
Premiärminister Donald Tusk.
Foto: Wikipedia.
Donald Tusk blir ordförande för Europeiska rådet av EUs ledare till ordförande för Europeiska rådet. Han tillträder posten den 1 december 2014. Under de närmaste dagarna måste han avgå som Polens premiärminister. Hans mandatperiod är för två och ett halvt år och kan förlängas med ytterligare två och ett halvt.
Liksom Herman Van Rompuy blir han ansvarig för att leda EUs toppmöten, inklusive de möten som gäller eurogruppen, för att bygga på den kompromiss som kan hålla ihop det sönderfallande Europa och mota den ekonomiska stagnationen.
Under presskonferensen underströk Van Rompuy den polske premiärministerns stora framgångar på hemmaplan: den stabila ekonomiska tillväxten, den politiska kontinuiteten (två mandatperioder) och det faktum att Polen lyckades hålla sig undan den ekonomiska kris som drabbade Europa för några år sedan.
Han är utan tvekan en europeisk politiker och hans erfarenhet och karaktärsdrag blir nyttiga för oss de närmaste åren, sa Van Rompuy. Europeiska rådets nye ordförande och hela EU står inför mycket svåra utmaningar: den ekonomiska stagnationen, situationen i Ukraina samt Storbritanniens osäkra framtid inom EU.
Donald Tusk framhöll i sitt anförande att han tror på idén om det förenade Europa och att den i allra högsta grad är meningsfull.
Jag är övertygad om att Europa behöver den central- och östeuropeiska erfarenheten och energin nu mer än någonsin, sa Tusk. Han talade också om de väntande utmaningarna.
Att förena två mål – den fiskala disciplinen och tillväxten – är fullt möjligt. Jag har lyckats med det under mina sju år som premiärminister i Polen och jag kommer att lyckas med det i Europa. Vi ska söka en framkomlig väg för att uppnå detta mål, försäkrade han.
Han talade också om situationen i Ukraina. Vi hjälper ukrainarna om vi lyckas hitta ett gemensamt förhållningssätt. Han nämnde till slut de problem som EU har med Storbritannien. EU och jag vill gärna bemöta Storbritanniens bekymmer. Ingen av oss kan föreställa sig EU utan Storbritannien, framhöll Tusk.
Det kan inte beskrivas på annat sätt än Polens stora framgång och Tusks privata stora framgång. Polen blir nu en ännu viktigare aktör på den europeiska politiska scenen. Och för Tusks del är det ett stort steg framåt/uppåt efter sju smärtsamma år som premiärminister i Polen.
Dorota Tubielewicz Mattsson