För att lindra effekterna av migrationskrisen i Europa drar Europeiska investeringsbanken nu igång ett projekt som ska hjälpa flyktingar att integreras där de är. Ett av de länder som bidrar ekonomiskt är Polen, som lovar 50 miljoner euro (drygt en halv miljard svenska kronor), rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Pengarna ska dels hjälpa flyktingar att integreras, dels ska länder som Algeriet, Egypten, Libanon, Tunisien, Syrien, Albanien och Serbien få ekonomiska bistånd för att kunna hantera situationer som den syriska flyktingkrisen utan att knäcka den egna ekonomin.

Warszawa är hittills den största bidragsgivaren, och utrikesdepartementet har lovat att fortsätta att ge stöd på andra områden, till exempel genom att bidra till att skydda EUs yttre gränser och genom att stärka sitt humanitära engagemang för flyktingarna där de befinner sig.

Polen har ju vägrat ta emot asylsökande enligt den kvotprincip som EU, inklusive Polen, fastställde 2015. Regeringen menar att risken för terrorism ökar om det kommer in människor från Mellanöstern och Nordafrika i landet. Däremot stöttar man gärna med pengar till flyktingar i framför allt Italien och Grekland, dit många flyktingar sökt sig och nu vistas i enorma läger.

(Polskie Radio och wB 20 sept 17)

Utrikesminisetr Witold Waszczykowski.
Foto: D Piasecki, flickr

Under de första sex månaderna har 750 000 ukrainare fått uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Polen. Förra året utfärdade vi 1,2 miljoner visum till ukrainare, och därmed har flera miljarder euro överförts till ukrainska familjer och företag från Polen. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski som svar på den tyske SPD-politikern Martin Schulz kritik mot att Polen inte tar emot sin del av de flyktingar som kommit till Europa.

Så vi hjälper visst invandrare, säger Waszczykowski, som ber Schulz att inte komma med falska uppgifter om Polen i den tyska valdebatten.

Ukrainarna fick i juni rätt att komma till EU utan visum, vilket medfört att många fler än vanligt rest västerut för att söka arbete, bland annat i Polen. Men de som kommer till Polen för att arbeta lättar inte på trycket i de stora flyktinglägren i Italien och Grekland, och utrikesministern väljer att tala om något annat än de flyktingkvoter som EU enats om. Polen accepterade under den förra regeringen att ta emot några tusen asylsökande från flyktinglägren norr om Medelhavet, ett åtagande som regeringen Szydło nu säger blankt nej till. (natemat.pl och wB 4 sept 17)

Antalet utlänningar som söker uppehållstillstånd i Polen ökar. Under första halvåret 2017 inkom 89 000 ansökningar, vilket är 42 % fler än under samma period 2016 och 87 % fler än 2015.

I de allra flesta fall handlar det om ukrainare som vill ha tillfälligt uppehållstillstånd, säger Jakub Dudziak på Utlänningskontoret till nätportalen Wirtualna Polska. Bara 11 % vill ha permanent uppehållstillstånd. 5 000 är EU-medborgare.

Efter ukrainarna är det främst vitryssar som kommer, även de söker huvudsakligen tillfälliga uppehållstillstånd. Därnäst indier, kineser och vietnameser

62 000 har fått uppehållstillstånd, 6 700 har fått avslag, 3 000 ansökningar har bordlagts.

Just nu har 300 000 utlänningar tillstånd att stanna i Polen, säger Dudziak.

3 000 har begärt asyl, vilket är en minskning med 60 % sedan förra året. De flesta av dem kommer från Ryssland, Ukraina, Tadzjikistan med flera länder från det forna Sovjetunionen. 1300 har fått avslag, 1600 ansökningar har bordlagts. (wp.pl 17 juli 17)

Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen. Foto: PO, FB.

Polen bör uppfylla sina åtaganden om att ta emot asylsökande. Det säger Grzegorz Schetyna, ordförande i Medborgarplattformen (PO) som satt i regeringsställning när EU i september 2015 beslöt att fördela 100 000 flyktingar från lägren i Italien och Grekland via ett kvotsystem.

Polen åtog sig då att ta emot sammanlagt 10 000 asylsökande under ett par år. I oktober samma månad förlorade Medborgarplattformen makten till EU-skeptiska Lag och Rättvisa (PiS), som direkt sade nej till flyktingar.

På tisdagen satte EUs migrationskommissionär upp juni månad som gräns för medlemsländer som tagit emot inga eller få asylsökande.

Premiärminister Beata Szydło var snabbt ute och förklarade att fristen inte gäller Polen som inte accepterar systemet med flyktingkvoter. (onet.pl 17 maj 17)

Inrikesminister Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Om Polen tvingas ta emot flyktingar så vore det värre än eventuella sanktioner från EU. Det säger finansminister Mateusz Morawiecki på onsdagen.

Kom ihåg vad som hänt i Västeuropa, kom ihåg terrorattackerna som tyvärr i princip är ett faktum i de större länderna i EU, sade Błaszczak. Kom ihåg att det började med några relativt få muslimska

På tisdagen, sedan EUs migrationskommissionär Dimitris Avramopolous, påpekat att de länder som fortfarande inte tagit emot några asylsökande ur den grupp som EU åtagit sig att fördela bland medlemsländerna nu måste börja agera.

I juni går tidsfristen ut, sade han.

Premiärminister Beata Szydło svarade med att det faktiskt inte finns någon överenskommelse om att flyktingarna ska fördelas enligt det som kallas EUs kvotsystem, och att Polen inte kommer att acceptera några flyktingar.

Hon hävdade också att Polens tuffa attityd i sammanhanget spritt sig bland medlemsländerna.

I september beslöt EU-länderna att gemensamt fördela 100 000 av de flyktingar som tagit sig till Italien och Grekland, och Polens dåvarande regeringschef, Ewa Kopacz från Medborgarplattformen (PO) accepterade sammanlagt 10 000 asylsökande. I oktober samma år röstades regeringen bort och de mer EU- och flyktingkritiska Lag och Rättvisa (PiS) tog över. Sedan dess har PiS gjort motstånd genom att hänvisa till ukrainska säsongsarbetare och krävt att få granska dem som kan bli aktuella för att kunna sortera bort eventuella turister och ekonomiska flyktingar. (Polskie Radio 17 maj 17)

Premiärminister Beata Szydło. Foto: Facebook.

I juni går tidsfristen ut och medlemsstaterna måste börja ta emot asylsökande från Italien och Grekland, så som EU fattade beslut om för två år sedan. Det säger migrationskommissionären Dimitris Avramopolous.

Annars måste vi inleda ett överträdelseförfarande för att inte förstöra EUs trovärdighet. Alla måste ta sitt ansvar.

De länder som inte accepterat flyktingar är i första hand Polen, Ungern och Österrike men i viss mån också Tjeckien, men även i andra länder går det trögt. Hittills har bara 18 400 asylsökande flyttat vidare till sina mottagarländer.

Den polska regeringen har inte tagit emot någon enda flykting från EUs kvotsystem. Enligt premiärminister Beata Szydło finns det ingen överenskommelse om flyktingkvoter i EU.

Och tack vare vår tuffa attityd memot flyktingar blir en kritisk inställning till flyktingkvoter allt vanligare i Europa, sade Szydło på en presskonferens i Warszawa.

I september 2015 enades EU-länderna om att varje medlemsland skulle ta emot en viss kvot av flyktingar från de överfulla lägren i Italien och Grekland. Då styrde ännu det nuvarande oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) landet, och dåvarande premiärministern Ewa Kopacz accepterade efter påtryckningar från Europeiska rådets ordförande Donald Tusk att Polen skulle ta mot cirka 7 000 asylsökande.

Men vid parlamentsvalet i oktober övertog PiS regeringsmakten, och PiS har hela tiden bestämt motsatt sig kvoter, hänvisat till ukrainska säsongsarbetare, krävt att få granska dem som kan bli aktuella för att kunna sortera bort eventuella turister och ekonomiska flyktingar. (EUobserver, Polskie Radio och wB 16 maj 17)

Inrikesminister Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vidhåller sitt motstånd mot att ta emot flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika, och inrikesminister Mariusz Błaszczak föreslår nu bevakade uppsamlingsläger inhägnade med taggtråd för asylsökande som kommer till landet.

Det är en nödlösning ifall om det kommer utlänningar en masse, kan ju upplopp som i Calais eller Dunkerque, säger ministern. Idag kan vi bara isolera främlingar om vi inte kan fastställa deras identitet, men med den nya förordningen kan alla som söker asyl i Polen samlas upp i lägren, även barnfamiljer.

Så länge landet regeras av PiS (Lag och Rättvisa) kan vi vara säkra på att det som hänt i Västeuropa inte inträffar här, säger Błaszczak. För oss är säkerheten prioriterad. Den förra regeringen gick med på att ta emot tusentals flyktingar, det var att sträva efter att få en kris. Men vi kommer inte att använda samma multikulturella politik som man gjort i Västeuropa – skörden av den har blivit blodiga terrorattacker.

Vi ser också hur Ungern drabbades hösten 2015 då det blev regelbundna sammandrabbningar mellan flyktingarna och den ungerska polisen, säger inrikesministern. Om en sådan situation skulle uppstå vill vi vara förberedda med läger, och de som begår brott får stanna där tills de blir utvisade. Sådana containerläger finns både i Frankrike och Tyskland.

Polens östgräns är EUs östgräns, särskilt gränsen till Vitryssland är känslig, där försökte man förra sommaren öppna en ny transitväg från Asien till Europa. Men den polska gränspolisen klarar trycket när vi förstärker vårt lands gränser, säger inrikesministern.

Han påpekar också att Lag och Rättvisa nu åter öppnar polisstationer som den förra regeringen lagt ner. (Polskie Radio, natemat.pl, TVN 14/18 april 17)

Urząd ds. Cudzoziemców, Utlänningskontorets logga.

Uppgifterna om att Polen skulle ha tagit emot en miljon flyktingar från Ukraina är felaktiga, uppger TVN. Resten är invandrare som kommit till Polen för att arbeta och som det polska näringslivet drar nytta av.

När kriget i Donbass bröt ut 2014 flydde många ukrainare till Polen och hoppades få skydd där.

Men siffrorna är felaktiga oavsett hur man definierar ordet flykting, säger Rafał Kostrzyński på UNHCR, FNs flyktingorgan.

Uppgifterna kommer inte från oss, säger Jakub Dudziak från Utlänningskontoret. I början av 2014 kom det in över sex tusen ansökningar om flyktingstatus och 183 beviljades så småningom asyl.

De flesta ukrainare i Polen är sådana som arbetar här, säger Piotr Bystrianin, ordförande i Stiftelsen Räddning. De får inga bidrag, de betalar skatt och är en ekonomisk tillgång för landet. Det finns också en del studenter, men de får ingenting gratis, de får betala för allt. (TVN 8 april 17)

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Polen kommer inte att acceptera EUs system för fördelning av asylsökande. Det säger högskoleminister Jarosław Gowin, som är en av flera vice premiärministrar i Beata Szydłos regering. Migrationskommissionären Avramopoulos har inte märkt att den polska regeringen har ändrat sig.

Dimitris Avramopoulos, EUs kommissionär i migrationsfrågor, sade vid ett besök i Warszawa i förra veckan att medlemsländerna är skyldiga att fullgöra sina åtaganden – annars kommer EU-kommissionen att vidta åtgärder.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har ända sedan maktskiftet hösten 2015 sagt nej till att ta emot flyktingar som accepterats av den förra regeringen.

Av de 100 000 flyktingar som skulle omfördelas från lägren i Grekland och Italien har emellertid bara 14 000 hittills tagits emot i något EU-land. Polen, som tilldelats 6 200 asylsökande har inte tagit emot någon alls. Inte heller Österrike eller Ungern har tagit emot sin kvot. (Polskie Radio 28 mars 16)

Dennis MacShane, f.d. EU-minister i Storbritannien.
Foro: wikipedia.

Mycket ofta får jag höra i Europa att vi inte ska koppla ihop migrationspolitiken med terrorism, men det är ju omöjligt att inte göra det. Det sade premiärminister Beata Szydło efter terrorattentatet i London i veckan. Uttalandet har mötts av upprördhet och Storbritanniens förre EU-minister Denis MacShane svarar i ett brev som publiceras i tidningen Rzeczpospolita.

Hennes uttalande är inte ett uttryck för solidaritet, sorg och stöd, skriver MacShane. Nej, budskapet från Polen är att EUs invandringspolitik är orsaken till dessa fruktansvärda händelser. Ms Szydło har fel i varje avseende. Terroristen var född och uppvuxen i Storbritannien och är lika brittisk som Theresa May eller David Beckham. Han var inte invandrare.

När nationalistiska och populistiska demagoger i Storbritannien talar om invandrare föregås det ordet oftast av adjektivet ”polsk”. De flesta analytiker är eniga om att folkomröstningen i juni 2016 (som ledde till Brexit) i stor utsträckning orsakades av massinvandringen av polska medborgare.

Så när Ms Szydło fördömer EUs migrationspolitik tror många (om än inte de flesta) britter troligen att premiärministern från Warszawa talar om miljoner polackers rätt att komma till Storbritannien med tillträde till brittiska skolor, brittisk sjukvård och brittiska sociala förmåner. … trots att de inte betalat sociala avgifter och ibland inte ens skatt. Huvudkravet från nationalistiska EU-skeptiker i Storbritannien är att minska, stoppa och till och med vända flödet av polska och andra europeiska invandrare.

Den senaste flyktingkrisen har föga att göra med modern terrorism. De tragiska dödsfallen i London (den här veckan) är ingenting mot de 3 000 brittiska män, kvinnor och barn som under 25 år mördats av katolska nationalister från IRA efter 1968. De flesta av dessa mördare var av brittisk eller irländsk nationalitet. Men Storbritannien har alltid tillåtit ett fritt flöde av irländska medborgare till Storbritannien även när terroristkampanjen kulminerade, skriver MacShane. (Rzeczpospolita 23 mars 17)

Fullmäktige i Wrocław beslöt på onsdagen att avsätta en miljon złoty (drygt 2,36 miljoner svenska kronor) till polska hjälporganisationer som arbetar med att hjälpa krigets offer i Syrien på plats.

Initiativet kom från regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ledamöter i fullmäktige, som lämnat in ett förslag till borgmästaren Rafał Dutkiewicz.

Biståndet ska delas ut på plats, inte bara i Syrien utan också i andra länder, sade den lokala PiS-gruppens ledare Marcin Krzyzanowski. Pengarna tas från den särskilda reserven i budgeten.

Vi anser att den syriska tragedin inte ska användas i politiska syften, sade Krzyzanowski.

I december förra året skickade Wrocław 100 000 złoty (236 000 kronor) till de polska organisationer som arbetar med humanitärt bistånd till krigets offer. (TVP 8 feb 17)

Kuststaden Sopot ville ta emot tio små syriska barn från Aleppo vars föräldrar dött i kriget. Redan före jul skickade man en förfrågan till premiärministern Beata Szydło. Svaret blev negativt. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill inte ta emot de föräldralösa barnen. Man åberopar sig på problem med att fastställa barnens identitet samt på den risk för terrorism som de små barnen skulle utgöra. Inrikesdepartementet hänvisar dessutom till de erfarenheter som Italien och Grekland har i samband med ”omplaceringen av migranter”; erfarenheter som ”bekräftar tesen” om den påstådda risken. Men faktum är att ingen terrorattack har skett i samband med denna ”omplacering”.

Sopots borgmästare, Jacek Karnowski ger inte upp. Nu vill han ta emot och hjälpa fem barn som behöver läkarvård. Då behövs det bara tillfälligt uppehållstillstånd.

Frågan kvarstår dock hur ett land vars makthavare är så utpräglat och demonstrativt katolska kan vägra att hjälpa små barn i nöd. Frågan kvarstår var kyrkans män är när det är dags att älska sin näste, vara barmhärtig och bringa kärlek och hjälp. Frågan är varför man inte minns när polacker i många omgångar behövde och faktiskt fick hjälp av främlingar. En sann kristen attityd, förvisso.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Inrikesminister Mariusz Błaszczak. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Regeringen förbereder en ändring av migrationsreglerna för att stärka gränserna och underlätta utvisning av illegala invandrare. Det säger inrikesminister Mariusz Błaszczak.

Av säkerhetsskäl ska vi försegla våra gränser, sade Błaszczak.

Asylsökande utan papper ska placeras i särskilda uppsamlingscenter i väntan på besked, som ska komma efter högst 28 dagar.

En lista över säkra länder ska upprättas för att göra det lättare att besluta om vilka som kan skickas tillbaka direkt.

Migranter som vill använda Polen som transitland för att komma till Västeuropa ska veta att de inte kommer innanför Polens gränser, sade inrikesministern. Och då försöker de inte komma hit.

Tanken är att beslutet ska träda i kraft den 1 juli. (Warsaw Voice 31 jan 17)

De första stegen i Polen heter en mobilapp som den katolska välgörenhetsorganisationen Caritas och Utlänningskontoret tagit fram inför katolska kyrkans Världsdag för migranter och flyktingar den 15 januari.

Appen, som ska hjälpa dem som kommer till Polen att anpassa sig till sin nya verklighet, finns på fyra språk, arabiska, ryska, engelska och polska. Den ger information om hur man legaliserar sin vistelse i landet, hur välfärdssystemen fungerar, vilken medicinsk hjälp de kan få och vilka rättigheter anställda har på arbetsmarknaden. (Polskie Radio 13 jan 17)

Runt 12 000 personer sökte asyl i Polen under 2016. Det är 2 % fler än året innan, uppger utrikesdepartementet.

Nästan 75 % av de asylsökande kom från Tjetjenien, 10 % från Ukraina och 7 % från Tadzjikistan. Etthundra personer har fått asyl, och 80 % av de asylsökande har rest vidare till Västeuropa. (Polskie Radio 31 dec 16)

Bilden att invandrare är potentiella terrorister är en stereotyp som bör övervinnas. Det sade Paweł Sołoch, chef för Nationella Säkerhetsbyrån (BBN), på en presskonferens på onsdagen.

Jag vill utfärda en skarp varning mot att människor automatiskt och tanklöst förbinder organiserad brottslighet eller terrorism med immigranterna, sade han. Både ansvariga politiker och institutioner måste övervinna detta.

Efter maktskiftet för drygt ett år sedan kritiserade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) den förra regeringen för att ha accepterat att ta emot 7 000 flyktingar när EU försökte fördela strömmen av asylsökande som befann sig i läger i Italien och Grekland. Efter terrorattentaten i Bryssel upprepade premiärminister Beata Szydło PiS uppfattning att Polen inte kan ta emot flyktingar.

Att en högt uppsatt säkerhetstjänsteman nu går ut och kritiserar regeringspartiet är ganska anmärkningsvärt. Sołoch var statssekreterare i inrikesfrågor när PiS 2005–2007 satt vid makten förra gången, har varit rådgivare åt säkerhetspolisen i flera år och utnämndes till chef för BBN av president Andrzej Duda för drygt ett år sedan. Det finns statstjänstemän som fått sparken för mindre. (Polskie Radio och wB 7 dec 16)

Av de 32 europeiska länder som enats om att mellan sig fördela 120 000 flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern har elva inte tagit emot en enda. Bland dem återfinns Polen, Storbritannien, Österrike, Danmark och Norge.

Enligt EASO, EUs stödkontor för asylfrågor, skulle Polen ta emot 6 500 flyktingar med början i mars. Men det visade sig omöjligt att matcha flyktingar som ville till Polen med de krav som regeringen ställer på dem som ska få komma.

Som det ser ut nu kommer det inga flyktingar under den närmaste tiden, säger Jakub Dudziak på EASO till tidningen Rzeczpospolita.

Polen har satt upp höga trösklar för invandrare – varje asylsökande genomgår en noggrann utfrågning. Man ska kunna bevisa att man är förföljd i hemlandet, och man bör vara katolik för att kunna integreras snabbare. Man ska också ha en uttalad önskan att komma just till Polen.

Enligt uppgifter från Utlänningsbyrån väntar drygt 4 000 personer på sina asylbeslut, de flesta av dem är ukrainare, tjetjener och tadzjiker, säger Dudziak.

Trots att få får stanna i Polen är kostnaderna för dem som väntar stora och uppgår till 50 miljoner złoty (120 miljoner svenska kronor), skriver Rzeczpospolita.

Det finns också många som försöker ta sig illegalt in i landet, främst från Ukraina.

Enligt Utlänningsbyrån betraktas Polen av många som ett transitland. Nästan 900 flyktingar som sökte asyl vid den polska gränsen förra året ville vidare till andra EU-länder, främst Tyskland och Frankrike. (Rzeczpospolita 11 aug 16)

Premiärminister Beata Szydło. Foto: wikipedia.

Om den Helige Fadern säger att vi ska acceptera flyktingar, så ger det oss ett tillfälle att välja vilken väg detta parti ska ta. Polen kan både erbjuda hjälp i och samtidigt ge flyktingstatus till ukrainska flyktingar. Det sade premiärminister Beata Szydło efter sitt samtal med påve Franciskus I under Världsungdomsdagarna, rapporterar den statliga radiokanalen Polskie Radio.

De som kritiserar Polen för att inte ta emot asylsökande säger säkert nu att påven har gett Polen en läxa, sade Szydło. Men de som vet att det finns många ukrainska medborgare som har fått skydd här, och att vi skickar humanitär hjälp till Mellanöstern, de kommer att säga att påven lär oss att fortsätta med sådan hjälp och välgörenhet. Det som är viktigt för oss är att det här talet ger oss en rad valmöjligheter.

Polen har vägrat ta emot den flyktingkvot som ingår i EUs fördelningssystem och efter attentatet i Bryssel i våras blev motståndet än hårdare. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att flyktingarna utgör ett hot mot Polens säkerhet.

Ministrarna brukar ofta tala om att Polen tagit emot upp till en miljon flyktingar från Ukraina och Ryssland, och att Polen därmed inte kan ta emot krigsflyktingar från Mellanöstern. Under en debatt i våras påpekade emellertid Ukrainas ambassadör i Polen, Andrii Deshchytsia, att siffrorna var felaktiga. Runt en halv miljon ukrainare fick förra året tillfälliga visum till Polen, 65 000 fick uppehållstillstånd och två (2) fick asyl.

De allra flesta ukrainare som befinner sig i Polen studerar eller arbetar, de betalar skatt och bidrar till den polska ekonomins utveckling, sade Deshchytsia.

Ytterligare några flyktingar från grannlandet kan naturligtvis ha fått asyl i Polen sedan dess, men att använda ukrainare som skäl till att Polen har gjort sitt i flyktingfrågan tycks inte stämma med verkligheten. (Polskie Radio och wB 31 juli 16)