EUs enade front

Utrikesminister Jacek Czaputowicz. Foto: KPRM

Polen har brutit EU-ländernas enade front mot Storbritannien i brexitfrågan. I stället för att stödja det avtal som EU förhandlat fram med London föreslår den polska regeringen att den nödlösning som kallas backstop skulle tidsbegränsas till fem år. Uttalandet har väckt entusiasm bland många brittiska parlamentariker men avvisas direkt av Irland som hellre vill ha en bra lösning än en snabb sådan.

Backstop innebär att Storbritannien stannar kvar i tullunion med EU för att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland fram till dess en bättre lösning förhandlats fram. Många britter oroar sig för att den lösningen skulle bli permanent, vilket skulle innebära en inskränkning i landets utrikeshandel.

En tidsgräns skulle tvinga fram ett permanent avtal, säger utrikesminister Jacek Czaputowicz till tidningen Rzeczpospolita. Det vore naturligtvis mindre gynnsamt för Irland, men å andra sidan betydligt bättre än en hård Brexit.

Brittiska medier påminner om att Polen från början varit den brittiska regeringens viktigaste allierade i brexitfrågan. Alltsedan folkomröstningen arbetar Warszawa för att de runt en miljon polacker som bor och arbetar i Storbritannien ska få behålla sina rättigheter och Polen är redan i konflikt med EU i flera viktiga frågor. (Ntemat.pl och wB 21 jan 19)

Salvini kommer till Kaczyński

Italiens inrikesminister Matteo Salvini. Foto: wikipedia.

Italiens inrikesminister Matteo Salvini kommer i veckan till Polen för att träffa Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Avsikten är att diskutera ett samarbete inför valet till EU-parlamentet i maj. Uppgifterna som kommer från italienska medier bekräftas av Beata Mazurek, talesperson för PiS.

Salvini uppges vilja diskutera en stor koalition av nationalistiska och konservativa partier, bland dem PiS. Även Sverigedemokraterna, franska Nationell Samling (f.d. Nationella fronten), tyska AfD (Alternativ für Deutschland) och det nederländska Frihetspartiet ska stå på Salvinis lista över önskvärda samarbetspartners. Italien hoppas på att koalitionen ska kunna få 140–150 platser (av 751) i EU-parlamentet, skriver italienska La Repubblica.

Det är inte känt hur Kaczyński ställer sig till idén, men bara det faktum att Salvini blir mottagen av den inte helt friske partiledaren antyder väl ett visst intresse. Å andra sidan, skriver tidningen, har Salvini en bra relation till Vladimir Putin och ogillar EUs sanktioner mot Ryssland. Kaczyński och Polen är tvärtom misstänksamma mot Putin och positiva till sanktioner mot Moskva.

Även inrikesminister Joachim Brudziński kommer att ha samtal med Salvini, rapporterar polska medier. (Natemat.pl och wB jan 19)

Polackerna vill vara kvar i EU

Lite drygt 8 % av medborgarna tycker att Polen ska lämna EU, men tio gånger så många, 84 %, vill att Polen stannar kvar i unionen. Och om det skulle bli en folkomröstning om ett utträde, så skulle nästan 90 % gå till valurnorna för att göra sin röst hörd.

Det visar en färsk opinionsundersökning som utförts av opinionsinstitutet Ibris på uppdrag av tidningen Rzeczpospolita.

Frågan om en Polexit kommer upp med jämna mellanrum. Oppositionen anser att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med sina ständiga konflikter med EU bäddar för ett utträde, medan PiS-ledaren Jarosław Kaczyński gång på gång förklarar att det inte är aktuellt.

EN anledning är ekonomisk – Polen har sedan 2004 varit det medlemsland som fått med bidrag ur EUs fonder, bara under den nuvarande budgetperioden 2014–2020 handlar det om 105 miljarder euro (nästan 1200 miljarder svenska kronor). Polens egna avgifter under samma period uppgår till 30 miljarder euro – mindre än en tredjedel av bidragsbeloppen.

Men EU-medlemskapet innebär inte bara ekonomiskt stöd utan också en stor inre marknad, möjligheten att arbeta utomlands utan större hinder, samarbete om säkerhet och försvar, om bekämpning av organiserad brottslighet osv.

Att EU är så viktigt för medborgarna anses vara en anledning till att PiS nyligen gav sig för kritiken från EU och Europadomstolen och accepterade att tvångspensionerade domare ska få återvända till Högsta domstolen. (Rzeczpospolita och wB 26 nov 18)

Polen vill se ett starkt sammanhållet EU

Utrikesminister Jacek Czaputowic.
Foto: Stanisław Godula.

Inför de kommande diskussionerna om EUs framtid där medlemsländerna antingen fördjupar samarbetet tillsammans eller i olika hastigheter pågår nu samråd med medborgarna i medlemsländerna.

I Polen har arrangerats offentliga samråd i femton regioner och vid ett avslutande möte i Warszawa i veckan talade utrikesminister Jacek Czaputowicz om regeringens inställning.

EU står inför ett antal utmaningar, och den viktigaste är att säkra sammanhållningen, sade utrikesministern. Om samarbetet i framtiden fördjupas i olika hastigheter kommer det att innebära en uppdelning av unionen och en marginalisering av länderna i Centraleuropa, Skandinavien och Sydeuropa, som inte vill gå lika snabbt fram som Tyskland och Frankrike.

Den stora majoriteten av polackerna vill stanna kvar i EU men samtidigt måste unionen uppmärksamma de samhällsproblem som finns och jag är övertygad om att ett reformerat EU har mycket att erbjuda både sina medlemmar och internationellt, sade Czaputowicz. Polen kommer att delta aktivt i arbetet med att utforma EUs framtid.

Resultatet från medlemsländernas medborgarsamråd ska diskuteras vid stats- och regeringschefernas möte i december 2018. EUs strategiska agenda för åren 2019 -2024 ska också avhandlas vid Europeiska rådets möte i maj 2019. (MSZ presscenter och wB 29 okt 18)

Polexit eller reformering av EU

De domare som tvingades gå i pension i somras har återvänt till arbetet efter Europadomstolens beslut i förra veckan. Utslaget irriterade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som omedelbart slog fast att Polen ska överklaga beslutet.

Kaczyński har länge varit EU-motståndare och han har inte ändrat inställning sedan PiS kom till makten i november 2015 och EU började ha synpunkter på regeringspartiets politisering av rättsväsendet. Hans uppfattning är att EU inte ska lägga sig i medlemsstaternas inre angelägenheter, oavsett om de strider mot unionens grundvärderingar eller ej. De många konflikterna med EU tär – det handlar inte bara om domstolar utan också om medierna, om miljön, om flyktingarna osv.

Samtidigt inser PiS-ledaren att Polen behöver den ekonomiska hjälp som EU ställer upp med – 100 miljarder euro hittills. Kaczyński har inte för avsikt att låta EU påverka lagstiftningen i Polen, att unionen reagerar mot politiseringen av domstolarna och därmed stöder den interna oppositionen är förstås ett problem. Och eftersom Polen inte tänker anpassa sig till EUs regler – som man åtog sig att följa i och med EU-inträdet – blir lösningen att EU måste förändras. De nationella parlamenten måste få mer inflytande, samarbetet inom EU ska begränsas till ett minimum och ske på områden där Polen har nytta av det. Det är bra att EU hjälps åt med den internationella brottsligheten och försvaret av EUs yttre gränser, men varje land ska själv besluta om flyktingar och lagstiftningen ska EU strunta i.

Frågan om en Polexit anses ha bidragit till att PiS inte hade så stora framgångar i kommunalvalen som väntat. Av allt att döma har tankarna på att stöpa om EU efter en ny mall tagit ny fart i Warszawa.

I dagarna har några uttalanden från president Andrzej Duda uppmärksammats.

Om EU nu är så bra som du säger – varför har då britterna bestämt sig för att hoppa av? frågade han nyligen Tysklands president Frank-Walter Steinmeier.

Vid ett annat tillfälle talade Duda om bristande demokrati inom unionen, och ett tecken på det skulle vara ett förbud mot lågenergilampor.

Även utrikesminister Jacek Czaputowicz drar en lans för att anpassa EU efter PiS idéer:

EU måste ta på sig en del av ansvaret för Brexit och därför måste EU reformeras. Om unionen ska kunna hålla ihop måste det vidtas genomgripande förändringar, sade Czaputowicz på måndagen.

Och det är inte omöjligt att EU så småningom kommer att justeras efter de nationalistiska populistpartier som nu växer fram i Europa. De flesta medlemsländerna som tillhörde det forna östblocket har i princip samma inställning som Polen, Ungern och numera också Österrike. Men man får räkna med att det kommer att ta tid – inom Europeiska unionen förhastar man sig inte. Och mycket kan hända innan en kursändring faktiskt står på agendan. (wB 23 okt 18)

Kaczyński: Vi vill inte ha någon Polexit!

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Justitieminister Zbigniew Ziobro har vänt sig till Konstitutionsdomstolen för att få besked om den polska grundlagen är förenlig med EU-fördraget.

Många har dragit slutsatsen att detta är ett första steg i en process som ska skilja Polen från EU – en Polexit.

Men det är inte avsikten, säger Ziobro. Inte heller är det sant att Polen vill utmana Europeiska domstolens auktoritet.

Tidigare i år har högt uppsatta domare i Polen bett om ett uttalande från EUs domstol för att få veta om den nya lagen om Högsta domstolen bryter mot diskrimineringslagen. Enligt lagen ska alla ledamöter gå i pension vid 65 i stället för som tidigare vid 70 år, oavsett om deras förordnande löpt ut eller ej. Det har inneburit att en tredjedel av domstolens ledamöter tvingats gå i pension och sedan ersatts av jurister som valts ut av Ziobro.

Den som personligen vänder sig till president Andrzej Duda med en ansökan kan få stanna kvar längre, vilket också väckt oro för rättssäkerheten eftersom det kan innebära en press på domarna att anpassa sig efter regeringspartiet.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har sagt att Ziobros förfrågan inte är inledningen till en Polexit.

Polen är ett av de mest pro-europeiska länderna i hela unionen, säger Kaczyński till Polsat News. Vi är och har alltid varit positiva till EU. Men det är justitieministerns uppgift att hålla koll på om den polska konstitutionen stämmer med EUs grundlag. Det är en ren tillfällighet att detta sker just före kommunalvalet.

Att hålla på att prata om en Polexit bara skadar Polen, säger Kaczyński.

Enligt polsk lag är det ganska enkelt att lämna EU om man så skulle vilja. Det krävs ett enkelt majoritetsbeslut i parlamentet och en underskrift av presidenten, och så är saken klar, skrev juridikprofessorn Ewa Łętowska nyligen på juridiksajten Prawo.pl. Många tror att Polexit måste föregås av en folkomröstning, men det behövs inte. (Polsat News, Natemat.pl Prawo.pl och wB 17 okt 18)

EUs miljardregn över Polen minskar 2020

Polen har fått 105 miljarder euro i bidrag från EU under budgetperiooen 2014–20.

Polen har ända sedan EU-inträdet 2004 varit det medlemsland som fått störst ekonomiska bidrag från unionens olika fonder. Bara under innevarande period, 2014–20 handlar det om 105 miljarder euro (1 184 miljarder svenska kronor).

Polens egna avgifter till unionen har vid budgetperiodens slut nått upp till 30 miljarder euro, vilket innebär en nätt mellanskillnad på 75 miljarder euro.

Experterna förutsätter nu att Polen kommer att få en mindre andel ur struktur- och sammanhållningsfonderna, dels för att vissa regioner i landet blivit avsevärt rikare, dels för att EUs budget måste struktureras om efter Storbritanniens utträde. Guldregnet kommer alltså att minska något – hur mycket är inte klart än. (natemat.pl 12 okt 18)

Ministerrådet kan besluta om Polen på tisdag

EU-minister Ann Linde.
Foto: FB.

Det är inte säkert att EU-länderna beslutar att Polen ska få en varning för brott mot de demokratiska värderingarna vid ministerrådets möte på tisdag.

Det finns absolut en majoritet som kommer att rösta ja, men om det är så många som 22 är oklart, säger EU-minister Ann Linde till nyhetssajten Europaportalen.

EU har aktiverat Artikel 7 i Lissabonfördraget mot både Polen och Ungern och processen kan innebära att länderna måste åtgärda det som övriga medlemsländer anser odemokratiskt. Annars riskerar de en varning från ministerrådet, vilket kräver att 22 länder är redo att formellt varna först Polen och sedan Ungern.

Länderna ska känna sig mycket säkra om de ska rösta ja, säger Ann Linde. Trots kritiken tillsatte Polen ju i veckan nya ledamöter i Högsta domstolen, och förmodligen vill EU-ministrarna först ha en frågestund med Polen.

Men på tisdag lägger EU-kommissionen fram sin plan för hur man ska gå vidare i processen, och då blir allt lite tydligare. (Europaportalen 12 oktober 18)

Farligt för Polen att förlita sig på USA

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

Den polska utrikespolitiken, som satsar allt på USA, kan visa sig vara bedräglig. Visserligen såg den amerikanske presidenten Donald Trump smickrad ut när president Andrzej Duda vid sitt besök i Vita Huset för ett par veckor sedan förklarade sig vilja ha ett Fort Trump i Polen – dvs. en permanent amerikansk militärbas utöver den 3 000 man starka roterande Natobrigad som ska avskräcka Ryssland från att överträda Natos östra gräns i Polen och de baltiska staterna. Polen är också redo att satsa två miljarder dollar för att projektet ska komma till stånd.

Det skriver nyhetssajten Politico.eu i en analytisk artikel.

Men Trump är oförutsägbar och sitter inte för evigt, och när Warszawa nu håller igång en rad konflikter med EU på olika områden är det svårt att se vem som skulle hjälpa Polen i händelse av kris.

EU-diplomater ser oroande tecken på att Washington med hjälp av ett entusiastiskt Polen försöker driva in en kil i Europeiska unionen – Trump har ju haft synpunkter både på handelsavtal och Natos skyldigheter. Han har beskrivit polackerna som ett folk som står upp för självständighet, trygghet och suveränitet. Tyskland håller däremot på att sätta sig i knät på Moskva, anser Trump, som liksom Polen är missnöjd med byggandet av den nya gasledningen Nord Stream II.

Polens egentlige ledare Jarosław Kaczyński kritiserar ofta EU för att inte stå upp för patriotism och för de kristna värderingarna (dvs. frågor om abort, homosexuellas rättigheter osv.) och hans intensiva agitation mot unionen skulle kunna få de EU-positiva polackerna vilja lämna unionen. I synnerhet som Polen under den kommande budgetperioden inte kan räkna med lika stort ekonomiskt stöd från fonderna som tidigare – Polen har ju backat från den förra regeringens beslut att ta emot ett par tusen flyktingar från Mellanöstern.

Men en amerikansk militärbas på polskt territorium innebär definitivt reaktioner från Moskva. I ett avtal med Ryssland från 1997 skriver Nato att man inte ser något behov av militära enheter i de länder som lämnat Warszawapakten och gått över till Nato.

Den ryska annekteringen av Krim har skapat oro i Polen och de baltiska länderna, men Pentagon anser en invasion osannolik. Amerikanska militärer menar att säkerheten längs Natos östra flank stärks bättre om man bygger ut infrastrukturen, dvs. vägar, järnvägar och flygplatser, i de aktuella områdena eftersom det då blir lättare att snabbt komma till undsättning i händelse av kris.

Men Kaczyński, som tänker på krigsutbrottet 1939 då Polen inte fick hjälp av sina allierade Storbritannien och Frankrike, vill ha USA som garant.

I värsta fall kan illiberalismen i Polen och Ungern sprida sig över hela Europa och leda till att varje land för sig hittar egna överlevnadsstrategier. Och då vore det ur polsk synvinkel bättre för Polen att reparera de skadade relationerna med Bryssel. (politico.eu okt 18)

Väljarna stöder inte domstolsreformen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Om EU-domstolen kommer fram till att domstolsreformen i Polen strider mot EU-lagen har domstolen rätt att stoppa lagpaketet. Det anser en majoritet av väljarna, 54 %, i en färsk opinionsundersökning.

Runt hälften av de svarande, 49 %, anser att de nya lagarna utgör ett oacceptabelt angrepp på rättssäkerheten i landet och är ett sätt att ta kontroll över domstolsväsendet.

Bara 35 % tycker att PiS gör helt rätt vad gäller domstolsväsendet – trots att partiets höga siffror i de politiska opinionsmätningarna. Bland PiS-väljarna är stödet för domstolsreformen inte oväntat betydligt större än bland dem som röstar på något annat parti.

Bara 5 % har svår att ta ställning i frågan – en låg siffra i polska opinionsundersökningar.

EU-domstolen inledde i början av veckan sin granskning av lagen om Högsta domstolen, som bland annat ber justitieministern rätt att förtidspensionera ledamöter och ersätta dem med nya som handplockats ur de egna leden.

När vice premiärminister högskoleminister Jarosław Gowin häromdagen förklarade att Polen inte avser att rätta sig efter EU-domstolens utslag om det går regeringen emot, hade han alltså knappast väljarna med sig.

Vad gäller striden om domstolarna tycks polackerna i allmänhet ha samma åsikt som oppositionen och EU, trots partiets popularitet i andra undersökningar. (OKO.press 23 aug 18)

Gowin: Vi bortser från en fällande dom i EU-domstolen

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Om Polen fälls i EU-domstolen för lagen om Högsta domstolen har vi troligen inget val – vi måste bortse ifrån utslaget. Det säger högskoleminister Jarosław Gowin, partiledare i lilla högerpartiet Polen Tillsammans, vice premiärminister och högskoleminister.

På måndagen inledde EU-domstolen på begäran av Polens Högsta domstol en bedömning av om den nya lagen strider mot grundlagen och de mänskliga rättigheterna som Polen vid EU-inträdet åtagit sig att följa.

Lagen om Högsta domstolen ger regeringen rätt att pensionera domarna i förtid, och enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är det viktigt att man får rensa ut rester från den gamla kommunistregimens tid. Ledamöterna i Högsta domstolen bedömde lagen som oförenlig med grundlagen, och ordföranden Małgorzata Gersdorf har förklarat att hon ämnar fortsätta sitt uppdrag tills förordnandet är slut år 2020.

Gowin utesluter inte att detta skulle kunna innebära att Polen lämnar EU.

Men det skulle vara första steget till att EU förstör sig själv, och ansvaret för det ligger inte på den polska regeringen utan på EU-domstolen, säger Gowin. (Rzeczpospolita 28 aug 18)

Högsta domstolen vänder sig till EU-domstolen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: G. Lindberg.

Högsta domstolen anser sig inte kunna fortsätta fungera självständigt med den nya lag som domstolens arbetssätt och sammansättning som parlamentet antagit och som president Andrzej Duda undertecknat.

Det handlar bland annat om att ledamöter, vars mandattid inte gått ut, automatiskt gå i pension vid 65 års ålder. Tidigare var pensionsåldern för domare i landets högsta instanser 70 år. Domstolens ledamöter kan emellertid ansöka hos presidenten om att få fortsätta sitt uppdrag.

Domstolen har därför vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för en bedömning, och under tiden ska den kontroversiella lagen inte träda i kraft. Åtgärden har väckt upprördhet bland konservativa grupper som betvivlar att man kan göra på det här sättet, men det finns tidigare fall i EU-domstolen som styrker agerandet. Det innebär att presidenten och det numera politiserade Polska domstolsrådet får rätta sig efter Högsta domstolens beslut.

Alla som är chockade av HDs oväntade utspel bör påminna sig att vi lever på 2000-talet, säger professor Marcin Matczak. Han är en av de grundlagsexperter som ingår i en informell juristgrupp som undersöker möjligheterna att efter ett regeringsskifte på ett juridiskt korrekt sätt återställa den domstolsreform som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu drivit igenom.

På 2000-talet utgör domarna den tredje statsmakten, och de polska domarna har nu visat det med all önskvärd tydlighet, säger Matczak. Det var på 1800-talet som domarna följde politikernas order.

Frågan är då vad politikerna gör i detta läge. Mycket tyder på att de helt enkelt struntar i HDs agerande. Redan några timmar efter domstolens besked om att man vänder sig till EU-domstolen förklarade presidenten i en kommuniké att han inte tänker rätta sig efter beslutet och uppmanar andra statliga organ göra detsamma.

Högsta domstolens agerande saknar laglig grund och behöver därmed inte följas av presidenten eller andra organ, skriver presidentkansliet.

Men det finns tvärtom en rejäl juridisk grund för beslutet. Vi har lämnat en omfångsrik och väldokumenterad motivering, säger Matczak.

HD:s presstalesman, domaren Michał Laskowski, poängterar att den procedur som HD tillämpar är fullständigt normal.

De som tror att det handlar om att kringgå lagen kanske inte förstått att Polen är en del av den europeiska lagstiftningen, säger Laskowski.

Trots att presidenten själv är jurist och har doktorsgrad i juridik accepterar han inte den europeiska lagstiftningen och därför inte heller HD:s beslut, säger Marcin Matczak. Att hävda att HD inte har laglig grund för sitt beslut är att förkasta EU-lagen och det visar att polska politiker tillskriver sig rätten att bedöma domstolsbeslut. Presidenten ska ju implementera detta beslut och inte bedöma det. Presidenten är inte en domstol, även han måste rätta sig efter domstolens beslut.

Polen är på god väg in i anarki.

Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS: Hela konflikten är ett missförstånd

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: Krystjan Maj, KPRM.

Konflikten med EU och hela artikel 7-förfarandet beror på ett missförstånd. Många vet inte hur vår postkommunistiska verklighet ser ut, sade premiärminister Mateusz Morawiecki till statliga TVP inför EU-ministrarnas utfrågning om rättssäkerheten i Polen på tisdagen. När jag i maj träffade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Frans Timmermans, som är vice ordförande, på mötet i Sofia i maj sade Juncker att han i hög grad uppskattar de ändringar som gjorts och den polska regeringens kompromissvilja.

Missförstånd är alltså regeringens huvudsakliga förklaring till kontroverserna med EU. Morawiecki påminde också om den vitbok som regeringen i mars överlämnade till medlemsländerna med en förklaring till de nya domstolsreglerna.

Jag talade med nästan alla premiärministrar och presidenter i EU i samband med att vi överlämnade vår Vitbok, och den blev mycket väl mottagen, sade regeringschefen.

Vissa justeringar gjordes, och den nye utrikesministern Jacek Czaputowicz sade att lagstiftningen nu uppfyllde EUs krav med råge. Bl.a. publicerades de utslag där Konstitutionsdomstolen i början av 2016 slog fast att den nya lagen om domstolens sammansättning och arbetssätt stred mot grundlagen. PiS-ledaren Jarosław Kaczyński sade i en intervju att det var en mycket bitter kompromiss. En anledning till eftergifterna var att man inte ville att frågan skulle hänga kvar när EUs budgetarbete drog igång.

Men svaret från EU blev inte det önskade – åtgärderna räckte inte för att rättssäkerheten skulle betraktas som tillgodosedd.

En annan PiS-profil som har uttalat sig är Zdzisław Krasnodębski, en av tolv vice ordförande i EU-parlamentet.

Jag är övertygad om att konflikten är över efter EU-valet nästa år, även om Frans Timmermans får sitta kvar, säger han. Vi hoppas naturligtvis att det sunda förnuftet ska segra i EU, vi deltar i alla samtal och förklarar hur det ligger till i Polen. Det är alltid meningsfullt med dialog, droppen urholkar stenen. (TVP, Rzeczpospolita och wB juni 18)

Polen leker med elden

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson.

För första gången i EUs historia har ett medlemsland förhörts om de hot som landets regering utsätter dess demokratiska institutioner för. På tisdagskvällen utfrågades Polens biträdande utrikesminister Konrad Szymański i drygt tre timmar bakom stängda dörrar på EU-ministrarnas möte i Luxembourg.

EU- kommissionen har efter hearingen inte ändrat sin ståndpunkt att den polska rättsstaten hotas av systemförändringarna. Polen har inte vidtagit några konkreta åtgärder för att besvara våra invändningar, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor.

Timmermans sammanfattade under 10 minuter sina samtal med den polska regeringen; samtal som inte gett vare sig klarhet i eller lösning på problemen i det polska rättsväsendet sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) övertog regeringsmakten.

Szymański hade inför mötet överlämnat ett dokument till samtliga EU-länder där Polen bemöter EUs invändningar. När det sedan var hans tur lät han medhavda jurister förklara förändringarna i det polska rättssystemet i detalj.

Enligt regeringen har kommissionen felaktigt tolkat och utelämnat fakta. Det handlar om det mest akuta problemet just nu, det vill säga den så kallade pensionsutrensningen som bland annat drabbar Högsta domstolens förste ordförande professor Małgorzata Gersdorf. Hennes mandatperiod löper enligt grundlagen i 6 år, men regeringen anser att den kan avkortas med hjälp av pensionering med motiveringen att inte heller den förre ordföranden satt tiden ut – han dog nämligen dessförinnan.

Gårdagens hearing är det definitiva slutet på den ”inledande dialogen” med Polen. Regeringens argument kan knappast förbättra situationen, snarare tvärtom. Hoppet om att PiS-regeringen backar blir allt mindre då många inser att den nuvarande polska utrikespolitiken är helt beroende av inrikespolitiken. Och den går just nu ut på att vinna kommunalvalen i höst. Det är inte uteslutet att ”Polens sak” blir föremål för en separat debatt i EU-parlamentet. Först därefter kan Europeiska rådet påbörja arbetet med sina rekommendationer som måste accepteras av 22 av 28 EU:s medlemsstater samt av två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

EU-kommissionen har hittills inte tagit beslut om att inleda rättsliga procedurer i samband med lagförslaget om Högsta domstolen, men om man gör det hamnar Polen i Europadomstolen.

Den stora frågan är om PiS är medvetet om vilka långsiktiga konsekvenser detta kommer att få – och om de i så fall bryr sig om dem. De kortsiktiga konsekvenserna kan vara ökat stöd från egna väljare, som ju knappast bryr sig om Högsta domstolen eller Konstitutionsdomstolen, författningen eller demokratiska värden. De bryr sig om de bidrag som PiS delar ut samt om den nationella stolta identitet som nu byggs upp med hjälp av myter, lögner och en falsk känsla av moralisk, historisk och kulturell överlägsenhet. Den goda ekonomin – Morawiecki-effekten – som PiS berömmer sig av går allt bättre för att världsekonomin går på högvarv. När högkonjunkturen är över och den tyska ekonomin svalnar kommer Polen att omedelbart känna av det, vilket kan ha politiska konsekvenser för PiS.

Man kan också misstänka att Lag och Rättvisa medvetet driver denna antieuropeiska politik för att om några år utan några svårigheter lämna Europeiska unionen. Detta scenario vore katastrofalt för Polen och dess säkerhet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Unga anser att striden med EU är regeringens fel

Konflikten mellan Polen och EU beror i allt väsentligt på den sittande regeringens agerande. Det anser nästan hälften, 48 %, av de svarande i en färsk opinionsundersökning, och ju yngre de svarande är desto mer övertygade är de om att regeringen agerat på fel sätt. Nästan 60 % i åldersgruppen 18–29 år är övertygade om regeringens skuld – kanske för att de är mer engagerade i Europa, resonerar en analytiker.

Knappt en fjärdedel, 24 %, tycker ansvaret vilar på båda parter och enligt 21 % är alltihop EUs fel. De svarandes politiska inställning påverkar naturligtvis hur man uppfattar skuldfrågan – majoriteten av dem som röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att regeringen gör helt rätt, och de som stöder oppositionen har motsatt åsikt.

Frågan är särskilt aktuell idag när EU-ministrarna håller en utfrågning med Polens utrikesminister för att skaffa sig en egen uppfattning om domstolsreformerna och landets rättssäkerhet inför den omröstning som väntar.

Den långvariga striden som dessutom innebär ett hot om mindre pengar från EU till Polen har utan tvivel påverkat opinionen till regeringens nackdel, konstaterar opinionsinstitutet Ibris som gjort undersökningen för tidningen Rzeczpospolitas räkning.

Det hindrar inte att stödet för PiS fortfarande ligger högt – för många väljare har de ekonomiska och sociala reformer som regeringen genomfört större betydelse än frågor om rättssäkerhet. (Rzeczpospolita och wB 26 juni 18)

Polens självmordsbenägenhet

Regeringens gåtfulla beslut att inte delta i EUs minitoppmöte om migrationen är kanske inte så gåtfullt ändå. Det är ett politiskt beslut och politiska beslut är sällan rätt eller fel, snarare är de effektiva eller ineffektiva.

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

Däremot är det är en demonstrativ uppvisning i arrogans som ska visa att Polen (och övriga länder i Visegradgruppen) inte bryr sig om EU. De vill visa att de är annorlunda, tänker på ett annat sätt och vill driva sin egen politik. Och det har de all rätt till. Men konsekvenserna kommer inte låta att vänta på sig.

Polen uppfattas allt oftare som EUs enfant terrible, någon som man inte kan resonera med.

Är man frånvarande har man ingen röst och nu river man upp tidigare regeringars strategi om att visa sig oumbärlig i samtalen och alltid vara med. Nu avstår man från att delta i viktiga strategiska möten (även om de är informella). PiS-regeringen ställer sig medvetet vid sidan om EU och förlorar därmed möjligheten att påverka viktiga beslut. Samtidigt avblåser talmannen Marek Kuchciński ett möte med tyska Bundestag i sista stund, vilket knappast gynnar de polsk-tyska relationerna.

Omvärlden börjar nu tappa tålamodet. Den hårda kritiken mot Polens hantering av demokratiska spelregler tycks inte bekymra PiS-regeringen. Men EU kan faktiskt komma fram till att om Polen (och andra forna östländer) inte bryr sig om att följa demokratiska spelregler platsar de inte heller i den europeiska gemenskapen. Frankrikes president Macrons idé om det delade Europa och två olika budgetar kan beröva Polen viktiga och stora ekonomiska bidrag.

Man bör inte heller glömma att Polens säkerhet är beroende av samarbetet med EU och NATO. Genom att ständigt förolämpa de europeiska institutionerna undergräver man landets mest vitala intressen och utsätter Polen för utanförskap och isolering. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill hellre alliera sig med Donald Trump som i sin tur föredrar Ryssland framför EU.

Nästa vecka hålls förhören med Polen i EU-parlamentet om domstolsreformerna och den berömda artikel 7. Förhören kan bli förödmjukande för Polens osedvanligt känsliga regering och ytterligare ett sätt att komma längre från Europa. Den 4 juli väntas premiärminister Mateusz Morawiecki dyka upp i parlamentet. Han, som redan tidigare visat tendenser att komma med felaktiga påståenden, riskerar att förstärka intrycket av att Polen ljuger i viktiga frågor. I parlamentet minns man fortfarande förra premiärministern Beata Szydłos utspel om en miljon ukrainska flyktingar i landet. Den manipulativa lögnen var kortlivad och man får hoppas på att Morawiecki inte upprepar hennes och sina egna misstag.

Med detta tar PiS-regeringen ett första steg mot att lämna EU. Statliga, regeringsvänliga medier för en daglig kampanj för att misskreditera EU i polackernas ögon och man skyr inga medel – allt från manipulation till rena lögner används. För EU står i vägen för PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis planer på att förvandla Polen till diktatur. När Kaczyński fått sin vilja fram vem kommer då att försvara Polen mot Rysslands alltmer expansiva politik? Det är svårt att inte se den nuvarande polska politiken som självmordsbenägen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polen deltar inte i minitoppmötet i helgen

Utrikesminister Jacek Czaputowicz.
Foto: KPRM

Polen och övriga flyktingmotståndare är inte inbjudna till helgens minitoppmöte som ska försöka lösa flyktingfrågan inför det kommande toppmötet.

I stället har Visegradländerna ett eget möte samma dag, säger utrikesminister Jacek Czaputowicz. Och själva toppmötet ska vi delta i. Minitoppmötet är ju bara ett informellt förberedande möte inför det riktiga toppmötet i nästa vecka, och Visegradgruppens inställning är ju väl känd.

Vi vill stärka EUs gränser och i stället hjälpa flyktingarna på plats i deras hemländer. Vi motsätter oss också tvångsförfördelningar av migranter inom EU.

Österrikes nyvalde kansler Sebastian Kurz deltog i veckan i Visegradgruppens möte och länderna beslöt att gå fram på enad front i flyktingfrågan. Österrike har dock bjudits in till det förberedande toppmötet på söndag. (Polskie Radio och wB 23 juni 18)

Polen ogillar utstationeringsdirektivet

Polen och Ungern motsätter sig ändringarna i EUs utstationeringsdirektiv som arbetsmarknadsministrarna i veckan godkände i Luxembourg.

De är både onödiga och skadliga, säger vice arbetsminister Stanisław Szwed. Det innebär att det blir svårare att skicka arbetare utomlands och det strider mot EUS regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Europeiska rådet motiverar de nya reglerna med att de garanterar att arbetstagare som av sitt företag utstationeras för att arbeta i ett annat land ska ha åtminstone den minimilön som gäller i värdlandet. Avsikten är att säkerställa rättvisa löner och samma villkor för alla som arbetar på samma arbetsplats, samtidigt som principen om fri rörlighet för tjänster upprätthålls.

Polen anser att förändringarna kommer att slå mot det polska transportväsendet som förlorar sin konkurrenskraft på västeuropeiska marknader. (Polskie Radio 21 juni 18)

Timmermans: Regeringens åtgärder räcker inte

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Polen har inte gjort tillräckligt för att lösa problemet med politisk styrning av landets domstolar. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i debatten i EU-parlamentet på onsdagen.

Timmermans är den kommissionär som har ansvar för lagstiftningsfrågor och som har förhandlat med den polska regeringen i flera år för att de nya domstolslagarna ska överensstämma med EUs demokratiska värden.

De fyra tillägg som regeringen gjort räcker inte för att eliminera oron för allvarliga brott mot rättsstatsprincipen, sade Timmermans. Det finns fortfarande allvarliga brister på sex punkter i det polska rättssystemet.

Frågan tas upp igen vid EUs ministerrådsmöte den 26 juni, sedan Timmermans i nästa vecka varit i Warszawa för att än en gång diskutera med den polska regeringen.

Men utrikesminister Jacek Czaputowicz sade redan före debatten i EU-parlamentet att Polen kommer att försvara sin rätt att reformera domstolsväsendet. Enligt regeringens uppfattning har Polen uppfyllt alla EUs krav med råge.

Rättsstatsprincipen innebär att ett lands domstolsväsende är fristående från politisk eller annan påverkan och att det finns garantier mot att staten kan missbruka sin makt. Med den nya domstolslagstiftningen i Polen ställs tidigare oberoende domstolar under politisk kontroll – justitieministern/riksåklagaren kan t.ex. självständigt byta ut och pensionera ledamöter i Högsta domstolen.

För att understryka att frågan är viktig har EU så småningom aktiverat artikel 7:1. Enligt den paragrafen kan EU-parlamentet slå fast att Polen allvarligt åsidosatt EUs värden under förutsättning att fyra femtedelar av medlemsländerna röstar ja. Om så sker man gå vidare till artikel 7:2 som kan sluta med sanktioner mot ett land. Det kräver full enighet och i fallet Polen kommer det knappast att bli aktuellt eftersom Ungern redan för ett par år sedan lovat att rösta nej. (Europaportalen och Polskie Radio 14 juni 18)

Iran: Polen måste övertala Trump om kärnavtalet

Polen har blivit mellanhand mellan Washington och Bryssel i samtal om Iran och det kärnkraftsavtal som president Donald Trump nyligen sade upp. Och nu uppmanar Iran regeringen i Warszawa att i egenskap av icke-permanent medlem av FNs säkerhetsråd övertala Trump att respektera internationella överenskommelser.

Det är meningslöst att regeringen i Iran försöker föra direkta förhandlingar med USA, sade den iranske ambassadören Ramin Mehman Parast på en presskonferens i Warszawa. Därför önskar vi att Polen som icke permanent medlem i Säkerhetsrådet uppmanar USA att respektera och verkställa beslut som fattats i FN.

Han påminde om att Iran stödde Polens kandidatur inför valet av icke-permanenta medlemmar.

EU-länderna är kritiska till att Trump brutit Iran-avtalet men utrikesminister Jacek Czaputowicz har sagt att Polen inom EU kan komma att visa en viss förståelse för den amerikanska inställningen till Iran. (Polskie Radio och Rzeczpospolita 12 juni 18)

Juncker vill fortsätta förhandla med Warszawa

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Foto: wikipedia.

EU-kommissionen är splittrad i frågan om hur man ska hantera frågan om rättsstatsprincipen i Polen. Frans Timmermans, den kommissionär som drivit förhandlingarna med Warszawa, har fått motstånd av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och dess generalsekreterare Martin Selmayr. Båda vill fortsätta samtalen med den polska regeringen innan man sätter hårt mot hårt och går vidare med Artikel 7-förfarandet.

Risken är annars att det blir en djupare spricka bland medlemsländerna och det kan bli omöjligt att förmå Polen att göra ändringar i domstolsreformen, skriver Politico.eu.

Ett beslut om att gå vidare med Artikel 7 skulle ha tagits på onsdagen men frågan ströks från dagordningen.

Timmermans anser att man inte kan lätta på trycket mot Polen förrän regeringen upphävt den reform som ställer domstolarna under politisk kontroll och som träder i kraft den 3 juli.

Fortsatt press på den polska regeringen ökar bara det folkliga stödet för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), säger Ryszard Czarnecki som själv representerar PiS i EU-parlamentet.

Omdaningen av det polska domstolsväsendet inleddes kort efter valet hösten 2015 då PiS bildade regering. Först omintetgjorde man Konstitutionsdomstolens oberoende, och förra året kom nya lagar som ställde majoriteten av domstolarna under politisk kontroll, inklusive Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet. Enligt den nya lagen kan regeringen snabbt byta ut en stor del av domarna, och justitieministern har rätt att utdela disciplinstraff till ledamöterna.

Förhandlingar med EU har pågått i två år utan nämnvärda resultat – regeringen anser att man följer alla EUs demokratiska regler. Det har dock gått lite bättre sedan den benhårda premiärministern Beata Szydło byttes ut mot den mer verserade bankmannen Mateusz Morawiecki.

I december 2017 utlöste EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget för Polens systematiska hot mot domstolarnas självständighet. Om alla medlemsländer är eniga kan det leda till att Polen mister sin rösträtt i ministerrådet, men Ungern har på ett tidigt stadium lovat att rösta emot.

Den 26 juni ska utrikes- och EU-ministrarna ta ställning till hur man ska fortsätta. (politico.eu 6 juni 18)

Duda: Berlin bör lyssna på oss

Tysklands president var gäst på president Dudas konferens om den polsk-tyska relationerna.
Foto: KPRP.

Det skulle löna sig för Berlin att lyssna på vad som sägs i Warszawa liksom vi lyssnar på röster från Berlin. Det sade president Andrzej Duda på tisdagen vid en konferens om polsk-tyska relationer i Warszawa, arrangerad med anledning av Polens 100-årsjubileum som suverän stat.

Läxan från de senaste 100 åren är svår men inspirerande, sade Duda och hänvisade till såväl den nazi-tyska invasionen under andra världskriget som till det kommunistiska maktövertagandet efter krigsslutet.

Gäst på konferensen var den tyske presidenten Frank-Walter Steinmeier som svarade med att understryka Tysklands tacksamhet mot Polen för att partnerskapet mellan länderna överhuvudtaget är möjligt med tanke på de historiska erfarenheterna.

Vi kommer aldrig att glömma de brott mot mänskligheten som Nazi-Tyskland begick mot europeiska judar under ockupationen av Polen, sade Steinmeier, och inte det enorma lidande som tyskarna tillfogade polackerna. Som president i Tyskland är jag tacksam för att vi nu kan lita på varandra i vårt partnerskap och att polacker och tyskar nu kan diskutera EU även när vi har olika uppfattningar.

Han underströk att både Polen och Tyskland frivilligt gått med i EU, inte bara av ekonomiska skäl utan för att svaret på de globala utmaningarna ligger ovanför nationalstaterna. Den europeiska suveräniteten stärker och kompletterar den nationella suveräniteten, och medlemskapet i EU bygger på demokratiska rättigheter och rättsstatsprincipen. Om de undergrävs så påverkar det alla och alla förlorar på om EU försvagas.

På presskonferensen efteråt underströk den tyske presidenten att Europa idag mest av allt behöver en ökad ömsesidigt förtroende och samhörighet med varandra.

Duda i sin tur uttryckte oro över att anti-europeiska krafter går framåt i Europa och hoppades att det inte skulle innebära att det blir oordning i EU.

Under sitt besök i Polen ska Steinmeier bland annat träffa frivilligorganisationerna, vilket i polska medier uppfattas som att Tyskland ogillar inskränkningen av de medborgerliga organisationernas möjligheter att arbeta – att Tyskland alltså lägger sig i Polens inre angelägenheter. (Parlamentarny.pl, natemat.pl, TVN, onet.pl och wB 6 juni 18)

Flera får lämna Morawieckis regering i höst

I höst väntas en stor ombildning av premiärminister Mateusz Morawieckis regering. Flera ministrar väntas få tips om att det är lämpligt att ställa upp i EU-valet våren 2019, och beräknas därför säga upp sig direkt efter kommunalvalet i oktober för att kunna sköta sin valkampanj.

Förra premiärministern Beata Szydło, idag vice regeringschef, har offentligt sagt att hon avser att kandidera och hon är populär bland regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) väljare, skriver tidningen Rzeczpospolita.

Flera av hennes närmaste medarbetare från tiden som regeringschef får också rikta in sig på en politisk karriär i Europaparlamentet i stället för i Warszawa – dels Beata Kempa, på Szydłos tid chef för premiärministerns kansli, som inte anses ha klarat av att samordna flyktingfrågorna, och dels Szydłos tidigare presschef Elżbieta Witek.

Utbildningsminister Anna Zalewska som fått mycket kritik för skolreformen tillhör dem som väntas få besked om att hon ska lämna sin taburett, liksom jordbruksminister Krzysztof Jurgiel som inte lyckats stoppa den afrikanska svinpesten.

Det talas också om att talmannen Marek Kuchciński bör bli en av PiS-kandidater i Europavalet. Kuchciński är den som skött talmansjobbet under två uppmärksammade händelser i sejmen, dels december 2016 när han ville stoppa mediernas tillträde till parlamentet och dels de funktionshindrades 40 dagar långa sittstrejk i parlamentsbyggnaden för bättre villkor.

Att Szydło närstående regeringsledamöter tar upp striden om platserna i EU-parlamentet handlar sannolikt inte bara om att Morawiecki själv vill välja sina ministrar. De är samtliga starka personligheter som kan ta ett fast grepp om PiS politiska arbete i Bryssel.

PiS har för närvarande 14 av Polens 51 platser i EU-parlamentet. (Rzeczpospolita och wB 4 juni 18)

PiS kommer att slåss för EU-bidragen

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

Polen kan komma att få 20 miljarder euro mindre ur EUs sammanhållningsfonder under budgetperioden 2021–27 och det är en sänkning med runt 23 %. I EU-kommissionens budgetförslag finns dessutom en mekanism som relaterar bidragen till hur medlemsländerna lever upp till EUs grundvärderingar, och den beräknas påverka bidragen till Polen och Ungern.

Polska politiker är inte oväntat motståndare till en sådan mekanism.

Åtta eller nio länder har liknande förslag som EU-kommissionen, säger premiärminister Mateusz Morawiecki, men vi håller inte med dem. Det här handlar om Lag och Rättvisas (PiS) konflikt med EU om rättssäkerheten i Polen, men det gäller inte bara oss utan också andra länder.

EUs förslag om fördelning av medel till sammanhållningspolitiken kommer inte att antas, sade EU-minister Konrad Szymański p å måndagen. Vi är många länder som inte stöder dem. Fördelningen av bidrag bör vara rättvis och sänkningen av medel till Polen och andra länder i regionen är oacceptabel.

Budgeten kan inte antas förrän alla länder är överens och våra förhandlare har en insats att göra här, säger president Dudas talesperson Krzysztof Łapiński.

Polen förlitar sig nu på övriga länder i Central- och Östeuropa, men utgången är naturligtvis oviss – Visegradländerna som brukar försöka hålla en enhetlig linje i EU-sammanhang är splittrad här och Slovakiens premiärminister Robert Fico har tydligt sagt ifrån att EU är viktigare för hans land än Polen och Ungern. Även Tjeckien tvekar inför tanken att stöta sig med större delen av EU för Jarosław Kaczyńskis och Viktor Orbáns skull.

Trots nedskärningarna räknar Polen med att få 64,4 miljarder euro (drygt 700 miljarder svenska kronor) under perioden 2021–27. Under den nuvarande perioden har Polen fått bidrag på 84 miljarder euro (915 miljarder kr). Polen är det land som påverkas mest av neddragningarna men fortsätter att vara det land som får mest bidrag ur EU-fonderna.

Premiärminister Mateusz Morawiecki vill också tona ner landets beroende av stödpengar från EU.

Vi vill naturligtvis ha naturligtvis pengarna efter tidigare regeringars enorma försummelser på infrastrukturområdet, så därför kommer vi att slåss för att få medel ur fonderna, säger han. Men det finns en felaktig uppfattning om att vi skulle vara beroende av bidragen och det är vi inte.

Och så är det – de medel som kommer från EUs fonder är bara ett par procent av statsbudgeten, men de är minst hälften av investeringsbudgeten och alltså mycket viktiga för den polska ekonomin. (TVP, Polskie Radio, TVN och wB 29 maj 18)

Polackerna är positiva till EU

Svenskar och polacker är ungefär lika nöjda med medlemskapet i EU, visar en färsk opinionsundersökning. 68 respektive 67 % av de tillfrågade anser att det är bra att landet är med i EU. Snittet i hela unionen ligger på 60 %.

Det visar den senaste upplagan av Eurobarometern vars opinionsundersökning genomfördes 2017.

Bara 5 % av polackerna tycker att det är negativt att vara med i unionen.

Polen har generellt legat högt i opinionsmätningar om förtroendet för EU, men när striden om flyktingkvoter rasade som hetast tyckte en knapp majoritet av medborgarna att det var bättre att lämna EU än att ta emot flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är EU-skeptiskt – eller EU-realistiskt som de själva säger – men regeringens konflikter med unionen om rättssäkerheten, mediefriheten osv. tycks alltså inte ha påverkat polackernas positiva inställning till medlemskapet. (Polskie Radio, Eurobarometern och wB 24 maj 18)

Mindre bidrag från EU under nästa budgetperiod

Utvecklingsminister Jerzy Kwieciński.
Foto: KPMR.

Bidragen till Polen från EUs sammanhållningsfonder kan under enligt EU-kommissionens förslag komma att minska med 10 % och bidragen från jordbruksfonderna med 15 %. Det säger utvecklingsminister Jerzy Kwieciński till polska medier.

Budgeten för 2021–2027 ligger på samma nivå i förhållande till bnp, som tidigare, men vi räknar med nedskärningar på de två områden som är viktigast för Polen – sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken, säger Kwieciński. Och de nedskärningarna blir lite högre än vi tidigare räknat med.

EU-minister Konrad Szymański menar att budgeten lämnar mycket i övrigt att önska, och förutsätter att det kommer att ta lång tid innan det finns ett slutdokument att anta.

Enligt budgetförslaget ska det finnas en mekanism som minskar bidragen till medlemsländer som inte lever upp till rättsstatsprincipen, en av EUs grundläggande värderingar som alla åtagit sig att följa vid EU-inträdet. Mekanismen är en direkt följd av den frustration som utlösts i EU-kommissionen efter två och ett halvt års fruktlösa diskussioner med Warszawa sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) började genomföra sin domstolsreform som ger landets domstolar en politisk överrock.

Även Ungern, som är ett betydligt mindre land, har genomfört en del förändringar i avsikt att lämna demokratin och dess liberala värderingar. Ungern kommer också att prövas mot den nya mekanismen. (Warsaw Voice och wB 22 maj 18)

PiS vill stoppa regnbågsflaggning i EU-parlamentet

Regnbågsflaggan är symbolen för HBRQ-rörelsen.
Foto: wikipedia.

Att hissa regnbågsflaggan framför EU-byggnaden är att gynna en speciell lobbygrupp. Det innebär att parlamentet stöder en moralisk revolution som gynnar samkönade par. Det skriver Ryszard Legutko, ledamot från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i ett brev till EU-parlamentets talman Antonio Tajani.

Homofobi innebär inte angrepp på personer med dragning åt samma kön, sådana attacker förekommer praktiskt taget aldrig, skriver Legutko. I stället borde man hissa en flagga med en fisk – en symbol för kristendomen – för alla de kristna som förföljs runt om i världen.

Anledningen till Legutkos brev är att regnbågsflaggan idag, på den Internationella dagen mot homofobi, har hissats framför EU-byggnaden i Bryssel vilket väckt ogillande inom den konservativa partigruppen ECR där Legutko är ordförande.

Även på hemmaplan är PiS mycket negativt till lika rättigheter för HBTQ-personer; förslag om civilt partnerskap motarbetas kraftfullt och åklagare har uppmanats att hålla ögonen homosexuella som kan ha varit utomlands och ingått civilt partnerskap. I ett känt fall 2016 vägrade ett tryckeri att ta emot och kopiera upp kampanjmaterial från en HBTQ-organisation med motiveringen att det stred emot tryckarens samvete. Efter prövning i domstol fick tryckaren med det känsliga samvetet böter men justitieminister Zbigniew Ziobro uttryckte sitt stöd.

Detta är ett farligt prejudikat, domstolarna är skyldiga att skydda den konstitutionella samvetsfriheten, skrev han på justitiedepartementets hemsida.

Det är vanligt att regnbågssymboler förstörs i Polen och landet har utsetts till ett av de länder som är sämst på att tillgodose sexuella minoriteters rättigheter. (Polskie Radio och wB 17 maj 18)

Ny frist för Polen fram till 26 juni

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Vissa framsteg har gjorts under de senaste veckorna, men inte tillräckligt för att man ska kunna säga att hotet mot rättssäkerheten i Polen har undanröjts. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans på måndagen i samband med EU-ministrarnas möte i Bryssel. Nästa gång EU-ministrarna möts är den 26 juni, och då måste Polen ha löst problemen. Det som nu behövs är konkreta och robusta lösningar. Dialog är inte ett mål i sig. Beroende på hur regeringen i Warszawa agerar kan vi antingen avblåsa Artikel 7-förfarandet eller trappa upp åtgärderna och lägga fram Polens och Kommissionens inställning inför Rådet i juni.

Huvudfrågan är fortfarande hur mycket politisk kontroll man kan ha över rättsväsendet och fortfarande hävda att det är självständigt, säger Timmermans. Vi är ense om att dialogen inte kan fortsätta i det oändliga, och vi måste ganska snart komma till en slutsats. En nyckelfråga är de nya lagar som via parlamentet ger regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kontroll över vilka domare som ska utses till de högsta domstolarna och rätten att tvinga ledamöterna att gå i pension. Likaså den särskilda överklagarkammare som inrättats i Högsta domstolen och som ska ta upp gamla fall från de senaste tjugo åren.

Regeringen anser sig ha gjort stora eftergifter för att gå EU till mötes, säger Polens EU-minister Konrad Szymański och utrikesminister Jacek Czaputowicz menar att EU bör vänta med sina bedömningar tills reformerna har genomförts eftersom det då är lättare att förstå poängen med dem.

Det kommer att bli mycket svårt för Polen att göra ytterligare eftergifter, säger Czaputowicz. Det som premiärminister Mateusz Morawiecki och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kom överens om har mer eller mindre genomförts. Vi hoppas nu att kommissionen drar tillbaka Artikel 7-förfarandet, som vi anser är obefogat.

Parlamentet tar inom kort beslut om begränsning av möjligheten att ta upp gamla fall och att presidenten i stället för justitieministern ska utse yngre domare, åtgärder som regeringen anser bör räcka.

Konflikten mellan Polen och EU om rättsstatsprincipen har pågått ända sedan vintern 2015/16. I en liknande process mot Ungern 2012 enades man om en kompromiss. Flera av de stora länderna vill nu se tydliga framsteg, och i den kommande budgeten föreslår Kommissionen att anslag ur EUs fonder ska påverkas av hur medlemsstaterna efterlever rättsstatsprincipen.  (EUobserver och wB 15 maj 18)

EU knyter bidrag till respekt för rättsstaten

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Foto: wikipedia.

I den nya långtidsbudgeten föreslår EU-kommissionen nu att bidrag ur unionens fonder ska kopplas till respekt för rättsstaten genom krav på att mottagarlandet ska ha ett rättsväsende som inte kan utsättas för påtryckningar från politikerna.

Det är av omsorg om skattebetalarnas pengar, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när budgeten presenterades för parlamentet på onsdagen.

Möjligheten att begränsa det ekonomiska stödet till medlemsländer som inte följer EUs grundläggande värden är inte riktad till något särskilt land, sade Juncker.

Men det är alltså EUs strategi för att få länder som Polen och Ungern att följa de regler länderna accepterat vid EU-inträdet.

Budgeten tas först när alla medlemsländer kan godta den, vilket brukar ta ett par år. Men för just den här klausulen krävs bara kvalificerad majoritet – dvs. att 55 % av medlemsländerna som representerar 65 % av unionens befolkning röstar ja. Att Ungern lovat att med sitt veto se till att Polen aldrig förlorar sin rösträtt i ministerrådet kan alltså anses överspelat. EU-kommissionen tar ett annat grepp på situationen.

Polens EU-minister Konrad Szymański anser i sin tur att förslaget om att knyta bidrag till rättssäkerhet är ett sätt att politisera fonderna och att det bryter mot rättssäkerheten.

Nu återstår att se om regeringen i Warszawa har något motdrag att lägga fram. (politico.eu, onet.pl och wB 2 maj 18)

PiS vill ha slut på konflikten före EUs budgetdebatt

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: KPRM.

Regeringen vill avsluta konflikten med EU innan budgetförhandlingarna drar igång. Dels är Polen det land som får mest pengar av EU och dels riskerar Polen att EU ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget, vilket skulle kunna medföra att landet förlorar sin rösträtt i ministerrådet. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har efter flera års fruktlösa diskussioner med EU-kommissionen fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har lovat att publicera tre utslag som Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016 och som regeringen tidigare ansett felaktiga.

En annan poäng är att oppositionen förlorar en viktig angreppspunkt inför valet om regeringen kommer överens med EU.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har sagt att eftergifterna känns bittra, men att det finns 80 % chans att man når en lösning. Tjänstemän i EU menar att det går i rätt riktning men att förändringarna i huvudsak är kosmetiska. Premiärminister Mateusz Morawiecki är mjukare i sin framtoning i förhållande till EU än hans företrädare Beata Szydło var, och efter sitt besök i Warszawa nyligen sade EUs lagstiftningskommissionär Frans Timmermans att Warszawa för första gången gick in i en konkret diskussion och ansträngde sig att hitta lösningar.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (dziennik.pl och wB 16 april 18)

Polen och EU närmar sig varandra i domstolsfrågan

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Premiärminister Mateusz Morawiecki och utrikesminister Jacek Czaputowicz går EU-kommissionens förväntningar tillmötes i samtalen om de polska domstolsreformerna. Det säger EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor Frans Timmermans efter måndagens möte i Warszawa.

EU-kommissionen har reagerat mot de nya lagar som förändrar det polska domstolsväsendets oberoende – inte minst när det gäller Konstitutionsdomstolen som ska se till att alla lagar är förenliga med grundlagen. Kommissionen anser att den nya lagstiftning som reglerar polska domstolars sammansättning och sätt att arbeta försämrar rättssäkerheten i landet. Striden om Konstitutionsdomstolens självständighet har pågått sedan årsskiftet 2015/16 och de förändringar som drabbade domstolen har gått som en röd tråd i relationerna med EU sedan dess. Regeringen Szydło företog ibland kosmetiska förändringar i lagförslagen men framhöll tydligt att det var för att EU skulle bli mer tillfreds – alla lagar följde grundlagen och eftersom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är demokratiskt vald föreligger inga hinder att uppfylla vallöftena.

Inför hotet om att EU verkligen ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget som skulle kunna medföra att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet har PiS-ledaren Jarosław Kaczyński till slut fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har förklarat sig redo att publicera tre utslag som den tidigare Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016, och regeringen tidigare ansett felaktiga.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (wnp.pl och wB 9 april 18)

Timmermans reser till Warszawa

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor, kommer på måndag till Warszawa för att diskutera den kontroversiella domstolsreformen med premiärminister Mateusz Morawiecki, Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska och ordföranden i Högsta Domstolen Małgorzata Gersdorf. Han ska också träffa utrikesminister Jacek Czaputowicz.

Besöket i Warszawa innebär inte att det kommer att tas beslut om domstolarna i Polen, säger Czaputowicz på fredagen. Det är ett tillfälle att fortsätta dialogen. För Timmermans är det här väl en möjlighet att undersöka våra argument för reformen och se hur långt vi har kommit med våra förslag. Det är inte så ovanligt att EU-kommissionens vice ordförande kommer till Warszawa så vi lägger inte så stor vikt vid besöket.

EU-kommissionen har lämnat över en rad rekommendationer till regeringen om hur rättsstatsprincipen ska kunna tillgodoses i lagstiftningen. Det handlar bland annat om förändringarna i de lagar som berör Högsta Domstolen och Nationella Domstolsrådet. Regeringen sammanställde en Vitbok, som premiärminister Mateusz Morawiecki överlämnade till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och som skulle förklara avsikterna med lagändringarna i detalj.

EU-kommissionen anser inte att vitboken besvarar de frågor som ställts, och inväntar ett formellt svar. Inför hotet om att EU verkligen ska utlösa Lissabonfördragets artikel 7 som innebär att Polen kan mista sin rösträtt i ministerrådet har Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sagt att man nu planerar förändringar. Med de förändringarna är det 80 % chans att EU blir nöjt, menar Kaczyński.

Regeringen har tidigare gjort mindre ändringar i lagstiftningen och frågan är nu om de nya förslagen motsvarar EUs förväntningar. (Rzeczpospolita och wB 5 april 18)

Kaczyński: Högt pris för överenskommelse med EU

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Premiärminister Mateusz Morawiecki har lyckats få till en överenskommelse om domstolsreformerna med Bryssel. Men priset är högt, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Jag ska inte dölja att det har inneburit tråkiga konsekvenser för oss att vi har tagit efter Viktor Orbans reformer i Ungern. Vi skulle naturligtvis gärna vilja gå vidare med förändringen av domstolarna så att det blir som det var tänkt från början innan president Andrzej Duda inlade sitt veto. Men det går alltså inte.

Det viktiga är att en överenskommelse är möjlig, och jag hoppas bara att våra motståndare nu inte ska använda den för att nya angrepp på oss och hävda att de har vunnit, säger Kaczyński. Däremot borde det komma kritik från högersidan för att vi inte lyckats nå ända fram.

Men trots de bittra eftergifterna är resultatet ändå i grunden acceptabelt, säger PiS-ledaren till tidningen wPolityce.

Intervjun har gjorts med anledning av att premiärminister Mateusz Morawiecki på måndagen fick ta emot Polens President Lech Kaczyńskis utmärkelse, vilket Jarosław Kaczyński ansåg vara ett mycket bra val.

Morawiecki utsågs till regeringschef just för att komma överens med Bryssel, och han har gjort ett bra jobb, säger Kaczyński som också uppskattade det tacktal där Morawiecki påpekade att hela PiS politik bygger på brodern Lech Kaczyńskis idéer, både vad gäller omvärlden och Polen.

PiS-ledaren försvarar också de bonusar som den förra regeringschefen lät betala ut till hela regeringen och många anställda i departementen.

Det här är ingen skandal, det handlar om en erkänsla för ett mycket gott arbete, säger Kaczyński. Det finns många transaktioner på miljarder złoty i Polen som är betydligt värre.

Han beklagar att han på grund av ett allergianfall inte kunnat vara med när hon försvarade bonusarna i sejmen.

Jag är glad att hon är tillbaka i parlamentet, hon är en så lugn, välbalanserad och god person, men jag sade till henne att hon måste visa klorna lite ibland, säger PiS-ledaren. (wPolityce 26 mars 18)

Morawiecki: EUs budget bör öka

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

EU diskuterar nu den kommande långtidsbudgeten för åren 2021–2027 och budgetkommissionären Günther Oettinger är ute på turné bland medlemsländerna för att hämta in information om vilka frågor som är viktigast för de olika regeringarna.

På måndagen besökte han Warszawa för ett samtal med premiärminister Mateusz Morawiecki, uppger regeringskansliet.

Morawiecki framhöll regeringen prioriterar sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken. Polen är ju dels ett jordbruksland och dels det land som under åren fått mest bidrag ur sammanhållningsfonderna.

Premiärministern har tidigare sagt att Polen är redo att betala en högre medlemsavgift om det krävs för att balansera bortfallet efter Storbritannien, som snart lämnar unionen. EUs budget bör inte bli mindre efter brexit, snarare tvärtom.

Även Estland, Lettland och Litauen har understrukit vikten av att upprätthålla jordbrukspolitikens och sammanhållningspolitikens roll i den nya EU-budgeten. (Polskie Radio 26 mars 18))

Polen, Sverige m.fl. EU-länder utvisar ryska diplomater

Hälften av EU-länderna har beslutat sig för att i lojalitet med Storbritannien utvisa ryska diplomater. Först ut var Polen som utvisar fyra diplomater, samt de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Flera andra har hängt på, bland dem Sverige, Tyskland, Frankrike, Danmark, Finland, Rumänien och Nederländerna. Även USA har beslutat att utvisa ryska diplomater.

Anledningen är mordförsöket på den ryske dubbelspionen Sergej Skripal och hans dotter Julia i Salisbury nyligen. Det anses ytterst sannolikt att det nervgift som användes kommer från Ryssland och att mordförsöket inte skulle ha kommit till stånd utan president Vladimir Putins godkännande.

Moskva väntas inom några veckor svara med att utvisa motsvarande mängd diplomater. (SVT 26 mars 18)

PiS backar om domstolsreformerna

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Vi vill inte att det ska bli en omröstning i EU om sanktioner mot Polen. Därför finns nu ett förslag från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) om vissa justeringar av den kontroversiella domstolsreformen. Polen försöker nå en kompromiss med EU-kommissionen, säger utrikesminister Jacek Czaputowicz till statliga Polskie Radio och TVP.

Efter över två års diskussioner med Warszawa om hur de nya domstolslagarna minskar rättssäkerheten i landet och strider mot EUs grundvärderingar om demokrati utlöste EU-kommissionen i december Artikel 7 i Lissabonfördraget. Det innebär att Polen i princip skulle kunna komma att fråntas sin rösträtt om medlemsstaterna är överens, men åtminstone Ungern och Litauen har dock sagt sig vara redo att inlägga veto.

Regeringens första motdrag blev att överlämna en Vitbok med utförliga förklaringar till domstolsreformerna.

Granska den noggrant, så förstår ni varför domstolarna måste reformeras, sade premiärminister Mateusz Morawiecki. Bara den som bott i ett land som varit ockuperat av kommunismen i decennier kan riktigt förstå varför reformerna är nödvändiga.

PiS anser att den polska administrationen är full av postkommunister som måste rensas ut om landet verkligen ska bli fritt, demokratiskt och självständigt.

Men Vitboken gav inte gav svar på de frågor som EU-kommissionen ville ha besvarade för att kunna avlysa Artikel 7-förfarandet. Och nu börjar frågan kännas så besvärande för PiS att man är redo till en kompromiss.

Enligt det nya förslaget ska justitieministern inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet, säger en av initiativtagarna, Marek Ast. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år. Enligt tidigare beslut skulle kvinnliga domare liksom andra kvinnor gå i pension fem år tidigare än männen. Regeringen förklarar sig också redo att publicera tre utslag som den tidigare Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016, och regeringen tidigare ansett felaktiga.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (Polskie Radio och wB 24 mars 18)

Var tredje polack vill lämna EU

Hela 30 % av polackerna anser att Polen bör lämna EU, och om Bryssel inför sanktioner mot Polen kommer den siffran att stiga. Det visar en rapport från Kazimierz Pulaskis Institut som djupintervjuat 50 000 personer i år, en i januari och en i mars. Mindre än hälften tycker att det är viktigt att stanna kvar i unionen. Vid årsskiftet ville ännu fler lämna EU, men premiärminister Mateusz Morawieckis försonligare attityd till Bryssel tros ha dämpat spänningarna.

Resultatet stämmer bra med stödet för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), nästan 42 % av de svarande är positiva till PiS utrikespolitik, skriver tidningen Newsweek.

Rapporten visar hur myndigheterna använder utrikespolitiken för att nå inrikespolitiska mål, och att de som styr utrikespolitiken inte förstår konsekvenserna av att de struntar i att bygga allianser, säger säkerhetsexperten Marcin Bużański. Det är tydligt att Polen är splittrat i t.ex. synen på EU, och vi framstår som försvagade, vilket Moskva kan utnyttja. Rädslan för flyktingar har blåsts upp ordentligt, och medborgarna uppfattar kulturkrockar som en stor fara medan det egentliga hotet kommer från den ryska imperialismen.

Polen är inte längre EU-skeptiskt utan snarare EU-fientligt, säger en annan säkerhetsexpert, Grzegorz Małecki. Det är följden av alla oansvariga uttalanden i den offentliga debatten, där det finns en tydlig motvilja mot EU – man talar om unionen som en främmande makt. Allmänheten måste fås att förstå att säkerhet inte bara handlar om militären utan också om en sund och stark ekonomi, om social stabilitet med möjligheter att söka jobb, att flytta, att studera och bedriva fri forskning.

Vi är en del av EU och kan få hjälp därifrån om något händer, men då måste vi samarbeta och lita på varandra.

Nästan hälften av de svarande tror att säkerheten har blivit bättre i Polen under de tre senaste åren. Men det är tvärtom, säger Tomasz Smura från Kazimierz Pulaskis Institut. Polackerna känner sig tryggare för att den frusna konflikten i Ukraina har försvunnit från löpsedlarna, för att det kommer färre flyktingar till Europa nu, och att det inte har skett något större attentat i Europa nyligen. Men säkerheten är inte högre än tidigare.

Trots upprepade larmrapporter är folk fast övertygade om att den polska armén står bättre rustad idag än tidigare. Det är tydligt att de allierades förtroende för Polen är borta, men det budskapet når inte ut, säger Bużański.

Małecki tycker ändå att det finns anledning att känna större trygghet. Både på grund av Donald Trumps besök i landet förra året och utplaceringen av mer Nato-trupper på polsk mark.

Polackerna ser Amerika som sina främsta vänner (83 %) och räknar mer med USA än med EU som säkerhetsgarant. Trots USAs kritik mot IPN-lagen har amerikanernas popularitet ökat. Men lagen kommer att påverka relationerna på längre sikt, säger Małecki, och utrikesdepartementet tycks också ha förstått de signalerna.

Ryssland anses vara Polens största fiende och en tredjedel av de svarande fruktar en väpnad konflikt. Oron för Ryssland är större än oron för terrorism, flyktingkris eller risken för att EU ska braka ihop.

Det kan man förstå, säger Małecki. Ryssland ligger nära och för en aggressiv imperialistisk politik. Värre är den ökande animositeten mot Ukraina, som handlar om olösta historiska konflikter. Det utnyttjas av extremister på båda sidor och av Moskva. Som en buffertstat mellan Ryssland och Nato-EU, är Ukraina en viktig faktor för säkerheten i regionen. Det ligger i vårt intresse att öka säkerheten i Ukraina för Ryssland inte ska komma närmare EUs och Natos gränser.

Storbritannien, Frankrike och Tyskland ses också som länder av betydelse för Polen, vilket betyder att samarbetet inom Weimartriangeln bör återupptas, konstaterar rapporten.

Men medborgarna är tämligen omedvetna om de verkliga utmaningarna och därför kan regeringen inte låta utrikespolitiken påverkas av vilka nationaliteter befolkningen känner sig befryndade med – då blir det farligt, säger Bużański. (Newsweek 21 mars 18)

EU: Vitboken ger inte svar på våra frågor

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Den polska regeringen avvisar EU-kommissionens påståenden att reformeringen av Konstitutionsdomstolen för två år sedan innebär en försämring av rättssäkerheten i Polen.

Det är Warszawas svar till EU-kommissionen på dagen 3 månader efter utlösandet av artikel 7:1 den 20 december.

EU-kommissionen hävdar att de förändringar som genomförts innebär ett hot mot rättsväsendets oberoende i Polen men tar inte hänsyn till det faktum att förändringarna inte strider mot grundlagen, skriver regeringen.

Bland de förändringar som EU kritiserar är bestämmelsen om sänkt pension för vissa domare (dvs. att justitiedepartementet kan pensionera domare i förtid). EU kräver också att lagen om Nationella domstolsrådet ändras, att mandatperioderna inte ska avbrytas och att det nya systemet ska garantera att det är företrädare för domstolarna som väljer ledamöter till Domstolsrådet, rapporterar statskontrollerade TVP.

Regeringen avser inte att återkalla några av de regler som införts men är beredd att tillsammans med EU-kommissionen utvärdera resultaten av reformerna. Polen uppmanar kommissionen att vara försiktig och inte utvärdera reformerna innan de är fullt genomförda, skriver regeringen i sitt svar till EU-kommissionen.

När premiärminister Mateusz Morawiecki tillträdde hoppades EU på en förbättrad förståelse mellan Bryssel och Warszawa, men hittills har han fortsatt på samma väg som Szydło. Inför EUs debatt på tisdagen överlämnade Morawiecki i början av mars till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en Vitbok som förklarar domstolsreformerna. Han uppmanade medlemsländerna att studera det 200-sidiga dokumentet grundligt, så skulle de förstå att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har läget under kontroll.

Men Vitboken innehåller inte några konkreta svar på de frågor som EU-kommissionen ställt vad gäller de åtgärder som Polen rekommenderats att vidta med anledning av domstolsreformerna, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor i medlemsländerna, när Europaministrarna på tisdagen diskuterade den polska rättssäkerheten.

Jag vill betona att man naturligtvis har rätt att reformera rättsväsendet, men om det innebär att man sätter domstolarna under politisk kontroll så har vi problem, sade Timmermans.

Sveriges EU-minister Ann Linde säger till Europaportalen att Vitboken inte räcker för att man ska anse att problemen är lösta.

Frågan tas upp igen vid Europaministrarnas nästa möte i april.

Aktiverandet av artikel 7 skulle i förlängningen kunna innebära att Polen fråntas sin rösträtt i ministerrådet. För det krävs att beslutet är enhälligt, och Ungern har tidigt förklarat att man inte kommer att medverka till sanktioner mot Polen. Litauen har erbjudit sig att medla mellan Warszawa och Bryssel i den infekterade frågan. (TVP, Polskie Radio, TVN, Europaportalen och wB 20 mars 18)

Merkel vill förbättra Polens relationer till EU

Tysklands kansler Angela Merkel besökte president Andrzej Duda. Foto: KPMR

Tyskland har legat lågt i utrikespolitiken under de snart sex månader som gått innan den nya regeringen blev klar. Men nu är den på plats, och som omvald kansler skyndar sig Angela Merkel att försöka dämpa tonen från Warszawa som blivit allt hårdare den senaste tiden. Det har handlat både om Polens krav på 850 miljarder euro i krigsskadestånd från Tyskland och om den nya IPN-lagen, som gör det straffbart att säga att Polen har något ansvar för vad nazisterna gjorde under ockupationen under andra världskriget. Idag talar man i Polen inte om nazisternas illdåd utan om tyskarnas, vilket är en avsiktlig höjning av tonläget. Ofta hävdar man också att det är Tyskland som styr EU och Duda jämförde nyligen EU med de länder som under 1800-talet hade delat upp Polen sinsemellan – Tyskland, Ryssland och Österrike-Ungern.

Tyska medier utgår ifrån att Merkels besök i Warszawa på måndagen huvudsakligen är ett artighetsbesök, men Merkel vill ha ett vänligt samtalsklimat och anser att man ska kunna resonera sig fram till en gemensamhållning i konflikter.

Efter mötet sade president Andrzej Duda att Merkels besök visar att hon är angelägen om goda bilaterala relationer med Polen.

Polska medier påpekar att under presskonferensen efteråt i presidentpalatset var den polska och den tyska flaggan hissade – men inte EUs flagga, vilket var en markering från Duda om Polens attityd till unionen.

Merkel talade också med premiärminister Mateusz Morawiecki och på agendan stod inte bara det polsk-tyska partnerskapet utan också flera andra frågor. Särskilt frågan om EUs budget där det har höjts röster om påföljder för länder som inte följer EUs demokratiska regler  – Polen ska i slutet av månaden lämna sin redogörelse om domstolsreformerna till EU och häromdagen sade justitieminister Łukasz Piębiak till SVT att regeringen inte backar en tum från sina reformer.

Även när det gäller flyktingfrågan behöver tonläget trappas ner, anser Merkel som inte är pigg på sanktioner mot länder som vägrar ta emot asylsökande.

Morawiecki sade på presskonferensen efteråt att han förklarat för Merkel att Polen faktiskt tar emot flyktingar om än från andra regioner – här brukar regeringen avse den runt en miljon ukrainska gästarbetare som många i EU inte uppfattar som asylsökande.

Den tysk-ryska gasledningen Nord Stream 2 var också på tapeten – Polen motsätter sig starkt en utbyggnad, som man anser gynnar Tyskland och Ryssland på bekostnad av länderna i Öst- och Centraleuropa. Moskva har ju en benägenhet att använda gasleveranser som politiskt påtryckningsmedel.

Mordförsöket på den förra ryska spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia avhandlades också och Polen har uttryckt sitt stora stöd till Storbritannien, som pekar ut Ryssland som ansvarigt.

Merkel själv betonade vikten av att odla goda grannförbindelser och sade att Polen är särskilt viktigt för henne.

Vi vill visa att vi kan tala med varandra även om vi har olika åsikter och även om samtalen inte alltid är enkla, sade Merkel. Som grannar är vi besläktade med varandra, vi vill utveckla våra relationer och verkligen gå vidare.

Merkel som själv är uppvuxen i dåvarande Östtyskland har en viss förståelse för hur man reagerar i de forna satellitstaterna, och nu vill hon dämpa de inflammerade relationerna inför det fortsatta samarbetet i EU.

I slutet av förra veckan var den nya tyska utrikesministern Heiko Maas på snabbvisit i Warszawa och talade då om Polen och Tyskland som ”obotliga grannar och vänner”. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 19 mars 18)

Morawiecki: Ungern är mycket värre än vi!

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

I Polen är vi väldigt långt ifrån brott mot rättsstatsprincipen. När jag jämför situationen i Polen som har mycket lite korruption och en blomstrande demokrati, med läget för våra vänner i Bulgarien, Rumänien och Tjeckien, där det överallt förekommer korruption, eller med Ungern, så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det ska premiärminister Mateusz Morawiecki ha sagt i en intervju med den tyska nyhetssajten n-tv.de för ett par veckor sedan. Han talade också om IPN-lagen och den delen av intervjun är den enda som nått polska medier, skriver nyhetssajten onet.pl.

Reportern tog upp Polens konflikt med EU med anledning av ändringarna i det polska domstolsväsendet, som EU menar strider mot rättsstatsprincipen. Morawiecki svarade med att konflikten beror på att det finns många missförstånd mellan Polen och EU. Därefter talade han om den stora korruptionen i Ungern, Tjeckien (båda medlemmar i tillsammans med Polen i Visegradgruppen), Rumänien och Bulgarien.

Det är förmodligen första gången någon ur den polska regeringen uttalat sig så negativt om Ungern och det är förvånande med tanke på att Ungern lovat att inlägga sitt veto om EU med hänvisning till Artikel 7 i Lissabonfördraget bedömer att Polen ska berövas sin rösträtt i unionen för brott mot rättsstatsprincipen, skriver onet.pl.

Joanna Kopcińska, som är regeringens presschef, svarade med att skicka över uppgifter om korruptionen i de berörda länderna med hänvisning till Transparency Internationals statistik.

Siffrorna visar att Polen har mindre problem med korruption än Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Ungern och Bulgarien – precis som premiärminister Morawiecki sade, skrev hon.

Däremot kommenterade hon inte det faktum att Morawiecki offentligt uttalade sig om Polens främsta allierade på ett sådant sätt. (onet.pl 15 mars 18)

Irländsk domstol betvivlar rättssäkerheten i Polen

Aileen Donnelly, domare i Irlands Högsta domstol.
Skärmdump från Irish Times.

Polen har begärt en irländsk man utlämnad för narkotikasmuggling, och fått nej från Irlands Högsta domstol.

Jag vill först ha ett förhandsavgörande från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger domaren Aileen Donnelly, som anser att rättssäkerheten i Polen är diskutabel eftersom regeringen avsiktligt gjort slut på domstolsväsendets oberoende.

Högsta domstolen i Irland har för närvarande 50 fall där Polen begärt utlämning, och efter Donnellys beslut är det troligt att man väntar med att fälla utslag till Europadomstolen har sagt sitt.

Utslaget har väckt bestörtning i Polen, och i de många medier passar man på att berätta att domaren är lesbisk.

Detta borde inte komma som en överraskning, säger Gavin Barrett, professor i EU-rätt i Dublin, PiS angrepp på rättsstatsprincipen skapar ett problem som är värre än Brexit för EU. För de flesta EU-stater är det otänkbart att ha nära förbindelse med stater som gradvis förvandlar sig till auktoritära regimer.

I den polska regeringen har man en annan inställning.

Domslutet i Irland grundar sig inte på oro över rättsstatsprincipen i Polen, säger vice justitieminister Patryk Jaki till TVN. EU har i åratal hållit på och talat om för Polen vad vi ska göra, man har behandlat Polen som ett andra klassens land.

Nedläggningen av varven, flyktingmottagandet och synen på Polens roll under andra världskriget är exempel på det, menar Jaki. EU gav order och normalt var det inga problem.

Polen har helt enkelt börjat slåss för sina egna intressen. EU och den globala eliten står inte ut med att Polen har slutat lyda order, säger han. (Irishtimes.com, Notes from Poland, DoRzeczy.pl mars 18)

Polsk Vitbok ska förklara domstolsreformerna för EU

Premiärminister Mateusz Morawiecki överlämnade på torsdagen en Vitbok till EU med förklaring till domstolsreformerna. Foto: KPRM.

Premiärminister Mateusz Morawiecki träffade på torsdagen EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och vice ordföranden Frans Timmermans, som har ansvaret för bland annat rättsstatsprincipen i unionen. Morawiecki överlämnade då regeringens Vitbok om den polska domstolsreformen för vidarebefordran till övriga medlemsländer.

Warszawa förväntar sig att EU-kommissionen gör en noggrann analys av detta dokument som förklarar den polska regeringens skäl till de omdiskuterade förändringarna, sade Morawiecki.

I Vitboken finns en omfattande dokumentation om varför det polska rättssystemet behöver reformeras, den behövs eftersom det finns så många slumpmässigt utvalda och fragmentariska uppgifter i svang, som inte ger en fullständig bild av varför förändringarna är nödvändiga, sade premiärministern.

Vitboken är, enligt tidigare uttalande, avsedd att ge en juridiskt sund och grundlig analys av hur regeringen i Warszawa ställer sig till alla EUs rekommendationer och reservationer.

Enligt regeringschefens kansli klarläggs i Vitboken att det inte finns någon risk för att Högsta domstolen i Polen utsätts för politisk påverkan och att diskussionerna om Konstitutionsdomstolen är över.

I slutet av förra året beslöt EU-kommissionen att utlösa artikel 7 i Lissabonfördraget, och regeringen fick då tre månader på sig att uppfylla kommissionens rekommendationer vad gäller rättssäkerheten i Polen.

Det gäller fortfarande, sade EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas på torsdagen. Schinas tycks alltså inte anse att Vitboken skulle innehålla något som påverkar EUs inställning till domstolsreformerna i Polen.

Och premiärminister Mateusz Morawiecki tycks fortsätta i samma hjulspår som den tidigare regeringen utan någon förståelse för EUs oro för rättssäkerheten i Polen. (Polskie Radio och wB 8 mars 18)

Sök i webb-Bulletinen