Arkiv för kategorin modern historia
Bilden av president Medvedev i Polen har skadats, nu när han inte uppfyllt de löften som utfärdades efter Smolenskkatastrofen i april 2010. Det säger utrikesminister Radoslaw Sikorski till den katolska veckotidningen Gosc Niedzielny.
Medvedev lovade att vraket av det polska presidentplanet skulle skickas tillbaka till Polen.
Jag kan inte längre förstå varför detta inte har skett, säger Sikorski till tidningen. Enligt min åsikt skulle Ryssland ha tagit på sig en del av ansvaret för flygkraschen. Det skulle ha ökar trovärdigheten inför Polen och hela världen. Ett stort land kan erkänna sina misstag, och jag är förvånad att Moskva inte har slagit in på den vägen.
Men våra relationer handlar ju inte bara om Smolenskolyckan, menade Sikorski. Vårt handelsutbyte med Ryssland är större än någonsin. Vi har tecknat avtal om resor över gränsen till Kaliningrad och därmed öppnat ett fönster till Europa och hos miljontals ryssar stärkt en positiv inställning till väst.
Sikorski tycker sig också märka en öppning i förhandlingarna om Katynmassakern 1940 då Stalins säkerhetstrupper avrättade över 20 000 polska krigsfångar.
Efter de senaste samtalen med utrikesminister Lavrov ser jag en möjlighet till en överenskommelse mellan medlemmarna av Katynfamiljerna och till att Katyndokumenten överlämnas till Polen, sade Sikorski. (Polskie Radio 3 feb 12)
Lavrenti Berija, chef för de sovjetiska säkerhetstrupperna NKVD 1938–53 och Stalins närmaste man, beskriver Katynmassakern 1940 som ett stort misstag.
Det framgår av tidigare opublicerade dokument från rättegången mot Berija som inleddes kort efter Stalins död 1953. Dokumenten refereras i en nyutkommen bok, Politbyrån och rättegången mot Beria av historikern Oleg Mozochin.
1940 lät den ryske diktatorn avrätta över 20 000 polska officerare och reservofficerare i trakten av den västryska staden Katyn. Kropparna grävdes ner i stora massgravar, som tyska soldater upptäckte 1943. Stalin skyllde genast massakern på Hitlertyskland, och under hela den kommunistiska perioden var det inte tillåtet för polackerna att ens försöka ta reda på vad som hänt deras försvunna anförvanter.
1990 erkände emellertid Moskva att NKVD låg bakom avrättningarna. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 20 jan 12)
Nära en och en halv miljon besökare kom till det nazistiska koncentrationslägret Auschwitz i södra Polen under förra året. Det är rekord, framgår av ett pressmeddelande från Auschwitzmuseet.
Människor från etthundraelva länder besökte museet. Flest var polackerna, 600 000, därnäst britterna, som var 82 000. Italienare, israeler, tyskar och amerikaner toppar listan i övrigt. Antalet ungdomar ökade med 150 000. Det kom färre japaner än vanligt, vilket man tror beror på jordbävningen i mars.
Mer än hälften av grupperna kom i organiserade grupper, de servades av tvåhundrasjuttio guider. (Polskie Radio 11 jan 12)
En staty av förre presidenten Lech Kaczynski bör resas i Gdansk. Det säger förra utrikesministern Anna Fotyga ochflera andra medlemmar av oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa). En aveny i staden bör sedan uppkallas efter Anna Walentynowicz, en av kämparna i det gryende Solidaritet på 1980-talet i Polen.
Båda omkom vid flygkatastrofen i Smolensk 2010. (Polskie Radio 17 jan 12)
Efter tre års rättegång fick Czeslaw Kiszczak, inrikesminister i kommunistregimen på 1980-talet, på torsdagen sin dom. För sin roll vid införandet av krigstillståndet natten till den 13 december 1981 dömdes han till två års fängelse.
Den 85-årige Kiszczak var inte i rättssalen när domen lästes upp.
Han var medlem av Militära Rådet för Nationens Räddning som administrerade krigslagarna 1981 – 1983. Ett par dagar efter krigstillståndets införande utfärdade Kiszczak personligen den order som skulle lugna de strejkande arbetarna vid Wujekgruvan. Den ledde i stället till nio demonstranters död. Kiszczak har tidigare fått två års villkorligt fängelse för Wujekmassakern.
Stanislaw Kania, förste sekreterare i kommunistpartiets centralkommitté frikändes, vilket mötte upprörda protester från åhörarna.
Rättegången mot den förre kommunistledaren Wojciech Jaruzelski, som var den som styrde Polen och införde krigstillståndet, avbröts förra året eftersom generalen är cancersjuk. (Polskie Radio 12 jan 11)
Moderna Museet i Warszawa har köpt in ett av 1990-talets mer kontroversiella konstverk – Zbigniew Liberas koncentrationsläger, som är uppbyggt av legobitar. Priset lär ha varit femtiofem tusen euro.
Verket, som byggdes 1996, innefattar ett krematorium i lego och scener där personal misshandlar de intagna.
Företaget Lego, som försett konstnären med arbetsmaterial, visste enligt egen utsago inte vad Libera planerade att göra och försökte senare övertala konstnären att avstå från att ställa ut verket. Men det har visats över hela världen, bland annat på Judiska museet i New York 2002. Moderna Museet i Warszawa kommer att ställa ut legolägret under andra halvan av 2012. (Polskie Radio 4 jan 12)
Appellationsdomstolen i Warszawa vill dra parlamentsledamoten Antoni Macierewicz inför rättaoch hans parti, PiS (Lag och Rättvisa) förutsätter att det är en hämnd från regeringen.
Macierewicz är en tung PiS-politiker, har varit inrikesminister (1991–1992) med ansvar för polis- och säkerhetstjänster och biträdande försvarsminister (2005–2007).
Som inrikesminister skulle Antoni Macierewicz avveckla den forna kommunistiska militära säkerhetstjänsten WSI. I sin rapport 2007 anklagade han de anställda för bland annat vapenhandel, infiltration, avslöjande av statshemligheter och korruption – också långt efter kommunismens fall 1989. Enligt rapporten bröt WSI mot polsk lag och ljög regeringscheferna rakt upp i ansiktet.
Nu menar Appellationsdomstolen i Warszawa att Macierewicz själv i sin rapport avslöjat statshemligheter och förfalskat uttalanden. Man har ansökt om att Macierewicz parlamentariska immunitet ska hävas för att kunna dra honom inför rätta. Skulle han bli fälld riskerar han åtta års fängelse.
Men det är mycket ovanligt att immuniteten hävs, säger chefsåklagaren Szymon Lisewski till Warsaw Business Journal.
Macierewicz själv menar att appellationsåklagaren agerar politiskt.
Det här är regeringens hämnd för att PiS genomförde en egen utredning av Smolenskkatastrofen 2010, sade Macierewicz till den polska nyhetsbyrån PAP.
Det var Macierewicz som höll i PiS utredning av den flygkatastrof vid Smolensk, där nittiosex personer miste livet. En av dem vad president Lech Kaczynski, en av grundarna till PiS. Den officiella polska utredningen kom – liksom den ryska – fram till att det gjorts misstag på den polska sidan. Ett antal personer i det polska luftvärnet fick sparken och det regemente som haft hand om de statliga flygplanen upplöstes.
Macierewicz utredning kom fram till att eftersom premiärminister Donald Tusk rest till Smolensk med ett bättre plan – som inte kraschade – så var olyckan att jämställa med mord.
Alltså vill regeringen Tusk hämnas.
Det här visar att kommunistlobbyn fortfarande är stark i Polen, sade Macierewicz till PAP.
Oppositionsledaren Jaroslaw Kaczynski träder till sin forne ministers försvar.
WSI var direkt ansvarigt för att det kommunistiska systemet levde kvar i Polen långt efter kommunismens fall 1989, sade Kaczynski på en presskonferens. Om nu både medierna och åklagaren går igång med det här, så visar det att vårt nuvarande samhälle är en förlängning av Kommunist-Polen, sade Kaczynski.
Redan 2007 ville nuvarande regeringspartiet Medborgarplattformen (PO) dra president Lech Kaczynski inför Högsta Domstolen för att han gav tillstånd att offentliggöra WSI-rapporten. Partiet hade gjort en analys av hur publiceringen av rapporten har skadat underrättelsetjänsterna och säkerhetstjänsten. (Warsaw Business Journal 20 dec 11, Östersjönytt och webb-Bulletinen)
Läs Ola Mårtenssons artikel om WSI-rapporten>>
Utredningen av Smolenskolyckan >>
PiS reaktion på rapporten >>
Den 16 december högtidlighöll Polen minnet av massakern i Wujekgruvan i Katowice 1981, skriver den polska nyhetsbyrån PAP.
Gruvarbetarna gick i strejk den 13 december, då krigstillståndet infördes. De krävde att krigstillståndet skulle upphöra och att alla som internerats skulle friges.
Poliser och soldater skickades ut av kommunistregimen, och nio personer dog.
En mångårig rättegång slutade 2008 med att de som avlossade de dödande skotten 2008 dömdes till flera års fängelse. (Polskie Radio 16 dec 11)
Idag, den 13 december mindes polackerna införandet av krigstillståndet natten till den 13 december 1981.
President Komorowski uppmanade i ett tal polackerna att inte glömma krigslagarna: Det var dramatiska händelser som bröt våra förhoppningar om frihet. De politiska tvister vi har idag är ingenting mot vad vi tillsammans har gått igenom.
Vid midnatt samlades några hundra personer traditionsenligt för en minnesstund utanför general Jaruzelskis hem. Den gamle kommunistledaren själv befinner sig sedan någon tid på sjukhus och behandlas för sin cancer. Där fick han besök av Leszek Miller, som nyligen åter valts till ordförande i Vänsteralliansen (SLD).
I Szczecin rekonstruerades händelserna för trettio år sedan, då kommunistregimen skickade ut militärpolisen för att krossa oppositionen och det gryende Solidaritet.
Oppositionsledaren Jaroslaw Kaczynski gick i spetsen för en demonstration i Warszawa. Han kopplade ihop kampen för självständighet för trettio år sedan med dagens eurokris. PiS-ledaren befarade i sitt tal att regeringen Tusk kommer att ge upp en del av Polens oberoende genom att acceptera en djupare integration i EU. (Polskie Radio 12-13 dec 11)
Läs också Så minns vi krigstillståndet 1981 >>
Inför årsdagen av Krigstillståndet som infördes av kommunistregimen natten till den 13 december 1981, anser nu en majoritet av polackerna att det nog var en klok åtgärd. Man ansluter sig till dåvarande presidentens, general Wojciech Jaruzelski, åsikt att Sovjet annars hade marscherat in i landet för att överta kontrollen.
Men majoriteten anser att regimens brutala metoder var avsedda att krossa den växande oppositionen, som var inledningen till den fria fackföreningen Solidaritet.
1991, tio år efter införandet av krigstillståndet, var det bara en fjärdedel av polackerna som hade någon förståelse för Kommunistledningens beslut.
Under krigstillståndet, som varade två och ett halvt år, dödades ett hundratasldfsd personer av militärpolisen, och tusentals sattes i fängelse. (polske Radio 9 dec 11)
För att hedra hundraårsminnet av den judiske pianisten Wladyslaw Szpilmans födelse bjöd president Bronislaw Komorowski idag till presidentpalatset in hans hustru Halina Szpilman och sonen Andrzej samt dottern till Szpilmans räddare, Jorinde Krejci-Hosenfeld.
På söndagen avtäcktes en minnestavla på det hus som var Szpilmans sista gömställe och den plats där han mötte den tyske officeren Wilm Hosenfeld.
Ytterligare en minnesstund hålls i Szpilmans hemstad Sosnowiec. Där hölls samtidigt finalen i tävlingen om vem som bäst kan tolka hans sånger.
Musikerns öde har berättats av Roman Polanski i hans film Pianisten. Szpilman arbetade vid Polskie Radio fram till krigsutbrottet 1939. Under Warszawaupproret gömde han sig undan nazisterna på olika ställen och lyckades klara sig. Den sista tiden tack vare Wilm Hosenfeld, officer i den tyska ockupationsmakten.
Efter kriget blev Szpilman chef för Polskie Radios musikavdelning. Han grundade Warszawa Pianokvintett som turnerade runt om i världen under tjugo års tid. Efter kriget publicerade han sina memoarer, men de drogs snabbt in av kommunistregimen. Sonen Andrzej lät publicera dem igen på tyska och engelska 1998, två år före faderns död.
Hosenfeld dog 1952 i ett sovjetiskt koncentrationsläger. År 2009 fick han titeln Nationernas Rättfärdiga från Yad Vashem-institutet i Jerusalem, som hedrar människor som räddade judar undan nazisterna. Två år tidigare tilldelades han Polonias Restituta av president Lech Kaczynski.

Antonina Wyrzykowska. Foto Adam Hayder.
Polskan Antonina Wyrzykowska har avlidit i nittiofem år gammal Hon är känd för att ha hjälpt judar att fly undan pogromen i Jedwabne 1941.
Wyrzykowska började hjälpa judar när nazisterna etablerade ett getto i Lomza. Hon hade familj, man och två små barn, som alla riskerade livet om nazisterna ertappat dem. Trots grannarnas ogillande gömde familjen under flera år sju judar på sin gård. Nazisterna genomsökte regelbundet husen, men hittade inget. Senare misshandlades hela familjen av grannarna.
Det dröjde många år innan någon fick kännedom om Wyrzykowskas hjälpinsatser under kriget. Hon deltog i den minneshögtid för Jedwabnes offer som anordnades efter publiceringen av den amerikansk-polske historikern Jan Gross bok Grannar. Boken handlar just om pogromen i Jedwabne.
Antonina Wyrzykowska har av Vad Yashem-institutet i Jerusalem fått titeln Rättfärdiga bland nationer. (Polskie Radio 2 dec 11)
Krigstillståndet var ett nödvändigt ont. Och även om det var det minst onda, så var det fortfarande ett ont, skriver Polens siste kommunistledare, general Wojciech Jaruzelski i sin nypublicerade bok om krigstillståndet 1981.
Boken, Starsi o 30 lat, kommer två veckor före 30-årsdagen av krigstillståndet. Varje år den 13 december har folk samlats utanför generalens bostad i Warszawa för att minnas och protestera mot hans politik för nu trettio år sedan.
Krigstillståndet, Stan Wojenny, pågick mellan den 13 december 1981 och juli 1983. Under den tiden dödades ett hundratal medborgare av den egna militärpolisen, och tusentals fängslades.
I en TV-intervju säger Jaruzelski att mediernas rapportering om krigstillståndet fortfarande är ofullständig och sensationalistisk. Kommunistregimen tvingades att vidta detta steg för att förhindra en inmarsch från Sovjet. Många historiker anser dock inte att risken för sovjetisk invasion var stor. (Polskie Radio 2 dec 11)
Visa barmhärtighet mot de åldrande kommunistledare som är åtalade för kommunistregimens massaker på strejkande arbetare 1970. Det säger den förra Solidaritetsledaren Lech Walesa.
Fyrtiofyra personer i Gdynia dödades och ett tusental skadades av polisen under demonstrationerna, som utlösts av stigande livsmedelspriser.
Det var illa på den tiden, men idag har vi ett fritt land, säger Walesa, det är svårt att lösa ansvarsfrågan. Låt oss gå vidare och ge dem amnesti.
Walesa deltog själv i protesterna, som utspelade sig tio år innan Solidaritet bildades.
Huvudåtalad är förre presidenten Wojciech Jaruzelski, som då var försvarsminister. Rättegången har avbrutits gång på gång, eftersom Jaruzelski är cancersjuk. Flera andra höga kommunistpolitiker åtalas också.
En av de överlevande, Waldemar Brygman, som blev skjuten i armen, överväger att dra saken inför Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter, skriver tidningen Rzeczpospolita.
Vi har väntat på en dom i så många år, säger Brygman. (Polskie Radio 1 dec 11)

Lech Walesa. Foto Scorpio Studio.
På söndag sänder SVT2 den polska dokumentären Så slutade det kalla kriget.
Efter Sovjetunionens fall tycktes vad som helst kunna hända. Den osannolika historien om hur Polen, Ungern och Tjeckien blev medlemmar i Nato visar vad som pågick bakom kulisserna i det rämnande östblocket. Med humor och skärpa berättar de inblandande om hur det gick till när det kalla kriget tog slut en gång för alla.
I början av 1990-talet anslöt sig flera av forna sovjetunionens tidigare satellitstater till ärkefienden – försvarspakten NATO. I Jerzy Sladkowskis dokumentär tecknas spelet bakom det kalla krigets slut med lobbing, diplomatiska spel, hårt arbete och stark tro. Det verkliga slutet på kalla kriget är en dokumentär politisk thriller med dramatiska kast och spännande historia. Det globala spelet fortsätter att spelas ? än i våra dagar.
Jerzy Sladkowski började arbeta som reporter för polsk TV 1972. Tio år senare flyttade han till Sverige där han bott och arbetat sedan dess. Genom åren har han blivit en prisbelönt producent av dokumentärfilmer. För Sladkowski har sociala problem varit temat för ett trettiotal filmer.
Polsk dokumentär från 2011. SVT2 sön 20 nov 2011 kl 22.00 (SVT nov 11)
Den brittiska tidningen the Daily Mail ber om ursäkt för att ha använt uttrycket ”polskt koncentrationsläger” i en artikel. Efter klagomål från den polska ambassaden i London skrev tidningens redaktör att ordvalet var ett misstag och att man omedelbart korrigerat detta misstag. (Polskie Radio 9 nov 11)
Jan Rapacz, en polsk genetiker numera bosatt i USA och en gång kandidat till Nobelpriset, har av Nationella Minnesinstitutet (IPN) friats från misstankar om att ha varit agent åt den forna kommunistregimens hemliga polis.
I IPNs årsbok skrev en av IPNs anställda, dr Grzegorz Baziur, för tre år sedan att Rapacz på 1960-talet skrivit på ett avtal om samarbete med säkerhetstjänsten. I utbyte skulle han få ett stipendium för att studera i USA. Rapacz skulle ha arbetat under kodnamnet Zurek (som den berömda soppan).
Forskaren framförde sina protester till IPN, som efter att ha undersökt saken nu konstaterar att Baziur hade tagit fel på person. Det fanns en informatör som hette Jan Rapacz och var från samma del av Polen.
IPN är ett statligt institut som har till uppgift att undersöka kommunistiska och nazistiska brott i Polen. (Polskie Radio 8 nov 11)
Den legendariske fotbollsmålvakten Jan Tomaszewski pekas ut som ”konsult” för säkerhetspolisen under kommunisttiden. Enligt tidningen Newsweek Polska ska han ha registrerats i säpos filer 1986.
Anklagelserna beror på att han försöker avslöja en korruptionshärva i byggbranschen, säger han. Många miljarder zloty har betalats i mutor när arenor och motorvägar skulle byggas inför fotbolls-EM, som utspelas i Polen och Ukraina nästa år, hävdar Tomaszewski, som idag är invald i parlamentet för oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa). (Polskie Radio 31 okt 11)

Rest av norrmän i tacksamhet.
Åker man E10:an västerut från Kiruna kommer man efter cirka 17 mil till Narvik, en liten pittoresk stad vars utseende präglas av höga berg och den djupa fjorden. Dessa vackra och enastående vyer får även den mest inbitne stadsbo att häpna.
Att det för drygt sjuttioett år sedan stod ett slag här mellan de allierade och nazisterna finns det idag inga spår av. Malmhamnen, som var det primära målet och som förstördes rejält under striderna, är idag en välfungerande hamn som är isfri året runt. Just därför strategiskt viktig, både då och idag, skriver Anna Ahlgren. Läs mer >>
Nationella Minnesinstitutet (IPN) har öppnat en utredning om de brott mot mänskligheten som begicks i koncentrationslägret Auschwitz under andra världskriget. Man vill fastställa exakt hur lägret drevs, vem som begick brotten, det exakta antalet dödsoffer och vilka typer av medicinska experiment som bedrevs där.
Sedan kan vi ställa förövarna inför rätta, säger åklagaren Lukasz Gramza på IPN.
En utredning drogs igång på 1970-talet, men den lades ner efter några år. Det är denna utredning som IPN nu öppnar igen.
IPN har över trehundra volymer med dokument från utredningen, samt stödet från nationella och internationella institutioner, säger Gramza. Utredningen skulle kunna slutföras inom ett par år.
Över en miljon människor dödades i Auschwitz.
IPN undersöker nazistiska och kommunistiska brott som begåtts i Polen. (Warsaw Business Journal 28 okt 11)

Bild ur filmen Hoppets Hamn.
Den 11 november är det i Ystad premiär på dokumentären ”Hoppets Hamn”, en personlig dokumentär av Malmöfilmaren Magnus Gertten om när de överlevande från de tyska koncentrationslägren kom till Malmö våren 1945. Många kom med de vita bussarna.
Hoppets hamn är en film om frihetens ögonblick och om frågorna som överlevarna burit med sig sedan kriget. Det är också en berättelse om den hjälpande hand som Malmö och Sverige sträckte ut till dem som kom levande ur koncentrationslägren.
Filmen innehåller unikt arkivmaterial som omsorgsfullt restaurerats. En av dem som var med, Ewa Kabacinska Jansson, bor idag i Ystad.
Den 16 november släpps också boken Hoppets Hamn bygger på de intervjuer och researcharbete som gjordes inför filmen.
Filmen är såld till samtliga nordiska tv stationer samt tysk och polsk tv.
Visningen är på Stora Teatern i Ystad fredag den 11 november kl 19. (autoimages okt 11)
På gettohjältarnas torg står trettiotre belysta större stolar och trettiosju mindre stolar i brons.
De ska påminna om de möbler och andra tillhörigheter som judarna tvingades lämna kvar när de deporterades till koncentrationslägren.
I ena ändan av torget ligger gettots enda tillåtna apotek Pod Orłem, som nu inhyser ett litet museum.
Karin Maltestam har besökt Mocak – Moderna Museet i Kraków. >>
I serien Nyfiken på Polen följer vi Mika Larsson på en dramatisk resa bland spioner och hjältar, kärlek och dårskap fram till dagens kontrastrika land, som aldrig upphör att förvåna. Mika kommer bland annat att berätta om Solidaritet och vägen fram till dagens Polen.
Mika Larsson har arbetat och levt i Polen i nästan 15 år, bl. a. som utrikeskorrespondent under Solidaritets födelse 1980-82, vilket gav henne Stora Journalistpriset för hennes TV-rapportering. Åren 1992-96 samt 2002-07 var hon knuten till Sveriges ambassad i Warszawa som kulturattaché, sen kulturråd. Mika bor idag växelvis i Sverige och Polen.
Lördag 8 oktober. Entré 50 kr.
Föreläsningar i samarbete med Svensk-Polska Föreningen i Stockholm.
ABF-huset. Aktuell information: www.svensk-polska.se >>
Solidaritetslegendaren Lech Walesa besökte i helgen förre kommunistledaren general Wojciech Jaruzelski vid hans sjuksäng. Den 88-årige generalen, som får cellgifter för en lymfkörteltumör, drabbades för snart två veckor sedan av lunginflammation.
För sex veckor sedan beslöt tingsrätten i Warszawa att Jaruzelski är så sjuk att man inte kan kräva att han inställer sig i rätten på ett år. Det innebär att den tre år långa rättegången än en gång skjuts upp.
Det var Jaruzelski som införde krigstillstånd i Polen i december 1981, varvid Walesa och en lång rad andra Solidaritetskämpar och intellektuella fängslades. Åtalade är, förutom Jaruzelski, också förre inrikesministern Czeslaw Kiszczak och förre partisekreteraren Stanislaw Kania. Nationella Minnesinstitutet (IPN) anklagar de tre forna kommunistledarna för väpnat brott mot den polska nationen. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 25 sept 11)
Teoretiskt sett skulle den här filmen aldrig ha blivit av. Det sade Oscarsnominerade regissören Jerzy Hoffman på måndagens pressvisning av 3D-filmen Slaget om Warszawa 1920. De ekonomiska och tekniska utmaningarna har varit enorma, men allt har gått väl. Det finns massor av begåvade människor i Polen, och producenten Jerzy Michaluk lyckades få fram pengar – filmen har kostat över tio miljoner zloty.
Slaget om Warszawa 1920 gestaltar Polens återfödelse efter första världskriget och kampen med Sovjet under det polsk-bolsjevikiska kriget.
Striden räddade Polen och en stor del av Europa från kommunismen i nitton år, sade Hoffman. Det var också den enda strid polackerna vunnit sedan slutet av 1600-talet.
Daniel Olbrychski spelar marskalk Pilsudski och Borys Szyc är den unge officer som kallas till fronten just när han har friat till sin älskade.
Det är första gången för fotografen Slawomir Idziak, medan Hoffman med sina stora krigsepos inte är ovan vid 3D-tekniken.
Officiell premiär i Warszawa 30 september. (Polskie Radio 20 sept 11)
I serien Nyfiken på Polen berättar Arthur Sehn och Kaj Wahlberg om Slaget om Storbritannien. Brittiska RAF kämpade mot tyska Luftwaffes anfall under hösten 1940. Tillsammans med britterna kämpade en rad allierade flygare, bland dem polacker med legendariska Division 303 i spetsen. Vi tittar närmare på slagets militära aspekter och försöker sätta det i ett historiskt sammanhang.
Lördag 17 september kl 11. ABF-huset. Entré 50 kr.
Föreläsningar i samarbete med Svensk-Polska Föreningen i Stockholm.
Aktuell information: www.svensk-polska.se
Lech Walesa, en av Solidaritets grundare, lade på onsdagen blommor vid monumentet vid varvet i utkanten av Gdansk, trettioett år efter Solidaritets födelse.
Liksom under tidigare år kom Walesa ensam, eftersom han brutit med Solidaritets nuvarande ledning.
Solidaritetsrörelsen öppnade dörrarna till frihet och demokrati, sade Walesa, men jag tycker inte om det som sedan har hänt. Vi måste få ordning i landet, det är för mycket oreda på många håll.
Den 31 augusti 1980 undertecknade Walesa på varvet i Gdansk ett avtal med kommunistregimen. Efter uppgörelsen avslutades den våg av strejker som gått över landet, och den första fackföreningen som inte stod under sovjetisk kontroll bildades. (Warsaw Voice 1 sept 11)
Under torsdagen högtidlighölls i Polen minnet av andra världskrigets utbrott 1939. Premiärminister Donald Tusk deltog i ceremonierna på Westerplatte utanför Gdansk, där ett brev från president Bronislaw Komorowski också lästes upp.
Andra världskriget inleddes när tyska pansarskepp besköt den polska garnisonen i gryningen 1939. (Polskie Radio 1 sept 11)
Monumentet över Jedwabneprogromen 1941 vandaliserades på torsdagen. Inskriptionerna på polska och hebreiska har målats över, och vandalerna har målat dit hakkors. På stenen har man klottrat budskap som ”Be inte om ursäkt för Jedwabne” och ”De brann bra”.
Monumentet restes på sextioårsdagen av händelserna i Jedwabne juli 1941, då byinvånarna jagade in minst trehundrafyrtio judar i en lada och därefter satte eld på byggnaden.
Flera andra incidenter har inträffat i Bialystokområdet, bland annat ett försök till mordbrand i stadens moské. (Polskie Radio och The Haaretz 1 sept 11)
Adam Michnik, förr Solidaritetsaktivist och numera chefredaktör för tidningen Gazeta Wyborcza, har tilldelats den prestigefyllda tyska Goethe-medaljen för sina insatser för internationella kulturella förbindelser.
Michnik har spelat en viktig roll för att polacker och tyskar nu åter har en positiv gemensam historia att berätta, sade Goethe-institutets ordförande, Klaus-Dietrich Lehmann.
Adam Michnik var en av dem som 1976 grundade KOR, Arbetarnas Försvarskommitté och gav intellektuell tyngd åt Solidaritetsrörelsen.
Han fick medaljen samtidigt som den brittiske författaren Dawid Cornwell, som skriver under namnet John le Carré och den franska regissören Ariane Mnouchkine.(Polskie Radio 29 aug 11)