Valet i Polen är över, och som väntat fick president Andrzej Duda (regeringspartiet Lag och Rättvisa, PiS) flest röster – 43,5 %, meddelar Valkommissionen (PKW). På andra plats kom Rafał Trzaskowski (KO) med 30,46 %. 

Det är alltså dessa två som ställer upp i det slutgiltiga valet om två veckor och deras kampanjorganisationer är i full färd med att utvärdera resultatet och bedöma vilka frågor de ska satsa på i nästa omgång. 

Frågan är nu vilka av de utslagna kandidaternas väljare som kan tänka sig att rösta på någon av de två huvudkandidaterna. 

Den partilöse kandidaten Szymon Hołownia har med 13,87 % fångat upp väljare som är trötta på det politiska käbblet och vill revolutionera samhället. Det ska göras bland annat med ett ökat medborgarinflytande. Vi ska inte bli förvånade om han bildar ett eget parti till parlamentsvalet 2023. 

Hołownia har sagt att han inte kommer att uppmana sina väljare att rösta på någon av de andra – enligt hans åsikt tillhör de båda det politiska etablissemanget som han vill ska försvinna. 

På fjärde plats kom ultranationalisten Krzysztof Bosak (6,78 %). Han lockar dels ultranationalister, dels unga välutbildade stadsbor som ogillar de bidrag som PiS-regeringen har infört.  En del av hans väljare gå nog till Duda som de betraktar som den minst olämpliga kandidaten. Men en del andra kan tänkas rösta på Trzaskowski, som gjort sig populär under sin tid som borgmästare i Warszawa.

Bondepartiets (PSL) ordförande Władysław Kosiniak-Kamysz fick oväntat få röster, liksom Robert Biedroń,(drygt 2 % vardera). Tillsammans med Hołownia låg de bra till i opinionen innan Trzaskowski klev fram på scenen. Han har tagit många röster från framför allt Kosiniak-Kamysz och Biedroń. 

Kosiniak-Kamysz väljare går sannolikt huvudsakligen till det konservativa PiS, Biedrońs troligen till Trzaskowski. Biedroń är Polens förste öppet homosexuella parlamentsledamot, och Trzaskowski har deklarerat att homosexuella ska ha samma rättigheter som alla andra. 

Ytterligare fem kandidater ställde upp, men de fick tillsammans bara drygt 1 % av rösterna.

 Alla utlandsröster är inte klara, meddelar PKW. Valdeltagandet var 64,51 %. (PB 30 juni 20)

På onsdagen meddelades att det polska presidentvalet hålls söndagen den 10 maj. Om ingen kandidat får över 50 % av rösterna hålls ett andra val mellan de två starkaste kandidaterna två veckor senare.

Regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat är liksom förra gången Andrzej Duda, som nu avverkat sin första mandatperiod. Duda är från början jurist och arbetade på universitetet i Kraków som lärare när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński kallade honom till Warszawa för att bli president. Duda är populär bland väljarna och ligger bra till för att få en andra period i presidentpalatset. Det är dock inte självklart att han blir omvald, PiS har på senare tid tappat många väljare.

Lagar stiftas i sejmen och går vidare till senaten för godkännande – det händer att nya lagar återremitteras till sejmen för bearbetning. Sedan ska presidenten underteckna lagen innan den träder i kraft. Idag har PiS majoritet i sejmen men inte i senaten. Om Duda inte får förnyat förtroende får PiS problem med att genomföra sin agenda under de närmaste fem åren.

Veteranen Małgorzata Kidawa-Błońska är kandidat för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Hon har tidigare varit talman i sejmen, presstalesperson för förra premiärministern Ewa Kopacz och idag vice talman. Hon är utbildad filmproducent och sociolog.

Den samlade vänsterns kandidat är Robert Biedroń, som efter en period som parlamentariker blev uppskattad borgmästare i Słupsk. Han grundade förra året partiet Wiosna (Våren), är expert på hbtq-frågor och mänskliga rättigheter.

Ordföranden i Bondepartiet (PSL), Władysław Kosiniak-Kamysz, ställer upp för sitt parti. Han är läkare i botten och har varit socialminister i regeringen Tusk.

Högerextrema Konfederacjas kandidat blir Krzysztof Bosak, och den socialt engagerade journalisten Szymon Hołownia ställer upp som oberoende kandidat.

Presidentkandidaterna måste ha 100 000 namnunderskrifter som visar att det finns väljare som vill rösta på dem. (Polennu.dk och wB 5 feb 2020)

Det är nu en vecka sedan parlamentsvalet, och eftervalsdebatten är igång.

TVP-chefen Jacek Kurski tar åt sig en del av äran.

Tack vare TVPs pluralism har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fått rekordmånga väljare, säger han.

Kritikerna håller delvis med om att TVP har betytt mycket, om än inte just på det pluralistiska planet. TVP har varit regeringspartiets megafon i fyra år nu och aldrig missat ett tillfälle att hylla regeringen eller dissa oppositionen. Fast formellt är TVP Polens public service-tv och bör åtminstone försöka vara opartisk.

En av PiS främsta politiker, Jacek Sasin – egentligen är mest känd för sina fåfänga försök att bli borgmästare i Warszawa – är förundrad över valresultatet.

Hur kommer det sig att nästan hälften av polackerna har röstat mot sina egna intressen, frågar han. Vi har höjt levnadsstandarden och livskvaliteten för en stor majoritet av väljarna och ändå röstar många på oppositionen. 

Han nämner ingenting om att till exempel politiseringen av domstolarna eller public service-medierna skulle kunna ha irriterat medborgarna. 

PiS har majoritet i sejmen men inte i senaten, och ett par dagar efter valet utbröt en politisk skandal. En av PiS profilerade politiker ska ha erbjudit senator Tomasz Grodzki från Medborgarkoalitionen (KO), en ministerpost mot att han gick över till regeringspartiet. Det är en taktik som PiS testat tidigare. Redan för drygt tio år sedan när partiet satt i regeringsställning förra gången försökte PiS köpa över parlamentariker från ett annat parti.  

En katolsk lobbygrupp har föreslagit att sexualundervisningen i skolan ska bort eftersom den är skadlig för barnen – och tanken om den polska familjen. PiS har ställt sig positivt till förslaget och stora protester har utbrutit. Föräldrar som informerar sina barn om blommor och bin riskerar nu flera års fängelse.

HBTQ-frågan är som alltid närvarande i debatten. Ledamöter från Lewica (Vänstern), som nu åter finns representerade i parlamentet, har förklarat att de kommer att driva frågan om enkönade äktenskap – och det var just vad PiS ”hotade” väljarna med före valet. Partiet hade stöd av kyrkan och framför allt ärkebiskopen i Kraków, Marek Jędraszewski, som anmälts för sin kampanj mot vad han kallar ”HBTQ-plågan”. Det blir dock ingen utredning – domstolen anser inte att det finns grund för åtal.

Sist men inte minst har oppositionsledaren Grzegorz Schetyna nominerat avgående ordföranden i Europeiska rådet, Donald Tusk, till gruppledare för EPP i EU-parlamentet. Ännu ett hedersamt toppjobb för Tusk kan man tycka. Bakom förslaget ligger rykten om att Tusk kan tänka sig att återta ledningen av sitt forna parti, Medborgarplattformen (PO), tankar som Schetyna med tre valförluster i rad inte är så förtjust i.

Gunilla Lindberg

Trots den generösa välfärdspolitiken och trots TVPs enorma propaganda för regeringspartiet drog Lag och Rättvisa (PiS) inte till sig några nya väljargrupper i parlamentsvalet. Å andra sidan har de gamla väljarna inte heller stötts bort av regeringens nedmontering av framför allt domstolarna.

Det skriver krönikören Jacek Liberski i en valanalys på Natemat.pl.

PiS får egen majoritet i sejmen men senaten domineras efter valet av oppositionen – ett besvärande nederlag för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Det blir svårare att snabbt få igenom nya förslag i parlamentet – de lagar som stiftas i sejmen träder inte i kraft förrän de godkänts av senaten.

PiS fick fler röster än tidigare – runt åtta miljoner – men det fick de andra partierna också; nio miljoner röstade på något av oppositionspartierna. Valdeltagandet var ovanligt högt, 61 %, och soffliggarnas röster spreds över hela det politiska fältet.

Valets egentliga vinnare är två helt andra partier, skriver Liberski. Det ena är Bondepartiet (PSL) som med förslag om förbättringar för lantbrukarna gjorde stora inbrytningar på landsbygden. Det andra är Konfederationen för Frihet och Oberoende (Konfederacja), som med runt 6 % nu tar plats i sejmen. Konfederationen är ultranationalistisk, och på den fronten vill PiS-ledaren Jarosław Kaczyński inte ha några utmaningar.

När lagarna godkänts av senaten ska de undertecknas av presidenten. Idag kommer statschefen, Andrzej Duda, från PiS, och för regeringspartiet är det viktigt att han sitter kvar på den posten.

De två senaste valen, lokalvalen förra hösten och EU-valet i våras, gav PiS ytterligare vind i seglen, men helgens parlamentsval blev alltså en besvikelse trots egen majoritet i sejmen. Före valet peakade PiS i opinionsmätningar och låg tidvis på över 50 %. Presidentvalet i vår blir alltså viktigare än någonsin.

Andra problem för PIS-ledaren är stridigheter inom den egna alliansen. De två småpartierna Solidariska Polen (Solidarna Polska) med justitieminister Zbigniew Ziobro i spetsen och högskoleminister Jarosław Gowins Samförstånd (Porozumienie) har egna vallöften som de vill se genomförda.

Utöver det har en lång rad av PiS mer framträdande politiker gått vidare till EU-parlamentet, bland dem förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz som varit mest på hugget när det gällt politiseringen av domstolarna.

Oppositionen har naturligtvis också problem, konstaterar Liberski. Det enda de egentligen har gemensamt är ambitionen att få bort PiS från makten. När valet nu är över är alla eniga om att försöka stoppa politiseringen av domstolarna, men det är också allt. Ideologiskt spänner de många partierna över hela skalan, och någon gemensam agenda är det inte tal om. Inga nya ansikten och inga nya fräscha idéer. Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna, som länge varit ifrågasatt i det splittrade partiet Medborgarplattformen (PO) har väl fått lite andrum i och med att mandatfördelningen i senaten utföll till oppositionens fördel. Men hans ställning är inte stark. (Natemat.pl och wB 15 okt 19)

När 99 % av rösterna till senaten är räknade står det klart att Medborgarkoalitionen (KO) får 43 av de hundra platserna, Vänsteralliansen (SLD) och Bondepartiet (PSL) 2 vardera. Tre platser går till oberoende kandidater som tidigare varit knutna till oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och till förra årets valkomet Moderna (Nowoczesna). Det blir sammanlagt 51 senatorer på oppositionssidan, rapporterar den oberoende sajten OKO.press.

Förra mandatperioden hade PiS egen majoritet i både sejmen och senaten, men så blir det alltså inte den här gången. PiS får 48 platser och räknar med hjälp från den oberoende senatorn Lidia Staroń som under valkampanjen fått stöd av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Tidigare har hon representerat Medborgarplattformen i parlamentet.

Senaten ska granska de lagar som stiftats av sejmen och att oppositionen nu har majoriteten i senaten gör det svårare för regeringen att få igenom sina lagförslag. Samtidigt är polska politiker inte främmande för att rösta med fienden, och PiS kommer rimligen att utforma många lagförslag så att de kan locka till sig en eller flera överlöpare.

Senaten är också med och väljer ledamöter till IPN (Nationella Minnesinstitutet), Nationella Medierådet (RNM), penningpolitiska rådet osv. Senaten deltar också i valet av Polens ombudsman för mänskliga rättigheter, ordföranden i polska Riksrevisionen mm.

Avsikten med två kammare är att det ska bli svårare att genomföra abrupta förändringar. Under förra mandatperioden hade regeringspartiet majoritet i båda kamrarna och PiS kunde därför genomföra många och radikala förändringar på kort tid. (OKO.press och wB 14 okt 19)

När 91 % av rösterna klockan elva på måndagen var räknade låg regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på 44,57 %, Medborgarkoalitionen (KO) på 26,65 %, Vänstern på 12,27 %, Bondepartiet PSL på 8,63 % och högerextrema Konfederationen 6,76 %.

Det slutgiltiga valresultatet beräknas vara klart tidigt i kväll, säger Nationella Valkommissionens (PKW) ordförande Wiesław Kozielewicz.

Det polska parlamentet är indelat i två kammare, sejmen med 460 platser och senaten med 100 platser. Med den nyligen ändrade vallagen kan PiS räkna med egen majoritet i sejmen trots att man inte fått 50 % av rösterna.

Valdeltagandet var drygt 61 %, vilket är mycket högt för polska förhållanden. PiS har alltså i högre utsträckning än oppositionen lyckats locka soffliggare till vallokalerna. (TVN24 och wB 14 okt 19)

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vann inte oväntat parlamentsvalet i Polen. Enligt preliminära siffror får PiS 43,6 % av rösterna, Medborgarkoalitionen (KO) 27,4 %, Vänstern (Lewica) 11,9 %, PLS/Kukiz’15 9,6 % och Konfederacja 6,5 %.

När siffrorna omsätts i mandat betyder det att PiS behåller egen majoritet i parlamentet.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tog hem fyra av 107 borgmästarposter i söndagens andra omgång av lokalvalen. Av resten, 103 poster, gick två till Vänsteralliansen (SLD), en vardera till Bondepartiet (PSL) och Kukiz’15. 22 borgmästare tillhör Medborgarkoalitionen (KO) och resten valdes bland partilösa kandidater. Särskilt de stora städerna hamnade utom räckhåll för regeringspartiet.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS-parlamentarikerna är uppenbart besvikna även om de ihärdigt upprepar sitt mantra om valseger, partiet har förlorat även i städer där man hittills haft makten. Officiellt skyller man på en dålig valkampanj och bristande politisk analys, och PiS-parlamentariker som vill vara anonyma hävdar att konflikten inom partiet orsakat det otillfredsställande resultatet.

Inte oväntat börjar man leta efter syndabockar, och många hävdar att maktkampen mellan nuvarande premiärministern Mateusz Morawiecki och justitieminister Zbigniew Ziobro var orsaken till nederlaget.

Faktum kvarstår att valutgången borde vara ett allvarligt varningstecken för regeringspartiet med tanke på de kommande valen – till Europaparlamentet i maj 2019, parlamentsvalet nästa höst och presidentvalet 2020. Men redan nu står det klart att det konservativa och populistiska Lag och Rättvisa inte är någon monolit som är omöjlig att besegra och att den nuvarande politiska situationen inte kan förändras. Det är en viktig psykologisk signal såväl för väljare som för politiker.

Utgången av lokalvalen visar också hur dramatiskt delat Polen är. Landsbygden är fortfarande PiS-vänlig. Den polska landsbygden är fattigare, mer kontrollerad och saknar ofta tillgång till oberoende medier vilket gör att de är ständigt utsatta för den statliga televisionens aggressiva propagandaström. Det pekuniära argumentet i form av till exempel barnbidraget är också mest övertygande där. Stora och mindre städer är öppnare, liberalare i sina övertygelser och har tillgång till olika mediala budskap. Dessutom tycks väljarna i ökande grad nu misstro PiS och dess regeringsmetoder – aggressiviteten, demoraliseringen, intoleransen och det hotfulla klimatet som brer ut sig i Polen.

Den parlamentariska oppositionen borde följaktligen dra sina slutsatser av söndagens valutgång. Det krävs ett alternativ till PiS populistiska politik, ett alternativ som kan få folk med sig och visa att de nuvarande makthavarna saknar förmågan att ta på sig ansvaret för landets framtid. För allt PiS gör är att spela på folks lägsta instinkter och känslor. PiS-politik grundar sig inte på rationella överväganden, kunskap om världen, ekonomin och politiken utan på ett envist förnekande av allt den polska demokratin hittills har åstadkommit. Därför bör oppositionen visa ett konstruktivt och positivt alternativ till dagens destruktiva och rent av farliga politik.

Om oppositionen lyckas med att lägga fram ett konstruktivt integrerande program och om människorna inser att opportunismen inte lönar sig för att PiS inte varar för evigt kan den farliga utvecklingen fortfarande stoppas.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Bild från TVP.

Lag och Rättvisa (PiS) fick egen majoritet i sex regioner i lokalvalen på söndagen. Det är fem regioner fler än tidigare och alla ligger i den östra delen av Polen där PiS traditionellt har sitt största stöd. I flera regioner är PiS också störst som parti men i minoritet i förhållande till oppositionspartier i koalition.

På kommunnivå ser det bättre ut. Av 544 ledande förtroendeposter har PiS har 254, Medborgarkoalitionen – Medborgarplattformen (PO), Moderna (Nowoczesna) och en mindre vänstergruppering under ledning av Barbara Nowacka – 194, Bondepartiet (PSL) 70, icke partianslutna kandidater 15 och Vänsteralliansen (SLD) 11. I kommuner där ingen kandidat fick över 50 % hålls en andra valomgång den 4 november.

I de stora städerna vann koalitionspartierna klart, och det är en anledning till att valet inte gick riktigt så bra som regeringspartiet önskat. En stor förlorare är Bondepartiet PSL, som tappat nästan 12 % av rösterna.

De officiella slutsiffrorna från Valkommissionen som kom på torsdagskvällen visar att PiS fått 34,1 % (+7,3), Medborgarkoalitionen 27,0 % (+0,3), PLS 12,1 % (-11,7) och Vänsteralliansen 6.6 % (-2,2). Partierna Kukiz’15 och Razem (Tillsammans), som bildades i samband med parlamentsvalet 2015 och alltså inte deltog i lokalvalen 2014, fick 5,6 % respektive 1,6 % av rösterna. Två små extremhögerpartier, Frihet (Wolność) och Nationella rörelsen (Ruch Narodowy) tappade båda. Drygt 10 % röstade på andra små lokala partier av olika schatteringar.

Valdeltagandet var högt för polska förhållanden, 55 %. I lokalvalen 2014 deltog bara 47,4 % av väljarna. (TVP, Wyborcza och wB 26 okt 18)

Medborgarkoalitionen (Koalicja Obywatelska) – oppositionspartierna Medborgarplattformen (PO) och Moderna (Nowoczesna) – får majoritet i de stora städerna och får styra där de närmaste fyra åren. I Gdańsk och Kraków blir det en andra valomgång eftersom ingen av borgmästarkandidaterna kom över 50 % men mycket tyder på att oppositionen som får makten även där. Generellt får det regerande partiet Lag och Rättvisa (PiS) 32 % av rösterna medan Medborgarkoalitionen får 24 %. Det är de preliminära resultaten av söndagens kommunval i Polen.

Om man räknar med Kukiz’15 får PiS ca 38 % av alla röster och utropar sig till valets vinnare. Men Medborgarkoalitionen får tillsammans med forna koalitionspartnerna Bondepartiet (PSL) ca 42 % av rösterna. Sedan finns ju också Vänsterkoalitionen (SLD) och andra mindre vänsterpartier som sannolikt hellre skulle stödja Medborgarkoalitionen än PiS.

Det var ett ytterst viktigt kommunval i Polen – det skulle för första gången på tre år visa vad polackerna egentligen tänker och tycker om det som pågår i landet samt vad för slags Polen vill de ha. Med polska mått mätt blev valdeltagandet relativt högt – över 50 %, vilket aldrig har hänt sedan 1989. Många ansåg antagligen att det ”mindre viktiga” kommunvalet, som dessutom brukar vara betydligt mindre politiserat än parlaments- och presidentvalet, var ett sätt att visa sin åsikt i ett kritiskt politiskt läge. Man kan se detta val som ett slags lackmuspapper för vad som väntar under de kommande valen nästa år.

Valresultatet visar tydligt att Polen är ett djupt delat land. Välutbildade storstadsbor med sin tillgång till varierade medier vill ha ett demokratiskt Polen där tredelningen av makten respekteras och där mänskliga och medborgerliga rättigheter följs. Glesbygden där människor är sämre utbildade och ofta enbart har tillgång till propagandan i regimmedierna vill se ett Polen som kallas demokratiskt men som i själva verket är en stat styrt av polisiär och kyrklig övermakt.

De slutgiltiga resultaten väntas komma på onsdag.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński.

Vid förra valet fick samtliga partier dra lott om platserna som valobservatörer, men i år är det enbart regeringspartiet (PiS) och Bondepartiet (PSL) som garanteras sina platser. Alla andra får fortsätta dra lott. Det är följden av den nya vallagen som PiS genomförde tidigare i år.

Oppositionen rasar och menar att man försöker hålla den nybildade Medborgerliga koalitionen utanför och att Statliga Valkommissionen (PKW) vägrar dem platser. Valkommissionen konstaterar att allt nu beror på ödeslotten.

Kontentan av det hela är att oppositionen bortsett från PSL alltså kan stå utan observatörer i de lokala valkommittéerna.

Det blir två valkommittéer: den ena delar ut röstkorten och övervakar röstningen, den andra dyker upp efter avslutat val och räknar rösterna. I praktiken innebär det att dubbelt så många valförrättare måste anställas och att räkningen kommer att längre tid.

I detalj ser det ut så här: hittills har en representant för kommunen och åtta personer anmälts av de olika valkommittéerna. Om fler än åtta blir anmälda har man tagit till lotten. Efter reformen försvinner kommunrepresentanten, och de partier som sitter i parlamentet får sex platser. Men partier som i förra valet ingick i en koalition har inte rätt till plats i valkommittén, inte heller partier som i det här valet ingår i en koalition. Och det är bara två partier som uppfyller dessa märkliga krav – Lag och Rättvisa (PiS) och Bondepartiet (PSL).

Detta slår naturligtvis mot oppositionen. Medborgarplattformen (PO) och Moderna (Nowoczesna) gick in i förra valet som separata partier och ingår nu i en koalition. Vänsteralliansen (SLD) ingick för fyra år sedan i en koalition men går nu till val som parti. Resultatet – oppositionen får mindre kontroll över röstningen än tidigare.

För inte så länge sedan anklagade PiS-parlamentariker de dåvarande myndigheterna för valfusk och uppmanade EU att ingripa. De ville ändra vallagen för att ”förhindra valfusk” genom att införa genomskinliga valurnor och kameror i varje vallokal. Det skulle vara transparant och jämlikt. De ändringar som PiS nu infört nu väcker misstankar om att syftet med dem är att begränsa oppositionens tillgång till kontroll över valprocessen. I synnerhet som det är inrikesministern som ska lämna förslag om vilka som ska räkna rösterna. Det bäddar för valfusk av stora mått.

Dorota Tubielewicz Mattson

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński meddelade sent på måndagskvällen det slutgiltiga valresultatet.
Foto: Lukas Blentesson.

President Andrzej Duda undertecknade på tisdagen de kontroversiella ändringarna i vallagen och i reglerna för det kommunala styret. Avsikten med ändringarna har varit att göra valen mer transparenta, och ge garantier för att valen blir rättvisa, säger regeringen, men oppositionen är mycket kritisk.

Den nya lagen innehåller ”många lösningar som presidenten stöder”, säger en av Dudas rådgivare, och antyder därmed att det varit strid inom partiet om utformningen av lagen.

I och med att de nya bestämmelserna nu träder i kraft ska den nuvarande Valkommissionen avgå. De nya ledamöterna utses inte som hittills av Konstitutionsdomstolen, Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. I stället ska parlamentet utse sju av de nio ledamöterna, och i parlamentet har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) majoritet. De återstående två utser landets högsta domstolsinstanser gemensamt.

Indelningen av valkretsarna görs om och gränsdragningen kan göras så att den stöder det ena eller det andra partiet. Det är valförrättarna som gör indelningen – även de ska bytas ut inför nästa val och utses av parlamentet.

Valkommissionen har varnat för att valprocessen med den nya lagen blir för politiserad, och för att oerfarna valförrättare kan utsättas för politiska påtryckningar.

Landets borgmästare ska bara kunna sitta på sin post i två mandatperioder, vilket innebär att många städer med en borgmästare från något av oppositionspartierna – som t.ex. Warszawa – blir av med en populär politiker som valts om flera gånger. (Polskie Radio och wB 16 jan 17)

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński.
Foto: Lukas Blentesson.

Den nya vallagen har nu antagits av parlamentets andra kammare, sejmen. Lagen ses som mycket kontroversiell av oppositionen och debatten var hård i sejmen.

Det handlar dels om valkretsarna där indelningen kan göras så att indelningen stöder det ena eller det andra partiet, och dels om valförrättarna som ska bytas ut. Det är valförrättarna som ska göra valkretsindelningen.

Oppositionen ser de nya valkretsarna som ett sätt att ge regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) så många platser i de lokala och regionala styrelserna som möjligt.

Enligt regeringen är ambitionen att göra valet mer transparent och få bättre garantier för ett rättvisande val.

Valkommissionen upplöses nästa år, av de nio ledamöterna som idag väljs av Högsta domstolen, Konstitutionsdomstolen och Högsta Förvaltningsrätten ska sju utses av parlamentet där PiS har majoritet.

Valkommissionen har varnat för att valprocessen med den nya lagen blir för politiserad, och för att oerfarna valförrättare kan utsättas för politiska påtryckningar.

Med de nya reglerna avskaffas poströstning och enmansvalkretsar i distrikt med mer än 20 000 invånare.

Borgmästare ska bara kunna väljas två mandatperioder redan vid lokalvalen nästa år – vilket innebär att många städer med en borgmästare från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) – som t.ex. Warszawa – blir av med en populär borgmästare som valts om flera gånger.

Närmast ska nu senaten – där PiS också har majoritet – debattera den nya kommunalvalslagen, och därefter går den vidare till president Andrzej Duda för underskrift. (Polskie Radio och wB 15 dec 17)

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński under valet 2015. Foto: Lukas Blentesson.

Vi känner stor oro inför regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förslag om en ny valordning. Det sade Wojciech Hermeliński, ordförande i Statliga Valkommissionen, på en presskonferens i veckan.

Framför allt är politiseringen av valprocessen mycket bekymmersam. Valförrättarna ska bytas ut och ersättas med nya, och i stället för den tidigare opolitiskheten kräver PiS att de ska ha juridisk utbildning. Valförrättarna ska dela in distrikten i mindre valkretsar, men valförrättarna kommer att vara personer som saknar erfarenhet och kan utsättas för politiska påtryckningar från olika partier. Det kan skapa en destabilisering av valprocessen, menade Hermeliński.

En och samma person ska inte kunna vara borgmästare i mer än två mandatperioder och det gamla systemet med ett mandat per område ska avskaffas.

Efter kommunalvalet nästa år kommer Valkommissionen att upplösas och nya ledamöter ska utses av parlamentet – idag utses Valkommissionens ledamöter av Konstitutionsdomstolen, Högsta Domstolen och Högsta Förvaltningsrätten.

Med tanke på att de flesta av dessa ”reformer” ska träda i kraft redan vid det kommunala valet nästa år kan man konstatera att regeringspartiet skyndar på för att säkra sin seger. Oppositionen menar att detta är slutet på fria demokratiska val i Polen. Även experterna är tveksamma. Jarosław Flis som är professor i sociologi vid Jagellonska universitetet framhäver att det nya systemet kan leda till mycket osäkra valresultat och en drastisk marginalisering av mindre partier.

Flis menar vidare att försöken att öka PiS chanser att ta över kommunerna nästa år är tydliga. Hur utfallet blir får man ju se, men den nya vallagen kan naturligtvis leda till att oppositionen går samman och skapar gemensamma vallistor.

Oppositionen är enhälligt negativ till förslaget. Bondepartiet PSL ledare Władysław Kosiniak-Kamysz säger att det under det populistiska täcket om viljan att ”öka medborgarnas medverkan i valprocessen” döljer sig en ny valordning som innebär slutet på fria val i Polen. Enligt honom vill Lag och Rättvisa (PiS) ta över kommunerna eftersom det är de som delar ut EU-bidragen. Kosiniak-Kamysz påpekar också att ingen regering hittills på ett så rabiat sätt har försökt politisera de självstyrande organen och påminner om att det satt politiker i Valkommissionen redan under kommunisttiden. Det var tiden då man förfalskade samtliga val i Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Som nästa steg i den ”goda förändringen” vill regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ändra valordningen.

Vi vill säkra valen från fusk, säger partiledaren Jarosław Kaczyński.

Officiellt vill man framställa ändringarna som enbart tekniska, men mellan raderna kan man utläsa att de politiska aspekterna är minst lika viktiga.

Man talar om att ändra antalet mandatregioner från 41 till 100, med 4–5 mandat för varje region. Då skulle man – utan att bryta mot grundlagen som säger att valen ska vara allmänna, lika, proportionerliga och direkta – öka antalet mandat för regeringspartiet i kommande val.

Sociologen Jarosław Flis från Jagellonska universitetet i Kraków har räknat ut att PiS med de nya reglerna skulle få trettiofyra ledamöter i parlamentet mer än idag. Dessutom skulle systemet missgynna småpartierna till förmån för de två största.

PiS-politiker säger dock att man inom partiet diskuterar även andra lösningar. Dels så kallade ungerska modellen, där hälften av parlamentarikerna skulle väljas enligt de gamla reglerna och resten i de sexton länen. Den tyska modellen, som också diskuteras, skulle innebära att väljaren får två röster: en för ett parti och den andra för en konkret kandidat.

Den ungerska modellen gynnar PiS, säger Flis. Om man utgår från valresultatet 2015 skulle partiet få egen majoritet i parlamentet. Med den tyska modellen skulle PiS inte kunna styra helt på egen hand. Den politiska aspekten innebär onekligen en manipulering av valordningen.

De tekniska förändringar som Lag och Rättvisa föreslår tycks vara av kosmetisk natur. Internetkameror i varje vallokal – det finns 27 000 vallokaler, och det sägs inget om hur de skulle finansieras. Dessutom kan valförrättarna redan idag registrera allt som händer i lokalerna under valet.

Viljan att ändra valordningen tycks bara ha en anledning – att säkra regeringspartiets majoritet. Partiledaren Kaczyński har talat om valfusk varje gång PiS förlorat de allmänna valen. 13 december 2014 gick han i spetsen för en demonstration mot valfusk, och i flera intervjuer har han upprört hävdat att valresultatet måste ha förfalskats. Risken för valfusk är emellertid ganska liten enligt experterna. Det tycks närmast vara en förevändning – då gällde det att undergräva medborgarnas förtroende för den kanske viktigaste demokratiska processen, nu gäller det att säkra sin egen seger i de kommande valen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har föreslagit en ändring i vallagen som går ut på att borgmästare och regionala guvernörer inte ska kunna väljas om mer än en gång. Två mandatperioder på posten räcker gott och väl, menar PiS.

Om lagen går igenom innebär det att den av PiS så hatade borgmästaren i Warszawa, Hanna Gronkiewicz-Waltz, tvingas gå inför nästa val. Hon är en av topparna i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och har suttit sedan 2006.

Borgmästarna väljs i lokalvalen som hålls vart fjärde år. Hanna Gronkiewicz-Waltz valdes 2006, omvaldes 2010 och 2014. PiS har gjort kraftfulla försök att bli av med henne, bland annat genom att ställa misstroendevotum, men hon har alltid överlevt. Nästa val 2018 skulle hon om vallagen går igenom alltså inte ha rätt att ställa upp.

Men nu visar det sig att högskoleminister Jarosław Gowin inte vill ändra vallagen.

Jag har talat om det för Jarosław Kaczyński, säger han till tidningen Rzeczpospolita.

Gowin, som tidigare var justitieminister i regeringen Tusk, har bildat ett eget högerliberalt parti och samarbetade med PiS i valet 2015, vilket innebar att hans lilla parti Polen Tillsammans (Polska Razem) blev representerat i parlamentet. PiS valsamverkade också med justitieminister Zbigniew Ziobros lilla parti Solidariska Polen. Ziobro var tidigare en av kronprinsarna i PiS, men blev oense med Kaczyński och sparkades ut 2011 och startade därefter sitt eget parti. Tillsammans gick de till val under PiS-flagg, vilket gav partiet egen majoritet i parlamentet. De två utbrytarna fick var sin ministerpost som tack för hjälpen. (Rzeczpospolita och wB 15 feb 17)

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Borgmästare ska inte kunna sitta mer än två mandatperioder och valurnorna bör vara genomskinliga. Det ingår i de förslag av ändringar till Vallagen, som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu arbetar med. Förändringarna ska vara klara att tas i bruk till kommunalvalen nästa år.

Kommunalvalslagen är mycket bristfällig, säger PiS-ledaren Jarosław Kaczyński till Radio Kielce, och därför kan det uppstå misstankar om valfusk, vilket vi måste förhindra.

Möjligheterna till organiserat valfusk måste minimeras, sade han. Hela valorganisationen måste ändras. Det handlar om rösträkningen, förvaringen av röstsedlarna efter valen, rösträknarna, Valkommissionen – allt ska förändras.

Att borgmästare bara ska kunna väljas om en gång motiverar han med att det finns tröghetsmekanismer, ibland rent patologiska, som gör att väljarna röstar på samma kandidat val efter val.

En viktig bakgrund till omarbetningen av Vallagen är kommunalvalen 2014, då PiS enligt vallokalsundersökningarna skulle ha vunnit med drygt 31 % av rösterna. Men Valkommissionens server havererade, och när samtliga röstsedlar efter en vecka hade räknats för hand visade det sig att det i stället var dåvarande regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) som tagit hem segern.

Såväl PiS som Vänsteralliansen (SLD) var övertygade om att valresultatet var manipulerat och krävde omval med valövervakare från EU och OSSE.

Dåvarande presidenten Bronisław Komorowski avvisade tanken på omval, men ansåg att Vallagen måste göras om. Kort därefter lade han fram förslag om genomskinliga valurnor, valsedlar med text på bara en sida och möjlighet att spela in ljud och bild under rösträkningen.

PiS krävde också att EU-parlamentet skulle diskutera kommunalvalet i Polen, vilket avslogs. (Polskie Radio, Dziennik Gazeta Prawna och wB 17 jan 17)

Det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) väljare är de mest trogna – 81 % av dem som röstade på PiS i valet 2011 gjorde samma sak i år. Hälften av de återstående har bytt parti eller avstått från att rösta. Det visar opinionsinstitutet Cbos nya mätning. Enligt Cbos berodde valsegern i oktober huvudsakligen på den stora gruppen lojala väljare plus ett tillskott av missnöjda som 2011 röstade på de förra regeringspartierna liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO) och Bondepartiet (PSL).

När det gäller PO höll mindre hälften av väljarna från 2011 – 43 % – fast vid sitt forna parti. Nästan lika många bytte parti, de flesta gick över till det nya partiet Moderna (Nowoczesna) men många gick också till PiS.

Den forna Vänsteralliansen (SLD) som nu kallas Förenade Vänstern, tappade över hälften av sina väljare från 2011, och Bondepartiet förlorade 30 %. Många av båda partiernas missnöjda väljare gick över till PiS.

Nästan 20 % var förstagångsväljare i år. Av dem gick nästan hälften till PiS och en fjärdedel till Kukiz’15, 17 % till PO, 6 % till det extrema KORWiN och 3 % till Moderna.

PiS har alltså tagit väljare från alla grupper – från PO, Vänsteralliansen och Bondeförbundet samt nästan hälften av förstagångsväljarna.

Och PO, som var regeringskoalitionens stora parti och som regerat i åtta år, förlorade väljare främst till liberala Moderna men många gick också till PiS. (Polskie Radio och wB 3 dec 15)

Leszek Miller.
Foto: Adrian Grucyk, wikipedia.

Det var en tv-debatt som beseglade Förenade Vänsterns öde, säger Leszek Miller, f.d kommunist och partiledare i Vänsteralliansen (SLD).

Valkoalitionen Förenade Vänstern (ZL) bildades i våras när man insåg att inget av de polska socialdemokratiska eller kommunistiska partierna skulle få tillräckligt många röster var för sig för att komma in i parlamentet efter valet. En grupp unga vänsterpolitiker med Adrian Zandberg i spetsen ville inte vara med i ZL utan bildade partiet Tillsammans och ställde upp i valet.

Valkoalitionen behövde 8 % och Tillsammans behövde 5 %. Ingendera fick tillräckligt många röster, men under en gemensam beteckning hade de förmodligen lätt tagit sig in i parlamentet.

Partiet Tillsammans fick inte många röster i de opinionsmätningar som föregick valet, men i valdebatten i tv gjorde Zandberg gott intryck och Tillsammans fick alltså nästan fyra procent av rösterna.

Hade det inte varit för Adrian Zandbergs utmärkta framträdande i valdebatten så hade ZL fått betydligt fler röster, sade Miller, som nu för första gången på många år inte kommer att ha en plats i parlamentet.

På kongressen i december kommer Förenade Vänstern att diskutera hur man ska gå vidare, säger Miller. Det kommer att bli en ommöblering i ledningen, och partiets strategi ska förändras. Jag kommer själv att lämna partiledarposten.

Leszek Miller var premiärminister 2001–2004 i en koalitionsregering vars största parti var Vänsteralliansen. Det partiet bildades av medlemmar av det forna kommunistpartiet som styrde landet före 1989. Miller är själv f.d kommunist vilket politiska kommentatorer anser vara ett stort hinder när partiet ska attrahera väljarna. (Polskie Radio, TVP info och wB 28 okt 15)

För första gången efter kommunismens fall 1989 finns i det polska parlamentet ett parti med egen majoritet, d.v.s mer än hälften av platserna i parlamentet. Det nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) har fått 235 av 460 platser i sejmen och 61 av 100 platser i senaten.

PiS vann i 14 av landets 16 regioner, och i alla samhällsgrupper oavsett kön, ålder, utbildning och bostadsort. Men flest röster fick de bland lågutbildade och lågavlönade personer på landsbygden. Partiet tog många röster på frågan om sänkt pensionsålder i åldersgruppen 50–59 år. Förvånansvärt många unga har röstat på det konservativa och religiösa PiS – kanske kan det generöst utlovade barnbidraget på 500 złoty per barn och månad ha bidragit. Barnbidraget är nog att se som ett sätt att hålla småbarnsmammorna hemma. Även den sänkta pensionsåldern har motiverats med att många kvinnor vill kunna ta hand om barnbarnen.

Det avgående regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) gick förhållandevis bra i städerna, bland högutbildade och bland kvinnor. PO har under sin regeringstid höjt barnbidrag och infört ett års föräldraledighet, byggt daghem, hållit emot försöken att totalförbjuda abort, reglerat rätten till statligt stöd vid IVF-behandling mot barnlöshet och så vidare.

Men de unga väljarna har valt partier som PiS, populistiska Kukiz’15 och Korwin. Av välbärgade stadsbor i den yngre medelåldern har många lagt sin röst på det liberala Moderna.

Medborgarplattformen och PiS har länge legat runt 25–30 % och turats om att ligga överst i opinionsmätningarna. När pensionsåldern höjdes för ett par år sedan märktes att en del av partiets sympatisörer gled över från Medborgarplattformen till PiS. Många menar också att Donald Tusks avgång var av stor betydelse. Tusk valdes för ett år sedan till ordförande i Europeiska rådet och lämnade över taktpinnen till Ewa Kopacz. Kopacz har varit effektiv och betat av vallöfte efter vallöfte. Den goda ekonomi som Polen under Medborgarplattformens tid arbetat fram har lågutbildade landsbygdsbor inte tyckt att de har fått någon del av. (Warsaw Voice och wB 27 okt 15)

Nu är fördelningen av mandaten i det nya parlamentet färdig.

Av de 460 platser som finns i parlamentets andra kammare, sejmen, går 235 till det segrande partiet, nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa), som alltså får egen majoritet.

Det avgående regeringspartiet, liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO), får 138 platser, det nationalistiska missnöjespartiet Kukiz’15 får 42 platser, liberala Moderna 18 och Bondepartiet (PSL) 16. Den tyska minoriteten får ett mandat, som ska tillvarata de rättigheter som tillkommer tyskar i Polen.

De partier som ställt upp i valet och inte kommit in i parlamentet är Förenade Vänstern (ZL), partiet Tillsammans och spektakulära KORWiN.

15,2 miljoner väljare (av runt 30 miljoner) utnyttjade sin rösträtt. PiS fick 5,7 miljoner röster, Medborgarplattformen 3,66 miljoner, Kukiz’15 1,34 miljoner, Moderna 1,15 miljoner, PSL 780 000 röster.

Förenade Vänstern fick 1,15 miljoner röster (valkoalitioner behöver 8 % för att komma in i parlamentet och ZL fick 7,55 %), KORWiN 723 000 röster och partiet Tillsammans 530 000.

Av de hundra platserna i senaten går 62 till PiS, 34 till Medborgarplattformen, 1 till Bondepartiet och 3 till personer som ställt upp utan anknytning till något parti. (TVP info 27 okt 15)

Soffliggarepartiet segrade igen i det polska valet, skriver Sveriges Radios mångårige Östeuropakorrespondent Kjell Albin Abrahamson på SVT Opinion. Trots kampen för att få rösta fritt under kommunisttiden visar många polacker ett slappt intresse för parlamentarism och flerpartiväsende.

Nu får ultrakonservativa Lag och Rättvisa egen majoritet i parlamentet men inte 2/3-delsmajoritet – och kan därmed inte ensam ändra grundlagen. Det är bra. Därmed faller också en viktig del av ”orbaniseringen”, alltså att Jarosław Kaczyński skulle utveckla Polen i samma auktoritära riktning, på egen hand skriva om lagar och visa samma skoningslösa förakt för oppositionen som Viktor Orban i Ungern.

Det som bekymrar mest, är det officiella Polens relationer till EU och Tyskland, med tanke på hur bröderna Kaczyński vanstyrde Polen för ett årtionde sedan. Men den nyvalde presidenten Andrzej Duda har i intervjuer lovprisat Tyskland, vilket kan jämföras med Jarosław Kaczyńskis uttalande 2007: Min kännedom om Tyskland begränsar sig till toaletterna på Frankfurts flygplats.

Relationerna Warszawa-Bryssel kan inte heller köras i botten som förra gången eftersom Donald Tusk, en gång partiordförande i liberala Medborgarplattformen (PO) idag är ordförande i Europeiska rådet. Han kan tala med Kaczynski, som det heter; ”jak polak z polakiem” – som polacker emellan, skriver Kjell Albin Abrahamson. (STV opinion 26 okt 15)

Valkommissionens ordförande Wojciech Hermeliński meddelade sent på måndagskvällen det slutgiltiga valresultatet.
Foto: Lukas Blentesson.

Sent på måndagskvällen presenterades det slutgiltiga resultatet av söndagens parlamentsval.

Fem partier tar nu plats i parlamentets andra kammare, sejmen.

Lag och Rättvisa (PiS) – 37,58 %
Medborgarplattformen (PO) – 24,09 %
Kukiz’15 – 8,81 %
Moderna – 7,60 %
Bondepartiet (PSL) – 5,13 %

Följande tre partier hamnade under spärren:

Förenade Vänstern (ZL) – 7,55 %
KORWiN – 4,76 %
Tillsammans – 3,62 %.

Som valkoalition behöver Förenade Vänstern 8 % för att komma in i parlamentet.

Den exakta fördelningen av mandaten och resultatet av senatsvalet kommer i morgon, tisdag. (TVN24 25 okt 15)

När 90 % av rösterna i parlamentsvalet nu har räknats ser siffrorna lite annorlunda ut än på valkvällen.

Det nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) har tappat 1,4 % vilket gör att mandatfördelningen förändras. Det är tio mandat färre än beräkningarna visade efter vallokalsundersökningen, men men med 232 mandat av 460 har PiS fortfarande egen majoritet.

Partidisciplinen är inte så stark bland polska parlamentariker – Beata Szydło kan bli tvungen att söka stöd hos andra partier. Det blir å andra sidan inte så svårt för henne – missnöjespartiet Kukiz’15 får 42 mandat (8,70 %), och de två partierna har mycket gemensamt.

Just nu har avgående Medborgarplattformen (PO) 137 mandat (23,6 %), Kukiz’15 42 mandat (8,7 %), Moderna 30 mandat (7,7 %), Bondepartiet (PSL) 18 mandat (5,2 %) och den tyska minoriteten 1 mandat.

Skulle det visa sig att missnöjespartiet KORWiN segar sig över 5 %-spärren tappar PiS ytterligare några mandat.

Övriga partier kommer inte in om valresultatet håller sig. Förenade Vänstern (ZL) har 7,5 % – som valkoalition behöver ZL 8 %) och Tillsammans 3,9 %.

För att kunna göra förändringar i grundlagen – vilket PiS har aviserat – krävs 2/3 majoritet eller 307 röster. (tvn24, TVP info och wB 26 okt 15)

När vallokalsutredningen offentliggjordes kl 21 visade det sig att segern för det ultrakonservativa och EU-skeptiska oppositionspartiet PiS, Lag och Rättvisa, är total.

PiS får i vallokalsundersökningarna 39,1 % och 242 av 460 mandat i parlamentet. PiS har alltså egen majoritet om inget oväntat inträffar.

Den blivande premiärministern Beata Szydło förklarade i sitt tacktal till väljarna att det goda resultatet inte varit möjligt utan ordföranden Jarosław Kaczyński.

Under de första fem jublande minuterna från PiS valvaka visades bara Kaczyński och hans brorsdotter medan Szydło var utanför bild.

Regerande Medborgarplattformen, PO, får 23,4 % och 133 mandat. Premiärminister Ewa Kopacz har erkänt sig besegrad.

Det nyaste missnöjespartiet Kukiz’15 får 9,0 % och 44 platser i parlamentet, det liberala Moderna får 7,1 % och 22 platser.

Bondepartiet PSL får 5 % och klarar precis gränsen om resultatet står sig, vilket ger 18 platser.

Övriga kandidater hamnar alla under 5 %-gränsen, men det absurt reaktionära KORWiN ligger mycket nära med 4,9 %.

Förenade vänstern – 6,6 % – Förenade vänstern är en valkoalition, och behöver därför 8 % av rösterna, vilket man inte uppnådde i det här valet. Vänstern tycks alltså helt idag utraderat ur det polska parlamentet.

Det lilla nya vänsterpartiet Tillsammans fick 3,9 % – ett inte oävet resultat av ett parti som dels bara funnits i ett halvår, dels tillhör den radikala vänstern.

Valdeltagandet var 51,6 %. Det definitiva resultatet kommer på tisdag. (wB 25 okt 15)

Barbara Nowacka.
Bild: Facebook.

Det var vänsterns ledare från Partiet Tillsammans (Razem) och Förenade Vänstern som drog uppmärksamheten till sig i tisdagens partiledardebatt.

Barbara Nowacka från Förenade Vänstern var saklig och lugn, om än lite matt i jämförelse med sin främsta vänsterkonkurrent, Adrian Zandberg från Razem.

Man såg en framtidens ledare i henne, den nya generationens vänsterledare som talade ett helt annat språk än sina föregångare – öppen, odogmatisk, proeuropeisk och med en framtidsvision.

Adrian Zandberg.
Foto: Facebook.

Adrian Zandberg från Tillsammans som tills nyligen varit fullständigt okänd för den stora allmänheten, var genuin i sina ibland radikala uttalanden. Till skillnad från de flesta andra politiker såg han ut som om han trodde på det han sa. Han talade om komplicerade frågor på ett lättfattligt sätt och var dessutom överraskande kompetent och retoriskt skicklig.

Hans och Nowacka åsikter påminde mycket om varandra, även om Zandberg var klart mera radikal i sina övertygelser. Liksom Nowacka som framstår han som den nya vänsterns framtida ledare.

Läs vidare >>

Premiärminister Ewa Kopacz och utmanaren Beata Szydło möttes i debatt utan visioner.
Fotomontage.

Måndagens valduell mellan premiärminister Ewa Kopacz och utmanaren Beata Szydło blev en stor besvikelse, småaktig och utan visioner som den var.

Szydło, som tillhör oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), gick ut hårt. Hon spelade på känslor och nationella symboler, hon kom med svepande och vidlyftiga löften. Det är en beprövad taktik – med den vann hon presidentposten åt Andrzej Duda. Hon var yvig och tillgjord såväl under debatten som efteråt, då hon på amerikanskt manér lät sig omsvärmas av skanderande ungdomar och vit-röda flaggor.

Kopacz var mer naturlig och återhållsam, utan stora åthävor förmedlade hon det politiska budskap som hon och regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) står för.

Läs vidare >>

Beata Szydło.
Foto: Magnus Manske, wikipedia.

Ewa Kopacz.
Foto: wikipedia.

På måndag kväll sammanstrålar Ewa Kopacz från regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) och Beata Szydło från oppositionspartiet Lag och Rättvisas (PiS) i tv-programmet Samtal om Polen.

Dagen efter blir det valdebatt mellan ordförandena i de mindre partier som också ställer upp i valet den 25 oktober.

Upplägget har retat gallfeber på de mindre partierna, som anser att arrangören, statliga TVP, därmed tydligt graderar partierna i ett A- och ett B-lag.

Tre partier, Bondepartiet (PSL), Förenade Vänstern (ZL) och Kukiz’15 kräver nu att programmet med Kopacz-Szydło ska ställas in.

Vi har aldrig haft tvåpartisystem i Polen och det är heller ingenting som polackerna har velat ha, säger Förenade Vänsterns ledare Barbara Nowacka på en presskonferens på torsdagen.

Vice premiärminister Janusz Piechociński, som är ordförande i PSL betraktar debattupplägget som ett mord på demokratin.

De två stora partiernas kampanjledare Stanisław Karczewski (PO) och Marcin Kierwiński (PiS) tycker däremot att upplägget är helt OK och ser ingen anledning att göra några förändringar. Arrangören, det statliga tv-bolaget TVP, är helt enigt.

Samtal om Polen är inte en valdebatt i strikt mening, försäkrar TVP. Det är mer tänkt som ett aktualitetsprogram.

Frågan är ju om regeringschefen Kopacz och hennes allvarligaste utmanare Szydło klarar av att sitta och småprata om tillståndet i landet fem dagar före valet utan att ha synpunkter på motpartens vallöften och prisa de egna ambitionerna. (Polskie Radio och wB 16 okt 15)

Försvarsminister Tomasz Siemoniak.
Bild: wikipedia.

Valet den 25 oktober blir det viktigaste sedan 1989, det visar vilken väg Polen kommer att ta, säger försvarsminister Tomasz Siemoniak. Under de närmaste tre veckorna måste vi kavla upp ärmarna och övertyga så många polacker som möjligt om att de ska rösta på regeringspartiet PO (Medborgarplattformen).

Det var i valet 1989, det första något så när fria valet sedan andra världskriget, som Polen röstade bort den sittande kommunistregimen.

Med utgångspunkt för de opinionsmätningar som regelbundet görs och redovisas i medierna får PO ett styvt jobb om de ska bryta nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) dominans. PiS har ökat kraftigt under våren och efter presidentvalet, då partiets kandidat Andrzej Duda vann. (Polskie Radio 5 okt 15)

Inför presidentvalet i maj poppade frågan om enmansvalkretsar upp som en het potatis – det var i princip uppstickaren Paweł Kukiz enda valfråga och på den drog han in över 20 % av rösterna i första valomgången. Även Andrzej Duda, kandidat för det nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), såg enmansvalkretsar som ett bättre sätt att få demokrati i landet.

För att bli av med frågan utlovade dåvarande presidenten Bronisław Komorowski, som fått färre röster än man räknat med, genast en folkomröstning om enmansvalkretsar i god tid före parlamentsvalet i slutet av oktober. Men intresset tycks ha falnat avsevärt. I söndagens folkomröstning var det mindre än 8 % av polackerna som tyckte att det var värt besväret att avlägga sin röst. De som deltog var huvudsakligen de som fortfarande vill ha enmansvalkretsar.

AV 30 miljoner röstberättigade deltog alltså 2,4 miljoner. Inte oväntat tyckte majoriteten av dem att det statliga partistödet ska dras in och att det ska bli lättare för privatpersoner som är involverade i en skattekonflikt.

En folkomröstning är endast rådgivande, men ju fler som deltar desto tyngre väger den. Grundlagen kräver dock att minst 50 % av väljarkåren deltar för att resultatet ska vara giltigt. (Polskie Radio och wB 7 sept 15)

Idag är det folkomröstning i Polen. 30 miljoner röstberättigade invånare kan gå till vallokalen och tala om hur de ställer sig till enmansvalkretsar, statligt partistöd och större hänsyn till den enskildes argument i skattetvister.

Frågan är emellertid om omröstningen får någon som helst betydelse – enligt en färsk opinionsmätning vet hälften av de röstberättigade inte vilka frågor det gäller och bara 30 % har sagt att de är har för avsikt att gå och rösta.

Folkomröstningen är bara rådgivande, men det krävs att 50 % deltar för att politikerna ska behöva ta hänsyn till den.

Omröstningen har kommit till på initiativ av den förre presidenten Bronisław Komorowski, som skakad av att inte fått tillräckligt många röster i presidentvalets första omgång, ville visa att han var öppen för att diskutera frågor som andra kandidater drev och som uppenbarligen hade stort stöd bland väljarna. Det hade emellertid inte önskad effekt, dagens president heter Andrzej Duda och valtemperaturen har svalnat.

President Dudas utspel om ytterligare en folkomröstning – som skulle handla om den fråga som tog honom till presidentämbetet: sänkt pensionsålder men också tidigare skolstart och förbud mot försäljning av statliga skogar – lade ett löjets skimmer över folkomröstningar. Nu stoppade senaten presidentens folkomröstning, så nästa tillfälle att gå till valurnorna blir den 25 oktober då parlamentsvalen hålls. Då avgörs vem som ska styra Polen de närmaste fyra åren och som det ser ut idag kommer Dudas f.d parti nationalkonservativa PiS (Lag och Rättvisa) att ta över makten från det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen). (wB 6 sept 15)

Ewa Kopacz vill att folkomröstningen ska ta med frågor från alla partier.
Foto: wikipedia.

Jag förutsätter att president Andrzej Duda kommer att inkludera frågor från alla politiska partier i folkomröstningen och inte bara de förslag som kommer från PiS. Det sade premiärminister Ewa Kopacz på fredagen, sedan Duda tillkännagett att det ska hållas två folkomröstningar i höst.

Den första blir som beslutat den 6 september med de frågor som den förre presidenten Bronisław Komorowski valt – enmansvalkretsar, partistöd och myndigheternas inställning till privatpersoner i skattekonflikter. Den andra blir samma dag som parlamentsvalet den 25 oktober och ska omfatta de frågor som det Duda närstående nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) vill fokusera på – återgång till lägre pensionsålder, tidigare skolstart och förbud mot försäljning av statliga skogar.

Polen är inte en enpartistat, sade Kopacz, president Duda säger att han vill vara hela Polens president, men jag känner mig besviken för att inte säga lurad.

Att ha en folkomröstning om PiS hjärtefrågor kan naturligtvis hjälpa partiet att få överta makten, men PiS ligger redan så bra till i opinionsmätningarna att valsegern blir lätt.

Presidentens beslut om två folkomröstningar måste godkännas av parlamentets första kammare, senaten, där det liberalkonservativa regeringspartiet PO (Medborgarplattformen) har majoriteten.  (Warsaw Business Journal och wB 21 aug 15)