Visegradländernas ledare i oktober 2017 tillsammans medEU-ordföranden Jean Claude Juncker (i mitten). Tjeckiens förre premiärminister Bohuslav Sobotka, Ungerns Viktor Orban,  Slovakiens Robert Fico och Polens premiärminister Beata Szydło. Foto: KPRM, flickr.

I flyktingfrågan svetsades de fyra Visegradländerna, V4-gruppen, samman i sitt ställningstagande mot EUs flyktingkvoter, men det finns också tendenser till splittring. En aktuell fråga där V4-länderna kommit till helt olika ståndpunkt är EUs utstationeringsdirektiv som går ut på att arbetskraft som tillfälligt arbetar i ett annat medlemsland ska ha samma lön som den inhemska arbetskraften.

Frankrikes president Emmanuel Macron, som ansåg att de gamla reglerna gjorde det för lätt för arbetsgivarna att strunta i de sociala avgifterna – som betalas i hemlandet, drev på för att få fram direktivet. Länderna i Centraleuropa såg hans agerande som ett försök att införa hinder på den gemensamma marknaden, och Macron reste runt i Europa för att vinna gehör för sina åsikter. Han hoppade medvetet över Warszawa och Budapest, men besökte Prag och Bratislava, som också röstade för direktivet.

Enigheten inom Visegradgruppen är viktig för Centraleuropa – inför EUs toppmöten träffas de och arbetar ihop sig till en gemensam ståndpunkt. Men när det gäller en så viktig fråga som ökat samarbete och integration inom EU är medlemsländerna inte eniga, och Polen ser en risk att hamna i bakvattnet om andra länder går före. Slovakien, som ingår i eurosamarbetet, vill i händelse av två spår följa med EUs kärnländer på den snabbare vägen, och enligt en tjeckisk regeringstjänsteman är Tjeckiens nya premiärminister Andrej Babis intresserad av Visegrad utan vill hålla sin egen kurs.

Ungern och Polen är de två länder i Visegrad och EU som håller hårdast på nationalstaternas egenbestämmande och motsätter sig en snabb ökad integration. Men även Jarosław Kaczyński, Polens egentlige makthavare, och den ungerske premiärministern Viktor Orbán, har delade meningar i vissa frågor. När Donald Tusk skulle väljas om för ytterligare en period som ordförande i Europeiska rådet höll Polen emot på alla sätt och nominerade en av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) EU-parlamentariker. Tusk vann valet med 27 röster mot 1, och Orbán motiverade Ungerns ja-röst med att Tusk gjort mycket för att föra fram Centraleuropas synpunkter i EU.

Orbáns goda relationer med Rysslands president Vladimir Putin är i sin tur ingenting som Kaczyński kommer att ställa upp på – för PiS är och förblir Ryssland en av landets arvfiender. (politico och wB 31 okt 17)

Utirkesminister Witold Waszczykowski.
Foto: Utrikesdepartementet.

EUs utrikeschef Federica Mogherini kom på tisdagen till Warszawa på begäran av utrikesministrarna i Visegradgruppen – Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien – för att diskutera de utmaningar som EU står inför och som Visegradländerna anser kan lösas med en snabb utvidgning av EU.

Vi stödjer de sex västliga balkanländerna Montenegros, Serbiens, Makedoniens, Albaniens, Bosniens och Herzegovinas och Kosovos förhoppningar om att ansluta sig till EU, sade utrikesministrarna.

Deras integrering i EU bidrar till hela kontinentens säkerhet och utveckling, sade utrikesminister Witold Waszczykowski på en presskonferens efter mötet. Det är därför vi delar erfarenheterna från vår egen politiska transformation och vårt inträde i både Nato och EU med länderna på västra Balkan.

EU-kommissionens ordförande har sagt att det inte blir någon ytterligare utvidgning under de närmaste fem åren, sade den ungerske utrikesministern Péter Szijjártó. Vi anser tvärtemot att EU bör utvidgas omedelbart, det är det bästa verktyget att göra EU starkt igen.

Att Visegradländerna just nu vill ha in sex fattiga och delvis svårt korrumperade länder från Balkan hänger nog samman med att de har gemensamma åsikter i till exempel flyktingfrågan. I sitt missnöje med att EU har synpunkter på demokratin och rättsäkerheten i Polen har regeringen i Warszawa flera gånger talat om vikten av att reformera EU. Sex nya medlemsländer från de forna öststaterna skulle onekligen ändra balansen i unionen.

Nu är det väl inte troligt att förslaget står särskilt högt upp på EUs agenda. Flyktingfrågan, avtalet med Turkiet, Brexit och Ukraina och relationerna med USAs nye president Donald Trump har större aktualitet. (Polskie Radio och wB 29 nov 16)

Tysklands kansler Angela Merkel.
Foto: wikipedia.

På fredagen samlades ledarna för Visegradländerna i Warszawa för ett möte med Tysklands kansler Angela Merkel. Samtalet gällde EUs framtid efter Brexit, och Merkel reser nu runt och lyssnar av vad de olika regeringarna har för åsikter inför ett informellt toppmöte i Bratislava i september. Premiärminister Beata Szydło och Merkel träffades också på tu man hand.

Vi måste dra lärdomar av det som hände i Storbritannien, sade Szydło efter mötet. EU måste dra konsekvenserna av Brexit, och fundera på hur unionen ska bli starkare i framtiden.

Polen vill stärka den inre marknaden, och motsätter sig protektionistiska åtgärder, sade Szydło. Migrationskrisen måste lösas genom att vi ökar det humanitära biståndet, vi behöver en seriös diskussion om säkerhetsfrågor och terrorism. Polen vill öka utgifterna för att stärka gränserna, utvecklingsstöd och humanitärt samarbete på områden som drabbas av terrorism. Och hela tiden är det viktigt att stärka skyddet av EUs yttre gränser, upprätthålla integriteten i Schengen och skapa en europeisk gränsvakt.

Szydło ser ingen risk att även andra länder ska vilja lämna EU, men menar att medborgarna måste återfå känslan av att EU är för dem.

Kansler Merkel påpekade att det enligt Lissabonfördraget går att göra mer ifråga om säkerhet och försvar.

Säkerhetsfrågorna kommer att vara avgörande på mötet i Bratislava, sade den tyska kanslern. Det är viktigt att vi träffas och diskuterar de här frågorna grundligt, folk accepterar bara EU om det ger dem välstånd. Vi måste vara ledande på det tekniska området, vi måste erbjuda välbetalda jobb – här finns mycket att göra.

Ungerns premiärminister Viktor Orban föreslog en gemensam europeisk armé, för Slovakien är migrationen och säkerheten viktigast, sade premiärminister Robert Fico, och Sloveniens Bohuslav Sobotka betonade vikten av att återvinna befolkningens förtroende för integrationsprocessen. (TVN 26 aug 16)

Premiärminister Beata Szydło.
Foto Claude Truong-Ngoc, wikipedia.

Polen räknar med ett närmare ekonomiskt och politiskt samarbete med Ungern. Det sade premiärminister Beata Szydło på en presskonferens tillsammans med den ungerske regeringschefen Viktor Orbán efter ett möte i Budapest. Mötet är en del av Polens europeiska offensiv.

Det är viktigt att vår region, Centraleuropa, utvecklas till en betydelsefull aktör på den internationella arenan och inom EU, sade Szydło. Visegradgruppen bör visa en enad front vad gäller till exempel Brexit, Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Vi har svårt att acceptera en bantad välfärd för migranterna, och ytterligare förändringar kommer vi inte att acceptera. Också i flyktingfrågan ska vi ha en gemensam hållning.

Även Schengenområdet och energisäkerheten diskuterades.

Den gemensamma inställningen till de frågor som tas upp på EUs toppmöte den 18-19 februari fastställs i nästa vecka på ett gemensamt möte med de fyra medlemsländerna Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien.

Utrikesminister Witold Waszczykowski har tidigare sagt att Polen ska prioritera samarbetet med de övriga Visegradländerna. Med en gemensam befolkning på 65 miljoner invånare har gruppen lika många invånare som Storbritannien eller Frankrike, och ett inte obetydligt inflytande i EU. (TVP och wB 8 feb 16)

Ungern stöder Polens förslag om en alleuropeisk energiunion. Det sade landets premiärminister Viktor Orban, på besök i Warszawa på måndagen. Förslaget kommer att tas upp på nästa möte med Visegradsgruppen.

Varje förslag som kan hjälpa oss att komma ifrån energimonopolet kan räkna med stöd från Budapest, sade Orban.

Premiärminister Donald Tusk lyfte frågan om en europeisk energiunion i slutet av mars. Förslaget går ut på att Europa ska göra gemensamma inköp av energi från olika håll i världen. EU ska hjälpa till med finansieringen av de ledningar och lagringsställen som behövs i de olika länderna.

Men min plan är inte anti-rysk, sade Tusk, som brukar tala om att Moskva bedriver utpressning mot länder som köper gas från Ryssland. Avsikten är att ingen leverantör ska kunna ha energimonopol.

Kort innan Ukrainakrisen bröt ut undertecknade regeringen i Budapest avtal med det statliga ryska företaget Rosatom om utbyggnad av det ungerska kärnkraftverket i Pak.

Vi har inga invändningar mot det, sade Tusk. Vår hållning är neutral. Det är inte så bra i dagens läge, men vi samarbetar också med Ryssland när det gäller energi.

Polen arbetar sedan flera år målmedvetet för att diversifiera sina energikällor för att inte fortsätta vara beroende av Ryssland. Man satsar på utvinning av skiffergas, importerar flytande naturgas och har framskridna planer på att bygga ett kärnkraftverk, som ska kunna tas i bruk 2024.

Visegradgruppen, som består av Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien, bildades 1991 i avsikt att harmonisera ländernas ansträngningar att integreras i EU. Fem år senare beslöt man att fortsätta sitt samarbete som medlemmar i EU och Nato. (Polskie Radio 5 maj 14)

Polen kommer att bli ett av de länder som först undertecknar det nya EU-fördraget.

Det sade premiärminister Donald Tusk på ett möte med Visegradgruppen – Tjeckiens, Slovakiens och Ungerns regeringsledare – i Ostrava på måndagen.

Däremot håller regeringen fast vid att tillsammans med Storbritannien avstå från att underteckna avtalet om de Europeiska mänskliga rättigheterna, eftersom oppositionen annars fäller hela fördraget i omröstningen i sejmen.

Visegradgruppen bildades 1991 i avsikt att harmonisera ländernas ansträngningar att integreras i EU. Fem år senare beslöt man att fortsätta sitt samarbete som medlemmar i EU och Nato. (Polskie Radio 10 dec 07)