Vägnamnen speglar Polen som jordbruksland

Ul. Grodzka – Borggatan i Golgów.
Foto: Pawel Dembowski.

Vilket är Polens vanligaste gatunamn? En titt i statistiken visar att det finns tretusen gator med namnet ul. Leśna (Skogsgatan) och ul. Polna (Fältgatan). Sedan kommer ul. Słonecza (Soliga gatan), ul. Krótka (Korta gatan) och ul. Ogrodowa (Trädgårdsgatan). Det rapporterar sajten Culture.pl.

Eftersom Polen traditionellt varit ett jordbruksland där de flesta invånarna bott på landsbygden har det varit naturligt att vägnätet ofta fått namn efter naturföreteelser. Skogsgatan leder till en närbelägen skog, Fältgatan till åkrar och fält, och vad gäller Soliga gatan kan man anta att den har hög solfaktor.

Nationens kändisar har naturligtvis också fått ge glans åt gator och torg i stadsmiljön. Här toppas lustan av nationalpoeten Adam Mickiewicz med 1100 egna gator, tätt följd av upprorshjälten Tadeusz Kościuszko med något färre. Nobelpristagaren Henryk Sienkiewicz, dramatikern Juliusz Słowacki samt poeten och författaren Maria Konopnicka ligger strax under tusen gator och torg vardera.

Lite oväntat har den polskfödde påven Johannes Paulus II fått ge namn åt bara 665 gator, och den älskade kompositören Fryderyk Chopin lite drygt 500. Även astronomin bidrar: över 600 gator har uppkallats efter Mikołaj Kopernik.

I polska medier kan man dessutom i dessa dagar se att allt fler gator uppkallas efter president Lech Kaczyński, som omkom i Smolenskolyckan. (culture.pl och wB 18 jan 17)

Polsk sopran hyllas i New York

Aleksandra Kurzak och maken Roberto Alagna på scenen.
Foto: FB.

Sopranen Aleksandra Kurzak hyllas nu för sin insats som Nedda i Leoncavallis opera Pajazzo på Metropolitan i New York.

Canio sjungs av hennes make, den italienska tenoren Roberto Alagna, och enligt amerikanska recensenter märks det att de gillar varandra.

Kurzak, som fått sin solistutbildning i Wrocław och Hamburg, debuterade på Metropolitan 2004. Hon sjunger regelbundet på Covent Garden i London, Bayerische Staatsoper i München, Staatsoper i Wien och på Salzburgsfestivalen.

Bland hennes roller märks Adèle i Läderlappen, Susanna i Figaros bröllop, Gilda i Verdis Rigoletto och Donna Anna i Mozarts Don Giovanni.

Kurzak framträder på försommaren i både Poznań och Kraków.

Kurzak och Alagna gifte sig i Wrocław 2015. De har två döttrar. (Polskie Radio och wB 18 jan 18)

Katarzyna Kozyra framträder i Uppsala

Katarzyna Kozyra.
Foto: Uppsala konstmuseum.

I 25 års tid har video- och performancekonstnären Katarzyna Kozyra (f.1963) omskapat och återuppfunnit sig själv. Genom könsöverskridande aktioner undersöker hon samspelet mellan kroppsliga erfarenheter, det kön vi tillskrivs och hur vi manifesterar vår identitet.

Hon ställer ut på Uppsala konstmuseum 27 januari – 1 april 2018.

Katarzyna Kozyra (f.1963) tillhör en inflytelserik generation polska konstnärer som brukar gå under benämningen ”Critical Art”, med examen från Konstakademin i Warszawa 1993. Tidigt utvecklade hon en arbetsmetod med wallraffande inslag i projekt som varar över flera år. Kozyras videoklassiker som Men’s Bathouse ger blickar tillbaka på genusdebattens och medielandskapets utveckling under tre decennier, och visar hur tidigt hon använde sig av ett transfeministiskt perspektiv.

Kozyra har en förmåga att i videoinstallationerna locka in betraktaren och göra dem delaktiga i inte sällan etiskt utmanande situationer. Projekten är också ett sätt för konstnären att konfrontera och bearbeta sina inre rädslor. I Men’s Bathouse, som vann ett hedersomnämnande på Venedigbiennalen 1999, har Kozyra filmat i männens del på Budapests anrika Gellért badhus. På ett liknande vis opererar fotoserien Olympia (1996), vilken kom till när Katarzyna Kozyra under en längre tid behandlades med cellgifter mot Hodgkins sjukdom.

Läs vidare >>

Kungakrona utan glans

Ur den nya tv-serien Korona Królówa (Kungarnas krona).

När kulturminister Piotr Gliński tillträdde 2015 talade han sig varm för gestaltningen av Polens historia på film. Han ville gärna se Hollywood ta sig an ärorika händelser i landets förflutna. Det skulle lära polackerna att uppskatta sitt land på ett bättre sätt, menade Gliński. I hans vision om kulturens framtid i det polska samhället ingick alltså att filmare och tv-producenter skulle ägna sig åt patriotiska ämnen.

Av den anledningen har han engagerat sig i vilka filmer som borde visas på Filmfestivalen i Gdynia – ämnen ur den polska historien har varit viktigare än filmernas konstnärliga kvalitet.

Som ett inslag i historiepolitiken har nu statskontrollerade TVP spelat in en ny historisk och uppbygglig tv-serie, Korona Królów (Kungarnas krona), en berättelse från 1300-talet då Polen regerades av ätten Piast. En spännande och händelserik period med konflikter och intriger, som gjord för att hålla tittarna kvar vid apparaterna. Polens svar på Game of Thrones, helt enkelt.

Ett par pilotavsnitt har sänts i veckan, men kritiken är inte nådig.

Taffligt agerande, usel dialog och full av sakfel, skriver sajten wirtualnemedia.pl, som ändå tycker att det är bra att serien sänds. Det ger polackerna en uppfattning om hur det var i Polen under medeltiden.

Mest en såpopera i medeltida dräkt, recenserar tidskriften Newsweek Polska. Den bringar ingen klarhet om de politiska konflikterna under perioden, det finns ingen dramatisk spänning mellan huvudpersonerna. En glanslös historia helt enkelt.

Tidningen utgår ifrån att produktionen har haft för liten budget, men anser att ett konstnärligt verk kan bli bra även under blygsamma förhållanden.

Tummen ner, kort sagt.

Å andra sidan har de hittills sända avsnitten haft över 4 miljoner tittare vardera. (wB 3 jan 18)

Gammaldags digitalt ljud …

Musik via floppy disc.

Vad all kan man inte använda gamla floppy-discar till? Musik är ett alternativ, tycker Paweł Zazdrożniak.

Inte nog med att man bygger styrsystem för gamla datordelar – att sedan ha förmågan att göra om de begränsade ljud som de har och skapa musik av det!

Vad sägs om Jingle Bells på polskt floppy disc-manér?

Lyssna här!

Lucia i Warszawa

Lucia Agata Kotlicka med sina tärnor.

Den 16 december samlades medlemmarna från Polsk-svenska föreningen i Warszawa, Samfundet ”Polska Gemenskapen” (Stowarzyszenie ”Wspólnota Polska”) och Centrum för Internationell debatt (Ośrodek Debaty Międzynarodowej) för ett traditionellt Luciafirande, som tilldrog sig i Dom Polonii på Krakowskie Przedmieściegatan 64 i Warszawa.

Småtärnor och pepparkaksgubbar fanns också på plats.

Lucia var Agata Kotlicka, som tillsammans med Kören Amici Canentes från Warszawa Universitet (dirigent Dorota Krzemińska) sjöng lucia- och julsånger inför de församlade gästerna.

Kören Amici Canentes från Warszawas universitet gav ett mäktigt vokalt stöd.

Text och bild: Stanisław Godula

Polsk musiker i USA blir film

Jack Black spelar den polske musikern Jan Lewan.
Foto: Netflix.

Jan Lewan – eller Lewandowski som han hette i Polen – var musikern som emigrerade till USA, slet hund men gjorde karriär och nominerades till en Grammy. Han turnerade med sin orkester och framträdde bland annat för USAs nuvarande president Donald Trump.

En solskenshistoria alltså.

Men han bedrev också affärsverksamhet som inte gick så bra och efter konkursen fick han flera års fängelse för att ha lurat pengar av 4 000 personer runt om i landet.

När han kom ut ur fängelset återvände han till musiken och blandade sina gamla polka-takter med rap.

Berättelsen om den polsk-amerikanske Jan Lewan har filmats och visas i januari på streamingbolaget Netflix. Huvudrollen spelas av komikern Jack Black. (natemat.pl 18 dec 17)

 

Hédi Fried – Min oro

Hédi Fried 93 år.
Bild till dokumentären Hédi Fried – Min oro av Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman.

Hédi Fried, 93 år, är en av de få överlevande som idag fortfarande kan berätta om Förintelsen under andra världskriget. Om henne har filmarna Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman gjort en dokumentär som visas i SVT den 25 januari.

Hédi fördes i boskapsvagn till Auschwitz. Vid ankomsten skildes hon från sina båda föräldrar och lämnades ensam kvar med sin mindre syster Livia.

Hédi Fried håller sin familjebild. Både mor och far gasades och brändes i Auschwitz.
Bild ur dokumentären Hédi Fried – Min oro av Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman.

Hédi hann aldrig säga adjö till sina föräldrar. Både mor och far gasades och brändes. I filmen vänder sig Hédi till oss alla och ber oss att en sista gång noga lyssna till hennes berättelse. Filmens form understryker allvaret i hennes ord och blick rakt in i kameran. Osentimentalt väver hon sin starka berättelse runt några få brev och fotografier från tiden då hon fortfarande svävade i okunskap om vad som väntade henne och hennes familj. I filmen vädjar hon till oss att inte glömma det som hon idag oroar sig för, och som kan komma att hända igen. Hédi vet att framtiden beror på oss.

Håkan Pieniowskis och Birgitta Öhmans film om Hédi Fried som sänds i SVT 2 den 25 januari 2018 kl. 20.00.

Filmen ligger på SVT Play fram till november 2018.

 

Agatha Rae – polsk författare som nu kommer ut på svenska

Agatha Rae – eller Joanna Bogusławska som hon egentligen heter. Foto: Justyna Prabucka Photography.

Förlorad i tidens grepp heter en bok som landade på redaktionen. Den visar sig handla om en handfull personer som oväntat vaknar upp i en gigantisk skog, de är av olika nationalitet och kommer från olika tidsperioder … Magisk realism kallas genren, som beskriver en verklighet med absurda eller övernaturliga inslag.

I Förlorad i tidens grepp försöker karaktärerna ta sig hem efter uppvaknandet i den främmande skogen och då råkar de ut för diverse bisarra händelser. I slutändan finner de att de faktiskt har mer gemensamt än de har haft en aning om.

Författaren, Agatha Rae, är polska och bor i Gdynia. Egentligen heter hon Joanna Bogusławska, är lärare i engelska och skriver böcker samtidigt som hon arbetar med sin doktorsavhandling på universitetet i Gdańsk.

Jag har alltid tyckt om att skriva, att hitta på historier, säger Joanna Bogusławska. Det bara bubblar upp idéer till noveller och berättelser. En liten amerikansk förläggare upptäckte mig på nätet och gav mig chansen att prova mina vingar. Det visade sig att det finns människor som tycker om att läsa det jag skriver. Att min bok får komma ut i Sverige har ökat skrivarlusten ännu mer.

Den genre jag gillar mest kallas magisk realism, det handlar om människor som hamnar i märkliga situationer. Det som drabbar mina karaktärer tvingar dem att rannsaka sig och lägga om sina liv, de måste hitta ett sätt att hantera de nya omständigheterna, och längs vägen upptäcker de något om sig själva och sina relationer. Jag tror att det är viktigt att man ständigt återupptäcker och återuppbygger sig själv, det är en betydelsefull del av varandet och jag överför den tanken till mina karaktärer, konstaterar Joanna Bogusławska.

Förlorad i tidens grepp är den första av hennes böcker som kommer ut på svenska. På engelska har hon skrivit sex böcker, bland dem Oenone, The Garden och The Belt samt en novellsamling tillsammans med Danielle Lee Zwissler, Coming Home for Christmas. Just nu skriver Joanna Bogusławska en roman på polska.

Min främsta förebild är författaren och journalisten Katarzyna Tubylewicz, säger hon. Jag slukar hennes böcker, både fiction och non-fiction. Hon översätter också svenska författare till polska – som Jonas Gardell och Maj-Gull Axelsson. Bland andra polska författare gillar jag till exempel Andrzej Sapkowski, vars Witcher-saga är ett mästerverk.

Men varifrån kommer namnet Agatha Rae?

Jo, säger Joanna Bogusławska, jag behövde en pseudonym för att skilja de här böckerna från böcker och artiklar som jag har skrivit om hur man lär sig engelska i Polen. Så såg jag Döden på Nilen av Agatha Christie och tänkte att Agatha var ett bra förnamn. Och Rae har jag lånat från en amerikansk vän, Carrie Rae, som har hjälpt mig både som redaktör och med research.

Förlorad i tidens grepp ges ut av Everlasting Publisher 2017 och är översatt av förlaget. Det kommer en uppföljning så småningom.

Gunilla Lindberg

Hinna före Herren Gud

Författaren och journalisten Hanna Krall.
Foto: wikipedia.

Hanna Krall är polsk journalist, född 1935 i Warszawa. Hennes familj dödades i Majdanek, själv överlevde hon tack vare att polska familjer höll henne gömd till efter kriget. På 1960-talet var hon utrikeskorrespondent i Moskva och gav ut två reportageböcker därifrån. Krall har ofta jämförts med Nobelprisade vitryska Svetlana Aleksijevitj och den polska världsreportern Ryszard Kapuściński.

På 1970-talet fick Hanna Krall internationell uppmärksamhet för sina intervjuer med Marek Edelman, den siste överlevande ledaren från gettoupproret i Warszawa 1943. Intervjuerna gavs ut i bokform på polska 1997, men redan 1982 översatte Lennart Ilke dem till svenska. Nu 35 år senare har Ilke arbetat om sin version för Ersatz förlag.

Marek Edelman var 20 år när kriget bröt ut, det krig som också var inledningen till nazisternas klappjakt på judar. Den judiska befolkningen trängdes samman i getton under miserabla förhållanden och forslades sedan utmattade av svält och tyfus till dödslägren. Edelman hade till uppgift att övervaka dem som kom till Umschlagsplatz, den plats där boskapsvagnarna väntade.

Edelman är inte lättintervjuad. Han vill ogärna berätta för människor vill inte höra det han har att berätta – den råa verkligheten med svälten, sjukdomarna, striderna. En hjälte bör uttala sig med patos, högstämda ord och hatiskt i stället för att lågmält redogöra för hur smutsigt, kaotiskt, förfärligt det var.

Och egentligen spelar det ju ingen roll hur det egentligen var, säger Marek Edelman som har tigit fram tills han öppnade sig för Hanna Krall.

Parallellt passerar glimtar från hans tid som hjärtläkare efter kriget – även här handlade det om att ta snabba beslut om okonventionella metoder för att rädda människor som annars skulle ha dött.

När Herren har bestämt sig för att avsluta någons liv ville Edelman lura honom, hjälpa någon att överleva ännu en tid trots att det egentligen var omöjligt och även om det bara gäller några månader. Även på kort tid kan man hinna uppleva lycka.

Minnena flyter delvis ihop, men de handlar om samma sak: om att ta risken att rädda livet på någon med oprövade metoder. Går det bra är alla nöjda – men efter kriget tillkommer en ny dimension, läkarna tvekar inför att testa nya operationsmetoder av oro för att uppfattas som de som experimenterar med människoliv.

Översättaren Lennart Ilke har som så ofta gett polsk litteratur en lysande svensk språkdräkt.

Gunilla Lindberg

Religionens comeback i europeisk politik

 

Gabriel Byström. Foto: Ordfront förlag.

I sin intressanta genomgång av hur religion och politik åter samarbetar i vår tid tar Gabriel Byström i sin bok Med Guds hjälp, om religion och politik i Ryssland, Ungern och Polen (Ordfront 2017).
Byström, tidigare kulturredaktör på Göteborgs-Posten, bygger sin bok på intervjuer med präster, politiker och analytiker i de tre länderna och ger en grundlig bild av utvecklingen under de senaste åren.

Avsnittet om Polen är inte så omfattande, men redan vid läsningen av kapitlen om Ryssland och Ungern blir bilden tydlig: det finns en väl genomtänkt strategi där makthavarna med ord och pengar understryker religionens betydelse och där kyrkan tackar med att framhålla regeringspartiets förträfflighet.

Genom att knyta kyrkan till sig har både den ryske presidenten Vladimir Putin och den ungerske premiärministern Viktor Orban fått en ny politisk kanal, där man kan påverka människor man annars kanske inte har nått.

I Polen är religiositeten mer än ett formellt politiskt redskap – polackerna har under sekler av delningar och ockupation haft kyrkan som fristad där nationens språk, kultur och traditioner har tagits tillvara. PiS-ledaren Jaroslaw Kaczynski, som är Polens mäktigaste man, är säkert varmt troende men det har inte hindrat honom från att använda kyrkan politiskt.
Inte minst genom den polskfödde påven Johannes Paulus II är många polacker kärleksfullt knutna till landets katolska kyrka, och kyrkan som uppvaktas flitigt av regeringspartiet PiS (Lag och Rättvisa) med generösa bidrag och stor positiv uppmärksamhet tackar med att ge sitt stöd.
I fallet Ryssland tycks det uppenbart att Putins andliga engagemang mest är en kuliss, men Kaczynski är sedan decennier nära lierad med framför allt prästen Tadeusz Rydzyk, som idag hör hemma bland Polens rikaste 100 affärsmän.

Efter valsegern 2015 tackade Kaczynski fader Rydzyk för att han ställt sitt medieimperium i PiS tjänst och särskilt i Radio Maryja uppmanat sina trogna lyssnare att rösta på PiS, som skulle bekämpa dekadensen i väst som allt mer trängde sig på.

Alla de tre länderna känner sig utvalda i religiöst sammanhang. I Polen är ned Jungfru Maria som ör nationen bevågenhet, vilket man kunde se 1655 när svenska trupper slogs tillbaka vid Czestochowa eller 1920, när marskalk Pilsudski oväntat stoppade Röda armen utanför Warszawa.
Men alla gånger när Polen delats, ockuperats – varför ingrep Maria inte då? Förklaringen är att det inte var tillräckligt många som bad till henne om hjälp då – under Warszawaupproret till exempel trodde man att man skulle klara kampen utan stöd från himmelen, säger en av Byströms intervjupersoner.

På 1600-talet kröntes Maria till Polens drottning – om av tacksamhet eller mer i besvärjande syfte är oklart. Men till Byströms exempel på hur polska politiker alltjämt tar religionen på yttersta allvar kan tilläggas att Jesus för lite drygt ett år sedan kröntes till kung i närvaro av president Andrzej Duda, Kaczynski och alla andra av betydelse i regeringspartiet.

Samtidigt har makthavarna i Polen problem med den nye påven Franciskus, och när påven uppmanade alla församlingar att ta sig an en flyktingfamilj konstaterade man frankt att påven hade fel – det kan han ha när han inte uttalar sig i trosfrågor.

Byströms bok kan bli en ögonöppnare för dem som inte följer de här frågorna. Religionen har gjort comeback i Europas politik.

Gunilla Lindberg

Visst fan angår oss Polens affärer!

Carl Michael Bellman. Efter en målning av Per Krafft d.ä..

Vad rör dig Polens affärer är ett citat som hörs ibland, inte minst i svensk-polska kretsar. Det används för att visa att Bellman och svenskarna på 1700-talet var ointresserade av eller rentav negativa till Polen.

Men hur var det egentligen med det?

Den 5 augusti 1772 kapade stormakterna Ryssland, Preussen och Österrike åt sig var sin stor bit av Polen. Denna Polens första delning inspirerade Carl Michael Bellman att några år senare skriva Fredmans epistel nr 45, med titeln Till fader Mollberg rörande hans harpa och tillika ett slags ad notitiam att Mollberg led oskyldigt på krogen Rostock.

Bellman skildrar hur dansmästaren och musikanten Mollberg blir slagen gul och blå och hans harpa förstörd av några medgäster på krogen Rostock på Västerlånggatan 45 i Stockholm.

Illustration till Fredmans epistel nr 45: Den stackars Mollberg misshandlas för att han talat positivt om Polen. (Konstnär: Elis Chiewitz, Stockholmskällan.)

Han satt nämligen och spelade drottningens pålska i Pålen (= den polska drottningens polska), varvid en skoflickare högg honom på truten och en annan kroggäst vredgat utbrast: Hvad fan angå dej Pålens affärer? Affärer betyder här ’politiska angelägenheter, statssaker’.

Mollberg gjorde sedan saken värre genom att helt högt tala om och kommentera Pål’ns conjunctur (belägenhet och politiska situation). Då slog en ”vindögd madam” med flaskor och glas hans harpa i kras, och skoflickaren högg honom i nacken. Mollberg uppfattades som ett slags propagandist för Polen. Stämningen bland de aggressiva kroggästerna kan ha varit representativ för ryskt inflytande på den sena frihetstidens politik. Han som fällde orden om Polens affärer angick Mollberg var sannolikt en ryssvän. Ryssland var länge kraftigt inblandat i polsk politik.

Stämningen på Rostock var antipolsk, och några gäster utropade: Pålen är straffadt, des öde utmätt! Och de fick ju rätt: Polen återuppstod inte förrän 1918.

Mollberg klagar och frågar: Led jag ej orätt? Harpan är sönder och näsan är sår”. Han antyder att han kan tänka sig att fly till något annat land, där han kan spela för Bacchus och Venus och ”bland virtuoser ta stämma och rang”. Detta har setts som en av de första appellerna för yttrandefrihet i den svenska litteraturen.

Apropå de bevingade orden ”Hvad fan angå dej Pålens affärer?” kan man erinra om att Polens affärer i århundraden angått Sverige, bland annat i flera krig, från mitten av 1500-talet till en bit in på 1700-talet.

De här epistelorden har uppfattats och citerats på olika sätt. De har felaktigt tillskrivits Mollberg och Fredman, och de har kallats ”det gamla ordspråket, en utnött fras, den gamla strofen”. Någon har sett dem som Bellmans ”likgiltiga stäv om Polens affärer” och rent av tolkat dem som ”Bellmans avvisande av Polens affärer”.

Man har också använt dem med den ändrade formen Vad angår oss/mig Polens affärer? som en formel för svenskt lättsinne och som ett uttryck för att man inte ska lägga sin näsa i blöt och att vi inte kan eller ska engagera oss i något som händer långt bort i världen.

Under de senaste åren har många känt ett behov att begrunda de bevingade orden. För visst angår oss Polens affärer och ”conjunctur”!

Bo Bergman

Fornbyn Biskupin är Polens Birka

Fornbyn Biskupin sett från andra sidan sjön – ett försvarsverk med torn och vallar som skyddade dem som bodde i husen mot anfall. Foto: wikipedia.

Att gå på arkeologifestival i Biskupin är inte som vilket museibesök som helst. Tvärtom – i stället för se men inte röra räknar arrangörerna med att man entusiastiskt ska delta i verksamheten. Besökarna väntas testa allt som verkar roligt – att rida, ta en tur i drakskeppet på sjön, prova bärnstenssmycken eller få håret flätat på gammalt sätt. Naturligtvis kan de samtidigt smaka nybakt bröd på handmalet mjöl, skära brödet med en kniv vars egg slipats mot en våt sten, och kanske ta en tugga av korven, där det hackade köttet hålls samman av ett äkta fjälster.

Läs vidare >>

Det förflutna dör inte. Andrzej Stasiuks Östern

Författaren Andrzej Stasiuk. Foto: Kamil Gubala

Andrzej Stasiuk tar oss i sin nya bok Östern (Ersatz 2017) på en resa i tid och rum. Den här gången besöker vi Östern, men inte som en objektiv geografisk plats utan som ett politiskt och kulturellt universum. Precis som i andra böcker är hans uppfattning av rummet helt beroende av tiden och den mänskliga perceptionen. Därmed är rummet alltid ett föremål för tolkning.

Stasiuk filtrerar östern som rumsbegrepp med det förflutna – det kommunistiska systemet blir här en stämning, ett nostalgiskt minne skapat av vardagens trivialiteter, besöken hos morföräldrarna, vänskapen och de första självständiga eskapaderna. Allt detta utspelar sig mot bakgrund för det kommunistiska systemet. Därför reser Stasiuk österut, till det Ryssland som var vaggan för den ideologi som formade miljoner människors liv. Hans nyfikenhet för honom även till Kina där kommunismen ”is still going strong” och där den tar sig andra former.

Läs vidare >>

Icke helt och hållet ska jag dö …

En kväll tillägnad poeten Zuzanna Ginczanka.

Non omnis moriar eller Icke helt och hållet ska jag dö är namnet på ett evenemang om den polsk-judiska poeten Zuzanna Ginczanka (1917-1944), en av de mest lovande kvinnliga poeterna i mellankrigs-Polen.

Ginczanka arresterades och mördades vid slutet av andra världskriget. Nu är intresset för Ginczanka återuppväckt och hennes poesi ska för första gången presenteras för svensk publik i Irena Grönbergs och Tomas Håkansons översättningar.

Författaren Agneta Pleijel och den polske poeten och kulturskribenten Jarosław Mikołajewski samtalar om Ginczankas liv och poesi. Ginczankas barndomsvän Ludwika Stauber berättar i ett bildspel, sammanställt av Maria Stauber, om den gemensamma uppväxten i östra Polen, mellankrigsperioden i Warszawa och de tragiska krigsåren. Konstnären Krystyna Piotrowska visar Ginczankas porträtt i suggestiva tolkningar. Och hennes poesi ljuder både på svenska och polska i en performance ”Ginczankas rum” med skådespelerskorna Marall Nasiri från Dramaten och Maria Dębska i Tomasz Cyz regi.

NON OMNIS MORIAR

Datum: torsdagen den 30 november, kl. 18.00

Plats: Beckmans Designhögskola, Brahegatan 10, Stockholm

Fri entré

Arrangör: Vänföreningen för Museet de polska judarnas historia POLIN med stöd av Stockholms stad och i samarbete med Beckmans Designhögskola, Slaviska språk SU, Judiska församlingen och Polska Institutet.

Dryck med tilltugg serveras

OBS! Samtalet börjar kl. 18.00

Łódź är nu en av Unescos kreativa städer

Filmskolan i Łódź . Foto: wikimedia commons.

Staden Łódź har tillsammans med 64 andra städer i världen anslutits till Unescos nätverk Creative Cities och anledningen till det är inte oväntat Filmskolan, där så många berömda regissörer både fått sin utbildning och själva undervisat nya elever. I Łódź finns också filmstudior och ett filmmuseum.

Creative Cities är ett initiativ som ska främja innovation och kreativitet som viktiga drivkrafter för en mer hållbar och inkluderande stadsutveckling på sju områden: hantverk och folk konst, design, film, gastronomi, litteratur, mediekonst och musik. Det räknar nu sammanlagt 180 städer i 72 länder. Städerna i nätverket förbinder sig att utveckla och utbyta de bästa metoderna för att främja kreativa industrier, stärka deltagandet i kulturlivet och integrera kulturen i hållbar stadsutvecklingspolitik, skriver Unesco på sin webbplats.

Nästa år håller Creative Cities Network rum i Kraków och Katowice, som båda ingår i nätverket – Kraków som litteraturstad och Katowice som musikstad.

Filmskolan i Łódź grundades 1948 i avsikt att utbilda människor för den då ganska nya filmkonsten, men också för att tillgodose de polska teatrarnas behov av skådespelare, regissörer, fotografer, producenter, manusförfattare o.s.v.

Klezmerfestival i Lund i november

En del av Judiska kören som framträder på Klezmerfestivalen i Lund. Foto: Judiska körens hemsida.

Årets Klezmerfestival äger rum söndagen den 12 november kl 14–19.

Medverkande är Klezmerkalaset, Nema Problema, Judiska kören & Nils Bondessons kapell, Louisa Lyne & di Yiddishe Kapelye.

Lokal: Magle Konserthus på Magle Stora kyrkogata 4.

Biljettkassan öppen från kl 13, första konserten startar kl 14. Entré 150 kr, vid förköp t.o.m. 6 nov 125 kr, ungdomar och studenter t.o.m. 25 år (mot uppvisande av studentleg) 80 kr.

Magle Konserthus är fullt tillgängligt för funktionshindrade och/eller rullstolsburna. Entrén ligger i markplan, rullstolsanpassade ramper finns tillgängliga vid behov. Handikapptoalett finns.

Arrangör: Judiska kören.

Läs me r>>

Polack regisserar Don Carlos i Paris

Regissören Krzysztof Warlikowski.
Foto: Daniel Kruczynski, wikipedia.

När Parisoperan öppnar för säsongen står Verdis Don Carlos på repertoaren. Regissören är polack och heter Krzysztof Warlikowski, och bland sångarna återfinns i några mindre roller Krzysztof Bączyk, Michał Partyka, Tomasz Kumięga och Andrzej Filończyk.

Scenografin har gjorts av Małgorzata Szczęśniak, som är en av Polens främsta på området.

Warlikowski har regisserat fyra andra produktioner på operan i Paris, bland annat King Roger av Karol Szymanowski 2009.

I Warszawa har han verkat på Nowy Teatr (Nya teatern). Han har regisserat på Berliner Staatsoper, Bayerische Staatsoper i München och på Holländska nationaloperan. (Polskie Radio 11 okt 17)

– Pokot får inte vara Polens Oscarsbidrag

Ur filmen Pokot (Villebråd).
Pressbild.

Polska filminstitutet utsåg härförleden Agnieszka Hollands film Pokot (Villebråd) till Polens bidrag inför Oscarsgalan. Filmen, som bygger på Olga Tokarczuks bok Styr din plog över de dödas ben, handlar om hur naturen slår tillbaka mot människan och villebråden mot jägarna.

Nu kräver två organisationer på högerkanten att utnämningen av Pokot ska stoppas eftersom den är både antipolsk och antikatolsk. Den får inte representera Polen på prestigefyllda filmfestivaler ute i världen och särskilt inte inför Oscarsutdelningen, resonerar man. Bland initiativtagarna till protesten finns den famösa organisationen Det goda namnets beskydd (Alltså beskyddet av Polens goda namn).

Pokot har fått mycket goda recensioner, inte minst i USA, och renderade regissören Agnieszka Holland en silverbjörn på filmfestivalen i Berlin i februari.

Samma organisation agerade för ett par år sedan mot Paweł Pawlikowskis Oscarsbelönade film Ida, som inte heller föll styrelsen på läppen. Den ansågs inte betona den polska ståndpunkten i den polsk-judiska frågan under kommunisttiden.

De kräver också att kulturminister Piotr Glińskis beslut att sparka Filminstitutets chef Magdalena Sroka – ett beslut som redan tycks vara taget.(wirtualna polska och wB 5 okt 17)

Kulturministern sparkar Polska filminstitutets chef

Magdalena Sroka. Foto: Marcin Kułakowski, PISF.

Chefen för Polska filminstitutet Magdalena Sroka har avskedats av kulturminister Piotr Gliński. Hennes mandatperiod går inte ut förrän om tre år, men kulturdepartementet har inte lämnat någon motivering till hennes avskedande, skriver tidningen Gazeta Wyborcza.

Enligt stadgarna kan kulturministern avsätta Filminstitutets chef efter samråd med institutets råd. Godtagbara skäl är då om personen blivit dömd för brott eller har drabbats av sjukdom, om rådet inte godkänner budgeten eller om rådet inkommer med ett negativt utlåtande. Ingen av dessa situationer tycks ha inträffat.

Det nuvarande rådets mandatperiod går ut i november, och nya ledamöter kommer att utses av kulturministern. Beslutet kommer naturligtvis att fattas på politiska grunder.

Magdalena Sroka ses som en bra chef, bestämd och engagerad. Filmregissören Agnieszka Holland har beskrivit henne som en person med ledaregenskaper som har en stark känsla för att hennes funktion är att tjäna den polska kinematografin. Hon har en gedigen bakgrund som projektledare och kulturarbetare, och har karaktäriserats som ”rätt person för svåra tider”.

Man kan naturligtvis bara spekulera om anledningen till hennes avskedande. Ett av de möjliga skälen kan vara det faktum att hon utsett Agnieszka Hollands senaste film Pokot (Villebråd) till Polens kandidat till Oscarpriset. Valet har kritiserats av regimtrogna medier och av den polska katolska kyrkan.

Den goda förändringen i Polen fortsätter.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Nikepriset 2017 till Cezary Łazarewicz

Författaren Cezary Łazarewicz har tilldelats 2017 års Nikepris.

Det prestigefyllda litterära priset Nike tilldelades i år Cezary Łazarewicz för boken Żeby nie było śladów (För att sopa igen spåren). Boken som är ett reportage handlar om mordet på den unge gymnasisten Grzegorz Przemyk som misshandlades till döds av den kommunistiska milisen under krigstillståndets mörka tid.

Priset delas ut av tidningen Gazeta Wyborcza sedan 1996.

Nu för tiden talar man ofta och gärna om o historien, man använder den som ett politiskt redskap och retuscherar den, sade juryns ordförande Tomasz Fiałkowski i sitt tal. Men Cezary Łazarewicz retuscherar ingenting.

Hans bok beskrivs av juryn som ett ”trovärdigt vittnesmål över dessa tider” men även som en ”varning för vad som kan hända om rättssystemet förlorar sitt oberoende och blir ett politiskt redskap i makthavarnas händer”.

Łazarewicz sa i sitt tacktal: Det skulle vara en historisk bok. Om tider som aldrig kommer tillbaka. Men plötsligt märkte jag att maktens mekanismer är eviga. Det som pågår just nu visar att lögnen kan alltjämt framställas som sanning. Att när man har makten över televisionen, radion och pressen kan man lätt röra om i huvudet på folk. Jag hoppas att om 20 år någon kommer att beskriva dagens maktmekanismer. Och får ett pris för det, sade han.

Jag är mycket glad över detta eftersom jag tillhör generationen som mycket väl minns historien med Przemyk, sade Adam Michnik, när han överräckte Nikestatyetten.

Det är första gången huvudpriset tilldelats en reportagebok.

Årets Nikepris blev mycket politiskt. Men allt handlade inte bara om politik. Läsarnas pris tilldelades Stanisław Łubieński för hans essäbok Dwanaście srok za ogon (Tolv skator). Boken öppnar dörrarna till fåglarnas värld, men också en värld fylld av litteratur, bildkonst och film. I sitt tacktal talade författaren mycket om ”de okuvliga försvarana av Bialowieżaskogen” och möttes av applåder.

Vi alla har en tacksamhetsskuld till dem, det är människor som lider verklig förföljelse, sa han.

Det gick alltså ändå inte att komma undan politiken. Precis som under krigstillståndet för 35 år sedan som huvudprisvinnaren Cezary Łazarewicz skriver om bär även idag allt politikens brännmärke.

Nikepriset är ett litterärt pris för årets bästa bok. Samtliga litterära genrer kan nomineras till priset. En lista över 20 nominerade böcker offentliggörs i maj och de sju finalisterna i början av september. Beslutet om vilka som ska tilldelas priset fattas samma dag som prisutdelningen äger rum. Priset är 100 000zloty (ca 250 000 kronor) och en statyett.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Agnieszka Holland gör spionthriller åt Netflix

Regisören Agnieszka Holland.
Foto: Martin J. Kraft, wikipedia.

Streamingbolaget Netflix har beslutat sig för att nästa år producera en originalserie på polska. Det rapporterar nätportalen wirtualnemedia.pl.

Regissörer blir Oscarsnominerade Agnieszka Holland och hennes dotter Kasia Adamik.

Det blir en spionthriller som utspelar sig 2002 och utgångspunkten är att kalla kriget aldrig tog slut. En idealistisk juridikstudent och en misslyckad polisutredare avslöjar en konspiration som innebär att järnridån aldrig försvann och att Polen är en repressiv polisstat. Regimen har en hemlig plan om att förändra Polen i grunden, och ledarna är beredda till vad som helst för att hemlighålla denna plan.

Manusförfattare är Joshua Long, regissör blir Agnieszka Holland och dottern Kasia Adamik. Holland har regisserat flera episoder av Netflix-serien House of Cards, och Adamik regisserade HBO-serien The Border, också den på polska. Serien får till en början åtta delar, i rollerna ska vi se polska skådespelare och den kommer att spelas in på olika håll i Polen. Nästa år kommer den ut till tittarna.

Netflix kommer också att göra en serie av Andrzej Sapkowskis böcker om Wiedźmin, som är underlaget till det berömda videospelet The Witcher. (Witualne media 14 sept 17)

Skamlösheten i Polen

Skärmdump från Polityka.pl

I dagens Polen har vi att göra med människor som saknar intellektuella och emotionella verktyg för att bemästra sina primitiva instinkter. Det säger religionshistorikern och professorn Zbigniew Mikołejko i en intressant intervju i tidskriften Polityka. Idag ser vi en demonstrativ skamlöshet som definieras som stolthet över att man bryter mot alla lagar och regler.

Läs vidare >>

Hollands Villebråd blir Polens Oscarskandidat

Scen ur Agnieszka Hollands film Pokot (Spår).

Polska filminstitutet har meddelat att filmen Pokot (Villebråd) i regi av Agnieszka Holland blir Polens kandidat till Oscarpriset i kategorin Icke engelskspråkiga filmer.

Juryn övervägde flera filmer men beslöt att Hollands film har ”flest fördelar som kan hjälpa den under reklamkampanjen och följaktligen öka dess chanser att bli nominerad till Oscarstatyetten”.

Pokot (Villebråd) bygger på Olga Tokarczuks bok Styr din plog över de dödas ben från 2009 och handlar om en pensionerad lärarinna som bor i Sudeterna och som är en engagerad djurrättskämpe som bekämpar jägare. När flera av dem plötsligt omkommer under mystiska omständigheter påbörjar hon en egen undersökning.

Filmen hade världspremiär under filmfestivalen i Berlin i år. Där fick filmen en silverbjörn.

Agnieszka Holland har tidigare nominerats till Oscar för filmen W ciemności (I mörkret).

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polsk fotograf ställer ut i Landskrona

Kacper Kowalski, picture by: ”piotr biegaj, iczek”

Kacper Kowalski är en polsk fotograf. Han är född 1977 och utexaminerad arkitekt från Tekniska högskolan i Gdańsk. Efter att ha arbetat som arkitekt i fyra år ägnar han nu all tid till flygning och fotografering – både som pilot och fotograf. Kacper tar flygbilder av natur- och stadsmiljöer i Polen. ”Jag ser marken genom arkitektens ögon. Väl i luften och tittar ner på moder jord, finner jag landskapsdetaljer och kompositioner – som en del av en översiktsplan. Undermedvetet använder jag förmodligen yrkesskickligheter från teckningslektionerna. Jag gissar detta är inpräntat i min hjärna. Jag ser världen genom formens filter.”

Kacper Kowalski flyger lågt och sakta, mest över sin hembygd kring staden Gdynia i Polen.

Samtidigt manövrerar han kameror som ger mycket skarpa bilder. De som nu visas på Pumphuset konsthall togs i olika delar av Polen under tiden januari till mars i år.

Vid förra årets fotofestival i Landskrona visade Kacper Kowalski upp en samling bilder för en jury, som utsåg honom till vinnare, och nu ställer han ut i Pumphuset konsthall.

Förhoppningen är att Fotofestivalens många besökare ska ta vägen om Borstahusen för att se bilderna. Den som missar utställningen kan eventuellt komma över den bok som är på väg.

Jag fotograferar inte på marken, idéerna får jag i luften. Nu tittar jag igenom mitt stora arkiv och skriver en bok om riskerna med att flyga. Jag är inte rädd att flyga, men jag vet inte om jag gör det mer, sa Kacper Kowalski vid en pressträff i veckan.

Under Foto Festivalen är öppettiderna: fredagen 8/9 kl 12 – 22, lördagen 9/9 kl 10 – 20, söndag 10/9 kl 10 – 18, måndag-onsdag kl 12 – 17, torsdag 14/9 kl 12 – 20, fredag-söndag kl 12 – 17. (Pumphuset sept 17)

Polska författare på Bok- och Bibliotek

Polska institutet är åter närvarande på Café Europa i EUNIC:s monter på Bokmässan. EUNIC är ett samarbetsorgan för EU-ländernas kulturinstitut och ambassader.

Piotr Socha är en prisbelönt illustratör från Polen. Han illustrerar bilderböcker, tidningar, magasin och tv-program. Han är Sverigeaktuell med Stora boken om bin (Alfabeta förlag; översättning av Tomas Håkanson) som blivit en succé och hittills kommit ut i ett femtontal länder.

Den 28 september kl 16.00: Konst och musik som verktyg i barnlitteraturen. Piotr Socha (Polen), Cristina Andone (Rumänien), Indrek Koff (Estland), samtalar med Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm, om kulturens förmåga att engagera och utbilda barn och unga.

Małgorzata Szejnert är polsk författare och journalist. Sedan början av 1970-talet har hon utvecklat ett mästerskap i reportageskrivande, både som författare och redaktör. I sin senaste bok Usypać góry. Historie z Polesia (Bygga berg. Berättelser från Polesien) skildrar hon Polesien, ett område med en rik historia i gränslandet mellan Polen, Ukraina och Vitryssland. Ett kapitel ur boken publicerades i Ord&Bild nr 2-3 2017 i översättning av Tomas Håkanson.

Den 30 september kl 14.00: Alternativa fakta och berättandets nya landskap. Kan skönlitteraturen hjälpa oss att beskriva en alltmer komplicerad verklighet? Kan hungern efter kunskap och förståelse förklara facklitteraturens framgångar på senare tid? Hur hanterar vi alternativa fakta? Är bloggare och YouTubare vår tids berättare och författare? Dessa frågor diskuterar Elisabeth Åsbrink med Max Lobe (Schweiz/Kamerun), Małgorzata Szejnert (Polen), Yolanda Castaño (Spanien) och Sofia Branco (Portugal), alla författare med erfarenheter inom media och kommunikation.

Małgorzata Szejnert deltar även i alternativprogrammet Scener & Samtal på Världskulturmuseet den 30 september kl 15.30,Seminarierum 4.

Biljetter och information finns här >>

Den 30 september kl 15.30 Bygga berg. Berättelser från Polesien

Skådespelaren Emelie Strandberg läser ur texten, journalisten och Belaruskännaren Maria Söderberg visar fotografier från Polesien. Moderator: Marit Kapla, Ord&Bild.

Café Europa, Bok- och Bibliotekmässan, Mässans gata 10, Göteborg. (Polska institutet 4 sept 17)

Polskt på Kulturnatten i Uppsala

Dansgruppen Piastowi.

Den 9 september infaller Kulturnatten i Uppsala, och som vanligt arrangerar Svensk-Polska Föreningen flera polska inslag.

15.30 framför den polska dansgruppen Piastowie polska danser utanför Katedralkaféet. Som avslutning bjuds publiken upp till dans.

Inne på Katedralkaféet bjuds mellan kl. 16 och 17 på Chopinmusik, kåserande och diktläsning. Rubriken är Kraków – i ord och musik. Medverkande: Peter Eklund, Radovan Hudecek och Lennart Ilke.

Polens historia är en del av Europas historia

Artur Szulc. Foto: Robert Farmer.

Det skrivs för lite om Polen i Sverige, och Artur Szulc nya bok, Polens historia (Historiska media 2017), ett välkommet tillskott. Boken är tänkt för svenskar som vill lära sig lite om Polen – kanske inför en resa, den är rappt skriven och beskrivningen av Polens historia fyller i luckor i kunskapen om Europas historia som inte fått så stor belysning i Sverige.

I första delen, historien fram till 1918, ges en kort beskrivning av utvecklingen i Polen med insprängda lite utförligare avsnitt om de begrepp som är så levande i Polen än idag: typ det svenska angreppet mot landets heligaste ikon Svarta Madonnan och slaget vid Wien 1683, då kung Jan Sobieski tog hem segern och besparade Europa erfarenheten att ockuperas av turkarna.

Här finns intressanta kapitel om det politiska spelet i Europa och Polen, till exempel inför Polens delningar och andra världskrigets utbrott, och den polska annekteringen av det tjeckiska området Zaolzie med staden Cieszyń 1938, som fick Väst att surna till och undra om Polen lierat sig med Hitler.

Läs vidare >>

Janusz Głowackis sista resa

Författaren Janusz Głowacki. Foto: wikipedia.

Författaren, manus- och dramaförfattaren Janusz Głowacki har avlidit 79 år gammal.

Głowacki föddes 1938 i Poznan. Han studerade polsk filologi och historia vid universitetet i Warszawa samt skådespeleri vid Teaterhögskolan. Han debuterade redan 1960 och blev snabbt uppskattad för sina kvicka och intelligenta noveller. I slutet av 1960-talet började han som manusförfattare och hans största succéer på det området var filmen Rejs (Sjöresan) samt två filmer av Andrzej Wajda Polowanie na muchy (Jakten på flugor) och Wałęsa, czlowiek z nadziei (Wałęsa, hoppets man).

Läs vidare >>

PiS väljer vilka polska böcker som ska lanseras utomlands

Maksymilian Kolbe. Bild: wikipedia.

Det polska Bokinstitutet (Instytut Książki) har bl.a. till uppgift att göra en lista över vilka av årets böcker som ska lanseras på viktiga utländska bokmässor. Normalt har en grupp litteraturvetare och kritiker under stormiga diskussioner valt ut vilka böcker som ska presenteras.

Men Bokinstitutets nya ledning, handplockad av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), tackar nu nej till hjälpen från landets litteraturexperter. Man gör urvalet på egen hand.

Katalogen Books from Poland är ett viktigt instrument i lanseringen av den polska moderna litteraturen utomlands. Den innehåller också smakprov på texterna som översatta till olika språk underlättar för utländska förläggare att fatta beslut om eventuell publicering.

Bokinstitutet bortser nu från experternas utlåtanden och stryker författarnamn som inte uppskattas av PiS. Framför allt handlar det om reportageböcker eller om böcker som handlar om sådant som PiS ogillar (berättelser om föräldrar som fått barn med hjälp av IVF-metoden till exempel). Böcker som har skrivits av personer med koppling till den liberala dagstidningen Gazeta Wyborcza hamnar direkt på svarta listan.

I stället vill Bokinstitutet lansera böcker om Polens ärorika historia, religion och religionshistoria. Frågan är hur stor efterfrågan det är utomlands på den ultrakonservative Tomasz Terlikowskis biografi över fader Maksymilian Kolbe[1] eller lika konservativa Marta Kwaśnickas essä om 1300-tals-drottningen Jadwiga.

Flera experter hoppar av samarbetet med Bokinstitutet. De menar att årets katalog blivit manipulerad och att de bara förväntades underteckna listan utan diskussion.

En positiv nyhet på årets boklista är onekligen ett par barnböcker.

Den polska litteraturen har i många decennier varit uppskattad och läst utomlands. Men i dag tycks Bokinstitutet och dess politiska uppdragsgivare strunta i vad som intresserar utländska läsare. Och man tycks inte fatta att det inte går att tvinga på utländska förlag verk som är politiskt korrekta i det nationalistiska Polen. Bokinstitutets katalog kan bara skada det goda rykte som den polska litteraturen hittills haft.

Dorota Tubielewicz Mattsson

[1] Maksymilian Kolbe, polsk munk som frivilligt lät sig avrättas i Auschwitz för att rädda en man med flera barn.

 

PiS backar om Miłosz

Nobelpristagaren Czesław Milosz.
Foto: Rönnells

Utbildningsdepartementet backar nu i fråga om Nobelpristagaren Czesław Miłosz dikter i läroplanen för gymnasieskolorna. Nu plockas han in igen.

I egenskap av polsk poet och Nobelpristagare har Czesław Miłosz en garanterad plats i kursplanerna för de polska gymnasieskolorna, meddelar departementet. Frågan om varför han plötsligt togs bort besvaras dock inte.

Det är inte första gången PiS-regeringen avlägsnar betydande polska författare ur kursplanerna. När PiS var vid makten första gången (2006-2007) försökte man plocka bort stora författare som Witold Gombrowicz och Bruno Schultz. Nu blev det Miłosz tur. På vilket sätt passar de inte in i regeringspartiets historiepolitik och verklighetsuppfattning? Är de för ”modernistiska”, ”antipolska” eller handlar det helt enkelt om att PiS-politikerna inte förstår deras verk och deras sätt att närma sig verkligheten? Med tanke på att skolministern Anna Zalewska själv sägs vara polonist är det häpnadsväckande att hon inte förstår Miłosz betydelse för den polska poesin.

Tack vare uppmärksamheten tycks regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu ha ändrat sig. Partiet vill väl inte riskera samma reaktioner som 2007. Då blev det ett ramaskri av protester och kritik och Gombrowicz och Schultz slog plötsligt rekord i läsarsiffror. Alla skulle då i ren protest läsa deras böcker. En renässans för Miłosz är nu att vänta och det är ytterst välkommet. Man får aldrig nog av Miłosz dikter.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Nobelpristagaren Miłosz ska inte läsas i skolan

Nobelpristagaren Czesław Milosz.
Foto: Rönnells

I den nya läroplanen för gymnasieskolor finns inte plats för Nobelpristagaren Czesław Miłosz författarskap. Hans poesi nämns varken som obligatorisk eller icke-obligatorisk läsning.

Miłosz var från början faktiskt var med på listan över de böcker som ska läsas på gymnasienivå, rapporterar Radio TOK FM. Men efter den 19 juli 2017 och efter ”konsultationer” har man strukit hans namn från listan och hans ”valda dikter” finns inte längre med som litterär kanon.

Redan år 2011 uttryckte sig parlamentariker från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i kritiska ordalag om 1980 års litteraturpristagare. De ville att man under Miłosz-festivalen i Krakow skulle tala om ”hans poesis antipolska innehåll och om hans arbete i det kommunistiska Polens tjänst”.

Man bör naturligtvis analysera och öppet tala om Miłosz samtliga sidor. Men det är tämligen svårt att prata om den moderna polska poesin utan att nämna hans namn. Den ”moderne klassicisten” har satt djupa avtryck i hur man resonerar kring den polska poesin. För flera generationer har hans dikter varit ett moraliskt rättesnöre i livet och den komplicerade verkligheten och för många var han en lärofader i poesiskrivandets ädla konst.

Förra gången som Miłosz var svartlistad – man publicerade inte hans böcker, man läste inte hans verk i skolan – men då var det den kommunistiska regimen som såg honom som persona non grata. Nu är det demokratiskt valda PIS som istället för Nobelpristagaren Miłosz vill låta gymnasielever läsa dikter av Jaroslaw Marek Rymkiewicz – en poet som på sistone gjort sig känd för sin dikt ”Till Jaroslaw Kaczynski”.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Barnboksförfattarinnan Wanda Chotomska är död

Wanda Chotomska. Foto: Ja Fryta, wikipedia.

Wanda Chotomska föddes i Warszawa 1929. Efter samhällsvetenskapliga och journalistiska studier började hon skriva i barn- och ungdomstidskrifter som Świat Młodych (Ungdomens värld) och Świerszczyk (Lilla gräshoppan). Hon debuterade med en diktsamling för barn Tere fere (ett onomatopoetiskt uttryck som syftar på det man säger när man spelar på näsan). Senare skrev hon och publicerade dikter tillsammans med poeten Miron Białoszewski under pseudonymen Wanda Miron.

Chotomska skrev över tvåhundra böcker för barn och ungdomar, radio- och tv-program samt teaterpjäser. De flesta i den något äldre generationen minns henne som upphovskvinnan till barnprogrammet Jacek i Agatka (Jacek och Agatka).

Wanda Chotomska avled i sitt hem i Warszawa den 2 augusti 2017.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Sommarkonserterna i Warszawa

Sinfonia Varsovia spelar nu för åttonde sommaren i rad sina helgkonserter på ul. Grochowska i centrala Warszawa.

Stanisław Godula har besökt flera av julikonserterna – här kommer ett axplock av bilder.

Den 9 juli spelade Krzysztof Tomczyk på horn, Rafał Zambrzycki-Payne violin och Piotr Sałajczyk piano Beethoven, Lutoslawski och Ligeti.

Krzysztof Tomczyk på horn, Rafał Zambrzycki-Payne violin och Piotr Sałajczyk piano. Foto: Stanisław Godula

Den 15 juli framträdde den unga violinisten Marta Gębska till pianoackompanjemang av Antoni Lichomanow. Stycken av Mozart, Telemann, Wienawski, Szymanowski och Frolow stod på programmet.

Violinisten Marta Gębska spelade på Sinfonia Varsovia.
Foto: Stanisław Godula

Den 16 juli kunde publiken avnjuta musik av Karol Szymanowski och Brahms, framförd av pianisten Jakub Kuszlik.

Jakub Kuszlik framförde Brahms och Szymanowski.
Foto: Stanisław Godula

Den 22 juli bjöds på operakonsert med highlights ur La Bohème, Idomeneo, Rigoletto, Evgenij Onegin, Don Giovanni med mera. Solister var mezzosopranen Marcjanna Myrlak, sopranen Dagmara Barna, tenoren Piotr Maciejowski. Mariusz Kłubczuk ackompanjerade på piano.

Marcjanna Myrlak, Dagmara Barna och Piotr Maciejowski sjöng operaarior till ackompanjemang på piano av Mariusz Kłubczuk. Foto: Stanisław Godula

Språkrådet protesterar mot brutaliseringen av språket

Ni ska inte ta min avlidne brors namn i era förrädiska käftar! Ni mördade honom, era kanaljer! ropade PiS-ledaren Jarosław Kaczyński i parlamentet nyligen i ett vredesutbrott. 
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Polska språkrådet vid Polska vetenskapsakademin har utfärdat ett utlåtande i vilket man protesterar mot tillbaka ökande brutaliseringen och manipuleringen av polska språket i offentliga sammanhang.

I den offentliga debatten används ord och formuleringar ur det ”lägsta språkregistret” som gränsar till vulgaritet. Sådana ord och formuleringar förekommer allt oftare i parlamentarikernas, de statliga tjänstemännens, partiledarnas och journalisternas uttalanden.

Språkrådet, som ju ansvarar för det polska språkets utveckling, är kritisk till brutaliseringen av det offentliga språket.

Felaktig användning av språket väcker lika stor oro. Språkrådet menar att politiker och journalister i den offentliga debatten godtyckligt ändrar ordens betydelse. Oftast handlar det om ord och facktermer som hittills varit känslomässigt neutrala och vars syfte är att beskriva verkligheten på ett neutralt sätt.

Värderande beskrivningar och stereotyper används allt oftare i samband med politiska motståndare. Det leder till att man bryter mot de mest elementära reglerna för verbal etik och bidrar till spridningen av ett språk som motverkar den politiska och samhällsdialogen samt omöjliggör samförståndet, skriver Språkrådet. En sådan utveckling leder till att konflikterna ökar och blir alltmer infekterade. Alla konflikter börjar ju med ord för det är orden som formar verkligheten.

Språkrådet vänder sig därför till samtliga politiker och journalister och uppmanar dem att sluta använda brutala, nedvärderande och emotionellt laddade ord som skadar enskilda personer och institutioner. Man framhäver att alla omdömen och synpunkter för att inte tala om faktaredovisning går att framföra med hjälp av en etiskt acceptabel och estetisk polska utan inslag av manipulering och brutalitet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Inte ett ord om Kulturpalatset

Magda Domeradzka och Ted Bergdahl småpratar om Warszawa i PolenPodden.

I det senaste avsnittet av PolenPodden talar Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka om Warszawa – det Warszawa som man inte hittar i guideböckerna. Här handlar det om det mesta – från jordgubbar till politik.

Ted och Magda diskuterar om det är sant att Warszawa är det nya Berlin. De pratar om gator och kvarter, små restauranger och butiker – okänt och spännande. Kulturpalatset och andra måsten nämns över huvud taget inte.

Även Ida Kymmer har smultronställen i den polska huvudstaden och fyller på med tips om vackra gamla kvarter och favoritglasskiosken.

Magda reflekterar också över en aktuell lista över vad de polska väljarna tycker är viktigt – eller är det egentligen ”eliten” som för över sina synpunkter till allmänheten?

PolenPodden är faktiskt ganska oumbärlig för den som är det minsta intresserad av vårt sydöstra grannland, den platsar överallt – i hängmattan, på badstranden och på vägarna. Missa inte den! (5 juli 17)

Sommarkonserter i det fria hela sommaren

För dem som befinner sig i den polska huvudstaden i sommar finns det mycket musik att lyssna till – inte minst friluftskonserter som avnjuts i det fria.

Ett av flera arrangemang är Warszawas Symfoniorkester som för sjunde året i rad håller konserter på ul. Grochowska. Artisterna är från hela världen, på repertoaren står operaarior, romanser, sonater, stråkkvartetter, med mera.

Konserterna pågår varje helg fram till den 27 augusti och entrén är fri.

Bulletinens Stanisław Godula har förevigat ett par av konserterna.

The Whoop Group. Foto: Stanisław Godula

Först spelade The Whoop Group (Jakub Muras, Mateusz Dobosz, Krzysztof Koszowski och Szymon Zawodny) verk av bl.a. Philip Glass, Wiktor Gniazdowski och Jean Rivier.

Klarinettisten Anna Kalska. Foto: Stanisław Godula

Dagen efter framförde klarinettkvartetten Poco Leggero med Anna Kalska, Adrian Janda, Bogdan Kraski och Leszek Pietroń stycken av Bach, Paganini, Chopin, Gershwin med flera. (4 juli 17)

Hela programmet finns här >>

Polska folkdansare till Östersjöfestivalen i Blekinge

Folkdans-och musikgruppen Sierakowice från Kaszubien.
Foto: Jan Maltestam

Folkdans-och musikgruppen Sierakowice från Kaszubien i norra Polen uppträder på Östersjöfestivalen i Karlshamn torsdag den 20 kl 13.00 och fredag den 21 juli kl 13.00 vid Mieån, gräsmattan vid kulturkvarteren. De deltar dessutom i festivalparaden på torsdagskvällen kl.19.00.

Lördagen den 22 juli kl.14.00 uppträder Sierakowice i Sölvesborg på Museigården. Det blir en färgsprakande och fartfylld föreställning med traditionell folkdans och musik från Kaszubien. Fri entré.

Arrangör: Svensk-Polska Föreningen i Blekinge och Region Blekinge.

Polens egen Harry Potter

Harry Potter – the Original.

År 1972 publicerades i Polen en berättelse med titeln Harry Potter. Författare var poeten Jan Rostworowski som dog tre år senare. Texten publicerades i nummer 12 av tidskriften Życie Literackie.

Berättelsen handlar om en känslig 17-årig pojke som heter ”Harry Potter eller ”på vårt språk helt enkelt Heniek Garncarz”, står det i texten.

Där talas det om en telefon som inte bara kvittrar som en fågel när det ringer, utan också är det.

Harry Potter bor ute på landet där han säljer äkta Krakowska-korv och surkål i femlitersdunkar. I slutet av berättelsen försvinner han spårlöst.

Namnet Harry Potter var alltså känt redan ett kvarts sekel innan Harry Potter och de vises sten kom ut.

Författarens son Bogusław Rostworowski har berättat att texten är en litterär framställning av den tid då fadern sålde korv till engelska butiker. Harry Potter hette en av författarens affärsbekanta.

Sonen betvivlar för övrigt att Rowlings inspirerats av den polske Potter.

I så fall skulle hon varit tvungen att läsa novellen på polska, den har aldrig blivit översatt, säger han. (Radio Zet 27 juni 17)

Texten finns här >> 

Polsk geolog invald i CLC

Marcin Mazurowski. Foto: twitter

Polacken Marcin Mazurowski har valts till ledamot av FN:s kommission för avgränsningen av kontinentalsockeln (CLC). Han valdes i en sluten omröstning under ett möte med Förenta nationernas havsrättskonvention i New York.

Mazurowski är biträdande chef för avdelningen för geologi och geologiska koncessioner i det polska miljödepartementet och författare till ett flertal artiklar och vetenskapliga arbeten inom geologi och geofysik.

CLC består av 21 ledamöter för fem år i taget. (Polskie Radio 20 juni 17)

Internationell dockteaterfestival i Białystok

En av festivalens föreställningar – massakern på spindeldemonen. Foto: Tomasz Budzyński

I helgen invigdes andra upplagan av Białystoks internationella dockteaterfestival för vuxna. Årets tema är Dockornas metamorfoser, och avsikten är att bryta mot de stereotyper som finns för dockteater, skriver festivalarrangörerna på sin hemsida.

Festivalen kommer att presentera de mest värdiga företeelserna, originella konstnärliga uttryck samt trender i en modern dockteater för vuxna.

Man vill visa ett brett spektrum av dockteaterprojekt av kända professionella konstnärer från den unga generationen i Polen och andra länder, däribland Frankrike, Spanien, Ungern och Litauen.

Festivalen finansieras av Stadskansliet av Białystok och kulturdepartementet.

Festivalen pågår till och med den24 juni. (Polskie Radio 17 juni 17)

Nytt pris till Zagajewski

Adam Zagajewski. Foto: Joanna Helander.

Poeten och essäisten Adam Zagajewski belönades i veckan med spanska Prinsessan av Asturiens litterära pris. Det är första gången en polack får detta pris som har delats ut sedan 1981.

Juryn kallade Zagajewski för Rilkes, Machados och Milosz arvtagare. ”Zagajewskis poesi, hans reflektioner över skapandet och hans intensiva minnesarbete bekräftar litteraturens etiska mening. Han förenar polska nationella element med den västerländska traditionen samtidigt som han återspeglar landsflyktens sorg” står det i juryns motivering.

Zagajewski som är född i Lviv år 1945 är en av de mest kända polska poeterna. Han förknippas med Nya vågen- poeterna. Såväl hans poesi som essäistik är flitigt översatta till svenska. Hans namn förekommer ofta i sammanhang med Nobelpriset i litteratur.

I år kandiderade 38 författare från 23 olika länder till Prinsessan av Asturiens pris. Priset delas ut i åtta kategorier, konst, samhällsvetenskap, kommunikation, humaniora, idrott, litteratur, internationellt samarbete samt harmoni (samförstånd). Vinnarna får 50 000 euro samt en skulptur av den katalanske konstnären Joan Mirò.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Aleksandra Terpińska fick pris i Cannes

Ur Aleksandra Terpińskas prisade film The Best Fireworks ever.

Filmaren Aleksandra Terpińska vann Canal+-priset på filmfestivalen i Cannes. Filmen, The Best Fireworks Ever eller på polska Najpiękniejsze fajerwerki ever, är trettio minuter lång och handlar om tre vänner som måste ändra sina framtidsplaner inför en militär konflikt i landet.

Terpińska har studerat psykologi på universitetet i Wrocław och filmregi på Schlesiens universitet i Katowice. Hon skrev sitt manus inspirerad av den store polske filmregissören Krzysztof Kieśłowski och Maidanupproret i Kiev 2013-14.

Hennes tidigare filmer All Souls Day (Święto zmarłych) och Amerika har fått flera priser på både polska och internationella festivaler. (Polskie Radio 27 maj 17)

Filmfestival med judiskt tema i Warszawa

Wojciech Pszoniak spelade Janusz Korczak i Andrzej Wajdas film från 1990.

Den 13 internationella filmfestivalen med judiska motiv sparkar i helgen igång i Warszawa. På Kino Muranów visas 30 filmer med judiska teman från hela världen. Det blir också samtal med regissörerna, rapporterar nyhetsbyrån IAR.

Bland de polska bidragen märks Andrzej Wajdas Det förlovade landet och Korczak – den judiske läkaren som under den nazistiska ockupationen 19-39–45 vägra överge sitt barnhem för judiska barn.

Eventet innebär ett tillfälle att få en inblick i den judiska kulturen och blir en påminnelse om judars och polackers gemensamma förflutna, säger festivalarrangören Aleksandra Grażyńska. Vi vill också arbeta för tolerans och kulturell öppenhet med filmens språk. (Polskie Radio 24 maj 17)

Fint stipendium till polsk-svensk konstnär i Malmö

Aleksandra Kucharska vid ett av sina verk.
Foto: Malmö Konsthall.

Aleksandra Kucharska har i år tilldelats Malmö Konsthalls stipendium på 100 000 kronor.

Kucharskas mjuka grå bilder behöver tid för att skönjas. Med stor skicklighet tecknar hon upp en stilla och laddad värld, som kräver att vi stannar upp för att kunna se. Denna utmaning, att se igenom och bakom, är idag mycket viktig att anta, skriver juryn i sin motivering.

Aleksandra Kucharska är född 1981 i Gdańsk. Efter utbildning på Malmö Konsthögskola 2002-07 har hon ställt ut runt om i Sverige/Norden, både med skulptur och installation, men framförallt har hon utvecklat teckningen på ett mycket personligt sätt. Hennes bilder framkallas inför betraktaren, hon lockar in ögat i det till synes tomma.

Stipendiet delas ut onsdagen den 24 maj kl 18 i C-salen på Malmö Konsthall, då Kucharska också presenterar sig och berättar om sitt arbete.

Fri entré. (Malmö stad 23 maj 17)

Zbigniew Wodecki har avlidit

Sångaren Zbigniew Wodecki. Foto: Tomasz Ziober, wikipedia.

Sångaren och kompositören Zbigniew Wodecki, vars karriär spände över nästan 5 decennier, har avlidit 67 år gammal.

Wodecki var en allsidig underhållare och ett av musik-Polens mest kända namn. Han började spela fiol redan i femårsåldern, men lärde sig också att spela trummor och piano. Han var också sångare, skådespelare och TV-presentatör. På 1960-talet var han med på de berömda kabaréerna på Piwnica Pod Baranami i Kraków, han har framträtt på de flesta polska musikfestivaler

Zbigniew Wodecki avled i Warszawa på måndagen i sviterna efter en stroke. Han kommer att begravas i Kraków. (Polskie Radio och wB 22 maj 17)

Opolefestivalen ställs in

Sångerskan Maryla Rodowicz 2007. Foto: Paweł Zienowicz

Det blir ingen musikfestival i Opole – i alla fall inte nu. Det meddelar staden Opole, där festivalen skulle ha utspelat sig.

Sedan det visat sig att arrangerande TVPs chef Jacek Kurski av politiska skäl sade nej till ett par av de artister som Maryla Rodowicz bjudit in till sin jubileumskonsert, har den ena efter den andra inbokade artisten hoppat av.

Även jubilaren, som stod på scen för första gången för 50 år sedan på just Opolefestivalen, beslöt att dra sig tillbaka och då ställer staden Opole in hela festivalen.

Opole kan inte gå vidare med förberedelserna till festivalen eftersom Maryla Rodowicz hoppat av, skriver borgmästaren Arkadiusz Wiśniewski i ett uttalande. Det är TVPs jobb att se till artisterna kommer till festivalen, och att många attraktiva artister nu lämnat återbud minskar festivalens betydelse avsevärt, Opole är dock redo att samarbeta med TVP vid ett annat tillfälle.

TVP å sin sida tänker stämma flera medier, som tidningen Gazeta Wyborcza och Newsweek Polska, för att de gett offentlighet åt nyheten att TVP sagt nej till några av de inbokade artisterna. (Polskie Radio 22 maj 17)

Kultur och makt

Maryla Rodowicz. Foto: wikipedia.

Den polska popmusikens drottning Maryla Rodowicz har stått på scenen i 50 år. Jubileet skulle firas med en konsert på den årliga musikfestivalen i Opole i juni, som arrangeras av statliga TVP.

Men så visade det sig att flera av de artister som sångerskan bjudit in står på TVPs lista över artister som av politiska skäl inte är välkomna i den statliga televisionen.

Läs vidare >>

Ung polsk filmare tävlar i Cannes

Time to Go (Koniec Widzenia) av Grzegorz Mołda.

I årets filmfestival i Cannes representeras Polen av den 24-årige kortfilmsregissören Grzegorz Mołda från Polen. Hans film Time to go (Koniec Widzenia) är en av de nio filmer som tävlar om Guldpalmen i kortfilmsklassen.

Filmen handlar om unga Marta som arbetar i sin fars bilaffär. Hon kommer i kläm när hennes pojkvän grips av polisen och hon tvingas välja mellan honom och fadern.

Grzegorz Mołda gick i år ut filmskolan i Gdynia och Time to Go är hans examensarbete. Den valdes ut bland nästan 5 000 insända bidrag. (Polskie Radio 16 maj 17)

Allt flätas ihop på ett gåtfullt sätt

Författaren och journalisten Hanna Krall.
Foto: wikipedia.

Polens komplicerade och ofta tragiska historia präglar inte bara politiken utan också kulturen. Författarna tar upp ämnen som sällan behandlas i svensk litteratur vilket innebär ett litet motstånd för svenska läsare.

Hanna Kralls senaste bok heter Hjärterkung. Handlingen tilldrar sig under andra världskriget, Hjärterkung är den älskade mannen som hamnar i Auschwitz, och vi får följa Iza Regensberg på hennes vindlande färd genom kloakerna under Warszawa och runt omkring i det ockuperade Europa när hon försöker ta sig till förintelselägret för att få ut sin man. En befängd idé …

Läs vidare >>