Utirkesminister Witold Waszczykowski.
Foto: Utrikesdepartementet.

Utrikesminister Witold Waszczykowski besökte på måndagen Jordanien där nu 1,3 miljoner syriska flyktingar sökt skydd.

I samtalen med den jordanske utrikesministern Nasser Judeh diskuterades bilateralt samarbete, säkerheten i Mellanöstern och Polens humanitära hjälp till den stora flyktingbefolkningen.

I första hand är besöket en gest av solidaritet med jordanska myndigheter och invånare, som hyser flyktingar från länder som Syrien och Irak, sade Rafał Sobczak, talesperson för UD inför besöket.

Jordanien har tagit på sig en enorm börda genom att ge skydd till människor som flyr från krigshärjade länder, sade Waszczykowski. Det är vår skyldighet att stödja det jordanska ledarskapet och samhället i detta nobla åtagande.

Han påminde om det Centrum för specialoperationer i Amman, där tolv polacker för närvarande tjänstgör som en del i Polens engagemang i den USA-ledda koalitionen mot terrorism.

Utrikesministern träffade också flyktingar och representanter för hjälporganisationer. Han överlämnade sovsäckar, hygienartiklar och skolmateriel till de mest behövande familjerna.

Sedan 2012 har Polen avsatt nästan 12 miljoner euro (120 miljoner svenska kronor) till humanitära insatser för syriska flyktingar. Regeringen avser också att öka den summan till 34 miljoner złoty (80 miljoner svenska kronor). (Polskie Radio 26 juli 16)

Antalet polacker som anser att Polen inte ska ta emot flyktingar har minskat något sedan i april, uppger opinionsinstitutet Cbos.

Fortfarande är 55 % emot att Polen ska ta emot flyktingar överhuvudtaget. 39 % anser att de som flyr från krigshärjade länder bör få komma – åtminstone temporärt.

Bland vänsterväljare och personer som inte kan placera sig på den traditionella höger-vänsterskalan sjunker motståndet med 12 respektive 8 %.

Oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) har tidigt sagt ifrån att Polen inte vill ha flyktingar i landet. För ett par månader sedan medgav den nytillträdda premiärministern Beata Szydło emellertid att det relativa fåtal som den förra regeringen gått med på ändå skulle få komma – om polackerna själva fick välja ut dem. Villkoren är i första hand att de ska vara just krigsflyktingar och att det är Polen de vill komma till.

Efter terrorattentatet i Bryssel i mars backade PiS igen och hänvisade till landets säkerhet.

Att medlemsländer ska betala 250 000 euro per flykting om de inte tar emot den kvot de tilldelas av EUs fördelningssystem kommer vi aldrig att gå med på, säger PiS-ledaren Jaroslaw Kaczynski. (Polskie Radio och wB 25 maj 16)

Polen är inte berett att ge flyktingstatus åt människor från krigsdrabbade områden i Ukraina heller, skriver tidningen Gazeta Wyborcza. Sedan konflikten i grannlandet bröt ut har fyra fått flyktingstatus. De som har blivit utsatta för tortyr eller hotade till livet ska enligt polska myndigheter i första hand söka hjälp i andra delar av sitt hemland.

Regeringen har många gånger hävdat att Polen inte kan ta emot flyktingar från krigets Syrien eftersom det kommer så många från Ukraina. Premiärminister Beata Szydło sade i januari i EU-parlamentet att Polen tagit emot en miljon ukrainska flyktingar men enligt Ukrainas ambassadör var det bara två som fått flyktingstatus. Övriga hade fått tillfälliga visum eller uppehållstillstånd.

Enligt Gazeta Wyborcza har antalet ukrainare som fått flyktingstatus nu ökat till fyra. (Warsaw Voice och wB 24 maj 16)

Syriska flyktingar på marsch genom Slovenien i oktober 2015.
Foto: wikimedia.

Amnesty International har undersökt hur villiga invånarna i 27 länder runt om i världen är att ta emot människor som flyr undan krig eller förföljelse. Mest positiv är inställningen i Kina, Tyskland och Storbritannien, där över 80 % av de tillfrågade tycker att det egna landet ska ställa upp och ge skydd åt flyktingarna. Många är också beredda att vid behov ta emot flyktingar i sina hem.

Polen kommer på fjärde plats nerifrån med 36 %, och allra mest motvilliga är ryssarna med 18 %.

Ett tusental vuxna i varje land har besvarat frågorna, och undersökningen har gjorts mellan januari och mars i år. (Amnesty International 19 maj 16)

Polen mot invandrarna och Ned med EU var slagorden när flera hundra nationalister på söndagen marscherade genom Warszawa i protest mot att Polen ska ta emot flyktingar. Det rapporterar nyhetsbyrån IAR.

Demonstrationerna var arrangerade av högerextrema ONR (Nationalradikala lägret) och efter manifestationen mot flyktingar gick demonstranterna vidare för att delta i högtidlighållandet av offren i Smolenskkraschen 2010.

Nästa vecka ska EU besluta om en permanent mekanism för automatisk fördelning av de flyktingar som kommer till unionen. I fredags sade premiärminister Beata Szydło vid Visegradgruppens möte i Warszawa att medlemsländerna Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien, inte kommer att acceptera något permanent kvotfördelning. Visegradgruppen brukar träffas inför EUs toppmöte för att komma fram till en gemensam hållning i de frågor som ska behandlas. (Polskie Radio och wB 10 april 16)

Den nationalistiska rörelsen Ruch Narodowy demonstrerar.
Foto: wikipedia.

Polen måste vara redo att bygga en mur längs landets östra gräns för att stoppa en eventuell våg av flyktingar från Mellanöstern. När den ungersk-serbiska gränsen stängs kommer flyktingströmmen att gå genom Ukraina och Polen, säger Sylwester Chruszcz, invald i parlamentet för missnöjespartiet Kukiz’15 till nyhetsbyrån PAP.

Han tror också att det kommer att bli en etnisk massaker i Västeuropa och att Polen kommer att bli tvunget att ta emot brittiska, franska och tyska flyktingar.

Flyktingströmmen till Polen är för närvarande helt över, men enligt Chruszcz har ett (litet) antal flyktingar gripits nära gränsen mellan Ukraina och Polen.

Chruszcz tillhör Nationella Rörelsen (Ruch Narodowy) som gick i allians med Kukiz’15 före valet i oktober och sitter därför i parlamentet på ett Kukiz’15-mandat. (Polskie Radio 26 feb 16)

Under de senaste två månaderna har Makedonien flera gånger bett det polska utrikesdepartementet om hjälp med att säkra gränsen mot Grekland med tanke på den flyktingvåg som nu är på väg mot Västeuropa. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski.

Jag ska nu fråga premiärminister Beata Szydło och några andra ministrar om vi kan flytta den styrka vi har i Kosovo sedan flera år. Deras mandat bör ha gått ut nu, och vi kan säkert skicka ett hundratal poliser. Kosovo gränsar ju till Makedonien, sade Waszczykowski. (Polskie Radio 9 feb 16)

Robert Winnicki, parlamentariker för Kukiz’15 och ledare för Nationella rörelsen.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

När nationalisterna i helgen samlades till demonstration i Wrocław var det tänkt att representanter för den tyska antimuslimska Pegidarörelsen skulle medverka. Men det blev ingenting av det – de polska demonstranterna ville inte ha med tyskar i sin manifestation.

Demonstrationen möttes av en motdemonstration mot främlingsfientlighet, ledd av Adrian Zandberg en av grundarna till vänsterpartiet Tillsammans.

Även i Warszawa pågick demonstrationer för och mot invandrare från Mellanöstern.

Vi tror inte att invandrare från Mellanöstern kan assimileras i Europa, och därför utgör de ett hot, säger Robert Winnicki, som är ordförande för Nationella rörelsen och invald i parlamentet för missnöjespartiet Kukiz’15.

Kukiz’15, som har inlett en namninsamling för att driva fram en folkomröstning i invandrarfrågan, har nästan fått ihop 100 000 namn, och insamlingen fortsatte under demonstrationen.

Representanter för den antimuslimska tyska Pegidarörelsen deltog i manifestationen, som möttes av en motdemonstration av vänsteraktivister. (TVP 6 feb 16)

Förutom de 3 miljoner euro som Polen åtagit sig att avsätta till hjälp åt syriska flyktingar, kommer vi också att ge 1,5 miljoner euro i humanitärt bistånd.

Det sade premiärminister Beata Szydło på en presskonferens under sitt besök i London på torsdagen.

Tjeckien skänker 6,3 miljoner euro, Ungern och Slovakien 5 respektive 4,7 miljoner euro. (Polskie Radio 4 feb 16)

Etthundrasextio kristna syriska flyktingar fick asyl i Polen förra året, men bara trettiofem av dem är kvar.

Estera-stiftelsen, som fick dem till Polen fortsätter dock att arbeta för att Polen ska ta emot fler.

Flyktingarna kom i juli, de flesta från Syriens huvudstad Damaskus. De hade fått hjälp av Estera-stiftelsen med visum och resan, och stiftelsen hade samlat in pengar till deras uppehälle.

Men ekonomin blev snabbt ett problem för syrierna – pengarna räckte inte ens till maten, och de kände sig inhysta i små bostäder där de låg på golvet och frös.

Miriam Shaded från Estera-stiftelsen tog inte åt sig av kritiken.

De får lära sig att leva på vad de har, ansåg hon. För övrigt var det ingen som tvingade dem att komma hit.

Händelsen bidrog till polackernas ovilja att ta emot ens kristna flyktingar.

Folk tycker att det är lite förnedrande att flyktingarna uppenbarligen finner det så torftigt i Polen, sade nationalhjälten Lech Wałęsa.

Premiärminister Beata Szydło sade nyligen att Polen är berett att ta emot upp till 400 flyktingar i år som en del av vad den tidigare regeringen utlovat. (Polskie Radio och wB 26 jan 16)

Upp till 400 flyktingar kommer snart att placeras ut i Polen, och de är en del av regeringens åtaganden i flyktingfrågan. Det sade premiärminister Beata Szydło på en presskonferens på onsdagen.

EU har tagit på sig att ta emot 140 000 flyktingar och den förra regeringen accepterade att 5 000 av dem skulle komma till Polen, förutom 2 000 som beslutats om tidigare.

Det var dåliga beslut, sade Szydło, men vi respekterar våra företrädares åtaganden. Dock kommer vi bara att ta emot så många som vi har kapacitet till.

Vi vill använda oss av rätten att själv välja vilka flyktingar som ska komma hit, sade Szydło, dessutom kräver vi att de ska vilja komma till just Polen.

Polska tjänstemän befinner sig just nu i Grekland för att kontrollera så att 67 utvalda flyktingar har den bakgrund de uppger sig ha.

Till flyktingmottagandet har regeringen avsatt 10 miljoner złoty (knapp 23 miljoner svenska kronor) – vara EUs fonder kommer att återbetala en del. Ett program som ska hjälpa de asylsökande att integrera sig är också på gång.

Intresset för att ta emot flyktingar är begränsat i Polen, och ledarskapet i det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har på olika sätt antytt att det kan vara farligt när människor från andra kontinenter kommer till landet.

Än mindre entusiastiskt är det nya missnöjespartiet Kukiz’15, som i valet fick 1, 34 miljoner röster, vilket räckte till 42 platser i parlamentet. Partiledaren Paweł Kukiz föreslår nu en folkomröstning om flyktingarna.

Om jag ska ha gäster måste jag få bestämma vilka som ska få komma eftersom jag är värd på stället, sade Kukiz till nyhetsbyrån PAP. (Polskie Radio och wB 13 dec 16)

Polen kan bli tvunget att ta emot 1 800 flyktingar mer än man tidigare accepterat. Det handlar om att lätta på trycket i Sverige, som kämpar med att ta hand om alla flyktingar som kommit, skriver tidningen Rzeczpospolita.

Det skulle innebära att Polen får räkna med 8 000 flyktingar fram till 2017, vilket är mer än den förra regeringen åtog sig som sin del av EUs system för fördelning av flyktingar.

Men regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som kom till makten efter parlamentsvalet den 25 oktober tycker att redan det antal flyktingar som regeringen Kopacz godkände är för stort.

Många har kritiserat Polen för dess bristande vilja att hjälpa de asylsökande som nu strömmar upp genom Europa – bland dem EU-parlamentets ordförande Martin Schulz – men alla propåer har mötts med missnöje i Warszawa. (Polskie Radio och wB 8 dec 15)

En hotellägare i Olecko ville göra om sitt hotell till asylboende för flyktingar från Mellanöstern.

Men myndigheterna sade nej med motiveringen att de inte fått information innan hotellägaren sökte anslag till ombyggnad av hotellet. Lokalbefolkningen, som skrivit på listor för att slippa ta emot flyktingar i stan, hälsade beslutet med applåder.

I en undersökning från Arbetsdepartementet för några veckor sedan visade det sig att bara 66 av landets 2500 kommuner var beredda att ta emot flyktingar. Det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som nu styr landet har kritiserat företrädarnas beslut att ta emot 7 000 flyktingar från Syrien och Eritrea. (Polskie Radio 9 dec 15)

Ett hundratal personer demonstrerade på fredagen i Wroclaw mot den växande aggressionen mot invandrare, rapporterar nyhetsbyrån IAR.

Många av deltagarna var muslimer som också protesterade mot terrordåden i Paris för två veckor sedan. Avsikten med demonstrationen var också att visa att muslimerna i staden arbetar, uppfostrar sina barn och fördömer extremistvåld på samma sätt som alla andra. (Polskie Radio 27 nov 15)

Av nästan 2 500 polska kommuner har 66 förklarat sig beredda att ta emot flyktingar, skriver tidningen Rzeczpospolita. Sammanlagt uppges det finnas plats för 435 asylsökande, visar en landsomfattande undersökning som gjorts av arbetsdepartementet.

I nordvästra Polen säger man OK till 228 personer, i Kraków och kommunerna runt omkring 35. I östra Polen är det tvärstopp. I andra områden säger man OK till några få flyktingar.

Arbetsdepartementet understryker att undersökningen gjorts för att få ett underlag för framtiden – svaren är inte bindande. Siffrorna kan mycket väl förändras när de första flyktingarna kommer till Polen.

Kommunerna hänvisar till brist på bostäder, brist på information om hur det ska gå till och hur mycket pengar staten kommer att bidra med.

Den förra regeringschefen Ewa Kopacz utlovade att Polen skulle ta emot 7 000 av de flyktingar som finns i läger och som ska fördelas inom EU, men efter terrorattackerna i Paris för en dryg vecka sedan sade den nye EU-ministern Konrad Szymański att Polen först ville ha säkerhetsgarantier innan flyktingarna kommer in i landet.

Det värsta Polen kan göra är att inte vilja samarbeta inom EU i sådana frågor som är obekväma för Polen eller sådant vi inte tycker är vår sak, varnar Małgorzata Bonikowska, chef för Center för internationella relationer. (Polskie Radio 23 nov 15)

Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk.

Europeiska parlamentets ordförande Martin Schulz har i starka ordalag kritiserat Polen och Europaminister Konrad Szymańskis uttalande om att det efter Parisdåden ”inte finns politiska möjligheter att fullfölja beslutet om omplaceringen av flyktingar”.

När Polen kände sig hotat av Ryssland och krävde mer vapen, soldater och bidrag var Europa solidariskt med Polen, underströk Schulz.

När Polen ville ha mera pengar för att utveckla sitt näringsliv flöt en strid ström av pengar in till Polen. Då kan man nu inte komma och hävda att flyktingarna bara är Tysklands problem och att man inte har med det att göra, sade Schulz.

Det gjorde den nyblivna inrikesministern Mariusz Błaszczak från PiS (Lag och Rättvisa) upprörd.

Ett typiskt exempel på det tyska högmodet, sa han. Vi befinner oss i Warszawa. Warszawa förstördes av tyskarna. Femtiotusen människor i stadsdelen Wola – kvinnor och barn – mördades av den tyska statens funktionärer.

Jag tror att Martin Schulz aldrig skulle ha sagt samma sak om Israel, sade Błaszczak skarpsinnigt. Det visar vilken ställning Polen har i det internationella samfundet. Vi är underleverantörer till det tyska näringslivet. Vi konkurrerar med vår billiga arbetskraft.

Därefter refererade han till nynazistiska Pegida-rörelsens manifestationer i Dresden där man krävt kanslern Angela Merkels avgång.

Det var Merkel som först bjöd in muslimska emigranter till Tyskland och först när München blivit helt förlamat krävde hon en solidarisk fördelning av flyktingarna mellan EU-länderna, sade Błaszczak.

Błaszczaks obefintliga erfarenhet som minister kan knappast ursäkta hans uttalanden. Snarare är de ett uttryck för den märkliga blandning av mindervärdeskomplex och storhetsvansinne som en del polacker ger uttryck för. Att även offentliga personer i maktposition nu ger uttryck för detta är anmärkningsvärt. Det kommer definitivt inte att stärka Polens ställning på den internationella politiska scenen.

Nu återstår bara att hoppas på att det enbart leder till att politiker som Mariusz Błaszczak gör sig till åtlöje. Allt annat vore förödande.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Guldmedaljen för ignorans går till Polen. Det skriver Lotte Leicht, chef för europeiska Human Rights Watch. Och Henry Foy från Financial Times tillägger: Jag är förvånad över Polens reaktion. Blodet har inte hunnit torka från Paris gator.

Anledningen till reaktionerna är den nya polska regeringens ställningstagande i flyktingsfrågan. Blivande Europaministern Konrad Szymański har i nättidskriften wPolityce fastslagit att Polen efter fredagens terrordåd i Paris inte ser några politiska möjligheter att fullfölja EU-ländernas överenskommelse om fördelningen av flyktingar. Han hävdar också att terroristattacker i Paris innebär att den europeiska flyktingspolitiken måste ses över.

Läs vidare >>

Efter de tragiska händelserna i Paris ser vi inga möjligheter att genomföra EUs beslut om fördelning av flyktingar. Det säger Konrad Szymański, tilltänkt Europaminister i den regering som tillträder i nästa vecka till nyhetsportalen wpolityce.pl.

Den just avgångna regeringen Kopacz åtog sig efter påtryckningar från EU och Europeiska Rådets ordförande Donald Tusk att ta emot 7 000 flyktingar från de stora flyktinglägren Italien och Grekland, men Lag och Rättvisa (PiS), det parti som efter valsegern i oktober nu bildar regering är både EU-skeptiskt och motståndare till i synnerhet muslimska migranter.

I och med bombdåden i Paris måste EU ompröva sin flyktingpolitik – främst genom att stärka de yttre gränserna, säger Szymański. Att Polen ska ta emot flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika ser jag som oklokt. EU har varit kritiskt till Polens restriktiva hållning, men vi ser ingen möjlighet att ta emot flyktingarna. Polen måste behålla full kontroll över sina gränser, över vilka som får asyl och vilka som kommer till landet. (wpolityce.pl och wB 14 nov 15)

Vi har inte råd att ta emot flyktingar. Det hävdar 73 % av polackerna i en opinionsmätning. Men Polen bör ta en aktiv del när det gäller att lösa flyktingkrisen, tycker 53 %.

De svarandes uppfattning beror huvudsakligen på stereotypa uppfattningar och grundar sig inte på egna erfarenheter, skriver TNS Polska, som står bakom undersökningen.

Avgående premiärministern Ewa Kopacz har accepterat att Polen ska ta emot 7 000 flyktingar, vars uppehälle i landet huvudsakligen ska bekostas av EU.

En tredjedel av de tillfrågade tycker att flyktingar berikar värdlandets kultur, lika många har uppfattningen att många av dem som kommer är välutbildade och begåvade människor som kan bidra till utvecklingen av det land där de bosätter sig.

Men samtidigt oroar 73 % sig för att flyktingarna spär på arbetslösheten och 68 % för att de bidrar till ökad kriminalitet.

73 % tycker också att Polen ska koncentrera sig på att hjälpa flyktingar österifrån – huvudsakligen från Ukraina och Kazakhstan och sedan dem som kommer från Nordafrika och Mellanöstern.

Bara 9 % av de svarande har träffat någon flykting som flytt från krig eller förföljelser i sitt hemland. (Polskie Radio 3 nov 15)

Runt om i Polen arrangeras den här veckan teaterföreställningar, skolaktiviteter och kampanjer som ska påverka polackerna att ta sitt ansvar i den pågående flyktingkrisen. Arrangörer är en rad icke-statliga organisationer (NGO), skriver människorättsorganisationen Human Rights Watch (HWR).

Idag är mindre än en procent av invånarna i Polen är utlänningar – det är den lägsta andelen av alla EU-länderna – vilket kan förklara en del av motståndet.

Förra månaden beslöt regeringen att stödja ett program för 120 000 asylsökande i Grekland och Italien förutom de 40 000 asylsökande man tidigare kommit överens om. Polen har åtagit sig att ta emot runt 6 500 asylsökande, bland dem 900 syrier direkt från läger i Libanon.

Det är nu viktigt att regeringen går vidare genom att ta emot och stödja dem som flyr förföljelse – det är inte bara en skyldighet utan också en del av vad det innebär att vara europé, skriver HWR.

Polen har tagit emot flyktingar förr – på 1990-talet kom 80 000 tjetjener från krigets Tjetjenien. I förra veckan presenterade Polens ombudsman för mänskliga rättigheter, Adam Bodnar, en färdplan för hur landet ska gå tillväga den här gången. Där finns förslag om avancerade integrationsprogram, bättre bostäder och bestämmelser om social välfärd, offentlig utbildning och stöd för tortyroffer. (hwr.org och wB 15 okt 15)

I Polen diskuteras flyktingmottagande och i en färsk opinionsmätning från Cbos visar det sig att 47 % är för och 47 % är emot att landet ska ta emot flera tusen flyktingar från Nordafrika och Mellanöstern. Motståndet är särskilt starkt bland de unga – hela 60 % och bara 20 % av dem är positiva.

Nästan hälften av de svarande tycker att flyktingmottagandet är tillfälligt och bara 8 % anser att de asylsökande ska kunna bosätta sig permanent i Polen om de så önskar.

Motståndarna hänvisar till landets ekonomiska situation, bristande resurser och stora kulturella skillnader, vilket kan påverka Polen negativt.

Undersökningen gjordes dagarna innan Polen accepterade att ta emot 7 000 flyktingar från läger i Italien, Grekland och läger utanför EU. (Polskie Radio 6 okt 15)

Polen kan komma att få mellan 6 000 och 10 000 euro för varje flykting från Mellanöstern, men de asylsökande får mycket lite av de pengarna, säger experter.

Pengar från EU går till statsbudgeten, säger Ewa Piechota på Utlänningskontoret, de är ersättning för kostnader för utgifter som flyktingarna förorsakar mottagarlandet.

Om flyktingarna stannar på ett asylcenter kan de få en månatlig ersättning på 70 złoty (165 svenska kronor), som ska gå till personlig hygien. De som själva hittar någonstans att bo kan få högre ersättning tills de får flyktingstatus och kan börja arbeta. Hur mycket man får beror på hur stor familjen är, men innan de får permanent uppehållstillstånd får en ensam flykting som ska klara sig själv 750 złoty (1775 kronor) per månad. (Polskie Radio 2 okt 15)

Polen kommer att tillsammans med övriga medlemsländer bidra till EUs ekonomiska stöd till flyktingarna. Beslutet fattas vid nästa regeringssammanträde, sade premiärminister Ewa Kopacz efter EU-toppmötet på onsdagskvällen.

Toppmötet beslöt att skicka ytterligare en miljard euro som ska hanteras av FNs Flyktingkommissariet UNHCR och Världslivsmedelsprogrammet.

Flera länder har redan tecknat sig för ett bestämt belopp, men enligt Kopacz blir det regeringen som avgör hur mycket Polen kan binda upp sig för. (Polskie Radio 24 sept 15)