Peter Johnsson har med sina många böcker om Polens historia blivit ett namn att räkna med i den polska historieskrivningen, skriver Dorota Tubielewicz Mattsson i sin anmälan av Johnssons bok om Katyńmorden från 2010 som nu kommit ut på polska under titeln Zbrodnia Stalina w Katyniu i jej następstwa od roku 1940 do dziś.
Läs artikel >>
Skärmdump från smoldaily.ru.
Informationstavlornas uppgifter om antalet döda fångar överskrider flera gånger det som både ryska och polska historiker kommit fram till, skriver utrikesdepartementet i ett uttalande. De allra flesta fångarna i lägren dog på grund av de ekonomiska villkoren i det Polen som länge kämpat för sin självständighet. Det var samma villkor för polska medborgare och ryska soldater.
Det ryska agerandet sker inför årsdagen av Katyńmassakern den 10 april 1940 och Smolenskolyckan den 10 april 2010, skriver departementet.
Vi vill påminna om att ryska myndigheter gång på gång talat om viljan till dialog och konstruktivt samarbete för att lösa de konflikter som finns mellan våra länder, skriver utrikesdepartementet. (Ministerstwo Spraw Zagranicznych och Rzeczpospolita 7 april 17)
Skärmdump från smoldaily.ru.
Vid den polska krigskyrkogården i Katyń finns nu två informationstavlor med bilder och uppgifter om kriget mellan Polen och Sovjetunionen 1919–1921. Det skriver den ryska webbplatsen smoldaily.ru.
I texten kritiseras Polen för usla förhållanden i polska läger för ryska krigsfångar.
Bara 75 000 av de 157 000 fångarna återvände hem efter 20 månaders krig, står det i texten.
På platsen planeras en storskalig utställning som ska belysa de rysk-polska relationerna under 1900-talet. Utställningen ska öppnas i december, skriver smoldaily.ru.
Det är falska siffror och det är upprörande att skylten placerats på krigskyrkogården i Katyń, säger Aleksandr Gurjanov från Memorial, en rysk förening för historia och mänskliga rättigheter, till Polskie Radio.
Skylten har satts upp av Ryska Militärhistoriska sällskapet, som förestås av den ryske kulturministern Vladimir Medinsky, som tidigare betecknat de polska lägren för ryska krigsfångar som koncentrationsläger.
När sovjetiska trupper gått in i Polen i mitten av september 1939 deporterades tiotusentals polska officerare till Sovjetunionen. Runt 22 000 av dem, huvudsakligen officerare och reservofficerare, sköts i april 1940 av Stalins säkerhetstrupper runtomkring i Sovjetunionen. Flera tusen avrättades i Katyńskogen där det nu finns en minnesplats, och de ryska informationstavlorna har alltså satts upp i direkt anslutning till den.
Katyń är ett stort sår i relationerna mellan Polen och Ryssland, väldigt många polska familjer har någon anhörig som avrättades i de sovjetiska krigsfångelägren våren 1940. Det var till en minnesceremoni i Katyń 70 år efter händelserna president Lech Kaczyński var på väg för sju år sedan då flygplanet störtade i dimman utanför Smolensk – en tragedi som gjorde traumat än djupare.
Med det nya utställningscentret tycks Moskva vilja anlägga moteld och visa att polackerna i kriget tjugo år tidigare behandlade sovjetiska soldater så illa att de flesta dog. (smoldaily.ry, Polskie Radio och wB 6/7 april 17)
Ingången till den polska krigskyrkogården i Katyn.
Foto: wikipedia.
– Detta är en lektion i patriotism, vi vill undervisa den kommande generationen, säger Dariusz Stańczyk, präst i det Internationella Katyńrallyt. Rallyt, som i år arrangeras för 16-de gången, inleddes på lördagen med nationalsången vid den Okände soldatens grav i Warszawa. Motorcyklisterna gör en tur genom Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Litauen för att besöka de platser som har anknytning till Katyńmassakern 1940. Det rapporterar nyhetsbyrån PAP.
Katyńmassakern är ännu ett öppet sår i det polska medvetandet. Runt 20 000 polska krigsfångar, huvudsakligen reservofficerare med civil bakgrund, fördes samman i olika läger i västra Ryssland, och avrättades av sovjetiska säkerhetstrupper under våren 1940. När massgravarna något år senare upptäcktes skyllde Sovjet på nazisterna, vilket uppenbarligen var fel eftersom tyska trupper inte befunnit sig i området den aktuella tiden. De allierade ville inte stöta sig med Stalin så länge inte Hitler var besegrad, och inga särskilda åtgärder vidtogs för att fastställa vilka förövarna var.
Efter andra världskriget upprättades i Polen en kommunistisk regering som inte heller ville stöta sig med det mäktiga broderfolket i öster. Katyńoffrens familjer fick i praktiken inte försöka ta reda på vad som hade hänt med de anhöriga. Efter kommunismens fall 1989 har Ryssland erkänt sin skuld, men ämnet är fortfarande mycket laddat.
Det var för att delta i en minnesceremoni till offrens minne som dåvarande presidenten Lech Kaczyński reste iväg den 10 april 2010 – en resa som slutade i katastrof. Planet störtade i dimman utanför Smolensk och alla 96 ombord omkom. Smolenskkraschen har i sin tur blivit ett nytt trauma för polackerna, och framstående företrädare för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) hävdar att presidentplanet rentav sprängdes i luften. (Polskie Radio och wB 20 aug 16)
President Andrzej Duda planterade på onsdagen ett träd i presidentpalatsets trädgård.
Trädet, som kallas Minnets ek, ska påminna om de 22 000 polska krigsfångar som i april 1040 avrättades av sovjetiska säkerhetstrupper. Dödandet skedde på olika håll i Sovjetunionen, bland annat i Katyńskogen utanför Smolensk. Där dödades 4 400 polacker som sedan begravdes i massgravar.
Trädet planterades i jord som polska ungdomar hämtat i Katyńskogen.
Eken är inte bara en symbol för minnet av dem som mördades i Katyń, sade presidenten, utan också en symbol för vår nations styrka.
Katyńmorden erkändes inte förrän 1990 av Sovjetunionen.
Duda tog också upp Smolenskolyckan den 10 april 2010, då dåvarande president Lech Kaczyńskis plan störtade och alla 96 ombord omkom. De var då på väg till en minnesceremoni i Katyń, 70 år efter morden.
President Kaczyński avsåg själv att plantera en ek i palatsets trädgård, sade Duda. Trots de fruktansvärda såren och de ofattbara förlusterna har den polska nationens styrka inte avtagit. (Polskie Radio 13 april 16)
Läs mer om Katyńmorden >>
Generationer av polacker har väntat på detta museum, sade premiärminister Ewa Kopacz vid invigningen av det nya Katyńmuseet. Museet finns i Citadellet i Warszawa, som ju är en symbolisk plats: Citadellet byggdes av ryssarna för att fängsla, tortera och inte sällan mörda de polska upprorsmännen efter det kvästa Novemberupproret 1863.
Museet, som öppnar sina portar för allmänheten i oktober, tillägnas de polska officerare som dödades av de sovjetiska säkerhetstrupperna NKVD i Katyń, Charkov, Bykovnia och Mednoje. Utställningen är uppbyggd kring framgrävda föremål – privata ägodelar, brev och dokument – som tillhört offren och som hittats i massgravarna.
Att öppningsdagen är den 17 september ska ses symboliskt – det är årsdagen för det sovjetiska angreppet på Polen 1939.
Flera hundra personer var samlade på platsen utanför museet för att delta i ceremonin, bland dem förstås också anhöriga till offren.
President Andrzej Duda sade i sitt tal att Katyń var ett folkmord, och tackade de samlade familjerna för att ha bevarat minnet av denna historiska händelse under svåra och ogynnsamma tider – det var i princip förbjudet att tala om de försvunna krigsfångarna under kommunisttiden, trots att den sovjetiska makteliten pekade ut nazisterna som förövarna.
De mördade officerarna var den polska eliten, sade Duda. De var det som är varje nations fundament. Därmed var avsikten med Katyńmorden att utrota den polska eliten, att skära av vår nations rötter, att utrota auktoriteter, sade presidenten.
Försvarsminister Tomasz Siemoniak underströk i sitt tal att han redan 2012 lovat att bygga detta museum. Försvaret har finansierat det för hela nationen, sa han.
Katyńmuseet har funnits sedan 1993. Dess nya skepnad har utarbetats av historieprofessorn Andrzej Kunert.
Efter invigningen begav sig premiärministern till Bykivnia i Ukraina för att tillsammans med Ukrainas premiärminister Arsenij Jatsenjuk minnas och hedra 3435 polska fångar som mördades där av sovjetiska specialstyrkor inom ramen för Katyńmorden.
Dorota Tubielewicz Mattsson
I samband med 75-årsminnet av Katynmassakern har UD publicerat att antal dokument som visar hur olika brittiska regeringar hanterat information om händelserna våren 1940. Dokumenten, som är daterade mellan 1942 och 1980, kommer från British National Archives.
Ingången till den polska krigskyrkogården i Katyn.
Foto: wikipedia
Vår frihet är resultatet av ett antal polska generationers kamp, och under hela 1900-talet begicks inget brott som det i Katyn. Det sade president Bronislaw Komorowski under en ceremoni till minnet av Katynmassakern vid den Okände soldatens grav på Pilsudskitorget i centrala Warszawa.
Det är i år 75 år sedan Stalins säkerhetstrupper, NKVD, 1940 avrättade över 20 000 polska krigsfångar. Fångarna var i stor utsträckning reservofficerare – i det civila konstnärer, läkare, lärare och jurister. Aktionen inleddes den 3 april.
De avrättade begravdes i massgravar, som upptäcktes 1943 av nazityska soldater, som då kontrollerade området. Sovjetunionen försökte lägga skulden för massakern på Hitlertyskland, och i det kommunistiska Polen höll man samma linje. 1990 överlämnade den dåvarande sovjetiske presidenten Boris Jeltsin den dokumentation som fanns om händelserna i sovjetiska arkiv. (Polskie Radio 3 april 15)
I närvaro av ambassadörer från tjugo olika länder avtäckte president Bronislaw Komorowski på onsdagen ett minnesmärke över de 20.000 polska krigsfångar, officerare och intellektuella, som dödades i Katynmassakern.
Ceremonin hölls på 75-årsdagen av den sovjetiska inmarschen i Polen 17 september 1939.
Våren 1940 avrättade sovjetiska säkerhetsstyrkor 20.000 polska krigsfångar i skogarna kring Katyn nära Smolensk i västra Ryssland. Massakern är ett trauma för de flesta polacker, nästan alla familjer har någon anförvant som sköts i Katynskogen.
Epitafiet är första delen av ett blivande Katynmuseum, som ska inrättas i Warszawa. 26.000 föremål väntar på att få plats i det nya museet.
Ett brott som detta kan aldrig glömmas, sade Komorowski i sitt tal. Varje aggressivt beteende, varje brutalitet, varje brott som begås av egoistiska skäl kommer att avslöjas förr eller senare och vändas emot den brottslige.
En av de viktigaste grunderna för det fria Polen är att vi undersökt sanningen om Katyn och stärk minnet av massakern. (Polskie Radio 18 sept 14)
De allierade hjälpte Stalin att hemlighålla sanningen om Katyn. Det visar ett nyupptäckt vittnesmål från 1945. Västmakterna ville inte äventyra relationerna med sin bundsförvant, Stalin. Det mest plågsamma är att få veta att det låg politiska beslut bakom detta, sade kulturminister Bogdan Zdrojewski. Tillsammans med forskaren Krystyna Piortowska, berättade han på en presskonferens om det vittnesmål som Piorkowska nyligen funnit i ett amerikanskt arkiv, rapporterar nyhetsbyrån PAP.
Våren 1940 mördades över 20.000 polska krigsfångar i skogarna kring Katyn, nära den ryska staden Smolensk. 1943 marscherade tyskarna in i området, där de fann flera massgravar. Stalin hävdade direkt att massakern var tyskarnas verk, men många tvivlade på att det var sanningen.
Trots upprepade utredningar slogs det aldrig officiellt fast vem som bar ansvaret för massexekutionerna.
Så mycket berodde på den här frågan, inklusive hot mot vissa personer, att sanningen om Katyn inte kunde få se dagens ljus, sade Zdrojewski.
Det nyfunna vittnesmålet kommer från den amerikanske löjtnanten John H Van Vliet, en av många allierade krigsfångar som fördes till Katyn av tyskarna 1943. Man ville att de skulle vittna om att dödandet begåtts av sovjetiska säkerhetstrupper.
Van Vliet avgav sitt vittnesmål den 10 maj 1945, men han uppmanades att inte föra informationen vidare. Ett annat vittnesmål hemligstämplades och har senare försvunnit.
Van Vliet berättar att det fanns anteckningsböcker och dokument som tydde på att de skjutits under perioden februari–april 1940. Tyskarna kom inte förrän året därpå. Dessutom tycktes kropparna ha legat nergrävda i flera år.
2012 tog USA bort hemligstämpeln på närmare tusen dokument om Katynmassakern. Forskaren Krystyna Pietrowska hittade Van Vliets vittnesmål på State Archives of the United States i Washington.
– Först trodde jag att jag hallucinerade, sade Piotrowska på presskonferensen. Och jag var lite orolig för att ingen skulle tro att ett sådant dokument finns.
Först 1990 erkände Moskva Stalins ansvar för brotten i Katyn.
Även om de allierade, särskilt under åren 1943–52, dolde att Katynmorden utförts av Stalins trupper, var Churchill mer öppenhjärtig privat.
Greve Edward Raczynski, polsk ambassadör i Storbritannien skrev i sin dagbok den 15 april 1943 – precis efter det tyska tillkännagivandet – att den brittiske premiärministern talat om för honom Sovjetunionen troligen var skyldigt till massakern.
Tyvärr är de tyska avslöjandena förmodligen sanna, sade Churchill. Bolsjevikerna kan vara mycket grymma. (Polskie Radio 9 jan 14)
Läs mer om Katynmorden
Rec. Peter Johnsson: Stalins mord i Katyn, 2010 >>
Elzbieta Brunnberg: Morden som ingen vågade tala om >>
Jolanta Halkiewicz: Därför är Katyn en viktig film >>
Vi har ingen kompetens för att avgöra korrektheten i den ryska undersökningen av Katynmassakern 1940. Det sade Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg på måndagen.
Ryssland undertecknade Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna 1998. Därmed kan domstolen inte kräva in handlingarna från utredningen som inleddes åtta år tidigare.
Efterlevande till offren har vänt sig till domstolen eftersom man underkänt den ryska utredningen.
Våren 1940 mördade ryska säkerhetstrupper runt 20.000 polska krigsfångar och reservofficerare, de flesta i skogarna kring Katyn inte så långt från Smolensk i västra Ryssland. När massgravarna upptäcktes lade Sovjet skulden på nazisterna, men har senare erkänt att morden utfördes av Stalins soldater på diktatorns initiativ. 1990, efter kommunismens fall startade ryssarna efter många påtryckningar en utredning om vad som hänt. Utredningen lades ner 2004, och ansågs av polackerna som ofullständig. (Warsaw Voice 22 okt 13).
När polska Slask Wroclaw förlorade stort mot spanska Sevilla kommenterade de spanska fansen på sin hemsida matchen med rubriken Välkomna till Katyn.
Polska utrikesdepartement påpekar att den här typen av uttalanden är oerhört kränkande för polacker, eftersom de hänvisar till en av de mest tragiska händelserna i landets historia.
Den spanska fotbollsklubben ber nu om ursäkt.
Över 20.000 polska officerare mördades av Stalins säkerhetstjänst våren 1940 i området kring Katyn i västra Ryssland. (Polskie Radio 29 aug 13)
En marsch till minne av Katynoffren, Den Katynska skuggmarschen, företogs på söndagen i Warszawa. Många av deltagarna var klädda i kopior av den polska arméns uniformer från 1939.
Detta var den sjätte Katynmarschen som arrangeras av den historiska rekonstruktionsgruppen Radoslaw och Nationella Minnesinstitutet (IPN).
Under våren 1940 tillfångatogs runt 20.000 polska reservofficerare av Röda armén. De fördes till krigsfångeläger nära Charkov, Katyn och Mednoje. På direkt order av Stalin avrättades alla med nackskott och begravdes i skogarna runt Katyn. (Polskie Radio 15 april 13)
I kväll klockan 23 visas Andrzej Wajdas skakande film Katyn i svensk television. Filmen handlar om morden i Katyn – då ryska säkerhetsstyrkor på order av Stalin i april 1940 avrättade över tjugotusen polska officerare och reservofficerare, en stor del av det välutbildade Polen.
När massgravarna upptäcktes 1943 lade Moskva skulden på Nazityskland. Storbritannien och USA fick under andra världskriget information om vad som hade hänt, men för dem var kampen mot Hitlertyskland viktigare.
Trots upprepade utredningar slogs det aldrig officiellt fast vem som bar ansvaret för massexekutionerna. Efter kriget införlivades Polen i det kommunistiska blocket, och den nya regimen accepterade inte att de efterlevande försökte ta reda på vad som hänt deras anhöriga.
Katynfrågan har under alla år utgjort ett djupt trauma hos polackerna och påverkat relationerna med Ryssland. Wajdas far var en av dem som försvann. Hans film handlar i första hand om familjerna som inte får veta vad som hänt deras fäder, bröder och söner, men det finns också scener från fånglägren där de polska officerarna på alla sätt försöker hålla modet uppe och från de vidriga avrättningarna.
Filmen visades första gången 2010.
Läs också
På onsdagen inleddes utgrävningar efter Katynoffer i Augustów i nordöstra Polen.
När den polska exilregeringen i London 1945 upplöste den underjordiska motståndsrörelsen Hemmaarmén (AK) vågade en del av medlemmarna inte lägga ner vapnen. En del av dem gömde sig i skogarna runt Augustów, och i juli 1945 grep Röda Armén tvåtusen personer som misstänktes ha kopplingar till den AK. Femhundrasextiotvå av de gripna försvann, och aktionen har kallats Lilla Katyn.
Undersökningarna inleds i den byggnad där de sovjetiska säkerhetstrupperna, NKVD, hade sitt högkvarter. Efter kriget övertogs fastigheten av den kommunistiska polska underrättelsetjänsten (UB).
Vittnen har berättat att fångar utsattes för tortyr och mördades i byggnaden, och att en del offer kan ha begravts där.
Även om man hittar kvarlevor i huset i Augustów är det inte säkert att de går att identifiera, säger Zbigniew Kulikowski, chef för Nationella Minnesinstitutet (IPN) i Bialystok. Kvarlevorna kan tillhöra offren för aktionen i augusti 1945 likaväl som andra offer under stalinistperioden, som pågick fram till 1956.
Samtidigt fortsätter den landsomfattande kampanjen Sökandet efter begravningsplatser för offren för den kommunistiska terrorn under åren 1944-1956.
Arbetet utförs i samarbete med två statligt stödda organ, IPN, och Rådet för skydd av strids- och martyrskapsplatser (ROPWiM). (Polskie Radio 10 okt 12)
Ett av Katynoffren tros ha identifierats sedan man upptäckt ett polisemblem med id-nummer på ett fotografi som togs före andra världskriget.
Upptäckten gjordes i samband med att en polsk krigskyrkogård invigts i ukrainska Bykivnia, där Stalins säkerhetstrupper avrättade en del av offren i Katynmassakern.
Arkeologerna har tidigare hittat en polisbricka när man grävt ut gravarna i Bykivnia, men inte vetat vem den tillhörde. Efter invigningen kontaktades statliga Rådet för skydd av strids- och martyrskapsplatser (ROPWiM) av polismannen Mikolaj Cholewas familj. De hade ett fotografi av Cholewa i uniform, där id-numret syntes på kragen.
Tre och ett halvt tusen polacker tros ha avrättats på den här platsen av Stalins säkerhetstrupper, men det har varit mycket svårt att identifiera kvarlevorna. (Polskie Radio 3 okt 12)
Det är svårt att finna ord som uttrycker vad vi polacker känner i detta ögonblick. Det sade president Bronislaw Komorowski, när han vid sitt besök i Ukraina tillsammans med president Viktor Janukovitj öppnade den fjärde krigskyrkogården med anknytning till Katynmassakern i Bykivnia nära Kiev.
Kyrkogården är nu den sista viloplatsen för tretusen femhundra mördade polska krigsfångar.
Under våren 1940 avrättade NKVD (Stalins säkerhetstrupper) över tjugotvå tusen polska reservofficerare. Morden skedde på olika platser i Sovjetunionen, bland annat Katynskogen väster om den ryska staden Smolensk.
I sitt tal nämnde Komorowski både Sovjets långa förnekande av sin roll i massakern, och hur London och Washington föredrog att hålla sig väl med sin allierade Stalin framför att bidra till en internationell undersökning av morden.
Det har länge varit ett mysterium vart polska krigsfångar i Ukraina tagit vägen. Men 2007 när polska arkeologer grävde vid Bykivnia 2007 gjorde de fynd som visade att en del av Katynoffren begravts där.
Man tror att Stalin lät gräva ner mellan 16 000 och 100 000 döda här, och polackerna är alltså en mindre del av dem.
Tusentals av dem som ligger här var etniska ukrainier, sade president Janukovitj. Öppnandet av denna polska krigskyrkogård är ett ögonblick av solidaritet mellan två nationer. (Polskie Radio 21 sept 12)
Winston Churchill var enig med Stalin om att Röda korset inte skulle göra någon oberoende undersökning av Katynmassakern. Det framgår av de tidigare hemligstämplade amerikanska dokument som publicerades på onsdagen.
General Sikorski, som ledde den polska exilregeringen i London, begärde en internationell undersökning av hur 21 000 polska krigsfångar dödats, bland annat i Katynskogen. I ett telegram till Stalin skriver Churchill att han i ett telegram till den amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt sagt nej till en sådan utredning.
Churchill skrev också att general Sikorski var under hård press från Polen i fråga om Sovjetunionen. Men, skrev Churchill i april 1943, om Sikorski avgår så sitter vi där med någon som är ännu värre.
Storbritanniens utrikesminister Anthony Eden försökte få Sikorski att släppa kravet på en internationell undersökning av Katyn. Sikorski vek sig, och Churchill rapporterade framgången till Stalin.
Och just nu undersöker jag möjligheten att få tyst på polska tidningarna som attackerar Sovjetunionen och samtidigt angriper Sikorski för försök till samarbete med den sovjetiska regeringen, skrev Churchill. Han var angelägen om att de diplomatiska relationerna mellan Polen och Sovjetunionen skulle bestå, för att inte Hitler skulle få möjlighet till en propagandakupp och försvaga de allierade.
Men Stalin svarade att beslutet att avbryta relationerna redan var fattat på grund av den polska pressens fientliga kampanjer mot Sovjetunionen.
Sovjet skyllde ju Nazityskland för Katynmassakern, men tvingades i början av 1990-talet erkänna att Stalins säkerhetstrupper stod bakom morden. (Polskie Radio 13 sept 12)
På måndagen publicerades tusen amerikanska dokument om Katynmorden. Innehållet innebär inga nya avslöjanden, men offentliggörandet ses som en gest av välvilja från de amerikanska myndigheterna. Det har länge stått klart att amerikanerna visste att deras allierade Stalin låg bakom avrättningarna av 22 000 polska krigsfångar våren 1940. De planmässiga morden skedde på olika håll i Sovjetunionen, bland annat i Katynskogen utanför Smolensk.
Medan kriget pågick ville Churchill och Roosevelt inte störa alliansen med Stalin som syftade till Hitlers fall. Moskva erkände inte ansvaret för massakern förrän efter kommunismens fall 1989.
Dokumenten visar de interna diskussionerna om ifall USA:s regering borde avslöja sanningen innan Nazityskland förlorat kriget, säger Harvardprofessorn Mark Kramer. Det fanns de som ansåg att sanningen skulle berättas, men Roosevelt sade nej. I en rapport 1952 bekräftades sovjetryssarnas skuld till massakern, men rapporten offentliggjordes inte och USA:s regering teg i flera decennier.
Det är dags att vi ber Polen om ursäkt eller uttrycker vårt djupa beklagande, säger den amerikanske historikern Paul Allen, som själv skrivit ett stort verk om Katyn. Att man dolde sanningen om Katyn innebar att det tog många år innan amerikanerna kunde förstå stalinismens sanna natur, sade Allen. (Polskie Radio 11 sept 12)
Närmare tusen officiella amerikanska dokument om Katynmassakern kommer att publiceras på måndag på flera webbplatser med anknytning till det polska utrikesdepartementet.
En del av dem är kända sedan tidigare, säger vice utrikesminister Boguslaw Winid, men de har aldrig samlats på en och samma plats.
Historikerna räknar inte med några mer remarkabla avslöjanden. Det är redan känt att Churchill och Roosevelt var på det klara med att det var Stalin och inte Hitler som låg bakom avrättningarna av 22 000 polska krigsfångar åren 1940, men lät det bero eftersom de var i allians med Ryssland mot Nazi-Tyskland.
Moskva erkände inte sin skuld i detta drama förrän efter murens fall 1989.
I flera omgångar har material från ryska arkiv överlämnats från Moskva till Warszawa, men Polen är mycket angeläget om att få så mycket som möjligt, säger professor Wojciech Materski till Polskie Radio. (Polskie Radio 10 sept 12)
I april slog Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast att det inte går att avgöra om ryska myndigheters utredning av Katynmassakern var ineffektiv, eftersom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna inte trädde i kraft i Ryssland förrän 1998. Utredningen, som pågick 1990–2004, hade då varit igång i sju år.
Detta var enligt domstolen ett betydande hinder, eftersom de flesta utredningsåtgärderna vidtagits innan Moskva undertecknade konventionen. Det fanns inga tecken på att viktiga åtgärder vidtagits efter ratificeringen.
Domstolen slog emellertid fast att offrens anhöriga behandlats omänskligt när de inte fick tillgång till den dokumentation som fanns.
Katynfamiljerna mottog domslutet med blandade känslor och avser nu att överklaga domen.
Starka argument talar för vår sak, säger juristen Ireneusz Kaminski till den polska nyhetsbyrån PAP. Vi vill övertyga domarna i Strasbourg om att domstolen kan bedöma Rysslands juridiska förehavanden vad gäller Katynmassakern den 5 maj 1998, det vill säga efter den ryska ratificeringen av Europakonventionen.
När det gäller den här delen av domen, säger Kaminski, så var domarna oeniga – det var fyra röster mot tre. Så jag anser det värt att överklaga utslaget. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 4 juli 12)
Nyupptäckta handlingar i Rysslands militära arkiv kastar ljus över en del av Katynoffren, vars öde hittills varit okänt. Det rapporterar tidningen Gazeta Wyborcza.
Av de runt 22 000 polska krigsfångar, som mördades av den ryska säkerhetspolisen i skogarna runt Katyn och på andra platser, har man saknat uppgifter om tretusen – den så kallade vitryska listan.
Nu har den tyska historikern Natalja Lebedeva spårat dokument som ger upplysningar om tolvhundra av de saknade. Bland de handskrivna dokumenten finns en lista över internerade som transporterades till Minsk. Man tror att de kan ha begravts i Kurapatyskogen utanför den vitryska huvudstaden, där många offer för sovjetregimen begravts.
Europadomstolen avgjorde i våras att Katynmorden ska ses som krigsbrott. Däremot ville domstolen inte uttala sig om den ryska utredningen som pågick i fjorton år, 1990–2004.
Efter de nya avslöjandena hoppas Katynfamiljerna nu att man ska hitta den plats där de saknade polackernas begravts. (Polskie Radio 21 juni 12)
Nästan sexhundra polska motståndsmän avrättades av sovjetiska trupper i skogarna utanför Augustów i juli 1945. Det framgår av dokument, som IPN (Nationella Minnesinstitutet) har fått från den ryska människorättsorganisationen IHD Memorial. Dokumenten har hittats i den ryska säkerhetstjänstens arkiv.
Morden har kallats Lilla Katyn, och dessa avrättningar var ett brott mot mänskligheten, sade Lukasz Kaminski, chef för IPN till den polska nyhetsbyrån PAP på en presskonferens i Warszawa.
Dokumenten visar att över sjutusen polacker greps i Augustówskogarna. De flesta av dem släpptes, men de nästan sexhundra som hade anknytning till den officiella motståndsrörelsen Hemmaarmén återsågs aldrig.
Den polska exilregeringen i London lät upplösa Hemmaarmén i juli 1945 för att undvika konflikt med Sovjetunionen.
Bland de ryska dokumenten finns ett hemligt meddelande från samma tid, där chefen för Röda Arméns kontraspionage, general Viktor Abakamov, efterlyste en grupp erfarna officerare som skulle avrätta ”banditerna som arresterats i Augustówskogarna”.
På tisdagen offentliggjorde Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna sin dom, enligt vilken massakern på 22 000 polska krigsfångar i april 1940 var ett krigsbrott. (Polskie Radio 18 april 12)
Känslorna är blandade, men det är en lättnad att en inflytelserik institution som Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna erkänner att det begåtts en orättvisa mot Katynfamiljerna. Det säger Izabella Saryusz-Skapska, ordförande i organisationen Katynfamiljerna, i en radiointervju.
Domstolen kunde visserligen inte döma om det fjorton år långa (1990–2004) avbrottet i Rysslands utredning om Katynmassakern, men slog fast att offrens anhöriga behandlats omänskligt när de inte fick tillgång till den dokumentation som fanns.
Familjerna drabbades av ett dubbelt trauma: dels att förlora sina släktingar i kriget, dels att under mer än femtio år inte få veta sanningen om deras död på grund av en förvrängning av historiska fakta från sovjetiska och polska kommunistiska myndigheter, konstaterar domstolen.
Men, säger Izabella Saryusz-Skapska, fortfarande är det okänt var ungefär 3500 offer begravts. Kropparna efter dem som greps och sattes i fängelse i Vitryssland måste också hittas.
En perfekt dom skulle innebära att alla relevanta dokument överlämnades till Polen, säger Izabella Saryusz-Skapska.
Polens justitieminister, Jaroslaw Gowin anser också att domstolen kunde ställt större krav på Kreml.
Domen öppnar inte nya vägar för juridisk rehabilitering av offren och tvingar inte Ryssland att lämna över ytterligare material, sade Gowin. Men viktigast ur polsk synvinkel, är att världen hört en mycket eftertrycklig bekräftelse på den sovjetiska regimens kriminella handlingar, sade han och syftade på domstolens beskrivning av Katyn som ett krigsbrott.
Våren 1940 mördades över 20 000 polska krigsfångar av Stalins säkerhetstrupper i skogarna vid Katyn. Moskva erkände inte sin egen skuld förrän 1990. Under hela kommunisttiden var det förbjudet att efterforska vad som hänt offren eftersom den officiella versionen inom Östblocket var att Katynmassakern begåtts av nazisterna. (Polskie Radio 17 april 12)
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna kan inte uttala sig om Rysslands utredning av massakern på 22 000 polska reservofficerare i Katynskogen 1940. Men den sovjetiska hemliga polisens massmord på de polska fångarna är ett krigsbrott. De sovjetiska myndigheterna hade skyldighet att behandla krigsfångar humant och att respektera förbudet mot att döda dem.
Det tillkännagav domstolen i Strasbourg på måndagsmorgonen.
I en särskild åtalspunkt konstaterades att Ryssland underlåtit att samarbeta med domstolen, och att utredningens behandling av de anhöriga var omänsklig när de försökte få veta vad som hände offren 1940.
Rysslands rådgivare i Europarådet, Vladislav Jermakov, sade att Moskva var nöjt med domen, men att den skulle studeras grundligt. (Polskie Radio 16 apr 12)
President Bronislaw Komorowski betvivlar uppgifter i ryska medier att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna skulle ha beslutat att Ryssland inte har något ansvar för Katynmassakern.
Resultatet av domstolens granskning offentliggörs den 16 april, men den ryska tidningen Moskovskie Novosti hänvisar till anonyma källor som säger att Moskva kommer att frikännas.
I april 1940 mördade Stalins säkerhetstrupper över 20 000 polska reservofficerare i Katynskogen nära den ryska staden Smolensk. Brottet förnekades under hela kommunistepoken, och de anhöriga fick inga besked om att krigsfångarna hade dödats. (Warsaw Voice 13 apr 12)
Ryssland kommer inte att dömas som ansvarigt för Katynmassakern 1940 då runt 22 000 polska krigsfångar och reservofficerare mördades av Stalins säkerhetstrupper. Det skriver den ryska tidningen Moskovskie Novosti efter tips från en anonym källa i Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter i Strasbourg.
Det innebär att offrens anhöriga inte kommer att få skadestånd.
Däremot döms Moskva för bristande samarbete med domstolen, skriver tidningen.
Europadomstolens officiella besked kommer att publiceras den 16 april. (Polskie Radio 12 april 12)
Bilden av president Medvedev i Polen har skadats, nu när han inte uppfyllt de löften som utfärdades efter Smolenskkatastrofen i april 2010. Det säger utrikesminister Radoslaw Sikorski till den katolska veckotidningen Gosc Niedzielny.
Medvedev lovade att vraket av det polska presidentplanet skulle skickas tillbaka till Polen.
Jag kan inte längre förstå varför detta inte har skett, säger Sikorski till tidningen. Enligt min åsikt skulle Ryssland ha tagit på sig en del av ansvaret för flygkraschen. Det skulle ha ökar trovärdigheten inför Polen och hela världen. Ett stort land kan erkänna sina misstag, och jag är förvånad att Moskva inte har slagit in på den vägen.
Men våra relationer handlar ju inte bara om Smolenskolyckan, menade Sikorski. Vårt handelsutbyte med Ryssland är större än någonsin. Vi har tecknat avtal om resor över gränsen till Kaliningrad och därmed öppnat ett fönster till Europa och hos miljontals ryssar stärkt en positiv inställning till väst.
Sikorski tycker sig också märka en öppning i förhandlingarna om Katynmassakern 1940 då Stalins säkerhetstrupper avrättade över 20 000 polska krigsfångar.
Efter de senaste samtalen med utrikesminister Lavrov ser jag en möjlighet till en överenskommelse mellan medlemmarna av Katynfamiljerna och till att Katyndokumenten överlämnas till Polen, sade Sikorski. (Polskie Radio 3 feb 12)
Lavrenti Berija, chef för de sovjetiska säkerhetstrupperna NKVD 1938–53 och Stalins närmaste man, beskriver Katynmassakern 1940 som ett stort misstag.
Det framgår av tidigare opublicerade dokument från rättegången mot Berija som inleddes kort efter Stalins död 1953. Dokumenten refereras i en nyutkommen bok, Politbyrån och rättegången mot Beria av historikern Oleg Mozochin.
1940 lät den ryske diktatorn avrätta över 20 000 polska officerare och reservofficerare i trakten av den västryska staden Katyn. Kropparna grävdes ner i stora massgravar, som tyska soldater upptäckte 1943. Stalin skyllde genast massakern på Hitlertyskland, och under hela den kommunistiska perioden var det inte tillåtet för polackerna att ens försöka ta reda på vad som hänt deras försvunna anförvanter.
1990 erkände emellertid Moskva att NKVD låg bakom avrättningarna. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 20 jan 12)
Katynmonumentet i Stockholm har vandaliserats, uppger Polskie Radio. Någon har klottrat på en minnestavla som hör till monumentet, men inskriften är borttagen.
Michal Bieniasz från Polska kongressen har rapporterat händelsen till polisen.
Stockholmsmonumentet var det första som restes till minne av Katyn. Året var 1975, och den dåvarande sovjetiska ambassaden försökte på flera sätt stoppa uppförandet. Från början stod det bakom den byggnad där de polska organisationerna i Stockholm hade sitt säte. Senare har det flyttats till kyrkogården vid Johanneskyrkan, som är ett centrum för polacker i Stockholm. (Polskie Radio 23 maj 11)
President Komorowski kommer att hitta ett sätt att hedra offren utan att krossa polska hjärtan. Det sade presidentens talesperson på måndagen.
Idag ska Polens och Rysslands presidenter idag tillsammans nedlägga en krans på flygplatsen Severny vid Smolensk, där president Kaczynskis plan med nittiosex personer ombord störtade den 10 april förra året.
På olycksplatsen sattes upp en minnesplatta som berättade att president Lech Kaczynski i spetsen för en stor delegation skulle besöka Katyn, för att hedra offren för det sovjetiska folkmordet i Katynskogen för sjuttio år sedan, våren 1940.
Men kort före besöket byttes minnesskylten mot en annan, där hänvisningen till massmordet inte längre finns med.
Det har upprört polackerna och skapat problem inför dagens besök av de två presidenterna Komorowski och Medvedev. Komorowski förklarade i helgen att han inte lägger ner sin krans vid den nya minnestavlan.
Ryska UD påpekar att man i förväg informerat om ändringen av texten på minnesskylten. Polackerna svarar med att de varit negativa till ändringen, och att Warszawa inte lämnat något slutligt godkännande av den nya formuleringen.
Moskva erkände officiellt 1990 sin skuld till avrättningen av 22 000 polska reservofficerare i Katynskogarna 1940, även om man sedan låg lågt med det budskapet bland de egna medborgarna.
I en intervju med den ryska tidningen Izvestija förra våren sade president Medvedev att Kremls sätt att hantera denna mörka tid i ryssarnas historia varit ohederlig.
Det är fortfarande inte allmänt accepterat i vårt land att NKVD (Stalins säkerhetspolis) mördade över 20 000 polska officerare, sade Medvedev, och menade att det nu var dags att tala klarspråk.
Därefter såg han till att Polen fick den sovjetiska utredningen om morden i Katyn som gjordes under åren 1990–2004 och sjuttio volymer med andra dokument om massakern. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 11 april 11)
Monika Sieradzka.
Onsdag kväll den 6 april kl 22.05 har polska statliga televisionen TVP1 premiär på sin nyproducerade dokumentär Smolenski lot (The Smolensk Flight). Filmen sänds också på årsdagen av katastrofen söndagen den 10 i TVP Polonia kl 22.20 och i TVP Info kl 23.23. Alla tre kanalerna kan ses i Sverige genom satellitmottagning.
Datumet den 10 april 2010 skrevs in i polsk historia som landets värsta katastrof sedan andra världskriget. I den täta morgondimman störtade president Lech Kaczynskis flygplan på väg mot landning på en militärflygplats utanför Smolensk i västra Ryssland. Alla 96 ombord omkom. Kaczynski var på väg till 70-årsminnet av Katynmassakern i april 1940, då sovjetiska NKVD mördade 22000 polska reservofficerare, några månader efter att Polen ockuperats av Nazityskland i väst och av Sovjetunionen i östra delen av landet.
Polska statliga televisionen har inför årsdagen av Smolenskolyckan gett uppdraget att i en dokumentär skildra skeenden och stämningar åt tv-journalisten Monika Sieradzka. För svensk publik är hon främst känd för sin roll som den undersökande journalisten i den svenskproducerade filmen Necrobusiness, om begravningsskandalen i Lódz för några år sedan. Läs hela artikeln >>
Den 11 april i år besöker president Bronislaw Komorowski och den ryske presidenten Dmitrij Medvedev Smolensk. De ska delta i minnesceremonierna ett år efter den stora flygkatastrofen, då president Lech Kaczynski och nittiofem andra personer ur den politiska och militära maktapparaten omkom.
De ska också besöka Katyn, där ceremonier hålls till minne av Katynmassakern, då över 20 000 polska reservofficerare avrättades av Stalins säkerhetsstyrkor. (Warsaw Business Journal 18 mars 11)
Upprättelse för Katynmassakerns offer är viktigt för Ryssland, och det skulle innebära att ryssarna slutgiltigt fördömer det förfärliga brottet. Det sade utrikesminister Radoslaw Sikorski på fredagen.
Den ryske ambassadören i Warszawa, Aleksander Aleksejev meddelade i förra veckan att Kreml nu ytterligare vill förbättra relationerna med Polen. Ett steg är att rehabilitera de över tjugotusen polska officerare som avrättades av Sovjetstatens säkerhetspolis i Katyn 1940. Man ska också häva sekretesstämpeln på de ryska dokument som handlar om Katyn. (Warsaw Voice 14 feb 11)
Ryssland överväger att återupprätta de tjugotvåtusen polska officerare som arkebuserades som statens fiender av Stalins säkerhetsstyrkor, NKVD, vid Katyn 1940. Det säger den ryske ambassadören Aleksandr Alexejevitj till nyhetsbyrån Interfax.
Katynmassakern ska inte längre få vara ett hinder i de polsk-ryska relationerna, sade Alexejevitj.
– Vi är glada över att höra detta, säger utrikesdepartementets talesperson Marcin Bosacki, och hoppas på konkreta åtgärder.
Ryssland har på senare tid accepterat att NKVD bar skulden för avrättningarna i Katyn. Sekretessen på en del dokument om Katyn har hävts och materialet har överlämnats till Warszawa.
När president Bronislaw Komorowski i april reser till Katyn för att delta i minneshögtiden för Katynoffren kommer även den ryske presidenten Dmitrij Medvedev att delta. Ryska medier tror att Medvedev då meddelar att offren ska få upprättelse och att samtliga Katynhandlingar ska offentliggöras. (Polskie Radio 10 feb 11)
Duman, en av den ryska riksdagens två kamrar, har antagit en resolution som erkänner Katynmassakern 1940 som ”ett brott av Stalins regim och den totalitära staten Sovjetunionen”.
I resolutionen konstateras att man ”i åratal i hemliga arkiv i Kreml har förvarat dokument som visar att Katynmassakern var resultatet av en direkt order från Stalin och andra Sovjetledare.
Duman ”fördömer starkt den regim som föraktade vanliga människors liv och rättigheter”.
”Å det ryska folkets vägnar sträcker den ryska duman ut en vänskapens hand till den polska nationen och uttrycker vårt hopp om en ny start i relationen mellan våra två länder, en relation som ska utvecklas på basis av demokratiska värden”, fastslås i resolutionen.
Resolutionen stöddes av partiet Förenade Ryssland, som har majoritet i duman. Ledamöter från kommunistpartiet försökte stoppa uttalandet med motiveringen att många av dokumenten i Kremls arkiv är förfalskningar. Trehundrafyrtiotvå ledamöter röstade för resolutionen och femtiotvå mot.
I oktober begärde kommunisterna att president Medvedev skulle öppna utredningen av Katynmassakern, där enligt deras uppfattning tjugotusen polska officerare avrättades av tyska ockupationstrupper hösten 1941 snarare än av Stalins säkerhetstrupper, NKVD. (Polskie Radio 26 nov 10)
Ryssland förslår att man ska bygga ett museum i Katyn till minne av offren i april 1940. Det beskedet fick den polske kulturministern Bogdan Zdrojewski vid sitt besök i Ryssland nyligen., rapporterar nyhetsbyrån IAR.
Monumentet skulle bli en del av ett kommande Polsk-ryskt Centrum för dialog och förståelse. Ryssarna har också för avsikt att restaurera den polska militärkyrkogården i Mednoe.
Centrum för dialog och förståelse ska också överta ansvaret för kommande dokumentation som berör massakern. En överenskommelse undertecknas i december, och arbetet börjar direkt efter nyår. (Polskie Radio 28 okt 10)
Om ett par månader väntas Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg uttala sig i Katynfrågan. Det kan betyda att domstolen öppnar ett mål mot Ryssland för att massakern 1940 inte utretts ordentligt eller att domstolen avgör frågan med ett uttalande.
Polska advokater menar att Katynprocessen nu är på rätt väg, skriver tidningen Rzeczpospolita.
1940 mördade sovjetiska säkerhetsstyrkor över 20 000 polska krigsfångar, och lade när det upptäcktes skulden på Nazityskland. Under kommunismen tystades saken ner, men efter 1989 har offrens efterlevande på alla sätt försökt få veta vad som hänt deras anhöriga. Ryssland överlämnade en del dokument om massakern 1990, och när polackerna krävde att avrättningarna skulle betraktas som krigsbrott och folkmord inleddes en utredning som 2004 kom fram till att morden inte kunde betraktas som folkmord.
Katynfamiljerna överklagade vid distriktsdomstolen i Moskva, men när man inte fick gehör vände man sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Den polska regeringen skickade i september ett memorandum till Europadomstolen som stöd för offrens familjer.
De anhöriga kräver nu att officerarna erkänns som offer för politiska repressalier och får en officiell rehabilitering. De vill också ha tillgång till alla dokument som upprättades under den fjorton år långa utredning som lades ner 2004 i Moskva. (Polskie Radio 14 okt 10)
Ryssland har till Polen överlämnat två lådor med dokument som kan sprida ljus över den sovjetiska säkerhetstjänstens avrättning av över 20 000 polska krigsfångar i april 1940.
1990 erkände Ryssland officiellt att massakern genomfördes av Sovjetunionens hemliga polis. Däremot har man inte velat acceptera Polens krav på att Katynmassakern skulle erkännas som folkmord.
Bland dokumenten fanns en fullständig förteckning över krigsfångarna, förhörsprotokollen, dokument som visar vilka som avrättades och var de begravdes. (Warsaw Business Journal 24 sept 10)
Sjuttiosju volymer med material om massakern i Katyn överlämnades på tisdagen av tf president Bronislaw Komorowski till IPN (Nationella Minnesinstitutet).
Komorowski fick handlingarna av Rysslands president Dmitrij Medvedev den 8 maj.
Det är dokument som samlats in av de ryska militäråklagare som mellan åren 1990 och 2004 utredde massavrättningarna i Katyn. Bland dokumenten finns mycket som är helt okänt av polska utredare, bland annat vittnesmålen från tre vakter vid krigsfångelägret i Starobielsk.
Ryssarna har samlat in 183 volymer med dokument om Katynmassakern, 116 av dem har hemligstämplats. Men president Medvedev har lovat att polackerna ska få se mer material om Katyn efterhand. (Polskie Radio 15 juni 10)
Lördag kväll klockan 22 visas Andrzej Wajdas skakande film Katyn i svensk television. Filmen handlar om morden i Katyn – då ryska säkerhetsstyrkor på order av Stalin i april 1940 avrättade över tjugotusen polska officerare och reservofficerare, en stor del av det välutbildade Polen. När massgravarna upptäcktes lade Moskva skulden på Nazityskland. Storbritannien och USA fick under andra världskriget information om vad som hade hänt, men för dem var kampen mot Hitlertyskland viktigare, och trots upprepade utredningar slogs det aldrig officiellt fast vem som bar ansvaret för massexekutionerna. Efter kriget införlivades Polen i det kommunistiska blocket, och den nya regimen accepterade inte att de efterlevande försökte ta reda på vad som hänt deras anhöriga.
Katynfrågan har under alla år utgjort ett djupt trauma hos polackerna och påverkat relationerna med Ryssland. Wajdas far var en av dem som försvann. Hans film handlar i första hand om familjerna som inte får veta vad som hänt deras fäder, bröder och söner, men det finns också scener från fånglägren där de polska officerarna på alla sätt försöker hålla modet uppe och från de vidriga avrättningarna.
Läs också
– Katyn bör bli en gemensam symbol för polsk-rysk försoning. Det sade Sergej Mironov, talman i Ryska Federationsrådet, på besök i Polen, till Rossijskaja Gazeta. Erfarenheten visar att när Polen och Ryssland arbetar sida vid sida har vi framgång, när vi är åtskilda lider båda parter.
Mironov är i Polen för at delta i Rysk-polskt regionalt forum, vars uppgift är att stärka de ekonomiska banden mellan de två länderna.
Mironov besökte också framlidne president Kaczynskis grav i Kraków. (Polskie Radio 17 maj 10)
Peter Johnsson. foto: Tadeusz Pózniak
Lagom till 70-årsminnet av Katyntragedin kommer journalisten, historikern och Polenkännaren Peter Johnsson med en ny bok: Stalins mord i Katyn och dess historiska efterspel 1940 – 2010.
Den den utgör en aktuell och väldokumenterad bakgrund till det som händer just nu i relationerna mellan Ryssland och Polen. Dit hör naturligtvis president Kaczynskis resa den 10 april för att hedra offren vid just Katyntragedin 1940 – resan som slutade i en ny katastrof med nittiosex döda.
Det storpolitiska skeendet bakom detta polska trauma är spännande som en thriller, skriver Gunilla Lindberg i sin anmälan.
Rysslands president Dmitrij Medvedev överlämnade på lördagen sextiosju band med dokument från Katynmassakern 1940 till tf president Bronislaw Komorowski.
Det är dokumenten från en utredning som ryssarna gjorde under åren 1990–2004. Den tillsattes när Gorbatjov motvilligt erkänt att Stalin låg bakom Katyntragedin. Polackerna begärde då att massavrättningarna skulle få status av folkmord, som aldrig preskriberas. Femton år senare lades utredningen ner – man kunde inte slå fast att folkmord begåtts.
Medvedev utlovade också att slutrapporten från den ryska utredningen av flygkatastrofen vid Smolensk den 10 april i år ska offentliggöras. Vid olyckan omkom nittiosex polacker, bland andra presidentparet Kaczynski och stora delar av den militära, ekonomiska och politiska maktapparaten. Gruppen var på väg till Katyn för att hedra minnet av offren vid Katynmassakern i april 1940.
Komorowski befinner sig liksom en rad andra statschefer i Moskva för att delta i firandet av segern över Nazityskland den 9 maj 1945. (Polskie Radio 8 maj 10)
Rysslands president Medvedev har nu tagit bladet från munnen och erkänt att Sovjet och Ryssland i alla år försökt undertrycka sanningen om Katynmassakern 1940. Det skriver Polskie Radio, och hänvisar till den ryska tidningen Izvestia.
– Det var en mörk period i vår historia, sade Medvedev till Izvestija, och Kremls sätt att hantera frågan har varit ohederlig ända till nu. Det är fortfarande inte allmänt accepterat i vårt land att NKVD (Stalins säkerhetspolis) mördade över 20 000 polska officerare.
– Katynfrågan är ett exempel på fullständig historieförfalskning, konstaterade Medvedev. Detta har vi ryssar gjort. Sanningen måste avslöjas för våra båda folk, och för utländska medborgare som är intresserade.
– Det finns bara ett ord man kan använda för att beskriva Sovjetregimen: totalitär! Det var en regim som tyvärr förtryckte de mänskliga fri- och rättigheterna, och inte bara i vårt land – detsamma hände i alla socialistländer. Detta kan inte utplånas ur vår historia, sade Medvedev till tidningen. Om vi blundar för dessa brott kan samma sak hända igen i framtiden. De skyldiga måste straffas, oavsett hur gamla de är. Det är vår moraliska plikt mot nästa generation. (Polskie Radio 7 maj 10)
Det ryska statsarkivet har på sin hemsida efter beslut av president Dmitrij Medvedev offentliggjort tidigare hemliga dokument om Katynmassakern i april 1940.
Informationen har varit tillgänglig för särskilda forskare sedan början av 1990-talet, men har sedan dess endast varit tillgängliga för särskilda forskare.
De innehåller ett brev skrivet av KGB-chefen Lavrentij Beria från mars 1940 där han rekommenderar att de polska krigsfångarna ska skjutas. Bland dokumenten finns också politbyråns beslut från den 5 mars 1940 som ger klartecken till Berias förslag, berättade arkivchefen Andrej Artizov för ryska nyhetsbyråer på onsdagen.
På Stalins direkta order arkebuserades 22 000 polska officerare och reservofficerare av sovjetiska säkerhetsstyrkor. Massakern skylldes först på nazisterna, vilket snabbt betvivlades. Hela händelsen hölls dold ända fram till 1990 då först Michail Gorbatjov och sedan Boris Jeltsin erkände att Sovjetunionen låg bakom avrättningarna. (SR Ekot, Skånska Dagbladet 28 april 10)
Högsta Domstolen i Ryssland har beslutat att ta upp ett överklagande från människorättsorganisationen Memorial, som begär att man ska häva hemligstämpeln kring beslutet 2004 att lägga ner utredningen om Katynmassakern.
Även Polen är intresserat av att få ta del av dokumenten, rapporterar TT/Reuters.
Relationerna mellan Ryssland och Polen har mjukats upp efter flygolyckan i Smolensk, då president Medvedev och premiärminister Putin likaväl som många ryska privatpersoner visat stor medkänsla med polackerna.
I femtio år hävdade Sovjetunionen att morden i Katynskogen begåtts av nazisterna, men 1990 tillstod Michail Gorbatjov att de skett på Stalins order. Efter fjorton års utredning lades målet ner och dokumentsamlingarna hemligstämplades.
Högsta Domstolens beslut kan innebära att sekretessen hävs och att det bringas klarhet i de händelser som så länge varit traumatiska för polackerna och en stor stötesten i relationerna mellan de två länderna. (UNT 21 april 10)
Tf president Bronislaw Komorowski reser till Moskva den 9 maj på inbjudan av den ryske presidenten Dmitrij Medvedev. Då högtidlighålls årsdagen av andra världskrigets slut 1945.
Medvedev och Komorowski träffades på president Kaczynskis begravning i Kraków på söndagen och talade där om möjligheten till försoning mellan de båda folken vad gäller Katynmassakern 1940. Medvedev har sagt att han personligen övervakar undersökningen av Stalins mord på tjugotusen polska soldater.
Komorowski säger att han med sin närvaro vill hedra de ryssar som arbetat för sanningen om Katyn – det är ett sätt att fullfölja den avlidne president Kaczynskis arv. (Polskie Radio 19 april 10)
Den ryske presidenten Dmitrij Medvedevs plan lyfte strax före klockan tio från Moskva för att flyga till Kraków och president Kaczynskis begravning, uppger en talesperson från Kreml.
Det blir första gången en rysk statschef besöker Polen sedan Boris Jeltsin i början av 1990-talet.
President Kaczynskis död kan innebära att många år av frostiga relationer mellan de två länderna tinar upp, skriver Polskie Radio.
I onsdags erkände president Medvedev Stalins roll i avrättningen av över tjugotusen polska officerare och intellektuella i Katyn 1940. Det är Kremls tydligaste uttalande i frågan hittills.
– Det är uppenbart att det var Stalin och hans underställda, Sovjetunionens ledare, som begick detta brott, sade den ryske presidenten.
Det är ett medgivande som polska politiker uppfattar som att ryssarna nu vill begrava det förflutna och förbättra relationerna med Polen.
Många medkännande ryssar har i epost och brev beklagat flygkraschen i Smolensk och de nittiosex dödsfallen, rapporterar den ryska nyhetsbyrån RIA. (Polskie Radio 18 april 10)
– Vi minns polska medborgare som dödades på order av Stalin, sade den ryske premiärministern Vladimir Putin i Katyn idag, vid en ceremoni till minne av de 22 000 polska krigsfångar som mördades av sovjetiska trupper i skogarna utanför Katyn nära Smolensk.
Putin påminde också om alla dem som försvann på grund av nazisternas härjningar och de miljoner människor som dödades under Stalins utrensningar på 1930-talet.
– Vi har beslutat att bevara minnet av det förflutna och det kommer vi att göra, hur bitter sanningen än är, sade Putin.
Polens premiärminister Donald Tusk hoppades att ceremonin skulle bli början till en försoning i konflikten om Katynmassakern, som har skadat de polsk-ryska relationerna i decennier.
– Idag har vi två vägvisare: minnet och sanningen. Kan vi hålla fast vid dem i framtiden tror jag att detta blir Katynsoldaternas största seger hittills.
Till 70-årsminnet av Katyntragedin var många människor inbjudna, bland andra också Solidaritetslegendaren Lech Walesa och ledare för de stora religiösa samfunden i Polen och Ryssland, romerska och ortodoxa katoliker, judar och muslimer.
När nazistiska trupper under andra världskriget upptäckte gravarna i Katynskogen hävdade Kreml att dådet utförts av tyskarna. Först president Boris Jeltsin erkände att ryska säkerhetstrupper begick massmorden på order av Stalin. Han utlovade en utredning men polackerna upplever inte sig inte ha fått tillgång till de dokument som utredningen avslöjat. Warszawa har också begärt att Katynmorden ska betecknas som folkmord, vilket Moskva vägrat. (Polskie Radio 7 april 10)
