Stort missnöje med inflationen i Polen

Lönen ökar i Polen. Foto: wikipedia.

Det kommer rapporter om att tillväxten i den polska ekonomin håller på att avta. Det är i och för sig inte så märkligt – när nu konjunkturen vänder blir det kärvare tider i de flesta länder.

Polen har ju ända sedan kommunismens fall haft en jämn och stadig tillväxt på 3-4 % varje år, till och med under den globala bankkrisen 2008 då de flesta andra ekonomier svajade till. Den prognos som hittills har gällt är att ekonomin ska växa med 5,2 %, men nu bedömer man att 4 % är mer realistiskt.

Ekonomin i landet vilar på den inhemska konsumtionen. Polen var efter andra världskriget ett inte bara fattigt utan också misskött land. Efter kommunismens fall har polackerna rest sig, höjt sin levnadsnivå, sin ekonomiska ställning.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har under sina år vid makten stimulerat ekonomin ordentligt genom de omfattande barnbidragen, genom höjningar av minimilöner, minimipensioner och löner i största allmänhet.

Särskilt barnfamiljerna har vallfärdat till butikerna för att köpa mat, kläder och annat man behövt. Konsumtionen har ökat rejält.

Ökad konsumtion betyder – förutom vinster för företagen – fler jobb i handeln och i produktionen. De som nu får jobb bidrar också till ekonomin, både genom att konsumera och genom att betala skatt.

Men när det är goda tider vill arbetstagarna ha högre löner. I december satte lönerna rekord enligt GUS (Statistiska centralbyrån). Genomsnittslönen för anställda i mindre och medelstora företag låg på 5 600 złoty (nästan 15 000 svenska kronor). Men högre löner betyder inte bara mer inkomster åt staten (skatter) utan också högre priser – alltså inflation.

Konsumtionen i Polen har sjunkit under en tid, det verkar som att behoven i barnfamiljerna är mättade. Man har börjat spara pengar i stället för att sätta sprätt på dem. Då går konsumtionen ner, och då förlorar folk jobben. Då skapar de höjda priserna ett missnöje, och det missnöjet går ut över politikerna som med sin politik åstadkommit det nya läget.

Det kan komma att få politisk betydelse eftersom Polen håller presidentval i vår. President Duda är regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat, och en avmattning i ekonomin kan få många väljare att rösta på någon annan kandidat.

Duda är visserligen populär, men hans förtroende har sjunkit på senare tid. Olika opinionsundersökningar visar att flera av de andra kandidaterna har lika stort stöd bland befolkningen som han.

Regeringspartiet vill naturligtvis att deras egen kandidat ska vinna – det är nödvändigt för att PiS ska kunna gå vidare med sin omdaning av det polska samhället. Därför har Duda fått gå ut och lova en extra pensionsutbetalning i samband med presidentvalet – det gjorde man inför parlamentsvalet i höstas också, och det funkade bra.

Hur som helst – att den ekonomiska tillväxten beräknas bli 4 % i stället för 5,2 % under 2020 är inte illa.

I Sverige ligger prognosen på 1 % och EU beräknas snitta på 1,4 %.

Gunilla Lindberg

Polen väljer president 10 maj

På onsdagen meddelades att det polska presidentvalet hålls söndagen den 10 maj. Om ingen kandidat får över 50 % av rösterna hålls ett andra val mellan de två starkaste kandidaterna två veckor senare.

Regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat är liksom förra gången Andrzej Duda, som nu avverkat sin första mandatperiod. Duda är från början jurist och arbetade på universitetet i Kraków som lärare när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński kallade honom till Warszawa för att bli president. Duda är populär bland väljarna och ligger bra till för att få en andra period i presidentpalatset. Det är dock inte självklart att han blir omvald, PiS har på senare tid tappat många väljare.

Lagar stiftas i sejmen och går vidare till senaten för godkännande – det händer att nya lagar återremitteras till sejmen för bearbetning. Sedan ska presidenten underteckna lagen innan den träder i kraft. Idag har PiS majoritet i sejmen men inte i senaten. Om Duda inte får förnyat förtroende får PiS problem med att genomföra sin agenda under de närmaste fem åren.

Veteranen Małgorzata Kidawa-Błońska är kandidat för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Hon har tidigare varit talman i sejmen, presstalesperson för förra premiärministern Ewa Kopacz och idag vice talman. Hon är utbildad filmproducent och sociolog.

Den samlade vänsterns kandidat är Robert Biedroń, som efter en period som parlamentariker blev uppskattad borgmästare i Słupsk. Han grundade förra året partiet Wiosna (Våren), är expert på hbtq-frågor och mänskliga rättigheter.

Ordföranden i Bondepartiet (PSL), Władysław Kosiniak-Kamysz, ställer upp för sitt parti. Han är läkare i botten och har varit socialminister i regeringen Tusk.

Högerextrema Konfederacjas kandidat blir Krzysztof Bosak, och den socialt engagerade journalisten Szymon Hołownia ställer upp som oberoende kandidat.

Presidentkandidaterna måste ha 100 000 namnunderskrifter som visar att det finns väljare som vill rösta på dem. (Polennu.dk och wB 5 feb 2020)

Publicerat i val

PiS vill justera valresultatet

PiS vidtar åtgärder för att Stanisław Piotrowicz ska kunna ta plats i parlamentet trots att han fick för få röster. Foto: wikipedia.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är inte nöjt med valresultatet, trots egen majoritet i parlamentets ena kammare, sejmen.

I senaten däremot fick PiS bara 48 platser av 100. Partiet tros kunna räkna med en av de invalda, den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Men majoritet har man ändå inte.

Under förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i båda kamrarna, vilket innebar att lagstiftningen gick mycket snabbt. Lagförslagen kunde klubbas utan någon egentlig debatt, först i sejmen, sedan i senaten. När senaten har sagt sitt går lagförslaget vidare för att få presidentens underskrift, och Andrzej Duda tillhörde också PiS innan han blev president. Han var normalt också snabb med pennan.

Som wB tidigare rapporterat försökte regeringspartiet köpa över en senator från Medborgarkoalitionen (KO) med löfte om posten som hälsominister.

Nu har PiS i stället vänt sig till Högsta Domstolen och begärt omräkning i två valkretsar där PiS förlorade med jämförelsevis få röster – i Koszalin fick vinnaren fick 320 röster fler än PiS kandidat; i Katowice var skillnaden 2500 röster.

Men bristen på majoritet i senaten är inte det enda problemet. Det verkar också som att fel personer blivit invalda.

Det handlar främst om förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som fick färre röster än beräknat och enligt polska medier försöker PiS övertala några av sina egna ledamöter att hoppa av så att Piotrowicz kan erbjudas en plats.

Man tror nu att man har en ledamot som kan tänka sig att lämna sin plats i parlamentet i utbyte mot lämplig kompensation, berättar en källa inom PiS för nyhetsportalen Wirtualna Polska.

Piotrowicz, som var åklagare under kommunisttiden och alltså borde vara absolut paria i regeringspartiet, har högt förtroende i partitoppen. Det är i första hand han som drivit de kontroversiella domstolsreformerna. Däremot gör man stora ansträngningar för att få Sverige att utlämna Stefan Michnik, domare från kommunisttiden som kom till Sverige i samband med den antisemitiska kampanjen i Polen 1968. (Wp.pl och wB 21 okt 19)

Eftervalsdebatten – plus och minus

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Det är nu en vecka sedan parlamentsvalet, och eftervalsdebatten är igång.

TVP-chefen Jacek Kurski tar åt sig en del av äran.

Tack vare TVPs pluralism har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fått rekordmånga väljare, säger han.

Kritikerna håller delvis med om att TVP har betytt mycket, om än inte just på det pluralistiska planet. TVP har varit regeringspartiets megafon i fyra år nu och aldrig missat ett tillfälle att hylla regeringen eller dissa oppositionen. Fast formellt är TVP Polens public service-tv och bör åtminstone försöka vara opartisk.

En av PiS främsta politiker, Jacek Sasin – egentligen är mest känd för sina fåfänga försök att bli borgmästare i Warszawa – är förundrad över valresultatet.

Hur kommer det sig att nästan hälften av polackerna har röstat mot sina egna intressen, frågar han. Vi har höjt levnadsstandarden och livskvaliteten för en stor majoritet av väljarna och ändå röstar många på oppositionen. 

Han nämner ingenting om att till exempel politiseringen av domstolarna eller public service-medierna skulle kunna ha irriterat medborgarna. 

PiS har majoritet i sejmen men inte i senaten, och ett par dagar efter valet utbröt en politisk skandal. En av PiS profilerade politiker ska ha erbjudit senator Tomasz Grodzki från Medborgarkoalitionen (KO), en ministerpost mot att han gick över till regeringspartiet. Det är en taktik som PiS testat tidigare. Redan för drygt tio år sedan när partiet satt i regeringsställning förra gången försökte PiS köpa över parlamentariker från ett annat parti.  

En katolsk lobbygrupp har föreslagit att sexualundervisningen i skolan ska bort eftersom den är skadlig för barnen – och tanken om den polska familjen. PiS har ställt sig positivt till förslaget och stora protester har utbrutit. Föräldrar som informerar sina barn om blommor och bin riskerar nu flera års fängelse.

HBTQ-frågan är som alltid närvarande i debatten. Ledamöter från Lewica (Vänstern), som nu åter finns representerade i parlamentet, har förklarat att de kommer att driva frågan om enkönade äktenskap – och det var just vad PiS ”hotade” väljarna med före valet. Partiet hade stöd av kyrkan och framför allt ärkebiskopen i Kraków, Marek Jędraszewski, som anmälts för sin kampanj mot vad han kallar ”HBTQ-plågan”. Det blir dock ingen utredning – domstolen anser inte att det finns grund för åtal.

Sist men inte minst har oppositionsledaren Grzegorz Schetyna nominerat avgående ordföranden i Europeiska rådet, Donald Tusk, till gruppledare för EPP i EU-parlamentet. Ännu ett hedersamt toppjobb för Tusk kan man tycka. Bakom förslaget ligger rykten om att Tusk kan tänka sig att återta ledningen av sitt forna parti, Medborgarplattformen (PO), tankar som Schetyna med tre valförluster i rad inte är så förtjust i.

Gunilla Lindberg

Publicerat i val

PiS vann makten men förlorade valet

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Trots den generösa välfärdspolitiken och trots TVPs enorma propaganda för regeringspartiet drog Lag och Rättvisa (PiS) inte till sig några nya väljargrupper i parlamentsvalet. Å andra sidan har de gamla väljarna inte heller stötts bort av regeringens nedmontering av framför allt domstolarna.

Det skriver krönikören Jacek Liberski i en valanalys på Natemat.pl.

PiS får egen majoritet i sejmen men senaten domineras efter valet av oppositionen – ett besvärande nederlag för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Det blir svårare att snabbt få igenom nya förslag i parlamentet – de lagar som stiftas i sejmen träder inte i kraft förrän de godkänts av senaten.

PiS fick fler röster än tidigare – runt åtta miljoner – men det fick de andra partierna också; nio miljoner röstade på något av oppositionspartierna. Valdeltagandet var ovanligt högt, 61 %, och soffliggarnas röster spreds över hela det politiska fältet.

Valets egentliga vinnare är två helt andra partier, skriver Liberski. Det ena är Bondepartiet (PSL) som med förslag om förbättringar för lantbrukarna gjorde stora inbrytningar på landsbygden. Det andra är Konfederationen för Frihet och Oberoende (Konfederacja), som med runt 6 % nu tar plats i sejmen. Konfederationen är ultranationalistisk, och på den fronten vill PiS-ledaren Jarosław Kaczyński inte ha några utmaningar.

När lagarna godkänts av senaten ska de undertecknas av presidenten. Idag kommer statschefen, Andrzej Duda, från PiS, och för regeringspartiet är det viktigt att han sitter kvar på den posten.

De två senaste valen, lokalvalen förra hösten och EU-valet i våras, gav PiS ytterligare vind i seglen, men helgens parlamentsval blev alltså en besvikelse trots egen majoritet i sejmen. Före valet peakade PiS i opinionsmätningar och låg tidvis på över 50 %. Presidentvalet i vår blir alltså viktigare än någonsin.

Andra problem för PIS-ledaren är stridigheter inom den egna alliansen. De två småpartierna Solidariska Polen (Solidarna Polska) med justitieminister Zbigniew Ziobro i spetsen och högskoleminister Jarosław Gowins Samförstånd (Porozumienie) har egna vallöften som de vill se genomförda.

Utöver det har en lång rad av PiS mer framträdande politiker gått vidare till EU-parlamentet, bland dem förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som varit mest på hugget när det gällt politiseringen av domstolarna.

Oppositionen har naturligtvis också problem, konstaterar Liberski. Det enda de egentligen har gemensamt är ambitionen att få bort PiS från makten. När valet nu är över är alla eniga om att försöka stoppa politiseringen av domstolarna, men det är också allt. Ideologiskt spänner de många partierna över hela skalan, och någon gemensam agenda är det inte tal om. Inga nya ansikten och inga nya fräscha idéer. Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna, som länge varit ifrågasatt i det splittrade partiet Medborgarplattformen (PO) har väl fått lite andrum i och med att mandatfördelningen i senaten utföll till oppositionens fördel. Men hans ställning är inte stark. (Natemat.pl och wB 15 okt 19)

Publicerat i val

PiS förlorar sin majoritet i senaten

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

När 99 % av rösterna till senaten är räknade står det klart att Medborgarkoalitionen (KO) får 43 av de hundra platserna, Vänsteralliansen (SLD) och Bondepartiet (PSL) 2 vardera. Tre platser går till oberoende kandidater som tidigare varit knutna till oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och till förra årets valkomet Moderna (Nowoczesna). Det blir sammanlagt 51 senatorer på oppositionssidan, rapporterar den oberoende sajten OKO.press.

Förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i både sejmen och senaten, men så blir det alltså inte den här gången. PiS får 48 platser och räknar med hjälp från den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Tidigare har hon representerat Medborgarplattformen i parlamentet.

Senaten ska granska de lagar som stiftats av sejmen och att oppositionen nu har majoriteten i senaten gör det svårare för regeringen att få igenom sina lagförslag. Samtidigt är polska politiker inte främmande för att rösta med fienden, och PiS kommer rimligen att utforma många lagförslag så att de kan locka till sig en eller flera överlöpare.

Senaten är också med och väljer ledamöter till IPN (Nationella Minnesinstitutet), Nationella Medierådet (RNM), penningpolitiska rådet osv. Senaten deltar också i valet av Polens ombudsman för mänskliga rättigheter, ordföranden i polska Riksrevisionen mm.

Avsikten med två kammare är att det ska bli svårare att genomföra abrupta förändringar. Under förra mandatperioden hade regeringspartiet majoritet i båda kamrarna och PiS kunde därför genomföra många och radikala förändringar på kort tid. (OKO.press och wB 14 okt 19)

Publicerat i val

PiS leder fortfarande stort

Valkommissionen PKW ger delrapport från valet 2019.
Skärmdump från Valkommissionens hemsida.

När 91 % av rösterna klockan elva på måndagen var räknade låg regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på 44,57 %, Medborgarkoalitionen (KO) på 26,65 %, Vänstern på 12,27 %, Bondepartiet PSL på 8,63 % och högerextrema Konfederationen 6,76 %.

Det slutgiltiga valresultatet beräknas vara klart tidigt i kväll, säger Nationella Valkommissionens (PKW) ordförande Wiesław Kozielewicz.

Det polska parlamentet är indelat i två kammare, sejmen med 460 platser och senaten med 100 platser. Med den nyligen ändrade vallagen kan PiS räkna med egen majoritet i sejmen trots att man inte fått 50 % av rösterna.

Valdeltagandet var drygt 61 %, vilket är mycket högt för polska förhållanden. PiS har alltså i högre utsträckning än oppositionen lyckats locka soffliggare till vallokalerna. (TVN24 och wB 14 okt 19)

Publicerat i val

Preliminärt valresultat

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vann inte oväntat parlamentsvalet i Polen. Enligt preliminära siffror får PiS 43,6 % av rösterna, Medborgarkoalitionen (KO) 27,4 %, Vänstern (Lewica) 11,9 %, PLS/Kukiz’15 9,6 % och Konfederacja 6,5 %.

När siffrorna omsätts i mandat betyder det att PiS behåller egen majoritet i parlamentet.

Publicerat i val

PiS befäster sitt övertag i EU-valet

Rösträkningen fortsätter, och det slutgiltiga resultatet beräknas komma på tisdagen.

När 99,3 % av rösterna på måndag förmiddag är räknade ser man att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) befäster sitt övertag och med 6,15 miljoner väljare bakom sig nu är uppe i 45,56 %.

Europeiska Koalitionen (PO, PSL, SLD och de gröna N.Zieloni) får 38,3 % med 5,2 miljoner röster, Robert Biedrońs Våren får 6,04 % (815 000 röster). Ultranationalisterna Konfederacja Korwin Braun Liroy Nationalisterna har under rösträkningen tappat lite och tycks nu landa på 4,55 % – 614 000 röster.

Det är de partier som kommer in i EU-parlamentet.

Under 5%-gränsen ligger populistiska Kukiz’15 med 4,7 %, och den lilla vänsterkoalitionen Lewica med knappt 166 000 röster, 1,24 %.

Bland de riktigt små partierna hittar man också Polexit-koalitionen som drog mindre än 8000 röster, Folkets enighet (Jedność Narodowy) 0,02 % – 2199 röster. Rörelsen Det riktiga Europa – Kristi Europa tycks inte ha fått någon röst alls.

Intressant är också fördelningen av rösterna – PiS har flest väljare i Rzeszów med 65 %, Warszawa 60 %, Lublin 59 %, Kraków 56 %. Alltså inte bara på landsbygden i de östra och sydöstra delarna av landet, som tidigare varit fallet.

Europeiska Koalitionen får inte över 50 % någonstans – Gdańsk 49%, Gorzow Wielkopolski 47,8 %, Bydgoszcz 46 %, Warszawa 54 %, Poznań 43 %.  

Biedrońs Wiosna går bäst i Warszawa med drygt 10 % och Poznań med nära 8 %, sämst i Rzeszów och Lublin, där PiS ju har en stor majoritet. PiS och Wiosna är också politiska motpoler i många frågor: kyrkan, aborter, allas lika rättigheter, osv.

Ultranationalistiska Konfederacja, som försäkrar att de alltid kommer att sätta Polens intressen främst, går också bäst i Rzeszów (nära 6 %)och runt 4 % i övriga distrikt.

Polexit-rörelsen får röster i Kraków (5500 röster) och Rzeszów (2400 röster) men inte någon annanstans. Siffrorna är hämtade från PKW – Nationella Valmyndighetens hemsida.

Enligt en vallokalundersökning från Ipsos har PiS sitt största stöd bland dem som är över 60 år, 52 %. Det är den grupp som fick en extra pension i år, utbetald i lagom tid före EU-valet. Lägst är stödet bland de yngsta, 18–29-åringarna, 28,4 %.

Europeiska Koalitionen i sin tur får flest röster bland dem som är 40–49 år, 44,7 %. Bland 18–29-åringarna röstar 27,3 % på Koalitionen.

Wiosna har sina väljare i den yngsta gruppen, 18-29 år, 13,7 %. Stödet avtar alltmer i de äldre åldersgrupperna för att stanna vid 3,1 % bland de äldsta, de över 60 år.

Sett till de olika åldersgruppernas engagemang kan man konstatera att bland dem som är 18-29 röstar flest på PiS (28 %) och Koalitionen (27 %). Hela 18,5 % av de unga ger ultranationalistiska Konfederacja sin röst.

I gruppen 30–39 och 40–49 får Koalitionen fler röster än PiS, och bland dem som är äldre än så överväger som sagt PiS.

Gunilla Lindberg

PiS vann EU-valet i Polen

Mer än 40 % av polackerna röstade på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i EU-valet, vilket är 10 % mer än förra gången, 2014. En övertygande seger alltså, som ger PIS vind i seglen inför nästa val, det som gäller det polska parlamentet i höst. Siffrorna bygger på en vallokalsundersökning och rösträkningen pågår för fullt. Det slutgiltiga resultatet beräknas komma på tisdag, men enligt prognosen får PiS alltså 42 % (+10), Europeiska Koalitionen (PO – Medborgarplattformen, PSL – Bondepartiet, SLD – Vänsteralliansen och De gröna -N.Zieloni) , som bildades för bara några månader sedan, får 39 %, det nya partiet Wiosna (Våren) ligger på drygt 6 %, liksom den ultranationalistiska Konfederajca. Kukiz’15 och lilla Lewica (Vänstern) tycks inte få några mandat alls. Polen har sammanlagt 51 platser i EU-parlamentet, enligt de preliminära siffrorna får PiS 24 mandat, Koalitionen 22, Wiosna och Konfederacja 3 platser vardera.

Valdeltagandet ökade från 23 % 2014 till 43 %, och just PiS tycks ha varit bäst på att mobilisera sina sympatisörer.

Valkampanjen var länge ganska lam och vallöftena handlade om inrikespolitik, inte om EU-politik. Men de stora översvämningarna i delar av Polen de senaste veckorna gav framför allt förra regeringschefen Beata Szydło en skjuts i medierna, hon var snabbt ute i de drabbade områdena och lyssnade på offren. Hon tycks också vara den som får flest röster av de polska kandidaterna.

Flera andra regeringsledamöter lämnar nu Warszawa för Bryssel: skolminister Anna Zalewska, inrikesminister Joachim Brudziński; PiS talesperson Beata Kempa och flyktingsamordnaren Beata Mazurek vilket innebär att en regeringsombildning står för dörren.

Men trots att valkampanjen inte precis handlade om EU-frågor är det ändå väl känt vad PiS vill: Gemensam politik ska bedrivas på färre områden, nationalstaterna ska själva avgöra vad som ska ske i det egna landet, både vad gäller lagstiftning, miljö, pressfrihet, migration osv.

Europeiska Koalitionen profilerade sig som opposition och dess främsta argument handlade om att man inte, som PiS hotade med, skulle dra in de förmåner som regeringen infört – barnbidrag, sänkt pensionsålder osv.

Gunilla Lindberg

Lyssna gärna på Polenpoddens valvaka där flera av webb-Bulletinens medarbetare medverkar >>

Regeringspartiets nederlag i lokalvalen

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tog hem fyra av 107 borgmästarposter i söndagens andra omgång av lokalvalen. Av resten, 103 poster, gick två till Vänsteralliansen (SLD), en vardera till Bondepartiet (PSL) och Kukiz’15. 22 borgmästare tillhör Medborgarkoalitionen (KO) och resten valdes bland partilösa kandidater. Särskilt de stora städerna hamnade utom räckhåll för regeringspartiet.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS-parlamentarikerna är uppenbart besvikna även om de ihärdigt upprepar sitt mantra om valseger, partiet har förlorat även i städer där man hittills haft makten. Officiellt skyller man på en dålig valkampanj och bristande politisk analys, och PiS-parlamentariker som vill vara anonyma hävdar att konflikten inom partiet orsakat det otillfredsställande resultatet.

Inte oväntat börjar man leta efter syndabockar, och många hävdar att maktkampen mellan nuvarande premiärministern Mateusz Morawiecki och justitieminister Zbigniew Ziobro var orsaken till nederlaget.

Faktum kvarstår att valutgången borde vara ett allvarligt varningstecken för regeringspartiet med tanke på de kommande valen – till Europaparlamentet i maj 2019, parlamentsvalet nästa höst och presidentvalet 2020. Men redan nu står det klart att det konservativa och populistiska Lag och Rättvisa inte är någon monolit som är omöjlig att besegra och att den nuvarande politiska situationen inte kan förändras. Det är en viktig psykologisk signal såväl för väljare som för politiker.

Utgången av lokalvalen visar också hur dramatiskt delat Polen är. Landsbygden är fortfarande PiS-vänlig. Den polska landsbygden är fattigare, mer kontrollerad och saknar ofta tillgång till oberoende medier vilket gör att de är ständigt utsatta för den statliga televisionens aggressiva propagandaström. Det pekuniära argumentet i form av till exempel barnbidraget är också mest övertygande där. Stora och mindre städer är öppnare, liberalare i sina övertygelser och har tillgång till olika mediala budskap. Dessutom tycks väljarna i ökande grad nu misstro PiS och dess regeringsmetoder – aggressiviteten, demoraliseringen, intoleransen och det hotfulla klimatet som brer ut sig i Polen.

Den parlamentariska oppositionen borde följaktligen dra sina slutsatser av söndagens valutgång. Det krävs ett alternativ till PiS populistiska politik, ett alternativ som kan få folk med sig och visa att de nuvarande makthavarna saknar förmågan att ta på sig ansvaret för landets framtid. För allt PiS gör är att spela på folks lägsta instinkter och känslor. PiS-politik grundar sig inte på rationella överväganden, kunskap om världen, ekonomin och politiken utan på ett envist förnekande av allt den polska demokratin hittills har åstadkommit. Därför bör oppositionen visa ett konstruktivt och positivt alternativ till dagens destruktiva och rent av farliga politik.

Om oppositionen lyckas med att lägga fram ett konstruktivt integrerande program och om människorna inser att opportunismen inte lönar sig för att PiS inte varar för evigt kan den farliga utvecklingen fortfarande stoppas.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Publicerat i val

PiS går fram på landsbygden

Bild från TVP.

Lag och Rättvisa (PiS) fick egen majoritet i sex regioner i lokalvalen på söndagen. Det är fem regioner fler än tidigare och alla ligger i den östra delen av Polen där PiS traditionellt har sitt största stöd. I flera regioner är PiS också störst som parti men i minoritet i förhållande till oppositionspartier i koalition.

På kommunnivå ser det bättre ut. Av 544 ledande förtroendeposter har PiS har 254, Medborgarkoalitionen – Medborgarplattformen (PO), Moderna (Nowoczesna) och en mindre vänstergruppering under ledning av Barbara Nowacka – 194, Bondepartiet (PSL) 70, icke partianslutna kandidater 15 och Vänsteralliansen (SLD) 11. I kommuner där ingen kandidat fick över 50 % hålls en andra valomgång den 4 november.

I de stora städerna vann koalitionspartierna klart, och det är en anledning till att valet inte gick riktigt så bra som regeringspartiet önskat. En stor förlorare är Bondepartiet PSL, som tappat nästan 12 % av rösterna.

De officiella slutsiffrorna från Valkommissionen som kom på torsdagskvällen visar att PiS fått 34,1 % (+7,3), Medborgarkoalitionen 27,0 % (+0,3), PLS 12,1 % (-11,7) och Vänsteralliansen 6.6 % (-2,2). Partierna Kukiz’15 och Razem (Tillsammans), som bildades i samband med parlamentsvalet 2015 och alltså inte deltog i lokalvalen 2014, fick 5,6 % respektive 1,6 % av rösterna. Två små extremhögerpartier, Frihet (Wolność) och Nationella rörelsen (Ruch Narodowy) tappade båda. Drygt 10 % röstade på andra små lokala partier av olika schatteringar.

Valdeltagandet var högt för polska förhållanden, 55 %. I lokalvalen 2014 deltog bara 47,4 % av väljarna. (TVP, Wyborcza och wB 26 okt 18)

Publicerat i val

Oppositionen vann de stora städerna

Medborgarkoalitionen (Koalicja Obywatelska) – oppositionspartierna Medborgarplattformen (PO) och Moderna (Nowoczesna) – får majoritet i de stora städerna och får styra där de närmaste fyra åren. I Gdańsk och Kraków blir det en andra valomgång eftersom ingen av borgmästarkandidaterna kom över 50 % men mycket tyder på att oppositionen som får makten även där. Generellt får det regerande partiet Lag och Rättvisa (PiS) 32 % av rösterna medan Medborgarkoalitionen får 24 %. Det är de preliminära resultaten av söndagens kommunval i Polen.

Om man räknar med Kukiz’15 får PiS ca 38 % av alla röster och utropar sig till valets vinnare. Men Medborgarkoalitionen får tillsammans med forna koalitionspartnerna Bondepartiet (PSL) ca 42 % av rösterna. Sedan finns ju också Vänsterkoalitionen (SLD) och andra mindre vänsterpartier som sannolikt hellre skulle stödja Medborgarkoalitionen än PiS.

Det var ett ytterst viktigt kommunval i Polen – det skulle för första gången på tre år visa vad polackerna egentligen tänker och tycker om det som pågår i landet samt vad för slags Polen vill de ha. Med polska mått mätt blev valdeltagandet relativt högt – över 50 %, vilket aldrig har hänt sedan 1989. Många ansåg antagligen att det ”mindre viktiga” kommunvalet, som dessutom brukar vara betydligt mindre politiserat än parlaments- och presidentvalet, var ett sätt att visa sin åsikt i ett kritiskt politiskt läge. Man kan se detta val som ett slags lackmuspapper för vad som väntar under de kommande valen nästa år.

Valresultatet visar tydligt att Polen är ett djupt delat land. Välutbildade storstadsbor med sin tillgång till varierade medier vill ha ett demokratiskt Polen där tredelningen av makten respekteras och där mänskliga och medborgerliga rättigheter följs. Glesbygden där människor är sämre utbildade och ofta enbart har tillgång till propagandan i regimmedierna vill se ett Polen som kallas demokratiskt men som i själva verket är en stat styrt av polisiär och kyrklig övermakt.

De slutgiltiga resultaten väntas komma på onsdag.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Publicerat i val

Valkommissionen varnar för troll och bottar

Inlägg på nätet som beställts av en valkommitté, som producerats av s.k. bottar eller troll ska undertecknas så att det syns vem som betalat för dem. Anonyma kampanjinlägg strider mot vallagen och bestraffas med böter och indraget partistöd. Det skriver Statliga Valkommissionen (PKW) i ett meddelande. Partierna ska också redovisa i sin valbudget hur mycket pengar som gått till postningar på sociala medier.

Nyligen avslöjades att president Dudas kampanjorganisation inför presidentvalet 2015 använt sig av bottar och troll som producerade flera tusen automatiska inlägg i månaden på sociala medier, vilket anses ha påverkat utgången av valet.

Inför kommunalvalen i oktober klargör nu Valkommissionen vilka regler som gäller och att inlägg från troll och bottar ingår i det som ska offentliggöras. Varje betalt inlägg i valkampanjen ska redovisas, oavsett om de producerats av människor eller troll.

Att det sedan kan bli svårt att avgöra om ett inlägg är skrivet av en privatperson som ger uttryck för sina egna politiska åsikter eller om det är ett betalt inlägg blir ju ett senare problem. (OKO.press 27 sept 18)

Ändringar i vallagen bäddar för valfusk

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński.

Vid förra valet fick samtliga partier dra lott om platserna som valobservatörer, men i år är det enbart regeringspartiet (PiS) och Bondepartiet (PSL) som garanteras sina platser. Alla andra får fortsätta dra lott. Det är följden av den nya vallagen som PiS genomförde tidigare i år.

Oppositionen rasar och menar att man försöker hålla den nybildade Medborgerliga koalitionen utanför och att Statliga Valkommissionen (PKW) vägrar dem platser. Valkommissionen konstaterar att allt nu beror på ödeslotten.

Kontentan av det hela är att oppositionen bortsett från PSL alltså kan stå utan observatörer i de lokala valkommittéerna.

Det blir två valkommittéer: den ena delar ut röstkorten och övervakar röstningen, den andra dyker upp efter avslutat val och räknar rösterna. I praktiken innebär det att dubbelt så många valförrättare måste anställas och att räkningen kommer att längre tid.

I detalj ser det ut så här: hittills har en representant för kommunen och åtta personer anmälts av de olika valkommittéerna. Om fler än åtta blir anmälda har man tagit till lotten. Efter reformen försvinner kommunrepresentanten, och de partier som sitter i parlamentet får sex platser. Men partier som i förra valet ingick i en koalition har inte rätt till plats i valkommittén, inte heller partier som i det här valet ingår i en koalition. Och det är bara två partier som uppfyller dessa märkliga krav – Lag och Rättvisa (PiS) och Bondepartiet (PSL).

Detta slår naturligtvis mot oppositionen. Medborgarplattformen (PO) och Moderna (Nowoczesna) gick in i förra valet som separata partier och ingår nu i en koalition. Vänsteralliansen (SLD) ingick för fyra år sedan i en koalition men går nu till val som parti. Resultatet – oppositionen får mindre kontroll över röstningen än tidigare.

För inte så länge sedan anklagade PiS-parlamentariker de dåvarande myndigheterna för valfusk och uppmanade EU att ingripa. De ville ändra vallagen för att ”förhindra valfusk” genom att införa genomskinliga valurnor och kameror i varje vallokal. Det skulle vara transparant och jämlikt. De ändringar som PiS nu infört nu väcker misstankar om att syftet med dem är att begränsa oppositionens tillgång till kontroll över valprocessen. I synnerhet som det är inrikesministern som ska lämna förslag om vilka som ska räkna rösterna. Det bäddar för valfusk av stora mått.

Dorota Tubielewicz Mattson

Publicerat i val

Vallagen kritiseras av oppositionen, kyrkan och presidenten

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Parlamentet antog i juli en lag som förändrar valdistrikten inför nästa EU-val. Vart och ett av de tretton valdistrikten ska välja minst tre parlamentariker och därför måste distrikten ombildas så att det finns tillräckligt många väljare i varje distrikt.

Den första kritiken kom från oppositionen som i parlamentet befarade att den nya indelningen skulle komma att gynna de stora partierna, främst regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Därefter gick katolska kyrkan ut med samma budskap:

Vallagen måste garantera att de som väljs faktiskt representerar befolkningen proportionellt, sade biskopskonferensens presskontakt Paweł Rytel-Andrianik nyligen. Vallagen borde tjäna allmänheten och agera för det gemensamma bästa, inte bara för de största politiska partierna.

Även president Andrzej Duda är skeptisk och har efter en del funderingar kommit fram till att han måste lägga in sitt veto. Den nya lagen skulle innebära att det krävs 10–11 procent av rösterna för att bli vald – en höjning jämfört med idag.

Duda har redan vidarebefordrat sina betänkligheter till PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, säger källor i regeringspartiet till nyhetsportalen Onet.pl, och partitoppen ska i helgen diskutera Dudas beslut.

Presidenten sätter alltså återigen en käpp i hjulet för PiS.

Förmodligen resulterar det i försämrade relationer ett tag, säger en PiS-politiker till Onet. Men partiet står fortfarande helhjärtat bakom den goda förändringen.

Presidenten har flera gånger under sin mandatperiod satt sig emot Kaczyńskis och partiets vilja, och relationerna har periodvis varit mycket spända. Men Duda är PiS mest populära politiker (även om han formellt lämnade partiet efter valsegern 2015 för att bli hela folkets president) och den populariteten vill Kaczyński utnyttja i parlamentsvalet nästa år. Därför har han erbjudit Duda att bli PiS kandidat i presidentvalet 2020. Det löftet kan han naturligtvis ta under omprövning när parlamentsvalet väl är i hamn. Även förra premiärministern Beata Szydło har ju höga opinionssiffror och många väljare har beklagat att hon sattes på undantag när Mateusz Morawiecki tog över premiärministerposten. (Onet.pl och wB 15 aug 18)

Duda jobbar för sin folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

Folkomröstningen om en ny grundlag bör äga rum den 10–11 november, så att den sammanfaller med 100-årsfirandet av Polen som självständig stat. Det säger president Andrzej Duda på fredagen i ett tal till nationen.

Avsikten med folkomröstningen är att ta reda på om medborgarna vill ändra den befintliga konstitutionen från 1997 eller ej och vad som i så fall ska förändras.

I femton punkter vill Duda genomföra ändringar på vitt skilda områden. Konstitutionen ska vila på det kristna arvet, presidentens makt ska öka, den sänkta pensionsåldern och det generösa barnbidraget ska garanteras, medlemskapet i Nato och EU ska fastställas i grundlagen och då ska polsk lag stå över EUs lag. Förslaget är uppe till behandling i parlamentet och senaten väntas rösta om det i nästa vecka.

Dudas förslag uppskattas varken av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) eller av oppositionen. Omröstningen ska visa om han har folket med sig.

När Duda för en dryg månad sedan publicerade sitt förslag inför folkomröstningen orsakade han panik i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Visst har partiet för avsikt att göra om grundlagen, men inte med hjälp av Duda och väljarna. Den ena efter den andra av partitopparna gick ut och poängterade att det bara var ett diskussionsunderlag.

Efter Dudas veto mot delar av domstolsreformen betraktas han som opålitlig och flera i partitoppen har öppet sagt att Duda inte kan räkna med att PiS stödjer honom i presidentvalet 2020.

Men när det stod klart att Kaczyńskis ärkerival Donald Tusk, tidigare premiärminister i Polen och idag ordförande i Europeiska rådet, kan tänkas ställa upp i samma val tänkte PiS-ledaren om. Duda är trots allt landets mest uppskattade politiker och är det någon som ska kunna vinna ett val mot Tusk så är det han, resonerade Kaczyński. Efter ett möte med presidenten offentliggjorde partiet att Duda är PiS kandidat.

Vad Duda å sin sida lovade är svårt att veta – det kan handla både om domstolarna och om grundlagen. PiS är noga med att tala om folkomröstningen som ett presidentprojekt, dvs. blir det fiasko så får han själv ta konsekvenserna. En folkomröstning som dåvarande presidenten Bronisław Komorowski i all hast drog igång inför valet 2015 blev valdeltagandet åtta procent, vilket anses ha bidragit till att den sittande regeringen förlorade.

Dudas omröstning ska hållas efter kommunalvalet i höst och är därför inte lika politiskt känslig. Frågan är om han får några andra partier med sig – PiS håller sig på avstånd, populistiska Kukiz’15 har tappat många väljare och oppositionen kommer sannolikt att bojkotta folkomröstningen.

Och då kan han stå där ensam, politiskt försvagad efter ett pinsamt nederlag. (Polskie Radio, tidningen Rzeczpospolita och wB 20 juli 18)

Kontroversiell vallag undertecknades av Duda

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński meddelade sent på måndagskvällen det slutgiltiga valresultatet.
Foto: Lukas Blentesson.

President Andrzej Duda undertecknade på tisdagen de kontroversiella ändringarna i vallagen och i reglerna för det kommunala styret. Avsikten med ändringarna har varit att göra valen mer transparenta, och ge garantier för att valen blir rättvisa, säger regeringen, men oppositionen är mycket kritisk.

Den nya lagen innehåller ”många lösningar som presidenten stöder”, säger en av Dudas rådgivare, och antyder därmed att det varit strid inom partiet om utformningen av lagen.

I och med att de nya bestämmelserna nu träder i kraft ska den nuvarande Valkommissionen avgå. De nya ledamöterna utses inte som hittills av Konstitutionsdomstolen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. I stället ska parlamentet utse sju av de nio ledamöterna, och i parlamentet har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) majoritet. De återstående två utser landets högsta domstolsinstanser gemensamt.

Indelningen av valkretsarna görs om och gränsdragningen kan göras så att den stöder det ena eller det andra partiet. Det är valförrättarna som gör indelningen – även de ska bytas ut inför nästa val och utses av parlamentet.

Valkommissionen har varnat för att valprocessen med den nya lagen blir för politiserad, och för att oerfarna valförrättare kan utsättas för politiska påtryckningar.

Landets borgmästare ska bara kunna sitta på sin post i två mandatperioder, vilket innebär att många städer med en borgmästare från något av oppositionspartierna – som t.ex. Warszawa – blir av med en populär politiker som valts om flera gånger. (Polskie Radio och wB 16 jan 17)

Publicerat i val

Sejmen antog kontroversiell vallag

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński.
Foto: Lukas Blentesson.

Den nya vallagen har nu antagits av parlamentets andra kammare, sejmen. Lagen ses som mycket kontroversiell av oppositionen och debatten var hård i sejmen.

Det handlar dels om valkretsarna där indelningen kan göras så att indelningen stöder det ena eller det andra partiet, och dels om valförrättarna som ska bytas ut. Det är valförrättarna som ska göra valkretsindelningen.

Oppositionen ser de nya valkretsarna som ett sätt att ge regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) så många platser i de lokala och regionala styrelserna som möjligt.

Enligt regeringen är ambitionen att göra valet mer transparent och få bättre garantier för ett rättvisande val.

Valkommissionen upplöses nästa år, av de nio ledamöterna som idag väljs av Högsta domstolen, Konstitutionsdomstolen och Högsta Förvaltningsrätten ska sju utses av parlamentet där PiS har majoritet.

Valkommissionen har varnat för att valprocessen med den nya lagen blir för politiserad, och för att oerfarna valförrättare kan utsättas för politiska påtryckningar.

Med de nya reglerna avskaffas poströstning och enmansvalkretsar i distrikt med mer än 20 000 invånare.

Borgmästare ska bara kunna väljas två mandatperioder redan vid lokalvalen nästa år – vilket innebär att många städer med en borgmästare från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) – som t.ex. Warszawa – blir av med en populär borgmästare som valts om flera gånger.

Närmast ska nu senaten – där PiS också har majoritet – debattera den nya kommunalvalslagen, och därefter går den vidare till president Andrzej Duda för underskrift. (Polskie Radio och wB 15 dec 17)

Publicerat i val

Valkommissionen sågar PiS nya vallag

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński under valet 2015. Foto: Lukas Blentesson.

Vi känner stor oro inför regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förslag om en ny valordning. Det sade Wojciech Hermeliński, ordförande i Statliga Valkommissionen, på en presskonferens i veckan.

Framför allt är politiseringen av valprocessen mycket bekymmersam. Valförrättarna ska bytas ut och ersättas med nya, och i stället för den tidigare opolitiskheten kräver PiS att de ska ha juridisk utbildning. Valförrättarna ska dela in distrikten i mindre valkretsar, men valförrättarna kommer att vara personer som saknar erfarenhet och kan utsättas för politiska påtryckningar från olika partier. Det kan skapa en destabilisering av valprocessen, menade Hermeliński.

En och samma person ska inte kunna vara borgmästare i mer än två mandatperioder och det gamla systemet med ett mandat per område ska avskaffas.

Efter kommunalvalet nästa år kommer Valkommissionen att upplösas och nya ledamöter ska utses av parlamentet – idag utses Valkommissionens ledamöter av Konstitutionsdomstolen, Högsta Domstolen och Högsta Förvaltningsrätten.

Med tanke på att de flesta av dessa ”reformer” ska träda i kraft redan vid det kommunala valet nästa år kan man konstatera att regeringspartiet skyndar på för att säkra sin seger. Oppositionen menar att detta är slutet på fria demokratiska val i Polen. Även experterna är tveksamma. Jarosław Flis som är professor i sociologi vid Jagellonska universitetet framhäver att det nya systemet kan leda till mycket osäkra valresultat och en drastisk marginalisering av mindre partier.

Flis menar vidare att försöken att öka PiS chanser att ta över kommunerna nästa år är tydliga. Hur utfallet blir får man ju se, men den nya vallagen kan naturligtvis leda till att oppositionen går samman och skapar gemensamma vallistor.

Oppositionen är enhälligt negativ till förslaget. Bondepartiet PSL ledare Władysław Kosiniak-Kamysz säger att det under det populistiska täcket om viljan att ”öka medborgarnas medverkan i valprocessen” döljer sig en ny valordning som innebär slutet på fria val i Polen. Enligt honom vill Lag och Rättvisa (PiS) ta över kommunerna eftersom det är de som delar ut EU-bidragen. Kosiniak-Kamysz påpekar också att ingen regering hittills på ett så rabiat sätt har försökt politisera de självstyrande organen och påminner om att det satt politiker i Valkommissionen redan under kommunisttiden. Det var tiden då man förfalskade samtliga val i Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Publicerat i val

Valordningen i fokus för Kaczyński

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Som nästa steg i den ”goda förändringen” vill regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ändra valordningen.

Vi vill säkra valen från fusk, säger partiledaren Jarosław Kaczyński.

Officiellt vill man framställa ändringarna som enbart tekniska, men mellan raderna kan man utläsa att de politiska aspekterna är minst lika viktiga.

Man talar om att ändra antalet mandatregioner från 41 till 100, med 4–5 mandat för varje region. Då skulle man – utan att bryta mot grundlagen som säger att valen ska vara allmänna, lika, proportionerliga och direkta – öka antalet mandat för regeringspartiet i kommande val.

Sociologen Jarosław Flis från Jagellonska universitetet i Kraków har räknat ut att PiS med de nya reglerna skulle få trettiofyra ledamöter i parlamentet mer än idag. Dessutom skulle systemet missgynna småpartierna till förmån för de två största.

PiS-politiker säger dock att man inom partiet diskuterar även andra lösningar. Dels så kallade ungerska modellen, där hälften av parlamentarikerna skulle väljas enligt de gamla reglerna och resten i de sexton länen. Den tyska modellen, som också diskuteras, skulle innebära att väljaren får två röster: en för ett parti och den andra för en konkret kandidat.

Den ungerska modellen gynnar PiS, säger Flis. Om man utgår från valresultatet 2015 skulle partiet få egen majoritet i parlamentet. Med den tyska modellen skulle PiS inte kunna styra helt på egen hand. Den politiska aspekten innebär onekligen en manipulering av valordningen.

De tekniska förändringar som Lag och Rättvisa föreslår tycks vara av kosmetisk natur. Internetkameror i varje vallokal – det finns 27 000 vallokaler, och det sägs inget om hur de skulle finansieras. Dessutom kan valförrättarna redan idag registrera allt som händer i lokalerna under valet.

Viljan att ändra valordningen tycks bara ha en anledning – att säkra regeringspartiets majoritet. Partiledaren Kaczyński har talat om valfusk varje gång PiS förlorat de allmänna valen. 13 december 2014 gick han i spetsen för en demonstration mot valfusk, och i flera intervjuer har han upprört hävdat att valresultatet måste ha förfalskats. Risken för valfusk är emellertid ganska liten enligt experterna. Det tycks närmast vara en förevändning – då gällde det att undergräva medborgarnas förtroende för den kanske viktigaste demokratiska processen, nu gäller det att säkra sin egen seger i de kommande valen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Publicerat i val

Gowin säger nej till ändrad vallag

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har föreslagit en ändring i vallagen som går ut på att borgmästare och regionala guvernörer inte ska kunna väljas om mer än en gång. Två mandatperioder på posten räcker gott och väl, menar PiS.

Om lagen går igenom innebär det att den av PiS så hatade borgmästaren i Warszawa, Hanna Gronkiewicz-Waltz, tvingas gå inför nästa val. Hon är en av topparna i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och har suttit sedan 2006.

Borgmästarna väljs i lokalvalen som hålls vart fjärde år. Hanna Gronkiewicz-Waltz valdes 2006, omvaldes 2010 och 2014. PiS har gjort kraftfulla försök att bli av med henne, bland annat genom att ställa misstroendevotum, men hon har alltid överlevt. Nästa val 2018 skulle hon om vallagen går igenom alltså inte ha rätt att ställa upp.

Men nu visar det sig att högskoleminister Jarosław Gowin inte vill ändra vallagen.

Jag har talat om det för Jarosław Kaczyński, säger han till tidningen Rzeczpospolita.

Gowin, som tidigare var justitieminister i regeringen Tusk, har bildat ett eget högerliberalt parti och samarbetade med PiS i valet 2015, vilket innebar att hans lilla parti Polen Tillsammans (Polska Razem) blev representerat i parlamentet. PiS valsamverkade också med justitieminister Zbigniew Ziobros lilla parti Solidariska Polen. Ziobro var tidigare en av kronprinsarna i PiS, men blev oense med Kaczyński och sparkades ut 2011 och startade därefter sitt eget parti. Tillsammans gick de till val under PiS-flagg, vilket gav partiet egen majoritet i parlamentet. De två utbrytarna fick var sin ministerpost som tack för hjälpen. (Rzeczpospolita och wB 15 feb 17)

Publicerat i val

PiS vill göra om kommunalvalslagen

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Borgmästare ska inte kunna sitta mer än två mandatperioder och valurnorna bör vara genomskinliga. Det ingår i de förslag av ändringar till Vallagen, som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu arbetar med. Förändringarna ska vara klara att tas i bruk till kommunalvalen nästa år.

Kommunalvalslagen är mycket bristfällig, säger PiS-ledaren Jarosław Kaczyński till Radio Kielce, och därför kan det uppstå misstankar om valfusk, vilket vi måste förhindra.

Möjligheterna till organiserat valfusk måste minimeras, sade han. Hela valorganisationen måste ändras. Det handlar om rösträkningen, förvaringen av röstsedlarna efter valen, rösträknarna, Valkommissionen – allt ska förändras.

Att borgmästare bara ska kunna väljas om en gång motiverar han med att det finns tröghetsmekanismer, ibland rent patologiska, som gör att väljarna röstar på samma kandidat val efter val.

En viktig bakgrund till omarbetningen av Vallagen är kommunalvalen 2014, då PiS enligt vallokalsundersökningarna skulle ha vunnit med drygt 31 % av rösterna. Men Valkommissionens server havererade, och när samtliga röstsedlar efter en vecka hade räknats för hand visade det sig att det i stället var dåvarande regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) som tagit hem segern.

Såväl PiS som Vänsteralliansen (SLD) var övertygade om att valresultatet var manipulerat och krävde omval med valövervakare från EU och OSSE.

Dåvarande presidenten Bronisław Komorowski avvisade tanken på omval, men ansåg att Vallagen måste göras om. Kort därefter lade han fram förslag om genomskinliga valurnor, valsedlar med text på bara en sida och möjlighet att spela in ljud och bild under rösträkningen.

PiS krävde också att EU-parlamentet skulle diskutera kommunalvalet i Polen, vilket avslogs. (Polskie Radio, Dziennik Gazeta Prawna och wB 17 jan 17)

Publicerat i val

Moderna-ledaren vill ha nyval

Ekonomen Ryszard Petru ordförande i Moderna. Foto: Przemek Jahr, wikipedia.

Ekonomen Ryszard Petru ordförande i Moderna.
Foto: Przemek Jahr, wikipedia.

Vi behöver ha nyval, och ju förr dess bättre. Det sade Ryszard Petru, ledare i det nya liberala partiet Moderna (Nowoczesna), på tisdagen till radiostationen Rmf FM.

Jag vet att det inte finns någon total enighet i PiS, men för närvarande är partiet en diktatur, partiledarens diktatur, sade Petru. Men den diktaturen kan inte vara i tre och ett halvt år fram till nästa val.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), har mötts av en kritikstorm i samband med de nya lagarna om Konstitutionsdomstolen (KD) och de statliga medierna. Ryszard Petru har varit en av de drivande i de protester som arrangerats runt om i landet, då tiotusentals personer gått ut på gatorna för att visa sitt missnöje, vilket har gynnat partiet.

Moderna ses visserligen som ett parti för unga framgångsrika stadsbor, men de flesta som demonstrerat är medelålders och äldre – de som på inga villkor vill tillbaka till det totalitära tillstånd som rådde under kommunisttiden.

Och visserligen har PiS backat något i väljaropinionen – men viktigare är att Moderna gått fram ordentligt. I en opinionsmätning som gjordes för en vecka sedan av opinionsinstitutet Millward Brown skulle 30 % av de tillfrågade rösta på regeringspartiet om det vore val idag. Och 27 % skulle rösta på Moderna – som fick 7,6 % i valet för snart tre månader sedan. 27 % räcker naturligtvis inte till en majoritet i parlamentet, men det förra regeringspartiet liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO) är ju inte helt uträknat.

Medborgarplattformen är för närvarande ganska osynligt i den politiska debatten, men i helgen presenteras den nya partiledaren, som med stor säkerhet blir förre utrikesministern Grzegorz Schetyna. Till skillnad från den förra regeringschefen Ewa Kopacz, som i något sammanhang sagt att hon inte ville leva i en religiös stat, har Schetyna börjat tala om att närma sig kyrkan. Polen är formellt en sekulär stat, men kyrkan har mycket stort inflytande och regeringspartiet Lag och Rättvisa står kyrkan nära i många frågor som abort, provrörsbefruktning, civila partnerskap osv. (Polskie Radio och wB 19 jan 16)

PiS tog väljare från alla kategorier

Det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) väljare är de mest trogna – 81 % av dem som röstade på PiS i valet 2011 gjorde samma sak i år. Hälften av de återstående har bytt parti eller avstått från att rösta. Det visar opinionsinstitutet Cbos nya mätning. Enligt Cbos berodde valsegern i oktober huvudsakligen på den stora gruppen lojala väljare plus ett tillskott av missnöjda som 2011 röstade på de förra regeringspartierna liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO) och Bondepartiet (PSL).

När det gäller PO höll mindre hälften av väljarna från 2011 – 43 % – fast vid sitt forna parti. Nästan lika många bytte parti, de flesta gick över till det nya partiet Moderna (Nowoczesna) men många gick också till PiS.

Den forna Vänsteralliansen (SLD) som nu kallas Förenade Vänstern, tappade över hälften av sina väljare från 2011, och Bondepartiet förlorade 30 %. Många av båda partiernas missnöjda väljare gick över till PiS.

Nästan 20 % var förstagångsväljare i år. Av dem gick nästan hälften till PiS och en fjärdedel till Kukiz’15, 17 % till PO, 6 % till det extrema KORWiN och 3 % till Moderna.

PiS har alltså tagit väljare från alla grupper – från PO, Vänsteralliansen och Bondeförbundet samt nästan hälften av förstagångsväljarna.

Och PO, som var regeringskoalitionens stora parti och som regerat i åtta år, förlorade väljare främst till liberala Moderna men många gick också till PiS. (Polskie Radio och wB 3 dec 15)

Publicerat i val

Miller: TV-debatten beseglade vänsterns öde

Leszek Miller. Foto: Adrian Grucyk, wikipedia.

Leszek Miller.
Foto: Adrian Grucyk, wikipedia.

Det var en tv-debatt som beseglade Förenade Vänsterns öde, säger Leszek Miller, f.d kommunist och partiledare i Vänsteralliansen (SLD).

Valkoalitionen Förenade Vänstern (ZL) bildades i våras när man insåg att inget av de polska socialdemokratiska eller kommunistiska partierna skulle få tillräckligt många röster var för sig för att komma in i parlamentet efter valet. En grupp unga vänsterpolitiker med Adrian Zandberg i spetsen ville inte vara med i ZL utan bildade partiet Tillsammans och ställde upp i valet.

Valkoalitionen behövde 8 % och Tillsammans behövde 5 %. Ingendera fick tillräckligt många röster, men under en gemensam beteckning hade de förmodligen lätt tagit sig in i parlamentet.

Partiet Tillsammans fick inte många röster i de opinionsmätningar som föregick valet, men i valdebatten i tv gjorde Zandberg gott intryck och Tillsammans fick alltså nästan fyra procent av rösterna.

Hade det inte varit för Adrian Zandbergs utmärkta framträdande i valdebatten så hade ZL fått betydligt fler röster, sade Miller, som nu för första gången på många år inte kommer att ha en plats i parlamentet.

På kongressen i december kommer Förenade Vänstern att diskutera hur man ska gå vidare, säger Miller. Det kommer att bli en ommöblering i ledningen, och partiets strategi ska förändras. Jag kommer själv att lämna partiledarposten.

Leszek Miller var premiärminister 2001–2004 i en koalitionsregering vars största parti var Vänsteralliansen. Det partiet bildades av medlemmar av det forna kommunistpartiet som styrde landet före 1989. Miller är själv f.d kommunist vilket politiska kommentatorer anser vara ett stort hinder när partiet ska attrahera väljarna. (Polskie Radio, TVP info och wB 28 okt 15)

Publicerat i val

Sänkt pensionsålder attraherade väljare

För första gången efter kommunismens fall 1989 finns i det polska parlamentet ett parti med egen majoritet, d.v.s mer än hälften av platserna i parlamentet. Det nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) har fått 235 av 460 platser i sejmen och 61 av 100 platser i senaten.

PiS vann i 14 av landets 16 regioner, och i alla samhällsgrupper oavsett kön, ålder, utbildning och bostadsort. Men flest röster fick de bland lågutbildade och lågavlönade personer på landsbygden. Partiet tog många röster på frågan om sänkt pensionsålder i åldersgruppen 50–59 år. Förvånansvärt många unga har röstat på det konservativa och religiösa PiS – kanske kan det generöst utlovade barnbidraget på 500 złoty per barn och månad ha bidragit. Barnbidraget är nog att se som ett sätt att hålla småbarnsmammorna hemma. Även den sänkta pensionsåldern har motiverats med att många kvinnor vill kunna ta hand om barnbarnen.

Det avgående regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) gick förhållandevis bra i städerna, bland högutbildade och bland kvinnor. PO har under sin regeringstid höjt barnbidrag och infört ett års föräldraledighet, byggt daghem, hållit emot försöken att totalförbjuda abort, reglerat rätten till statligt stöd vid IVF-behandling mot barnlöshet och så vidare.

Men de unga väljarna har valt partier som PiS, populistiska Kukiz’15 och Korwin. Av välbärgade stadsbor i den yngre medelåldern har många lagt sin röst på det liberala Moderna.

Medborgarplattformen och PiS har länge legat runt 25–30 % och turats om att ligga överst i opinionsmätningarna. När pensionsåldern höjdes för ett par år sedan märktes att en del av partiets sympatisörer gled över från Medborgarplattformen till PiS. Många menar också att Donald Tusks avgång var av stor betydelse. Tusk valdes för ett år sedan till ordförande i Europeiska rådet och lämnade över taktpinnen till Ewa Kopacz. Kopacz har varit effektiv och betat av vallöfte efter vallöfte. Den goda ekonomi som Polen under Medborgarplattformens tid arbetat fram har lågutbildade landsbygdsbor inte tyckt att de har fått någon del av. (Warsaw Voice och wB 27 okt 15)

Publicerat i val

Mandat och röstetal

Nu är fördelningen av mandaten i det nya parlamentet färdig.

Av de 460 platser som finns i parlamentets andra kammare, sejmen, går 235 till det segrande partiet, nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa), som alltså får egen majoritet.

Det avgående regeringspartiet, liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), får 138 platser, det nationalistiska missnöjespartiet Kukiz’15 får 42 platser, liberala Moderna 18 och Bondepartiet (PSL) 16. Den tyska minoriteten får ett mandat, som ska tillvarata de rättigheter som tillkommer tyskar i Polen.

De partier som ställt upp i valet och inte kommit in i parlamentet är Förenade Vänstern (ZL), partiet Tillsammans och spektakulära KORWiN.

15,2 miljoner väljare (av runt 30 miljoner) utnyttjade sin rösträtt. PiS fick 5,7 miljoner röster, Medborgarplattformen 3,66 miljoner, Kukiz’15 1,34 miljoner, Moderna 1,15 miljoner, PSL 780 000 röster.

Förenade Vänstern fick 1,15 miljoner röster (valkoalitioner behöver 8 % för att komma in i parlamentet och ZL fick 7,55 %), KORWiN 723 000 röster och partiet Tillsammans 530 000.

Av de hundra platserna i senaten går 62 till PiS, 34 till Medborgarplattformen, 1 till Bondepartiet och 3 till personer som ställt upp utan anknytning till något parti. (TVP info 27 okt 15)

Publicerat i val

Soffliggarna vann igen

Soffliggarepartiet segrade igen i det polska valet, skriver Sveriges Radios mångårige Östeuropakorrespondent Kjell Albin Abrahamson på SVT Opinion. Trots kampen för att få rösta fritt under kommunisttiden visar många polacker ett slappt intresse för parlamentarism och flerpartiväsende.

Nu får ultrakonservativa Lag och Rättvisa egen majoritet i parlamentet men inte 2/3-delsmajoritet – och kan därmed inte ensam ändra grundlagen. Det är bra. Därmed faller också en viktig del av ”orbaniseringen”, alltså att Jarosław Kaczyński skulle utveckla Polen i samma auktoritära riktning, på egen hand skriva om lagar och visa samma skoningslösa förakt för oppositionen som Viktor Orban i Ungern.

Det som bekymrar mest, är det officiella Polens relationer till EU och Tyskland, med tanke på hur bröderna Kaczyński vanstyrde Polen för ett årtionde sedan. Men den nyvalde presidenten Andrzej Duda har i intervjuer lovprisat Tyskland, vilket kan jämföras med Jarosław Kaczyńskis uttalande 2007: Min kännedom om Tyskland begränsar sig till toaletterna på Frankfurts flygplats.

Relationerna Warszawa-Bryssel kan inte heller köras i botten som förra gången eftersom Donald Tusk, en gång partiordförande i liberala Medborgarplattformen (PO) idag är ordförande i Europeiska rådet. Han kan tala med Kaczynski, som det heter; ”jak polak z polakiem” – som polacker emellan, skriver Kjell Albin Abrahamson. (STV opinion 26 okt 15)

Publicerat i val

Det slutgiltiga valresultatet

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński meddelade sent på måndagskvällen det slutgiltiga valresultatet. Foto: Lukas Blentesson.

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński meddelade sent på måndagskvällen det slutgiltiga valresultatet.
Foto: Lukas Blentesson.

Sent på måndagskvällen presenterades det slutgiltiga resultatet av söndagens parlamentsval.

Fem partier tar nu plats i parlamentets andra kammare, sejmen.

Lag och Rättvisa (PiS) – 37,58 %
Medborgarplattformen (PO) – 24,09 %
Kukiz’15 – 8,81 %
Moderna – 7,60 %
Bondepartiet (PSL) – 5,13 %

Följande tre partier hamnade under spärren:

Förenade Vänstern (ZL) – 7,55 %
KORWiN – 4,76 %
Tillsammans – 3,62 %.

Som valkoalition behöver Förenade Vänstern 8 % för att komma in i parlamentet.

Den exakta fördelningen av mandaten och resultatet av senatsvalet kommer i morgon, tisdag. (TVN24 25 okt 15)

Publicerat i val

Fortfarande egen majoritet för PiS

När 90 % av rösterna i parlamentsvalet nu har räknats ser siffrorna lite annorlunda ut än på valkvällen.

Det nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) har tappat 1,4 % vilket gör att mandatfördelningen förändras. Det är tio mandat färre än beräkningarna visade efter vallokalsundersökningen, men men med 232 mandat av 460 har PiS fortfarande egen majoritet.

Partidisciplinen är inte så stark bland polska parlamentariker – Beata Szydło kan bli tvungen att söka stöd hos andra partier. Det blir å andra sidan inte så svårt för henne – missnöjespartiet Kukiz’15 får 42 mandat (8,70 %), och de två partierna har mycket gemensamt.

Just nu har avgående Medborgarplattformen (PO) 137 mandat (23,6 %), Kukiz’15 42 mandat (8,7 %), Moderna 30 mandat (7,7 %), Bondepartiet (PSL) 18 mandat (5,2 %) och den tyska minoriteten 1 mandat.

Skulle det visa sig att missnöjespartiet KORWiN segar sig över 5 %-spärren tappar PiS ytterligare några mandat.

Övriga partier kommer inte in om valresultatet håller sig. Förenade Vänstern (ZL) har 7,5 % – som valkoalition behöver ZL 8 %) och Tillsammans 3,9 %.

För att kunna göra förändringar i grundlagen – vilket PiS har aviserat – krävs 2/3 majoritet eller 307 röster. (tvn24, TVP info och wB 26 okt 15)

Publicerat i val

Kaczyński var huvudperson på PiS valvaka

Det religiösa och ultrakonservativa PiS (Lag och Rättvisa) blev alltså vinnaren i söndagens parlamentsval i Polen. Under mängdens jubel tog ordföranden Jarosław Kaczyński till orda sedan de preliminära valresultatet offentliggjorts några minuter efter kl 21. Han började med att påminna om sin bror, framlidne presidenten Lech Kaczyński, som nästan på dagen för tio år sedan valdes till landets president.

Utan honom skulle vi inte vara här, sade Kaczyński.

Lech Kaczyńskis dotter Marta Kaczyńska som deltagit i valkampanjen, stod tätt bakom partiledaren med en stor bukett blommor, medan den blivande premiärministern, Beata Szydło befann sig längre bort.

Vi sträcker ut en hand till alla som vill ha en förändring till det goda, sade Kaczyński, nu är det inte hämnd som gäller och inga negativa känslor. Men lagen kommer att verkställas. Vi ska inte ge oss på dem som har fallit, även om det är deras eget fel och de faller med rätta. Nu är kampanjen över och vi måste komma ihåg att vara ödmjuka.

Efter partiledarens tal släpptes den blivande premiärministern Beata Szydło fram och ställde sig på Kaczynskis högra sida.

Vi skulle inte ha vunnit om det inte vore för Jarosław Kaczyński, och han förtjänar applåder och tack, sade hon. Vi vann eftersom vi konsekventa har arbetat mot de mål som president Lech Kaczyński en gång ställde upp, sade hon. Utan alla de polska män och kvinnor som talat om vad som var viktigast för dem och vad partiet ska arbeta för hade vi inte vunnit. Nu litar de på oss och vi ska ödmjukt fortsätta det arbetet.

Att Szydło så tydligt fick spela andrafiolen efter ordföranden Kaczynski och hans brorsdotter är väl en antydan om att hon inte ska känna sig för säker på sin post. Hon blir nog premiärminister – men hur länge får hon sitta kvar? För tio år sedan när Kaczyński bildade regering med några småpartier blev Kazimierz Marcinkiewicz regeringschef, men petades efter mindre än ett år av Kaczyński som tog själv över. (TVP inf, gazeta.pl och wB 25 okt 15)

PiS fick egen majoritet

När vallokalsutredningen offentliggjordes kl 21 visade det sig att segern för det ultrakonservativa och EU-skeptiska oppositionspartiet PiS, Lag och Rättvisa, är total.

PiS får i vallokalsundersökningarna 39,1 % och 242 av 460 mandat i parlamentet. PiS har alltså egen majoritet om inget oväntat inträffar.

Den blivande premiärministern Beata Szydło förklarade i sitt tacktal till väljarna att det goda resultatet inte varit möjligt utan ordföranden Jarosław Kaczyński.

Under de första fem jublande minuterna från PiS valvaka visades bara Kaczyński och hans brorsdotter medan Szydło var utanför bild.

Regerande Medborgarplattformen, PO, får 23,4 % och 133 mandat. Premiärminister Ewa Kopacz har erkänt sig besegrad.

Det nyaste missnöjespartiet Kukiz’15 får 9,0 % och 44 platser i parlamentet, det liberala Moderna får 7,1 % och 22 platser.

Bondepartiet PSL får 5 % och klarar precis gränsen om resultatet står sig, vilket ger 18 platser.

Övriga kandidater hamnar alla under 5 %-gränsen, men det absurt reaktionära KORWiN ligger mycket nära med 4,9 %.

Förenade vänstern – 6,6 % – Förenade vänstern är en valkoalition, och behöver därför 8 % av rösterna, vilket man inte uppnådde i det här valet. Vänstern tycks alltså helt idag utraderat ur det polska parlamentet.

Det lilla nya vänsterpartiet Tillsammans fick 3,9 % – ett inte oävet resultat av ett parti som dels bara funnits i ett halvår, dels tillhör den radikala vänstern.

Valdeltagandet var 51,6 %. Det definitiva resultatet kommer på tisdag. (wB 25 okt 15)

Publicerat i val

Vänsterns unga ledare mest trovärdiga i debatten

Barbara Nowacka. Bild: Facebook.

Barbara Nowacka.
Bild: Facebook.

Det var vänsterns ledare från Partiet Tillsammans (Razem) och Förenade Vänstern som drog uppmärksamheten till sig i tisdagens partiledardebatt.

Barbara Nowacka från Förenade Vänstern var saklig och lugn, om än lite matt i jämförelse med sin främsta vänsterkonkurrent, Adrian Zandberg från Razem.

Man såg en framtidens ledare i henne, den nya generationens vänsterledare som talade ett helt annat språk än sina föregångare – öppen, odogmatisk, proeuropeisk och med en framtidsvision.

Adrian Zandberg. Foto: Facebook.

Adrian Zandberg.
Foto: Facebook.

Adrian Zandberg från Tillsammans som tills nyligen varit fullständigt okänd för den stora allmänheten, var genuin i sina ibland radikala uttalanden. Till skillnad från de flesta andra politiker såg han ut som om han trodde på det han sa. Han talade om komplicerade frågor på ett lättfattligt sätt och var dessutom överraskande kompetent och retoriskt skicklig.

Hans och Nowacka åsikter påminde mycket om varandra, även om Zandberg var klart mera radikal i sina övertygelser. Liksom Nowacka som framstår han som den nya vänsterns framtida ledare.

Läs vidare >>

Publicerat i val

Inga visioner i valets viktigaste duell

Premiärminister Ewa Kopacz och utmanaren Beata Szydło möttes i debatt utan visioner. Fotomontage.

Premiärminister Ewa Kopacz och utmanaren Beata Szydło möttes i debatt utan visioner.
Fotomontage.

Måndagens valduell mellan premiärminister Ewa Kopacz och utmanaren Beata Szydło blev en stor besvikelse, småaktig och utan visioner som den var.

Szydło, som tillhör oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), gick ut hårt. Hon spelade på känslor och nationella symboler, hon kom med svepande och vidlyftiga löften. Det är en beprövad taktik – med den vann hon presidentposten åt Andrzej Duda. Hon var yvig och tillgjord såväl under debatten som efteråt, då hon på amerikanskt manér lät sig omsvärmas av skanderande ungdomar och vit-röda flaggor.

Kopacz var mer naturlig och återhållsam, utan stora åthävor förmedlade hon det politiska budskap som hon och regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) står för.

Läs vidare >>

 

Publicerat i val

– Valet avgör om vi får ha kvar demokratin

Tomasz Lis. Foto: Przemek Jahr, wikipedia.

Tomasz Lis oroar sig för valutgången.
Foto: Przemek Jahr, wikipedia.

Oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fungerar inte utan en fiende, säger Tomasz Lis, chefredaktör på Newsweek Polska. Fienderna är ofta människor som är intellektuella auktoriteter och som vi har att tacka för Polens självständighet. Nu riktar man sitt hat mot flyktingar, de kallas parasiter, pest etc. och de är ju inte ens politiska fiender.

Valet nästa söndag handlar, enligt Lis, om huruvida polacker väljer en liberal demokrati eller en auktoritär makt. Ytterst handlar det om att antingen acceptera det styrelseskick som Polen valde vid kommunismens fall för 25 år sedan eller förkasta det. Om PiS vinner valet den 25 oktober blir det bara nationell enighet som räknas, inte medborgarna. Staten kommer att övervaka allt och PiS har den ledande rollen. Allt med katolska kyrkans välsignelse.

Läs vidare >>

Protester mot PO-PiS-samtal i tv

Beata Szydło dissar Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk. Foto: Magnus Manske, wikipedia.

Beata Szydło.
Foto: Magnus Manske, wikipedia.

Ewa Kopacz. Foto: wikipedia.

Ewa Kopacz.
Foto: wikipedia.

På måndag kväll sammanstrålar Ewa Kopacz från regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) och Beata Szydło från oppositionspartiet Lag och Rättvisas (PiS) i tv-programmet Samtal om Polen.

Dagen efter blir det valdebatt mellan ordförandena i de mindre partier som också ställer upp i valet den 25 oktober.

Upplägget har retat gallfeber på de mindre partierna, som anser att arrangören, statliga TVP, därmed tydligt graderar partierna i ett A- och ett B-lag.

Tre partier, Bondepartiet (PSL), Förenade Vänstern (ZL) och Kukiz’15 kräver nu att programmet med Kopacz-Szydło ska ställas in.

Vi har aldrig haft tvåpartisystem i Polen och det är heller ingenting som polackerna har velat ha, säger Förenade Vänsterns ledare Barbara Nowacka på en presskonferens på torsdagen.

Vice premiärminister Janusz Piechociński, som är ordförande i PSL betraktar debattupplägget som ett mord på demokratin.

De två stora partiernas kampanjledare Stanisław Karczewski (PO) och Marcin Kierwiński (PiS) tycker däremot att upplägget är helt OK och ser ingen anledning att göra några förändringar. Arrangören, det statliga tv-bolaget TVP, är helt enigt.

Samtal om Polen är inte en valdebatt i strikt mening, försäkrar TVP. Det är mer tänkt som ett aktualitetsprogram.

Frågan är ju om regeringschefen Kopacz och hennes allvarligaste utmanare Szydło klarar av att sitta och småprata om tillståndet i landet fem dagar före valet utan att ha synpunkter på motpartens vallöften och prisa de egna ambitionerna. (Polskie Radio och wB 16 okt 15)

Publicerat i val

Alla vill valdebattera i tv

Förenade Vänstern (ZL) och det nya partiet ModernaPolen (NowoczesnaPL) protesterar mot att TVP (statliga polska televisionen) arrangerar en valdebatt mellan regerande PO (Medborgarplattformen) och det största oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa). Den statliga televisionen får enligt lag varken favorisera eller utesluta någon. Det finns alltså juridiska problem och frågan är hur TVP kommer att lösa dem.

Planen var att två valdebatter skulle hållas. I den första skulle representanter för de två största valkommittéerna delta. I praktiken skulle det vara en debatt mellan nuvarande premiärministern Ewa Kopacz från PO och utmanaren Beata Szydlo från PiS. Till den andra debatten skulle samtliga valkommittéer inbjudas.

Ewa Kopacz har tackat ja, medan Beata Szydlo fortfarande tvekar.

Förenade Vänstern samt ModernaPolen har skickat in var sin protest. En debatt mellan Kopacz och Szydlo antyder att det bara finns två valmöjligheter, menar Ryszard Petru från ModernaPolen. Förenade Vänstern kräver att man ställer in debatten.

TVP har rätt att arrangera även andra debatter, inte bara de som påbjuds enligt lag, säger tv-kanalen till tidningen Gazeta Wyborcza.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polsk politiker gör uppmärksammat framträdande i Chicago

Antoni Macierewicz – blivande försvarsminister? Bild: wikipedia.

Antoni Macierewicz – blivande försvarsminister?
Bild: wikipedia.

Polen är skövlat och styrt av människor som liknar Bierut*, Berman* och de kommunistiska ockupanterna. Det är bara PiS som kan befria Polen. Låt oss vänta bara tre veckor till.

Det sade Antoni Macierewicz, vice ordförande i det ultrakonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), på ett valmöte i Chicago i förra veckan. Macierewicz har under den pågående valkampanjen fått hålla sig i skymundan för att inte skrämma bort PiS väljare med sina uttalanden. Men på andra sidan Atlanten tog han ut svängarna ordentligt.

Läs vidare >>

Lugnt styre med PiS i regeringen, säger Kaczyński

Om PiS vinner valet får Polen ett lugnt styre, samarbete med presidenten och en korrekt attityd mot oppositionen. Alternativet är att landet leds av ev grälsjuk koalition av små grupper kring Medborgarplattformen (PO). Det sade oppositionsledaren Jarosław Kaczyński i ett valtal på tisdagen.

Och såtillvida har Kaczyński säkert rätt att samarbetet med presidenten skulle bli bättre. President Duda står PiS mycket nära och samarbetet med regeringen Kopacz har gått på skruvar. Trots upprepade propåer från premiärminister Ewa Kopacz har han hittills inte velat träffa henne. Kommentatorer i polska medier klassificerar striden mellan PiS och regeringen som rena sandlådan.

Läs vidare >>

Nowacka blir Förenade vänsterns kandidat i valet

Barbara Nowacka blir Vänsterns kandidat i valet. Foto: barbaranowacka.eu

Barbara Nowacka blir Vänsterns kandidat i valet.
Foto: barbaranowacka.eu

Barbar Nowacka heter Förenade Vänsterns (LS) premiärministerkandidat.

Förenade Vänstern är en valkoalition som består av Vänsteralliansen (SLD), vänsterpartiet Din Rörelse (TR), Polska Socialistpartiet (PPS), Förenade Arbetarpartiet (UO) och De Gröna.

Nowacka är en av Din Rörelses två partiledare, och tillsammans med sina koalitionskamrater vill hon höja pensionerna med 200 złoty (475 svenska kronor), slå samman parlamentets två kamrar till en och minska antalet parlamentariker, skilja kyrkan från staten, införa sexualundervisning i skolorna och driva en smart drogpolitik.

För att Förenade Vänstern ska komma in i parlamentet behöver de få 8 % av rösterna i valet den 25 oktober. (Warsaw Business Journal 5 okt 15)

Siemoniak: Viktigaste valet sedan 1989

Försvarsminister Tomasz Siemoniak.  Bild: wikipedia.

Försvarsminister Tomasz Siemoniak.
Bild: wikipedia.

Valet den 25 oktober blir det viktigaste sedan 1989, det visar vilken väg Polen kommer att ta, säger försvarsminister Tomasz Siemoniak. Under de närmaste tre veckorna måste vi kavla upp ärmarna och övertyga så många polacker som möjligt om att de ska rösta på regeringspartiet PO (Medborgarplattformen).

Det var i valet 1989, det första något så när fria valet sedan andra världskriget, som Polen röstade bort den sittande kommunistregimen.

Med utgångspunkt för de opinionsmätningar som regelbundet görs och redovisas i medierna får PO ett styvt jobb om de ska bryta nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) dominans. PiS har ökat kraftigt under våren och efter presidentvalet, då partiets kandidat Andrzej Duda vann. (Polskie Radio 5 okt 15)

Publicerat i val

Kyrka i Łódź deltar i kampanjen inför parlamentsvalet

Den 25 oktober är det parlamentsval i Polen, och valfebern sprider sig. I Łódź är invånarna upprörda över att en av kyrkorna är nerlusad med kampanjmaterial för nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa). Partiets lokala kandidater presenteras ingående och kyrkobesökarna uppmanas att rösta på dem.

Det här är en kyrka, säger en av församlingsmedlemmarna, var är bilderna på Jesus och Maria? Här är ju bara politiker!

Men prästen avvisar kritiken: Lag och Rättvisa är bra, säger han, deras kandidater är bra.

Polen är enligt grundlagen en sekulär stat, stat och kyrka ska vara åtskilda. (wyborcza.pl 30 sept 15)

Mycket lågt valdeltagande i folkomröstningen

Inför presidentvalet i maj poppade frågan om enmansvalkretsar upp som en het potatis – det var i princip uppstickaren Paweł Kukiz enda valfråga och på den drog han in över 20 % av rösterna i första valomgången. Även Andrzej Duda, kandidat för det nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), såg enmansvalkretsar som ett bättre sätt att få demokrati i landet.

För att bli av med frågan utlovade dåvarande presidenten Bronisław Komorowski, som fått färre röster än man räknat med, genast en folkomröstning om enmansvalkretsar i god tid före parlamentsvalet i slutet av oktober. Men intresset tycks ha falnat avsevärt. I söndagens folkomröstning var det mindre än 8 % av polackerna som tyckte att det var värt besväret att avlägga sin röst. De som deltog var huvudsakligen de som fortfarande vill ha enmansvalkretsar.

AV 30 miljoner röstberättigade deltog alltså 2,4 miljoner. Inte oväntat tyckte majoriteten av dem att det statliga partistödet ska dras in och att det ska bli lättare för privatpersoner som är involverade i en skattekonflikt.

En folkomröstning är endast rådgivande, men ju fler som deltar desto tyngre väger den. Grundlagen kräver dock att minst 50 % av väljarkåren deltar för att resultatet ska vara giltigt. (Polskie Radio och wB 7 sept 15)

Publicerat i val

Polackerna röstar om enmansvalkretsar

Idag är det folkomröstning i Polen. 30 miljoner röstberättigade invånare kan gå till vallokalen och tala om hur de ställer sig till enmansvalkretsar, statligt partistöd och större hänsyn till den enskildes argument i skattetvister.

Frågan är emellertid om omröstningen får någon som helst betydelse – enligt en färsk opinionsmätning vet hälften av de röstberättigade inte vilka frågor det gäller och bara 30 % har sagt att de är har för avsikt att gå och rösta.

Folkomröstningen är bara rådgivande, men det krävs att 50 % deltar för att politikerna ska behöva ta hänsyn till den.

Omröstningen har kommit till på initiativ av den förre presidenten Bronisław Komorowski, som skakad av att inte fått tillräckligt många röster i presidentvalets första omgång, ville visa att han var öppen för att diskutera frågor som andra kandidater drev och som uppenbarligen hade stort stöd bland väljarna. Det hade emellertid inte önskad effekt, dagens president heter Andrzej Duda och valtemperaturen har svalnat.

President Dudas utspel om ytterligare en folkomröstning – som skulle handla om den fråga som tog honom till presidentämbetet: sänkt pensionsålder men också tidigare skolstart och förbud mot försäljning av statliga skogar – lade ett löjets skimmer över folkomröstningar. Nu stoppade senaten presidentens folkomröstning, så nästa tillfälle att gå till valurnorna blir den 25 oktober då parlamentsvalen hålls. Då avgörs vem som ska styra Polen de närmaste fyra åren och som det ser ut idag kommer Dudas f.d parti nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) att ta över makten från det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen). (wB 6 sept 15)

Publicerat i val

Dudas folkomröstning blir inte av

Det blir ingen andra folkomröstning – den som president Andrzej Duda ville utlysa, blir inte av. Med 53 röster mot 35 röstade senaten på fredagseftermiddagen ner förslaget.

Det var i och för sig inte oväntat, eftersom regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoritet i senaten, men polska politiker håller sig långt ifrån alltid till partilinjen.

Duda ville att polackerna på valdagen inte bara skulle lägga sin röst på ett politiskt parti utan dessutom ta ställning till om pensionsåldern ska sänkas, om barnen ska börja skolan redan vid 6 år och om de statliga skogarna ska få säljas.

Eftersom frågorna ingår i nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) program har väljarna möjligt att säga ja eller nej till dem ändå – genom att rösta på PiS eller något annat parti. (Rzeczpospolita och wB 4 sept 15)

Walęsa röstar inte på söndag

Lech Walesa. Foto: Medef, wikipedia.

Lech Walesa.
Foto: Medef, wikipedia.

Nej, jag tänker inte delta i folkomröstningen på söndag. Man har inte tagit hänsyn till mina frågor, säger nationalhjälten Lech Wałęsa bestämt.

Söndagens omröstning utlystes av den förre presidenten Bronisław Komorowski, som ville försöka vända opinionen mellan de två omgångarna i presidentvalet i maj. Polackerna ska ta ställning om enmansvalkretsar, statligt partistöd och en regel om större hänsyn till den enskilde i skattetvister – samtliga ämnen som blev viktiga i presidentvalsdebatten.

Wałęsa ville få svar på frågan om folkvalda ska få ställa upp mer än i två perioder – och det skulle gälla både parlamentariker, borgmästare och fackföreningsfunktionärer.

President Duda vill också ställa väljarna inför några frågor – det är frågor som drivs av det honom närstående nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa): ska pensionsåldern sänkas, ska barnen börja skolan vid 6 års ålder och ska det bli förbjudet att sälja statlig skog. Hans folkomröstning ska hållas på valdagen den 25 oktober under förutsättning att senaten på fredagen röstar ja till förslaget. Det kan möjligen bli problematiskt, eftersom det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoritet i senaten. Men partipiska är inget för polska politiker – det är inte ovanligt att man röstar emot sitt eget parti i viktiga frågor, vilket ibland leder till konvulsioner i partiledningen.

Enligt en färsk opinionsmätning har 46 % av polackerna ingen koll på vilka frågor de ska ta ställning till. 51 % vet vad omröstningen gäller och 32 % tänker delta i den. Valdeltagandet brukar vara lågt i Polen men det måste överstiga 50 % av de valberättigade för att resultatet ska vara giltigt. (Polskie Radio, wyborcza.pl och wB 3 sept 15)

Kopacz: Polen är ingen enpartistat

Ewa Kopacz vill att folkomröstningen ska ta med frågor från alla partier. Foto: wikipedia.

Ewa Kopacz vill att folkomröstningen ska ta med frågor från alla partier.
Foto: wikipedia.

Jag förutsätter att president Andrzej Duda kommer att inkludera frågor från alla politiska partier i folkomröstningen och inte bara de förslag som kommer från PiS. Det sade premiärminister Ewa Kopacz på fredagen, sedan Duda tillkännagett att det ska hållas två folkomröstningar i höst.

Den första blir som beslutat den 6 september med de frågor som den förre presidenten Bronisław Komorowski valt – enmansvalkretsar, partistöd och myndigheternas inställning till privatpersoner i skattekonflikter. Den andra blir samma dag som parlamentsvalet den 25 oktober och ska omfatta de frågor som det Duda närstående nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) vill fokusera på – återgång till lägre pensionsålder, tidigare skolstart och förbud mot försäljning av statliga skogar.

Polen är inte en enpartistat, sade Kopacz, president Duda säger att han vill vara hela Polens president, men jag känner mig besviken för att inte säga lurad.

Att ha en folkomröstning om PiS hjärtefrågor kan naturligtvis hjälpa partiet att få överta makten, men PiS ligger redan så bra till i opinionsmätningarna att valsegern blir lätt.

Presidentens beslut om två folkomröstningar måste godkännas av parlamentets första kammare, senaten, där det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoriteten.  (Warsaw Business Journal och wB 21 aug 15)

Publicerat i val

Duda: Vi ska ha två folkomröstningar

Folkomröstningen den 6 september kommer att hållas som beslutat. Det sade president Andrzej Duda i ett tv-sänt tal till nationen, och antydde att han håller fast vid det av respekt för sin företrädare, Bronisław Komorowski. Då ska folket säga sitt om enmansvalkretsar, om statligt partistöd och om att Skatteverket i konflikter ska se frågan ur den skattskyldiges synvinkel.

Men, sade presidenten, det blir också en folkomröstning i samband med valet den 25 oktober, och den medför inga extra kostnader. Då ska polackerna ta ställning till om Polen ska återgå till den lägre pensionsålder som gällde fram till 2012, om barnen ska börja skolan vid 6 års ålder i stället för 7, och om det ska bli förbjudet att sälja statliga skogar. Samtliga dessa frågor är förslag som det Duda närstående nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) vill ha igenom.

Folket ska styra, sade Duda, folkets röst måste höras.

Debatten har varit het om vilka frågor som ska ställas i folkomröstningen den 6 september, PiS ville till varje pris tillfoga sina egna frågor – ett sätt att förbereda väljarna inför parlamentsvalet i oktober kan man tänka. Andra har tyckt att det var helt onödigt med folkomröstning eftersom så många polacker struntar i de frågorna. Och på torsdagen önskade sig Janusz Piechociński, ledare för PSL (Bondepartiet), att folkomröstningen skulle ställas in och att de pengar den kostar, 100 miljoner złoty (243 miljoner svenska kronor), i stället skulle gå till lantbrukare som drabbats hårt av den långa torkan.

Med Dudas salomoniska dom får nu alla något av det som de önskat. Komorowskis omröstning hålls som planerat om drygt två veckor och PiS får sitt med en omröstning samtidigt som parlamentsvalet – som inte medför extra kostnader. Man kan naturligtvis fråga sig om den andra folkomröstningen behövs, eftersom väljare som tycker som PiS röstar på PiS – sannolikt både i valet och den extra omröstningen i synnerhet som allt ska avgöras på samma dag den 25 oktober, men nu behöver ingen känna sig behöver känna sig åsidosatt.

Samtidigt ska presidentens beslut godkännas av senaten, där det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoritet. PiS har de senaste dagarna talat mycket om hur PO blockerar folkviljan – vilket väl ska vara ett sätt att få senatorerna att backa upp folkomröstning nr 2. Alternativt vill man inför valet i oktober understryka regeringspartiets allmänna halsstarrighet och bristande flexibilitet.

PiS har stadigt gått framåt i opinionsmätningarna ända sedan i våras, och om inga sensationer inträffar kan de se fram emot en promenadseger i oktober.

Höjningen av pensionsåldern, som var ett av Dudas mest framträdande vallöften i presidentvalskampanjen i maj, beräknas kosta 71,4 miljarder złoty (175 miljarder kronor) fram till 2020. Det ska betalas med höjda skatter för banker och köpcentra. (Warsaw Business Journal, Warsaw Voice och wB 21 aug 15)

Minister vill avblåsa folkomröstningen

Janusz Piechocinski, vice premiärminister och näringsminister.  Foto: Stanislaw Godula.

Janusz Piechocinski, vice premiärminister och näringsminister.
Foto: Stanislaw Godula.

Folkomröstningen den 6 september kommer att kosta 100 miljoner złoty (243 miljoner svenska kronor) – jag skulle önska att de pengarna i stället gick till landets bönder som har drabbats så hårt av den långa torkan. Det säger Janusz Piechociński, ordförande i koalitionsregeringens lilla parti PSL (Bondepartiet), vice premiärminister och näringsminister.

Man ska komma ihåg att folkomröstningen initierades av den förre presidenten Bronisław Komorowski när han fick så få röster i första omgången av presidentvalet. Han ville ge utrymme för de frågor som unga människor tycker är viktiga, sade Piechociński. Men nu har vi en ny president, och jag skulle vilja att han ställde in folkomröstningen. Varje öre är viktigt i det här sammanhanget, och frågorna om enmansvalkretsar, pensionsåldern och partistödet kan lika gärna inkluderas vid parlamentsvalet den 25 oktober.

Vid sin installation talade presidenten om att bygga gemenskap, men om han håller fast vid att den här kostsamma folkomröstningen ska hållas sex veckor före valet, då driver han PiS-politik. Och han ska inte vara PiS president utan hela Polens president.

PiS (Lag och Rättvisa) – det parti som står president Duda nära – vill tvärtom att folkomröstningen ska utökas med fler frågor, och Duda väntas ge besked i morgon, torsdag. (TVP info 19 aug 15)

Publicerat i val