”Dags för dialog med Ryssland om kärnvapen”

Det är hög tid att ha en meningsfull dialog mellan Nato och Ryssland om kärntekniska frågor i allmänhet, och om taktiska kärnvapen i synnerhet. Det skriver utrikesminister Radek Sikorski och hans norska kollega Jonas Gahr Støre i en gemensam artikel i New York Times .

Till Natos toppmöte i Chicago nästa helg kommer ledare från över femtio länder, bland dem president Bronislaw Komorowski, Tysklands Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande. Den ryske presidenten Putin kommer inte men skickar en delegation på hög nivå för observation.

Mötet, som av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen kallats för det största i organisationens historia, leds av president Obama.

Sikorski och Støhre menar att Nato måste leva upp till sitt mål att skapa förutsättningar för en värld utan kärnvapen. Mer än två decennier efter kalla krigets slut finns fortfarande tusentals taktiska kärnvapen kvar i Europa. (Polskie Radio 15 maj 12)

Natos toppmöte förbereddes i Warszawa

Polens president Bronislaw Komorowski träffade på tisdagen sina lettiska och estniska motsvarigheter, Andris Berzins och Toomas Ilves, för att förbereda en gemensam ståndpunkt inför Natos toppmöte i maj.

De tre presidenterna diskuterade Natos roll som försvarsallians och byggandet av ett Nato missilförsvar. De enades om att alliansen bör stärkas och att Nato som planerat ska avsluta sitt militära uppdrag i Afghanistan år 2014. I samband med Natos toppmöte diskuterades också Rysslands planer på att bygga upp en missil potential i Kaliningradområdet.

Litauens president Dalia Grybauskaite hade tackat nej till mötet, vilket anses ytterligare försämra de ansträngda förbindelserna mellan Litauen och Polen, som inte kan komma överens om minoritetsfrågor. (Warsaw Voice 18 april 12)

Sikorski: Dagens Polen är det bästa vi haft

Polens viktigaste samarbetspartners är Tyskland och USA. Det sade utrikesminister Radoslaw Sikorski i veckan när han i parlamentet redogjorde för regeringens utrikespolitiska prioriteringar fram till 2016.

Tyskland är vår viktigaste samarbetspartner i Europa. Även om Tyskland är EU:s starkaste land, så behöver det mer än en partner för att kunna realisera sina ambitioner. Om vi får vara med i beslutsprocessen, så är vi beredda att ge vårt stöd, sade Sikorski.

Polen är redo att realisera den polsk-amerikanska överenskommelsen om att bygga en missilsköld, konstaterade utrikesministern. Vi är medvetna om att Washington kan ändra sina planer, men Polen skulle med öppna armar ta emot den första permanenta enheten till missilskölden som USA planerat för polskt territorium. Polen förväntar sig dock att president Obama tar bort viseringskravet för polska medborgare som reser till USA.

När det gäller Polens grannar i öst, så är de mycket värre än vi skulle ha önskat, men samtidigt mycket bättre än de var förr, och bättre än de kunde ha varit, sade Sikorski. Vi fortsätter sträva efter försoning med Ryssland, men vill fortfarande få tillbaka vraket efter det flygplan som kraschade vid Smolensk den 10 april 2010.

Ukraina kommer att vara Polens viktigaste strategiska partner utanför Nato, och Polen är redo att ge sitt stöd om landet väljer att gå den europeiska vägen, sade utrikesministern.

Han nämnde också en färsk rapport från OECD, som visar att Polen i snitt har den snabbaste ekonomiska utvecklingen bland alla organisationens medlemsländer efter 2007.

Idag förknippas vi med ekonomisk tillväxt, modernitet och effektiv förvaltning, vi har blivit en partner som är värd att uppvakta, sade Sikorski. Det moderna Polen är det bästa Polen vi någonsin har haft! (Warsaw Business Journal 29 mars 12)

Massakern i Nangar Khel tas upp i Högsta Domstolen

Högsta Domstolen tar upp fallet med de sex civila som dödades av polska soldater i den afghanska byn Nangar Khel 2007. Soldaterna, som sköt med granatkastare och maskingevär mot byn åtalades för krigsbrott. Till sitt försvar sade de att de bekämpade talibaner och att de civila dödades av misstag. De frikändes i somras eftersom man inte kunde bevisa att de angripit byborna med avsikt. Men åklagaren överklagade till HD: Domstolen har fattat fel beslut och värderat bevisen felaktigt, skriver tidningen Gazeta Wyborcza. (Warsaw Business Journal 7 mars 12)

Polska försvaret krymper

Det finns nu 96 000 personer i den polska armén, sedan 7 400 lämnade försvaret förra året, skriver tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Det är huvudsakligen yngre officerare som måst lämna, och det genomsnittliga antalet år i militär tjänst har sjunkit från tjugoett till sexton år.

Bara drygt hälften av dem som slutade förra året har varit anställda tillräckligt länge för att kunna gå i pension.

Det är första gången som så många personer med expertkunskaper lämnat militärtjänsten, skriver tidningen. (Warsaw Business Journal 6 mars 12)

Tusk stoppar ”vettlöst” krigsfartygsprojekt

Polen ska inte längre satsa på konstruktion av krigsfartyg. Det meddelade premiärminister Donald Tusk och försvarsminister Tomasz Siemoniak på en presskonferens på fredagen.

Stora summor pengar går till militären – för sådant som helt enkelt inte har något med försvaret att göra, sade Tusk. Det är vettlöst att fortsätta med detta som kostar oss trettio miljarder om året, och projektet avslutas nu, trots protester från marinen.

Projektet med nya krigsfartyg lanserades av vänsterregeringen Miller 2001. Ursprungligen var avsikten att konstruera sex små toppmoderna korvetter för 250 miljoner zloty vardera. De skulle dels kunna bekämpa fartyg och ubåtar, dels delta i räddningsverksamhet. Under tidens gång har projektet ändrats till tre fartyg á en och en halv miljard zloty vardera. Inget fartyg har producerats ännu. (Polskie Radio 24 feb 12)

Polska trupper utbildade Kadaffis livvakter

Den polska specialstyrkan Grom utbildade för två år sedan den libyske diktatorn Muammar Kadaffis säkerhetstrupper. Det avslöjade en officer från det polska militära kontraspionaget SKW i nyhetskanalen TVP Info.

Det var ett år före den arabiska våren, och polska soldater har dock aldrig skyddat Kadaffi själv. (Warsaw Business Journal 20 feb 12)

Chefsåklagare får sparken

Polens militära chefsåklagare, general Krzysztof Parulski, får lämna sin post och ersätts av överste Jerzy Artymiak.

När den militäre åklagaren Mikolaj Przybyl försökte skjuta sig genom huvudet på en presskonferens för några veckor sedan, var han kritisk till omorganisationen av det polska åklagarväsendet. Omorganisationen i sin tur hänger samman medutredningen av flygkatastrofeninvid Smolensk i april 2010.

Przybyls självmordsförsök väckte stort uppseende, och general Parulski sade att vad gällde omorganisationen av åklagarväsendet hade han samma invändningar som Przybyl.

President Komorowski utnämner nu överste Artymiak till ny militär chefsåklagare. (Warsaw Voice 1 feb 12)

Militäråklagaren överförd till psyket

Militäråklagaren, överste Mikolaj Przybyl, som sköt sig under pågående presskonferens, har överförts till en psykiatrisk avdelning på militärsjukhuset i Bydgoszcz.

Den kirurgiska behandlingen är klar och såret läker, säger sjukhuschefen Krystyna Mackiewicz till den polska nyhetsbyrån PAP. Och eftersom han har försökt begå självmord ska han nu genomgå psykiatrisk undersökning.

Översten vidhåller att det var ett uppriktigt menat självmordsförsök.

Han höll presskonferensen för att försvara sig och sin avdelning mot anklagelserna att försökt begära ut information om tre journalisters telefontrafik för att ta reda på vem som läckte om Smolenskutredningen.

Przybyl har också oroat sig för att det militära åklagarämbetet, som en följd av problemen under utredningen av flygkatastrofen, kan komma att inordnas under det civila.

Människor som jag känner och som gör ett utmärkt arbete – deras ära försvarade jag, sade översten. Jag vill att den militära åklagarmyndigheten ska leva kvar under befäl av general Parulski, som är en rättvis man.

Han menar också att det finns ett pris på hans huvud, och att pressen varit stor. (Polskie Radio 12 jan 12)

Tusk besöker basen i Ghazni efter attentatet

Det var bestämt att någon i regeringen skulle önska våra trupper i Afghanistan God jul. Men det grymma kriget gör att vi i stället fick resa ner för att framföra våra kondoleanser. Det sade premiärminister Donald Tusk, på besök på militärbasen i Ghazni, sedan fem polska soldater omkommit när en vägbomb exploderade.

Vi delar de anhörigas smärta, men vi är övertygade om att deras död, fast den syns oss så obegriplig nu, kommer att hjälpa dem som vill leva i fred på jorden, sade Tusk. (Warsaw Business Journal 22 dec 11)

Fem soldater dödade i Afghanistan

Fem polska soldater miste livet när vägbomb exploderade under en Natokolonn i Afghanistan. Det var den värsta enskilda attacken under de nio år som polska trupper verkat i landet. Soldaterna kom från ett regemente i nordöstra Polen.

Kolonnen, som bestod av trettio fordon, var på väg till öppnandet av ett mausoleum, och soldaterna hade deltagit i uppbyggnaden som ingår i de organiserade återuppbyggnadsprojekten.

Tragedin är desto mer sorglig som den kom precis före jul, sade premiärminister Donald Tusk. Det blir en sorglig jul för familjerna, militären och oss andra.

Trettiosex polacker har sammanlagt dödats i Afghanistan. Just nu tjänstgör 2600 trupp i landet, och fyrahundra finns i reserv i hemlandet.

Polen tar hem sina trupper från Afghanistan 2014. (Polskie Radio 21 dec 11)

Rysslands Natoambassadör angriper Sikorski

Hur många ryssar dödade Polens utrikesminister när han under 1980-talet befann sig i Afghanistan som journalist? Det frågade sig Moskvas Nato-ambassadör Dimitrij Rogozin på sin Facebooksida. Frågan illustrerades av en bild på en beväpnad utrikesminister Radoslaw Sikorski i öknen.

Sikorski, som hoppade av från det kommunistiska Polen, skickades ut som krigskorrespondent av den brittiska tidningen Spectator i slutet av 1980-talet.

Utspelet antas vara ett led i Rogozins önskan att återgå till inrikespolitiken när han lämnar sin post hos Nato. Han har tidigare varit ledare för det ryska nationalistiska Familjepartiet.

Sikorski har inte kommit med några kommentarer. (Polskie Radio 8 aug 11)

Hemliga Nato-dokument om Polen 1980–84 frisläppta

Nato var inte berett att ingripa militärt om Sovjetunionen hade invaderat Polen under åren 1980–1984. Det visar tidigare hemligstämplade dokument som nu publiceras på polska UDs webbplats. Från december 1981 till juli 1983 var Polen försatt i krigstillstånd.

Förra året begärde utrikesminister Radoslaw Sikorski att sekretessen skulle hävas för en rad Natodokument från åren 1980–85 som berörde Sovjetunionens eventuella ingripande i Polen, införandet av krigstillståndet i december 1981 och Natos reaktion på situationen. Polen är det första av de nyaste Nato-länderna som lyckats få dokument från det kalla krigets dagar att offentliggöras. (Warsaw Voice 20 juli 11)

Polen prioriterar insatserna i Afghanistan

Polen kan inte omfördela sina militära resurser till Natos insatser i Libyen. Vi har fortfarande vår roll att fylla i Afghanistan. Det säger försvarsminister Bogdan Klich som svar på USAs förfrågan om större polska insatser i Libyen.

Klich träffade den amerikanske försvarsministern Robert Gates på onsdagen och påminde om att Polen erbjudit humanitärt stöd till libyerna. Polen ställer ju också sin erfarenhet av att bygga demokrati till rebellernas tjänst. (Polskie Radio 10 juni 11)

Soldater frikända från krigsbrott i Afghanistan

De sju polska soldater som åtalats för krigsbrott i Afghanistan år 2007 frikändes av militärdomstolen i Warszawa på onsdagen i brist på bevis.

Soldaterna besköt en byggnad i byn Nangar Khel, varvid sex civila dödades och flera skadades. Senare visade det sig att man firade bröllop i byggnaden, men soldaterna hävdade att de själva blivit angripna.

Åklagaren hade krävt fängelse mellan fem och tolv år, men de åtalade frikändes alltså i brist på bevis. Domen kan överklagas.

Försvarsminister Bogdan Klich har hela tiden stöttat soldaterna och hävdat att de begått ett fruktansvärt misstag, men borde förklaras oskyldiga.

Rättegången var den första där polska soldater anklagats för att bryta mot Haagkonventionen och döda oskyldig civila. (Warsaw Business Journal 1 juni 11)

Polen bidrar med humanitärt bistånd till Libyen

Polen kommer inte att delta i den militära verksamheten i Libyen. Det sade premiärminister Donald Tusk inför toppmötet i Paris i helgen. Men vi är alltid redo att hjälpa ett Natoland som befinner sig i fara. Liksom Tyskland, räknar Polen med att delta i de humanitära insatserna i Libyen.

Vi kan erbjuda hjälp med transportplan och bidra till det humanitära biståndet.

Skälen till att Polen avhåller sig från att delta i angreppen mot Khadaffi är dels geopolitiska – Polen har inga ekonomiska intressen i arabvärlden – och dels ekonomiska, skriver tidningen Gazeta Wyborcza. Dessutom är det val i Polen i oktober, och opinionsmätningarna visar att polackerna ogillar den polska närvaron i Afghanistan. Därför vill Tusk inte irritera väljarna med att skicka stridsflyg till Nordafrika, skriver tidningen. (Warsaw Business Journal 21 mars 11)

Transsexuella ska få vara soldater

Stiftelsen Trans-Fusion vill upphäva den bestämmelse som hindrar transsexuella från att tjänstgöra i försvaret.

Idag avvisas transsexuella genom att de hänförs till kategori E – som betyder att de inte passar i krigsmakten. Det gäller oavsett om man bytt kön eller ej.

Stiftelsen kräver nu att försvarsminister Bogdan Klich upphäver förbudet för transsexuella att tjänstgöra inom det militära.

Och det finns hopp för transsexuella som vill tjäna sitt land, säger Agnieszka Guminska på försvarsdepartementet. Det är inte omöjligt att förordningen ändras, särskilt nu efter det nya EU-direktivet om likabehandling.

Polen fick förra året kritik av EU för att felaktigt tillämpa EU:s förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. (Polskie Radio 5 jan 11)

Wikileaks: Natos krigsplanering gäller även Baltikum

Militäralliansen Nato fattade i januari i hemlighet beslut att omfatta även Estland, Lettland och Litauen i krigsplaneringen för den händelse en konflikt med Ryssland skulle uppstå. Det visar diplomatpapper som Wikileaks släppt ut, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Eller snarare – den amerikanska diplomatposten visar hur beslutet värkte fram, enligt uppgifter i New York Times och The Guardian som fått tillgång till Wikileaks material.

Gazeta Wyborcza uppger att Nato är berett att sätta in nio armédivisioner vid en riktigt allvarlig konflikt i området, amerikanska, engelska, tyska och polska.

När de baltiska länderna gick med i Nato 2004 blev det mest på papperet: ingen planering gjordes upp för några militärinsatser där. Men kriget mellan Ryssland och Georgien 2008 oroade balterna som nu ville få till stånd en krigsplanering.

I början var USA avvaktande – man inte ville riskera de förbättrade relationerna med Ryssland. Tyskarna var negativa.

Lösningen blev att inkludera de baltiska staterna i den krigsplanering som Nato hade för Polen, något som Tyskland och därmed samtliga länder accepterade. Polen var dock till en början oroat för att det skulle tunna ut försvaret av dem, rapporterar Ekot.

Det formella beslutet fattades vid ett Nato-möte tidigt i år men USA uppmanade länderna att utåt hålla tyst.

Nästa år väntas Nato genomföra en första större övning i området i enlighet med den nya planeringen.

Natos nya inriktning kan ha betydelse också för Sverige. I enlighet med den solidaritetspakt som riksdagen antagit kan svensk trupp komma att användas till exempel vid en konflikt i Baltikum. Tidigare papper från Wikileaks har också visat att USA uppskattat hemlig svensk information om den ryska militären, den svenska underrättelsetjänstens specialitet är just det som sker kring Östersjön. (SR Ekot 7 dec 10)

Polen köpte amerikanskt stridsflyg efter påtryckningar

När Polen i början av 2000-talet funderade på om de skulle köpa svenska eller amerikanska flygplan fick polackerna ett erbjudande de inte hade råd att tacka nej till, berättar förre ambassadören Sven Hirdman för Sveriges Radio Ekot.

Hirdman var själv engagerad i försäljningen av det svenska exportflygplanet Jas-Gripen, och är inte förvånad över de avslöjanden som nu kommer via Wikileaks: att USA på 1990-talet medvetet höll tillbaka besked om när amerikanska vapen skulle kunna användas i Jas Gripen, och under tiden själv sålde sina stridsflygplan till Norge och Finland.

– Den amerikanska presidenten ringde den polske premiärministern, eller presidenten, och det amerikanska budskapet var i stort sett att: Ja, vi förstår att ni vill bli medlemmar av Nato. Då är det kanske bra att vi har samma slags flygplanssystem. Kontentan av det samtalet blev att polackerna köpte F-16 och inte Jas.

– Amerikanerna bedriver i kraft av sin teknologiska och politiska maktställning en mycket kraftfull politik. Alla medel är på något sätt tillåtna, tycker många länder, när det gäller vapenförsäljning. Så det är inte bara USA som handlar på det här sättet, säger Sven Hirdman. (SR Ekot 3 dec 10)

Natomötet gick Polens väg

På Natos toppmöte i Lissabon i helgen fattades beslut i två frågor som Polen sätter högt på agendan. Det första gäller Afghanistan: Atlantpakten börjar ta hem sina trupper från Afghanistan nästa år, 2011, med sikte på att ansvaret för säkerheten i landet ska kunna tas över av afghanerna själva 2014.

Det andra innebär att försvarsorganisationen ska bygga upp en antimissilsköld till skydd mot angrepp med såväl nukleära som konventionella vapen. Detta beslut stöddes av Ryssland.

President Bronislaw Komorowski, som två gånger hade möte med den amerikanske presidenten Barack Obama, har inbjudits att besöka Washington den 8 december, vilket blir hans första besök i USA sedan han valdes till statsöverhuvud i somras. (Warsaw Business Journal och Warsaw Voice 22 nov 10)

Kaczynski oroar sig för Polens säkerhet

Inser premiärminister Donald Tusk sitt ansvar för att nationens suveränitet säkerställs? Det frågar oppositionsledaren Jaroslaw Kaczynski i ett brev till regeringschefen, som publiceras i den högerkatolska tidningen Nasz Dziennik.

Kaczynski varnar för att Ryssland sedan 1999, då Polen gick med i Nato, flyttat fram sina positioner på flera områden för att säkra sin gamla intressesfär. Alltihop syftar till en återgång till två supermakter som bestämmer världens öden, menar PiS-ledaren.

Han påminner om Moskvas gaskrig mot först Ukraina och sedan Vitryssland, och om aggressionen mot det självständiga Georgien – det är exempel på hur Kreml använder energin som politiskt vapen.

Trots att Polen och andra länder i regionen gick med i Atlantpakten för elva år sedan har ingen infrastruktur för försvaret kommit på plats i de nya medlemsstaterna. Därför måste frågor ställas om garantierna för Polens reella säkerhet som stadgas i artikel 5 om Natoländernas gemensamma försvar, skriver oppositionsledaren. (Polskie Radio 18 nov 10)

Virus i försvarsdepartementets datorer

Försvarsdepartementets fick i veckan in virus i datorsystemet och stod helt stilla i två dagar.

– Det var ett allvarligt hot, säger försvarsminister Bogdan Klich till Polskie Radio. Men vi har kunnat identifiera viruset i tid och larmet kunde avblåsas. (Polskie Radio 18 nov 10)

Komorowski vill ha breda lösningar om Afghanistan

President Bronislaw Komorowski tänker konsultera både Nationella säkerhetsrådet och oppositionen inför beslutet om de polska truppernas uppdrag i Afghanistan. Det sade Slawomir Nowak, minister vid presidentens kansli till Polskie Radio på onsdagen.

Komorowski, premiärminister Donald Tusk samt utrikesminister Radoslaw Sikorski och försvarsminister Bogdan Klich håller nu på att diskutera sig fram till hur Polen ska förhålla sig under Natos toppmöte 19-20 november i Lissabon. (Polskie Radio 3 nov 10)

Polska trupper kvar ytterligare ett halvår i Afghanistan

President Bronislaw Komorowski har godkänt en förlängning av Polens uppdrag i Afghanistan med ett halvår. De 2500 polska soldaterna, som utgör en del av den internationella säkerhetsstyrkan ISAF, stannar alltså åtminstone till 13 april nästa år.

Under presidentvalskampanjen sade Komorowski att 2012 skulle vara den bästa tiden att avsluta det polska uppdraget i Afghanistan. I augusti ansåg utrikesminister Radoslaw Sikorski att de polska trupperna skulle tas hem mellan 2012 och 2014. Enligt försvarsminister Bogdan Klich kan den polska närvaron i landet förlängas efter 2012, men att det bara handlar om utbildning, inte om strid.

De polska trupperna bidrar till säkerheten i Ghazniprovinsen och ger humanitär hjälp till civilbefolkningen. De utbildar också afghanska säkerhetsstyrkor och stöder de lokala myndigheterna som försöker bygga upp infrastrukturen i landet. (Polskie Radio 18 okt 10)

Ännu en polsk soldat dödad i Afghanistan

En polsk soldat i Ghazniprovinsen dödades då en landmina exploderade under hans fordon. Det är den tjugoförsta polska soldaten som dödas i kriget i Afghanistan.

Polen har beslutat att ta hem sina trupper från Afghanistan någon gång under 2013 – 2014. För närvarande finns 2 600 polska soldater i Afghanistan. (Polskie Radio 27 sept 10)

Komorowski träffar EU:s och Natos ledare

Vid sitt besök i Bryssel påminde president Bronislaw Komorowski om EU:s ambition att skapa lika villkor för alla medlemsstaterna. Han framhöll att det för Polens del är viktigt att man inte bantar de fonder som går till regionalutveckling – fonder som polackerna får mycket pengar ifrån.

På presskonferensen efteråt sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso att han har stor förståelse för den polska oron för neddragningar, men att det inte blir lätt att nå consensus.

– EU förbereder nu förhandlingarna inför budgeten 2014–2020. De nya länderna vill att vi fortsätter som förut, men de gamla länderna vill införa begränsningar. Huvuddelen av budgetförhandlingarna kommer att föras under den period när Polen har ordförandeskapet i unionen, under andra halvan av 2011, sade Barroso.EU-parlamentets talman, Jerzy Buzek, sade att det finns stora förväntningar på nästa år, då Ungern och Polen innehar ordförandeskapet under var sitt halvår.

– Europa behöver nya impulser, Idéer och energi och vi kan vänta att Ungern och Polen kommer att tillföra mycket ny energi i EU-arbetet, sade Buzek.

President Komorowski träffade också Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen. I samtalet uppmanade han medlemsländerna att ta fram en klar strategi för att avsluta uppdraget i Afghanistan. Rasmussen svarade att Afghanistan förhoppningsvis ska kunna ta ansvar för sin egen säkerhet 2014 och att Nato ska kunna börja ta hemtrupperna nästa år.

Komorowski har tidigare menat att Polen bör ta hem sina soldater år 2012 – oavsett vad andra Natoländer beslutar.

(Polskie Radio och Warszaw Voice 2 sept 10)

Stort militärt svinn utreds

Militäråklagarna i Polen utreder ett enormt svinn inom det polska försvaret. Det handlar om hundratals miljoner zloty som gått förlorade i samband med upphandlingar av byggnads- eller renoveringsarbeten. Antingen har anbuden varit riggade eller också har service eller material som specificerats i offerterna inte levererats.

Åtskilliga personer har gripits och dömts sedan 2007, då utredningen kom igång. Statskassan har fått tillbaka fyra miljoner zloty – däri ingår dels återfunna investeringsmedel och böter. (Warsaw Business Journal 11 aug 10)

Politisk omstuvning i BBN

Regeringen Tusk förbereder en omstuvning i Nationella Säkerhetsbyrån (BBN) för att bli av med åtskilliga personer som har nära anknytning till oppositionspartiet PiS (Lag och rättvisa), skriver tidningen Rzeczpospolita.

Grzegorz Schetyna, den nya talmannen i parlamentet, har redan fått en ny plan för bemanningen på BBN.

Nuvarande BBN-chefen, general Stanislaw Koziej, har bekräftat att förändringar kommer att ske när president Komorowski godkänt dem.

Fjorton av de nittiofyra i personalen kommer att friställas. Två gick redan när det stod klart att regeringens kandidat Bronislaw Komorowski vann presidentvalet: Witold Waszczykowski, vice försvarsminister i den förra PiS-regeringen, och general Zbigniew Nowak. (Polskie Radio 27 juli 10)

Planerat inköp av nya VIP-plan blev inte av

Försvarsdepartementets planer på att köpa nya flygplan för att transportera den polska statsledningen för två år sedan kom aldrig till stånd.

Enligt originalplanen skulle kontrakten ha skrivits 2008 och leveransen skulle ha skett i mars 2010 – en månad före den stora flygolyckan utanför Smolensk då presidentparet Kaczynski och nittiofyra andra personer ur det politiska och militära toppskiktet omkom.

Försvarsminister Aleksander Szczyglo från PiS (Lag och rättvisa), presidentens eget parti, hänvisade till att alla papper i upphandlingen – som gjorts av hans företrädare Radoslaw Sikorski – inte var ordentligt undertecknade.

Nuvarande försvarsministern Bogdan Klich fick ärva frågan av Szczyglo men tvingades avstå från inköp på grund av budgetåtstramningar i samband med den ekonomiska krisen. (Warsaw Business Journal 22 juli 10)

Polsk general kritiserar Natos brist på initiativ i Afghanistan

En hög polsk militär, general Stanislaw Koziej, chef för polska Nationella Säkerhetsrådet (BBN) kritiserar Nato på rådets webbplats.

– Nato saknar initiativ i Afghanistan, och riskerar att förlora sina allierade, skrev general Koziej. I synnerhet nästa år, då Polen sitter fast i ett strategiskt dödläge i Afghanistan, och de uppgifter landet åtagit sig överskrider dess kapacitet.

Vid rådets möte i förra veckan, då man diskuterade möjligheten att ta hem de polska trupperna från Afghanistan, blev Koziej skarpt klandrad av en annan polsk toppmilitär, general Mieczyslaw Cieniuch, chef för generalstaben. General Cieniuch kritiserade Koziejs ”självrådiga uttalanden” och underströk att de polska trupperna blivit sunnerligen uppskattade av Nato. (Warsaw Voice 28 juni 10)