Arkiv för kategorin rättsväsen och kriminalitet


Polska myndigheter övervakar sina medborgare

Om det är sant att Centrala antikorruptionsbyrån (CBA) har införskaffat avlyssningssystemet Pegasus för att övervaka medborgarna så har vi en jättelik skandal med förgreningar ända upp till premiärministern som ju måste ha godkänt köpet. Det säger överste Grzegorz Reszka, förre biträdande chefen för Byrån för statens försvar (UOP) till den kommersiella kanalen TVN24.

Säkerhetstjänsten har i dag möjlighet att övervaka människor men det krävs tillstånd från domstol. Med Pegasus kan man övervaka medborgarna utan domstols tillstånd och utan att lämna några spår.

Systemet har utvecklats av den israeliska säkerhetstjänsten för att förhindra terrorattacker, människohandel och narkotikasmuggling. Med det kan man avlyssna telefonsamtal från varje mobil, följa sms- och mail-korrespondenser, hämta information från sociala medier samt ha inblick i filmer och bilder på varje enskild mobiltelefon. Systemet går varken att spåra eller blockera.

Kommentar: Dorota Tubielewicz Mattsson

Antikorruptionsbyrån ska enligt TVN24 ha köpt in detta farliga övervakningssystem redan för två år sedan. Frågan är varför en organisation som ska ägna sig åt att bekämpa korruption köper ett antiterror-system.

Pegasus kostade 33 miljoner zloty och finansierades åtminstone delvis av Justitiedepartementet. Pengarna togs från Brottsofferfonden vilket polska Riksrevisionen (NIK) hade synpunkter på (pengarna skulle ha gå till brottsoffren och inte till att sponsra övervakning av medborgarna).

Vice premiärminister Jacek Sasin slingrar sig och svarar varken ja eller nej på frågan om Polen köpt Pegasus. PiS-parlamentarikern Jan Maria Jackowski brer i stället ut sig om hur alla ändå är övervakade av kameror på gator, i affärer och på alla offentliga platser. Antikorruptionsbyråns högste chef Ernest Bejda hänvisar till sekretessen. Åklagarmyndigheten förnekar inte att Antikorruptionsbyrån har Pegasus men anser att det är förenlig med antiterroristlagen som Lag och Rättvisa drev igenom i parlamentet för ett par år sedan.

Så här under valkampanjen avstår regeringspartiet från lättgenomskådade osanningar. Därför förnekar man inte. Att erkänna att man övervakar medborgarna på det här sättet skulle kunna ha förödande konsekvenser. För det är uppenbart att Antikorruptionsbyrån inte skaffat Pegasus för att bekämpa internationell terrorism utan för att bekämpa den politiska oppositionen och frivilligorganisationerna.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Pence tackar Duda för domstolsreformen

Mike Pence, USAs vicepresident har just besökt Polen.
Foto: Gage Skidmore, wikipedia.

Under sitt besök i Warszawa fick USA:s vicepresident Mike Pence en fråga om den polska rättsstaten. Utan att gå in på detaljer tackade han Polens president Andrzej Duda för att han bidrar till att stärka den polska rättsstaten.

Jag har diskuterat många frågor med president Duda. Vi talade även om vikten av oberoende domstolar. Vi är tacksamma för att president Duda så engagerat verkar för att stärka det polska rättsväsendet, sa Mike Pence.

Frågan ställdes av en amerikansk journalist och Pence verkade vara förberedd på frågan. Hans svar tycktes vara förberett. Frågan är alltså om den amerikanske vicepresidenten inte var tillräckligt påläst om situationen i Polen eller om det var den amerikanska regeringens officiella ställningstagande till brotten mot det demokratiska rättssystemet. Oppositionen har onekligen fått sig en tankeställare.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Trollen i justitiedepartementet

Förre biträdande justitieministern Łukasz Piebiak.
Foto: wikipedia.

En ny stor skandal har seglat upp i den polska inrikespolitiken. Biträdande justitieministern Łukasz Piebiak tycks ha uppmanat internettrollet Mała Emi (Lilla Emi) att driva en Twitterkampanj mot domare som är kritiska till regeringspartiets Lag och Rättvisas (PiS) kontroversiella domstolsreform.

Det rapporterar nyhetsportalen Onet.pl, som publicerat flera samtal mellan Mała Emi, Piebak och hans nära medarbetare, domaren Jakub Iwaniec. Likaså har man kunnat offentliggöra något som ser ut som ett gruppsamtal mellan PiS-trogna domare: Mała Emis make, en ledamot i Högsta Domstolen och ett par nya medlemmar från Domarrådet (KRS), som alla stöder domstolsreformen. I samtalen med Lilla Emi nämns en ”chef” som ”blir glad åt” att man kommer åt ”den goda förändringens” fiender.

Allt tyder på att Piebiak initierat och koordinerat trakasserier mot personer som PiS betraktar som sina svurna fiender – domare som vägrar finna sig i demonteringen av det polska rättssystemet. En av de mest drabbade är Krystian Markiewicz, domare och ordförande i polska domarförbundet Iustitia.

Det första avslöjandet resulterade i att Piebiak fick lämna regeringen – premiärminister Mateusz Morawiecki ansåg att ärendet avslutades med detta. Men sedan kom avslöjandet om att Piebaks medarbetare Iwaniec skulle ha förmedlat komprometterande skvaller om bland annat Markiewicz. Skvallret gällde hans privatliv och syftet var klart: att misskreditera och tysta honom. Språket var extremt vulgärt och skymfande.

Även HD:s ordförande Małgorzata Gersdorf (som regeringspartiet trots stora ansträngningar misslyckades med att få bort förra året) har utsatts för en hatkampanj av en grupp PiS-trogna domare som skickat vykort med vulgärt innehåll till henne.

Regeringen och justitiedepartementet försäkrar att åklagarmyndigheten kommer att ”åta sig” ärendet. Men blir det verkligen någon utredning? Låt oss inte glömma att Zbigniew Ziobro är justitieminister och riksåklagare i en och samma person. Han har insyn i varje enskild polisutredning i hela landet och har samtliga åklagare i sin hand. Kommer de åklagare som gjort en snabb karriär undre Ziobro att vilja driva en undersökning som involverar deras välgörare och högsta chef? Det är knappast troligt i synnerhet som man inte vidtagit några åtgärder trots att man redan i mars fick kännedom om Lilla Emis verksamhet på Twitter och hennes korrespondens med personer kring Ziobro.

Experterna anser att följande brott kan ha begåtts: tjänstefel, avslöjande av sekretessbelagd information från pågående polisutredningar, förtal, stalking samt deltagande i en organiserad grupp av brottslig karaktär.

Justitieministern Ziobro låter sina kumpaner komma med allt mer generande bortförklaringar – departementet och justitieministern har ingenting att skämmas över; tvärtom borde han prisas för att han snabbt avskedat sin forna högra hand och för förslaget om en moralisk kodex som ska reglera domarnas beteende i sociala medier!

Dorota Tubielewicz Mattsson

EU-domstolen underkänner tvångspensionering av domare

Högsta domstolen i Warszawa. Foto: Gunilla LIndberg.

Beslutet att sänka pensionsåldern för ledamöter i Högsta domstolen strider mot EU-rätten och bryter mot principen att domarna ska vara oavsättliga och politiskt oberoende.

Det konstaterar Europadomstolen i sitt utslag som kom på måndagen.

Därmed har Polen förlorat i en av de viktigaste frågorna vad gäller den kontroversiella domstolsreformen.

Enligt Lagen om Högsta domstolen ska ledamöterna gå i pension vid 65 år i stället för vid 70 år. När lagen trädde i kraft i juni 2018 tvingades 27 av domstolens 72 ledamöter att pensionera sig, bland dem dess stridbara ordförande Małgorzata Gersdorf. Domstolen kritiserar också att ledamöter kan ansöka hos president Duda om att få stanna kvar mandatperioden ut, eftersom det inte finns några regler om vad presidenten ska ta hänsyn till vid sitt beslut.

De tomma platserna fylldes med domare, som handplockats av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och eftersom antalet ledamöter också utökades blev de PiS-vänliga ledamöterna i majoritet. Målet med reformen var att rensa ut domare som fanns kvar sedan kommunisttiden, som alltså fått sin utbildning före 1989.

Hösten 2018 beslöt EU-kommissionen på initiativ av Frans Timmermans, kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor, att dra Polen inför EU-domstolen eftersom tvångspensionering strider mot rättsstatens principer. Domstolen beordrade då Polen att vänta med att sänka domarnas pensionsålder tills domstolen kommit med sitt utslag.

Polen har ansett att Timmermans inte hade rätt att ingripa i PiS omfattande reformering av domstolsväsendet eftersom domstolarnas organisation är en nationell fråga, inte en EU-fråga. Domstolen slår emellertid fast att kommissionären med ansvar för lagstiftningsfrågor var behörig att göra det. (RMF24.pl och wB 24 juni 19)

Förändringar i den polska straffbalken

Efter premiären på bröderna Tomasz och Marek Sekielskis film om pedofilin inom den polska katolska kyrkan utlovade justitieminister Zbigniew Ziobro ändringar i straffbalken. Bland annat vill han skärpa straffen för sexuella brott. Samtidigt skulle straffbalken genomgå en omfattande make over.

Arbetet med ändringen av straffbalken (40 sidor) tog regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) parlamentariker knappt två dagar; förslaget kom på tisdagen och antogs av parlamentet på fredagen. Förevändningen för det ovanligt snabba lagstiftningsarbetet var den av regeringen deklarerade viljan att bekämpa pedofilin.

Men i själva verket handlar det om att återinföra polisstaten.

Den nya lagen ökar maxstraffet till 30 år och öppnar upp för en skärpning av straffen för diverse brott. För dråp kan man i framtiden få upp till 30 år (idag är det 8 – 15 år, 25 år eller livstid). För våldtäkt blir straffet 15 år mot dagens 12.

Straffen för sexuellt utnyttjande av barn förlängs. En person som våldtagit ett barn ska kunna hållas isolerad i 30 år (idag är det 15 år). Att ha sex med en person under 15 år ska ge upp till 15 års fängelse och om barnet var under 7 år upp till 20 års fängelse.

Villkorlig frigivning avskaffas. Experter och Europadomstolen för mänskliga rättigheter varnar att detta är oförenligt med Polens grundlag samt att ett sådant straff utgör en omänsklig och förödmjukande behandling av dömda personer.

Kritiken mot den nya lagen är enorm. Strafflagen håller på att bli ett redskap för repressalier och inte ett sätt att utöva rättvisa, skriver Adam Bodnar, ombudsman för de mänskliga rättigheterna, i ett utlåtande. I en analys av den nya lagen visar juristen Mikołaj Małecki från Jagiellonska universitetet i Kraków på de grövsta felaktigheterna. Den nya lagen skapar möjligheter att utdöma godtyckligt långa fängelsestraff (t.ex. 50 år), påpekar Małecki. En annan absurditet är att någon som orsakat en trafikolycka med dödlig utgång kommer att dömas till 8 års fängelse, medan någon som oavsiktligt orsakat ett dödsfall utanför trafiken får 10 till 15 år.

Experterna har även pekat på att man tagit bort en paragraf som krävs för att lagen om våldtäkt mot minderåriga ska kunna användas. Just den ändringen skulle ha kunnat rädda en PiS viktigaste politiker, talmannen Marek Kuchciński, som anklagas för sexuellt umgänge med en minderårig prostituerad, och kanske också flera brottslingar i prästkappor.

När oppositionen pekade på missen återställdes paragrafen genast. PiS ville inte riskera en diskussion i frågan.

Kritiker av den nya lagen pekar också på att en straffskärpning inte löser problemet. Sedan Montesquieus tid vet att man att det inte är längden på straffet som bromsar brottsligheten utan sannolikheten att åka fast. Och präster som gör sig skyldiga till övergrepp på barn upptäcks sällan och döms ännu mera sällan eftersom de skyddas av sina överordnade. Lagen kan därför bli helt uddlös.

Lag och Rättvisa utnyttjar på ett cyniskt sätt polackernas fasa över situationen inom katolska kyrkan för att återinföra en polisstat i Polen. Det viktiga med den nya lagen är inte att komma åt pedofilin inom kyrkan utan att stärka sin politiska makt genom att utnyttja de skärpta straffen mot oliktänkande, t.ex. i samband med demonstrationer.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polackerna skeptiska till domarnas oberoende

Högsta domstolen i Warszawa. Foto: Gunilla LIndberg.

Fyrtioåtta polacker som gripits för brott i Skottland har begärt att slippa bli utlämnade till hemlandet. Efter den kontroversiella domstolsreformen kan de inte räkna med en rättvis rättegång, anser de.

En skotsk domstol slår emellertid fast att eftersom de inte är misstänkta för något politiskt brott finns ingen anledning att tro att rättegången inte skulle genomföras enligt polsk lag.

Det skriver tidningen The Scotsman.

Men även hemma i Polen gror misstankar om att det inte står rätt till inom domstolsväsendet. Enligt en färsk opinionsundersökning betvivlar hela 57 % av de tillfrågade att de polska domarna agerar självständigt. Bara 19 % har förtroende för domarkåren.

Undersökningen har genomförts av opinionsinstitutet SW Research för tidningen Rzeczpospolita.

Och enligt domarnas egen förening Iustitia har var sjunde domare fått politiska påtryckningar i arbetet, skriver nyhetsportalen wp.pl. (The Scotsman, rp.pl och wp.pl maj 19)

EU: Disciplinkammaren är ett hot mot domstolarnas oberoende

Högsta domstolen i Warszawa. Foto: G. Lindberg.

EU-kommissionen inledde i veckan ett överträdelseförfarande mot Polen för de disciplinära åtgärder för domare som regeringen infört. Systemet utgör ett hot mot domarnas och domstolarnas oberoende, menar Kommissionen. Polen har fått två månader på sig att svara.

De nya disciplinåtgärderna är till för att stävja patologiska beteenden hos domare, säger justitieminister Zbigniew Ziobro. Disciplinkammaren ska syssla med misstag som domare begår, inklusive stölder. Det gamla systemet var otillräckligt.

Och Nationella Domstolsrådet (KRS), som avgör vilka domare som ska dras inför Disciplinkammaren, är betydligt mer politiskt oberoende än motsvarande organ i Tyskland, hävdar han.

Avsikten med den stora och kontroversiella domstolsreformen har enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) varit att komma tillrätta med ett ineffektivt och ibland korrupt system som utvecklats under kommunisttiden. Domarna har pekats ut som en korrumperad elit vars egna angelägenheter ofta fått gå före allmänhetens intressen.

För att i grunden kunna förändra detta otillräckliga system krävdes lagändringar, och eftersom Konstitutionsdomstolen (KD) ska godkänna alla lagar, dvs. se till så att de inte strider mot grundlagen, hyste PiS oro för att reformerna skulle stoppas direkt. Även Högsta domstolen och Domstolsrådet behövde reformeras. Utöver nya reglementen om hur arbetet skulle skötas sänktes pensionsåldern för domare. Därmed föll ett antal ledamöter som hade flera år kvar av sitt förordnande bort och ersattes med handplockade jurister. Man utökade också antalet platser och tillsatte dem. Domstolarnas ordförande ner på lokal nivå har också bytts ut. Snart var alla viktigare domstolsposter besatta med jurister med samma politiska inställning som regeringen. PiS har också majoritet i parlamentet och kunde nu snabbt få igenom sina nya lagar.

Omfattande demonstrationer från oppositionen, från jurister och från allmänheten har inte påverkat regeringen. Inte heller protester från EU, som tidigt såg en risk för politisering av domarväsendet.

PiS-regeringen sökte förgäves stöd hos Europas främsta grundlagsjurister, Venedigkommissionen, och fortsatte därefter att fullfölja sin linje. Den senaste konflikten med EU är alltså en disciplinkammare för domstolsledamöter.

Domare av annan politisk åsikt känner sig tvingade att svälja kritiken mot regeringen för att inte förlora jobbet. (Europaportalen, Polskie Radio och wB 4 april 19)

Polsk politiker knivhuggen

Förre borgmästaren i Siedlce, Wojciech Kudelski (PiS). Foto: FB.

Ännu en polsk politiker har knivhuggits. Det är förre borgmästaren Wojciech Kudelski, tidigare borgmästare i staden Siedlce, tio mil öster om Warszawa.

Kudelski fördes till sjukhus, men hans skador är inte livshotande.

Angriparen väntade i porten, gjorde ett hugg i sitt offer och försvann därefter i bil.

Borgmästaren tillhör regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Tidigare i år knivhöggs borgmästaren i Gdańsk, Paweł Adamowicz, till döds i samband med en välgörenhetsgala. Adamowicz tillhörde oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och många har sett dådet som ett politiskt attentat. Men den förövare som greps ska ha velat hämnas – han ansåg att det var POs fel att han fick fängelsestraff efter ett bankrån. (RFM24 och wB 1 april 19)

700 vakanser i polska domstolar

De senaste årens domstolsreformer skulle göra domstolarna effektivare och rättvisare. Men resultatet har i stället blivit allt längre väntetider. 700 domarvakanser väntar på att bli fyllda. Förra året utnämnde president Andrzej Duda bara 38 nya domare.

Det skriver tidningen Gazeta Prawna*.

Nationella Domstolsrådet (KRS) har lämnat över en lista på 88 kandidater till de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna, men av dem har bara nitton utnämnts. Under 2017 utnämndes 140 domare och året dessförinnan 475. Situationen är alltså akut, skriver tidningen.

Många domare menar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte hanterar frågan på rätt sätt.

Sedan PiS tog makten tar det allt längre tid, säger Krystyan Markiewicz, ordförande i Polska domarföreningen Iustitia. Det är en pina för medborgarna, som får vänta dubbelt så länge på att deras fall ska lösas.

Vi utnämner sextio nya i februari, säger Andrzej Dera, som är ansvarig för domstolsfrågor på presidentkansliet. Och jag har ett sextiotal ansökningar som ligger på mitt skrivbord och ska utredas.

Att det fortfarande är så många vakanser i domstolarna beror bland annat på att president Andrzej Duda kallar alla utnämnda domare till presidentpalatset för att avlägga domareden. Tidigare har man informerat om utnämningen per telefon, men idag uppstår alltså en flaskhals i presidentpalatset. Det säger Sławomir Pałka, tidigare ledamot av Domstolsrådet. Men det finns inga regler om hur lång tid det får ta innan presidenten gett en domare klartecken, så teoretiskt sett kan man få vänta i månader. I höstas fanns 55 utnämningar klara, men det arrangerades bara två tillfällen att avlägga eden hos presidenten. (Gazeta Prawna och wB 12 feb 19)

* Gazeta Prawna motsvarar närmast Dagens juridik i Sverige

The Sound of Silence

Den mördade borgmästaren i Gdańsk, Paweł Adamowicz. Foto: FB.

Igår begravdes Gdańsk mördade borgmästare Paweł Adamowicz. Hundratusentals människor i hela Polen tog farväl av honom. Nationell sorg har rått i två dagar. I fredags följde Gdańsk-bor honom genom hans älskade stad från Europeisk centrum för solidaritet (ECS), förbi det hus han växte upp i, skolor han gick i och till Maria-basilikan i Gamla stan. Total tystnad rådde under hela marschen. Sex borgmästare från Polens största städer bar kistan med Paweł Adamowicz in i kyrkan, och ärkebiskopen Sławój Leszek Głódź förrättade mässan. Det hela hade en stark symbolisk laddning – ECS är ju symbolen för solidaritet och var Adamowicz verk. De tysta Gdansk-borna som följde kistan, tusentals människor som grät, borgmästarna som bar kistan och talen i kyrkan – det blev en massiv manifestation av solidaritet och mot hat och våld.

Under lördagen samlades människomassor utanför kyrkan för att vara med sin borgmästare till slutet. Det var en privat begravning med officiella inslag, där familjen och staden Gdańsk stod för arrangemangen. Och det var en ståtlig begravning, värdig och full av starka budskap.

Familjen gick inte med på att regeringsrepresentanter eller presidenten skulle hålla tal. De ville inte politisera begravningen. På första bänk satt Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, Solidaritetsikonen Lech Wałęsa, förre vänsterpresidenten Aleksander Kwaśniewski och förre presidenten Bronisław Komorowski, alla med hustrur. Toppolitiker från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som president Andrzej Duda, premiärminister Mateusz Morawiecki och ett par ministrar satt inte bland hedersgästerna utan på bänkarna bland vanliga människor. Det första starka budskapet.

Det andra starka budskapet. Inga tal hölls av politiker, bara av familjen, vänner och medarbetare; det var gripande tal mot hat, förtal och våld. Hustrun Magdalena Adamowicz, vännen Aleksander Hall och medarbetaren Aleksandra Dulkiewicz nämnde alla de många oförrätter och elaka ord som i den politiska kampens namn drabbat Paweł Adamowicz och hans familj.

Hatet mot Adamowicz har genererats i statliga medier, betonade Hall, det hat som misskrediterade honom moraliskt genom att tillskriva honom mycket låga intentioner och ohederlighet.

Paweł Adamowicz var en av de mest framstående representanterna för den generation som tack vare demokratin och självständigheten fick möjlighet att visa hur mycket man kan åstadkomma i frihet. Han lämnade ett stort verk efter sig, sade oppositionslegenden Hall.

Allra starkast genljöd vännens och mentorns, fader Ludwik Wiśniewskis, ord.

Vi inte längre är likgiltiga inför hatets gift som sprider sig på gatorna, i medierna, på internet, skolan, parlamentet och kyrka, sade han.

Det blev dock ideella och medborgerliga undertoner. Och det var det tredje starka budskapet. En människa som använder sig av hatets språk och bygger sin karriär på lögner får inte sitta på de högsta posterna i vårt land, och hädanefter ska vi följa den regeln, sa fader Wiśniewski.

Till sist tog Paweł Adamowicz äldre bror, Piotr till orda. Hans tal var kort och koncist. Och medborgerligt.

Det var inte så länge sedan som en grupp polacker, Allpolacker*, författade ett dödsbevis, ett politiskt dödsintyg för min bror och tio andra borgmästare i Polen. Myndigheterna har konstaterat att ingenting har hänt, tja, en liten incident, en happening.

Piotr Adamowicz framhöll att hans bror tänkte långsiktigt, det långsiktiga tänkandet omfattade det här året, valåret och 30-års jubiléet av valet den 4 juni 1989. Och han uppmanade alla polacker till medborgerlig aktivitet under det här året. Han tackade också alla polacker för den medborgerliga aktiviteten under den senaste veckan.

Borgmästaren Paweł Adamowicz aska vilar nu i Maria-basilikan i Gdańsk.

Tonerna av låten The Sound of Silence genljöd i hela Polen dessa dagar. Som änkan Magdalena Adamowicz sa: Idag behöver vi tystnad men tystnad betyder inte tigande. Tigandet ligger alltför nära likgiltigheten.

Dorota Tubielewicz Mattsson

* Syftar på den ultranationalisitiska organisationen Allpolsk Ungdom. >>

Vansinnesdåd eller politiskt mord?

Den mördade borgmästaren i Gdańsk, Paweł Adamowicz. Foto: FB.

Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz har mördats. Polackerna sörjer eller åtminstone en stor del av dem. Många menar att det var ett politiskt mord, andra vill hellre se en ensam galning som begått ett fruktansvärt brott.

Gärningsmannen avslutade i december en 5-årig fängelsevistelse för väpnat bankrån. Han påstod att han ”hade rätt till pengarna på banken”. Han genomgick en rättspsykiatrisk undersökning men fick ingen diagnos. Nu hävdar han att han var oskyldig och att han torterades av förra regeringen och pekade ut det dåvarande regeringspartiet, liberala Medborgarplattformen (PO) som ansvarigt för allt. ”Tortyren” handlade förmodligen om att han vägrades straffreduktion. Efter mordet på Adamowicz ska han under förhöret ha sagt:” Nu är det bara Ziobro som kan rädda mig”.

Läs vidare >>.

Reporter nominerar Owsiak till Fredspriset

Jurek Owsiak, välkänd organisatör av Stora Julorkestern, WÓSP. Foto: FB.

Jerzy Owsiak, mannen som arrangera den årliga välgörenhetsgalan Stora Julorkestern, har nominerats till Nobels fredspris. Det är Rafał Collins, reporter på kommersiella TVN, som skickat in nomineringen, rapporterar tv-stationen.

Collins berättar på FB att han skickat in en nominering till Fredspriskommittén som tackade för hans intresse. Meddelandet avslutas med en länk – om han vill nominera fler personer.

För att kunna göra en nominering till Nobelpriskommittéerna måste man uppfylla vissa kriterier – ett av dem är att man är parlamentariker, och Collins ska ha stöd av Andrzej Kobylarz, invald för populistiska Kukiz’15.

Owsiak anklagades på måndagen för att delvis vara ansvarig för mordet på Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz på söndagskvällen eftersom det skedde på hans årliga välgörenhetsgala. Jerzy Owsiak, som är liberal, meddelade då att han lämnar organisationen så att inte fler drabbas av det hat som många hyser mot honom.

Collins reagerade med att kontakta Fredspriskommittén i Oslo.   (Natemat.pl 15 jan 19)

Borgmästare svårt knivhuggen under välgörenhetsgala

Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz. Foto wikipedia.

Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz blev på söndagen allvarligt knivhuggen under ett välgörenhetsarrangemang. Han fördes i ilfart till universitetssjukhuset och har opererats under natten.

Patienten är vid liv, men hans tillstånd är fortfarande mycket allvarligt, meddelar läkarna på universitetssjukhuset i Gdańsk. Huggen tog i hjärtat och magen och skadorna är svåra. De närmaste timmarna blir avgörande.

Operationen var mycket komplicerad och patienten behövde mycket blod.  Sjukhuset har uppmanat blodgivare gå till blodcentralen.

Mannen som knivhögg borgmästaren greps direkt efter attacken. Han motiverade knivdådet med att han ska ha dömts oskyldig och menar att oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), det parti som Adamowicz representerar, bär skulden för det. Han rapporteras också lida av psykiska problem.

President Andrzej Duda, inrikesminister Joachim Brudziński och många andra fördömer dådet, och Beata Mazurek, talesperson för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), säger att Adamowicz idag inte är partiets fiende.

Så har dock inte alltid varit fallet – den liberale Adamowicz har länge varit en nagel i ögat på PiS. Han har stöttat den förre chefen för Museet över Andra världskrigets historia som fick sparken för att utställningarna inte var tillräckligt patriotiskt polska, han har förordat sexualundervisning i skolorna, deltagit i jämställdhetsmarscher och är positiv till invandring.

Det har fått den ultranationalistiska organisationen Allpolsk Ungdom att utfärda ett ”dödsintyg” för Adamowicz som politiker. (Natemat.pl 14 jan 19)

Justitieministerns divide et impera

Anställda inom domstolsväsendet började sin protest den 9 december och kom att omfatta hela Polen. Liksom tidigare polisen använder de sig av ”sjukskrivningsmetoden” och domstolarnas arbete förlamades då nästan 100 % av de anställda uteblev från arbetet.

De protesterande kräver 1000 złoty (ca 2 600 kronor) i löneförhöjning. Den av regeringen föreslagna höjningen på 150 złoty (ca 400 kronor) avvisades och man bestämde sig för att gå ut i protest. Samtliga fackliga organisationer stöder protesten – utom numera regimvänliga Solidaritet som kom med bortförklaringar.

Den 17 december bildades en protestkommitté för anställda vid polska domstolar, och dagen därpå inleddes förhandlingar med justitiedepartementet. Man har skrivit på en överenskommelse vars resultat är långt från det önskade: från januari nästa år får alla 200 złoty (drygt 500 kronor) före skatt i löneförhöjning samt en engångsersättning på 1000 złoty (ca 2 600 kronor).

Justitiedepartementet var inte oväntat nöjt med resultatet men ville inte avslöja några detaljer. Andra källor avslöjar att förhandlingarna var mycket konfliktfyllda. Departementet ville att bara vissa utvalda skulle få denna engångsersättning. Dessutom föreslog man att eftersom ”domare är så solidariska med andra anställda” skulle domarnas reseersättningar frysas liksom möjligheten till bostadslån från justitiedepartementet. De pengarna skulle enligt biträdande justitieminister Michał Wójcik gå till lönehöjningar för domstolsanställda. Även domarnas lönehöjningar skulle frysas till 2020.

Protestkommittén gick naturligtvis inte med på dessa förslag. En sådan överenskommelse skulle innebära en kollektiv bestraffning av domare som faktiskt stödjer protesten.

Krystian Markiewicz, domare och ordförande i stiftelsen Iustitia har reagerat starkt på Justitiedepartementets utspel.

Vi är med er domstolsanställda hela tiden. Inga hot från minister Wójciks sida om att ta ifrån domarna deras inkomster eller andra pengar kommer förändra det faktum att vi är solidariska med er, säger han.

Justitiedepartementet försöker alltså sprida osämja mellan olika grupper som jobbar inom rättsväsendet. Divide et impera – att söndra och härska, dela och ställa olika grupper mot varandra för att sedan kunna lätt styra och manipulera dem är en gammal metod.

De protesterande är förbannade och känner sig lurade. De fackliga representanterna menar i sin tur att detta är bara början på förhandlingarna. Nästa möte med Justitiedepartementet är planerat till den 25 januari.

Från hela Polen kommer signaler om att protesten kommer att fortsätta, nu även med åklagarmyndigheternas anställda som vill ansluta sig till protesten.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Timmermans stödjer den polska kampen för demokrati

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär. Foto: FB

Jag kommer aldrig att överge det polska folket i dess kamp. Det säger den holländske EU-parlamentarikern Frans Timmermans.

Timmermans ska leda de europeiska socialdemokraternas valkampanj inför EU-valet i maj och är deras kandidat till Europakommissionens ordförande. Han är också EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor och har i flera år förhandlat med PiS-regeringen om den reform som ställer de polska domstolarna under politisk kontroll.

På socialdemokraternas möte i Lissabon vände han sig bland annat till polacker.

Detta val blir ett val om Europas själ. Vi ska bestämma om vi vill fortsätta på demokratins väg där man respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna eller inte, sa han i sitt brandtal.

Timmermans talade inte bara till sina socialdemokratiska kollegor utan talade också till vanliga medborgare i EU och i synnerhet polacker. Han försäkrade att han aldrig kommer att överge polackerna i deras kamp för demokrati, frihet och lagstyre.

Vi kommer att segra inte på grund av vår bestämdhet utan därför att polackerna själva vill vara européer, sa han med eftertryck.

Timmermans har länge varit en nagel i ögat på det konservativa och populistiska regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) när det gäller principen om att alla människor och institutioner, även de statliga, är underställda och ansvariga inför lagen som tillämpas rättvist tolkar på sitt besynnerliga sätt.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Fritt fram för de tvångspensionerade domarna igen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

De domare som enligt den nya lagen om Högsta domstolen i somras tvingades gå i pension ska nu ha rätt att återgå i tjänst. Det är innebörden av det förslag till lagändring som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu lägger fram i parlamentet.

Ändringen är regeringens svar på protester från EU och på Europadomstolens utslag i oktober om att lagen hotar domstolarnas oberoende.

Lagen om Högsta domstolen väckte omfattande protester när den kom, inte minst från landets domare. Ledamöter i Högsta domstolen skulle gå i pension vid 65 års ålder oavsett om deras förordnande gått ut eller ej. De som ville stanna kvar i tjänst fick skicka in en ansökan till president Andrzej Duda. Det faktum att presidenten skulle kunna välja ut vilka som skulle få stanna kvar i tjänst ger presidenten möjlighet att utsätta domstolens ledamöter för politisk påverkan, vilket innebär ett hot mot rättssäkerheten, resonerade EU-kommissionen och bad om ett utlåtande från Europadomstolen.

Utslaget – att Polen måste inhibera lagen – kom för en månad sedan. Redan från början sade flera ministrar om att man skulle bortse ifrån utslaget om det gick emot Polen, men här tycks man nu ha enat sig om att följa EU-domstolens beslut.

När lagen trädde i kraft i somras förklarade president Andrzej Duda 27 ledamöter som pensionerade. Några godkände han sedan för fortsatt tjänstgöring, och utsåg trots att lagen fortfarande granskades av Europadomstolen en rad nya domare för att fylla vakanserna.

Flera av de domare som enligt den nya lagen tvingades gå i pension i somras gick ändå till jobbet eftersom de ansåg att lagen strider mot den polska grundlagen och mot rättssäkerhetsprincipen.

I våras överlämnade premiärminister Mateusz Morawiecki en Vitbok till EU där man gick igenom skälen till domstolsreformerna. Regeringen anser att domstolssystemet är ineffektivt och korrupt, ett arv från kommunistregimens dagar. Vitboken har emellertid inte påverkat EUs inställning till omstöpningen av det polska domstolssystemet.

PiS har på samma sätt rensat ut personal från försvarsmakten, utrikesdepartementet, de offentliga medierna och andra områden inom den statliga förvaltningen med hänvisning till att äldre personal, som utbildades före 1989, dvs. under kommunisttiden, måste bort. (Polskie Radio och wB 21 nov 18)

Donald Tusk förhördes igen om Amber Gold

Amber Golds logga.
Foto: Patryk Matyjaszczyk, wikipedia.

I sju timmar frågades Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på måndagen ut av den PiS-ledda parlamentariska kommission som granskar Amber Gold-affären från 2012*. Han var formellt kallad som vittne men det uppenbara syftet är att manövrera ut honom från polsk politik.

Efter det tv-sända förhöret kan webb-Bulletinen konstatera att kommissionen idag led ett stort nederlag.

Ordföranden Małgorzata Wasserman har i flera år hävdat att Tusk personligen var ansvarig för hela affären. Idag försökte hon i stället visa att Tusk som premiärminister inte haft kontroll över varken åklagarmyndigheten, polisen, bankinspektionen eller säkerhetspolisen.

Det rådde en påtaglig nervositet bland kommissionens deltagare vilket resulterade i aggressivitet, insinuationer och återkommande försök att förödmjuka och avbryta Tusk. Och varje gång den förre regeringschefen skulle svara stängde Wasserman märkligt nog av mikrofonen – som för att försäkra sig om att det han sa inte skulle nå allmänheten.

Donald Tusk sakliga lugn utgjorde en stark kontrast till Wassermans irritation och bristande saklighet. Förhörsledarens påstående att Tusk som premiärminister ”inte visste något och inte kontrollerade något” bemötte han med argumentet att samma logik kunde användas i GetBack-affären och att den nuvarande premiärministern Morawiecki och hans far därmed ”borde ha förhörts, dömts och bränts på bål” för länge sedan.

Utfrågningen tydliggjorde två vitt skilda visioner av hur staten skall fungera. Tusk representerade teorin om att statliga institutioner bör arbeta självständigt och i största möjliga mån vara oberoende av den styrande makten (även om premiärministern har det övergripande ansvaret för dem). Därför skulle åklagarmyndigheten och säkerhetspolisen fatta sina egna beslut utan premiärministerns inblandning. Wasserman företrädde uppfattningen av den ”starka” staten, den hierarkiska och kontrollerande staten där premiärministern jämte justitieministern/riksåklagaren utövar påtryckningar på myndigheterna. Med andra ord – det demokratiska systemet som bygger på tillit och starka medborgare stod mot det auktoritära systemet där staten utövar påtryckningar på institutioner och gör medborgare svaga inför statens makt.

Kommissionen tog än en gång upp frågan om Tusks son Michał, under några månader anställd vid flygbolaget OLT Express som tillhörde det ökända Amber Gold.

Ni har reagerat i tusen dagar nu och det har aldrig varit något problem med att förhöra min son, svarade Tusk sakligt. Han och hela min familj står till ert förfogande. Ingen har riktat några anklagelser mot honom och han har vunnit samtliga rättegångar mot dem som kommit med insinuationer mot honom.

När det sju timmar långa förhöret var slut höll Małgorzata Wasserman en kort presskonferens.

Hon menade att Tusk som övervakade specialstyrkorna fortfarande inte fattar vari hans ansvar för Amber Gold ligger och att hans svar var långa och osakliga.

Donald Tusk sade i sin tur att han ser förhöret som en kapitulation från undersökningskommissionens sida.

Det var en sorglig föreställning där PiS-parlamentarikernas ansträngningar att förödmjuka och misskreditera Donald Tusk gjordes om intet. Tusk som är en erfaren och duktig politiker har en osedvanlig förmåga att behålla lugnet och avväpna manipulationer och lögner.

Dorota Tubielewicz Mattsson

*2012 avslöjades att finansbolaget Amber Golds verksamhet var uppbyggd som ett pyramidspel. Flera tusen människor förlorade sina besparingar och förlusten beräknades till sammanlagt 851 miljoner zloty (ca 2 miljarder kronor).

Lagen om Högsta Domstolen kan arbetas om

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

För två veckor sedan beordrade Europadomstolen Polen att omedelbart stoppa Lagen om Högsta Domstolen, som i somras tvingade 27 domare att gå i pension innan deras förordnande gått ut. Utslaget kom på begäran av EU-kommissionen, som anser att den nya domstolslagen är ett hot mot domstolens självständighet – tvångspensionerade ledamöter kan ansöka hos presidenten om att få stanna kvar i ämbetet och kan därmed utsättas för politiska påtryckningar.

Omedelbart efter utslaget svarade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) att Polen som medlemsland avser att utnyttja sin rätt att överklaga.

De ständiga konflikterna med EU nöter på regeringen, inte minst kraven på att Polen ska följa EUs grundläggande värderingar.

Men kanske har man börjat tänka om i frågan in Högsta Domstolen – i helgen gick senator Adam Bielan från ett av regeringens två små koalitionspartier, Samförstånd (Porozumienie) ut och förklarade att det finns tankar på att arbeta om lagen.

Han förnekade att Polen skulle lämna EU med anledning av konflikterna – ett av Kaczyńskis ofta upprepade mantra är att Polen självständigt fattar sina beslut och dem ska ingen utomstående lägga sig i.

Men regeringen avser inte att driva fram en Polexit, säger Bielan, som antyder att Europadomstolen kanske försökte påverka valutgången i de lokala valen genom att tillkännage sitt beslut bara ett par dagar före valdagen. (Polskie Radio och wB 29 okt 18)

Polexit eller reformering av EU

De domare som tvingades gå i pension i somras har återvänt till arbetet efter Europadomstolens beslut i förra veckan. Utslaget irriterade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som omedelbart slog fast att Polen ska överklaga beslutet.

Kaczyński har länge varit EU-motståndare och han har inte ändrat inställning sedan PiS kom till makten i november 2015 och EU började ha synpunkter på regeringspartiets politisering av rättsväsendet. Hans uppfattning är att EU inte ska lägga sig i medlemsstaternas inre angelägenheter, oavsett om de strider mot unionens grundvärderingar eller ej. De många konflikterna med EU tär – det handlar inte bara om domstolar utan också om medierna, om miljön, om flyktingarna osv.

Samtidigt inser PiS-ledaren att Polen behöver den ekonomiska hjälp som EU ställer upp med – 100 miljarder euro hittills. Kaczyński har inte för avsikt att låta EU påverka lagstiftningen i Polen, att unionen reagerar mot politiseringen av domstolarna och därmed stöder den interna oppositionen är förstås ett problem. Och eftersom Polen inte tänker anpassa sig till EUs regler – som man åtog sig att följa i och med EU-inträdet – blir lösningen att EU måste förändras. De nationella parlamenten måste få mer inflytande, samarbetet inom EU ska begränsas till ett minimum och ske på områden där Polen har nytta av det. Det är bra att EU hjälps åt med den internationella brottsligheten och försvaret av EUs yttre gränser, men varje land ska själv besluta om flyktingar och lagstiftningen ska EU strunta i.

Frågan om en Polexit anses ha bidragit till att PiS inte hade så stora framgångar i kommunalvalen som väntat. Av allt att döma har tankarna på att stöpa om EU efter en ny mall tagit ny fart i Warszawa.

I dagarna har några uttalanden från president Andrzej Duda uppmärksammats.

Om EU nu är så bra som du säger – varför har då britterna bestämt sig för att hoppa av? frågade han nyligen Tysklands president Frank-Walter Steinmeier.

Vid ett annat tillfälle talade Duda om bristande demokrati inom unionen, och ett tecken på det skulle vara ett förbud mot lågenergilampor.

Även utrikesminister Jacek Czaputowicz drar en lans för att anpassa EU efter PiS idéer:

EU måste ta på sig en del av ansvaret för Brexit och därför måste EU reformeras. Om unionen ska kunna hålla ihop måste det vidtas genomgripande förändringar, sade Czaputowicz på måndagen.

Och det är inte omöjligt att EU så småningom kommer att justeras efter de nationalistiska populistpartier som nu växer fram i Europa. De flesta medlemsländerna som tillhörde det forna östblocket har i princip samma inställning som Polen, Ungern och numera också Österrike. Men man får räkna med att det kommer att ta tid – inom Europeiska unionen förhastar man sig inte. Och mycket kan hända innan en kursändring faktiskt står på agendan. (wB 23 okt 18)

Europadomstolen stoppar domstolslag

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Europadomstolen beslöt på fredagen att den polska regeringen omedelbart ska stoppa utrensningen av domare i Högsta domstolen (HD).

EU-kommissionen har begärt ett utlåtande om den nya lagen om Högsta domstolen som man anser hota HDs oberoende. I väntan på att Europadomstolen ska hinna plöja igenom all dokumentation krävs nu att lagen temporärt dras tillbaka och att de tvångspensionerade domarna åter träder i tjänst. Inga nya ledamöter får utses, ej heller någon ny ordförande.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

Europadomstolen kräver alltså att Polen stoppar president Andrzej Dudas lag om Högsta domstolen. Dels handlar det om att domarna ska gå i pension vid 65 i stället för vid 70 års ålder oavsett om deras förordnande gått ut eller ej, och dels att presidenten har rätt att avgöra vilka domare får sitta kvar efter 65 år. Lagen trädde i kraft i somras och tjugotvå av de ursprungliga ledamöterna har tvingats gå i pension och ersatts med andra ur regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) egna led.

Europadomstolens beslut går inte att överklaga och Polen får ta ställning till beslutet i efterhand. Det är emellertid tillfälligt och kan ändras när det slutgiltiga utslaget kommer.

Europadomstolen gjorde på samma sätt när det gällde att stoppa avverkningen i Białowieża-skogen – ett tillfälligt förbud utfärdades, och Polen fick betala skyhöga böter för att inte omedelbart ha följt beslutet.

För att besluta om tillfälliga åtgärder krävs att Europadomstolen är övertygad om att anmälan av hotet mot den polska rättsstaten vilar på starka grunder.

Ett ingripande här och nu är nödvändigt för att undvika att EU:s intressen skadas allvarligt och bestående och att polackerna berövas sin rätt till oavhängiga domstolar, säger Domstolens viceordförande Rosario Silva de Lapuerta.

Den stora frågan är nu om regeringen kommer att respektera Europadomstolens beslut. Före kommunvalet på söndag ligger man med stor sannolikhet lågt. Medan medierna och allmänheten kunnat ta till sig beslutet direkt behöver regeringen mer tid för läsning och analys. Antagligen väntar man till nästa vecka och kommer då med diverse tolkningar av beslutet, tolkningar som får minsta möjliga effekt på domstolsreformen.

Det råder emellertid en viss förvirring inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Presidentkansliets chef Krzysztof Szczerski ifrågasätter att Europadomstolen har rätt att utfärda ett sådant förbud och presidentens talesman Błażej Spychalski säger att den polska regeringen måste ta beslutet och pekar på en möjlig ny lag om Högsta domstolen.

Polens egentliga makthavare, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, säger däremot högljutt att Polen ska överklaga eftersom beslutet har fattats av en enda person och dessutom är tillfälligt.

Vi är medlemmar i EU och kommer att följa EU:s lagar. Men vi har våra rättigheter och kommer att utnyttja vår rätt att överklaga, säger han.

Ett sannolikt scenario är alltså att PiS-regeringen inte kommer att respektera Europadomstolens beslut. Som så många gånger förr kan man ju hävda att Polen är en suverän stat och att ingen ska lägga sig i Polens inre angelägenheter. Europadomstolens stopp kommer att framställas som ett intrång och ett förödmjukande av den stolta polska själen. Och då är det första steget ut ur EU taget.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda utnämnde nya domare trots tvist med EU

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

President Andrzej Duda utnämnde på onsdagen 27 domare i Högsta domstolen som ska ersätta dem som tvångspensionerades i juli.

Detta trots att EU dragit Polen inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter – flera ministrar har påpekat att det inte är självklart att Polen tar hänsyn till Europadomstolens utslag när det kommer.

Enligt lagen, som ingår i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) stora rättsreform, ska ledamöterna gå i pension vid 65 års ålder även om deras förordnande inte är slut. De som speciellt anhåller hos presidenten kan emellertid få förlängt, vilket riskerar att göra domarna beroende av presidentens välvilja.

Det faktum att poster inom de högsta juridiska instanserna som tidigare tillsatts av landets främsta jurister i fortsättningen även de ska tillsättas av politiker kan också hota domarnas oberoende.

Av de här skälen stängde Europeiska nätverket för Domstolsadministration, ENCJ, i mitten av september av Polska domarrådet, KRS, så att ENCJ ska kunna garantera sitt eget oberoende.

PiS motiverar reformerna med att domstolarna är ineffektiva och delvis korrupta eftersom det sitter kvar ledamöter som var med under kommunisttiden.

Utnämningarna har gjorts i allmänhetens intresse, säger Paweł Mucha på presidentkansliet. Med tanke på presidentens befogenheter finns det ingen anledning att invänta ett beslut från något annat organ som t.ex. Europadomstolen. (parlamentarny.pl och wB 10 okt 18)

Ny lag kan upphäva tystnadsplikten

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.hd

Ännu en reform inom domstolsväsendet är på gång i Polen. Åklagare ska kunna begära att advokater, läkare, journalister och skatterådgivare redogör för vad deras klienter, patienter, meddelare och kunder har berättat i förtroende. Idag är det bara domstolarna som kan komma med sådana krav.

Det skriver Gazeta Prawna (Polens motsvarighet till Dagens Juridik).

Redan i förra veckan sade riksåklagaren och justitieministern Zbigniew Ziobro att departementet arbetar med ett sådant förslag, som i första hand skulle gälla advokater, läkare och skatterådgivare.

Polska Advokatsamfundet vädjar nu till Ziobro att inte gå vidare med förslaget.

Tystnadsplikten är stadgad både i grundlagen och i internationell rätt och ger medborgarna rätten till en rättvis rättegång, skriver Samfundet i ett uttalande. Om den kan sättas ur spel skadas klientens förtroende för advokaten.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har ända sedan maktskiftet hösten 2015 målmedvetet arbetat på att stöpa om domstolssystemet, vilket lett till att landets domstolar idag styrs av politikerna. Konstitutionsdomstolen, Högsta domstolen, Nationella Domstolsrådet har fått nya regler – och nya ledamöter. För att få in partitroget folk i de högre instanserna har pensionsåldern för domare sänkts i Högsta domstolen. Tvångspensionerade ledamöter har ersatts med jurister som handplockats av partiet. Ordföranden i de flesta distriktsdomstolar har också avskedats och ersatts med partitrogna. En disciplinnämnd har inrättats för att presidenten ska kunna bestraffa domare. Motiveringen är att domstolarna är korrupta och ineffektiva och det fortfarande finns domare som avkunnade domar mot den demokratiska oppositionen under krigstillståndet 1981-83.

EU har reagerat kraftigt mot politiseringen av domstolsväsendet, och lagen om Högsta domstolen har skickats till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för ett utlåtande. (Gazeta Prawna och wB 1 okt 18)

EU tar Polen till Europadomstolen

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

EU-kommissionen beslöt på måndagen som väntat att hänvisa Polens nya lag om Högsta domstolen till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Med lagen tvingas domstolens ledamöter att gå i pension vid 65 års ålder i stället för som tidigare 70. Detta oavsett om deras förordnande går ut eller ej. De som vill fortsätta arbeta får lämna in en ansökan till president Andrzej Duda, som gör en personlig bedömning.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ser detta som ett sätt att komma tillrätta med korruption inom domstolen, medan domarna och EU anser att lagen påtagligt inskränker rättsväsendets självständighet eftersom den gör ledamöterna beroende av presidentens välvilja.

När lagen trädde i kraft i juli tvångspensionerades 27 av 73 domare. Mer än en tredjedel av domstolens ledamöter rensades alltså ut och ersattes av nya som handplockats av justitieminister Zbigniew Ziobro. En av dem var HDs ordförande Małgorzata Gersdorf, som emellertid vägrade låta pensionera sig utan fortsatte arbeta.

Lagen har lett till uppror inom domarkåren och premiärminister Mateusz Morawiecki var nyligen på besök hos Gersdorf som efter mötet i en kommuniké slog fast vilka villkor som gäller för att inleda en dialog med regeringen: tvångspensionerade ledamöter ska få komma tillbaka, själv ska hon fortsätta som ordförande tills hennes förordnande går ut och Polska domstolsrådet (KRS) ska återställas i sitt grundlagsenliga skick.

Jag ägnar mig inte åt politik, säger Gersdorf, jag försvarar rättsstaten.

Både högskoleminister Jarosław Gowin och EU-minister Konrad Szymański har sagt att Polen kan bli tvunget att bortse från Europadomstolens utslag om det går regeringen emot, men i ambition att lugna upprörda sinnen har utrikesminister Jacek Czaputowicz förklarat att regeringen visst kommer att rätta sig efter domslutet. (Polskie Radio, parlamentarny.pl och wB 24 sept 18)

Oväntat besök på Högsta domstolen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Premiärminister Mateusz Morawiecki avlade klockan 8 på morgonen den 19 september ett oväntat besök hos professor Małgorzata Gersdorf, förste ordförande i Högsta domstolen, på hennes arbetsrum. Det har inte sagts vad mötet gällde, men på fredagen gick professor Gersdorf ut med en kommuniké som gör läget något tydligare.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

Hon ställer tre villkor för att en dialog mellan regeringen och HD ska komma till stånd: först och främst ska hon i överensstämmelse med grundlagen sitta kvar till år 2020; därefter ska de ”tvångspensionerade” ledamöterna i Domstolen komma tillbaka och slutligen – och det är nog det villkor som blir svårast att uppfylla – ska Polska domstolsrådet (KRS) återfå sin grundlagsenliga form, det vill säga dess medlemmar ska inte väljas på politiska grunder.

Såväl mötet mellan Morawiecki och Gersdorf som kommunikén visar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) börjar känna sig pressat av den stundande sammandrabbningen med Europeiska domstolen. Samtidigt är det tydligt att Gersdorf inte ger vika för regeringens massiva påtryckningar utan fortsätter att värna såväl om domares rättigheter som om förändringen av Polska domstolsrådet som ju bryter mot grundlagen.

Under de senaste dagarna har EU-kommissionären Frans Timmermans föreslagit att EU nu ska dra nedmonteringen av det demokratiska rättssystemet i Polen inför Europadomstolen, Morawiecki har haft samtal med EU-kommissionens chef Jean-Claude Juncker och EU-kommissionen har beslutat att avvakta till efter Morawieckis överläggningar med Gersdorf. Allt pekar på att regeringen försöker vinna tid, för EU-kommissionen ska redan måndagen den 24 september officiellt överlämna ärendet till Europadomstolen.

PiS-politikerna hävdar att mötet mellan Morawiecki och Gersdorf var obetydligt. Men varför skulle premiärministern, som hittills hållit sig borta från domstolsreformen, under morgontimmarna bege sig till HD för att tala med en pensionär? Det mest troliga är att Morawiecki vill förhandla och att regeringen överväger eftergifter. Vilka de skulle vara återstår att se. PiS-regeringen har gått så långt i sin destruktiva hantering av rättssystemet att det blir svårt att göra något utan förlora ansiktet. Inför det stundande kommunvalet kan det vara farligt att utmana sina trogna väljare tålamod. Å andra sidan hamnar nu hela ärendet i ett internationellt, europeiskt sammanhang som man inte så lätt kan vifta bort utan att utsätta sig för allvarliga politiska och ekonomiska konsekvenser. Vad som tynger mest för regeringen kommer den närmaste framtiden att utvisa.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polska Domstolsrådet förlorar rösträtten i ENCJ

Europeiska Nätverket för Domstolsadministration, ENCJ, stänger av Polska Domarrådet, KRS, för att kunna garantera sin självständighet. Det skriver ENCJ i ett pressmeddelande.

Polska Domstolsrådet, KRS, är det som ska garantera domstolarnas och domarnas oberoende, och men efter de reformer som regeringen Morawiecki har genomfört lever Domstolsrådet inte längre upp till kraven på oberoende. Nätverkets medlemmar måste vara politiskt självständiga och ska inte påverkas av lagstiftare och politiker.

Problemen är att ledamöterna tillsätts av politiker, att ledamöter i Högsta domstolen tvingas gå i pension och den nya disciplinnämnden som innebär hot om påtryckningar mot ledamöterna i Domstolsrådet.

Beslutet, som innebär att KRS förlorar sin rösträtt inom nätverket, fattades efter ett extramöte på tisdagen. (Sveriges Radio 17 sept 18)

”Tyskland har förklarat krig mot Polen”

Ludmila Kozłowska med maken Bartosz Kramek. T.v. Frank Schwabe.
Foto: FB Otwarty dialog.

Polen har efterlyst er och vi måste tyvärr deportera er. Det sade en belgisk polisman när medborgarrättskämpen Ludmila Kozłowska kom till Bryssel nyligen. Polska myndigheter hade anmält henne till Schengens informationssystem som en farlig person.

Sedan bjöds hon in till tyska Bundestag för att tala om mänskliga rättigheter. Den polska regeringen rasar och regimtrogna journalister hävdar att ”Tyskland har förklarat krig mot Polen”.

Kozłowska är gift med polacken Bartosz Kramek, en av de mest synliga demonstranterna under den senaste tidens politiska protester. Hon arbetar för stiftelsen Öppen dialog* (Otwarty dialog) som hon grundade 2010. När hon kom till Bryssel där stiftelsen har sitt kontor och visade passet frågade polismannen om hon begått brott i Polen eftersom polska myndigheter efterlyst henne. Den belgiska polisen bad om ursäkt och sa att de måste deportera henne.

Kozłowska har ansökt om förlängt uppehållstillstånd i Polen men ännu inte fått besked. Däremot har hon fått veta att en del av dokumentationen är hemlig och att det skulle utgöra fara för Republiken Polen om hon fick tillgång till den.

Bartosz Kramek säger att stiftelsen sedan en tid tillbaka trakasseras av myndigheterna. Man har till och med försökt att sätta stiftelsen under tvångsförvaltning.

Historien tar inte sitt slut här. I sin föreläsning i Bundestag berättade Ludmila Kozłowska om den polska regeringens angrepp på icke-statliga institutioner och hur myndigheterna utnyttjar medier i detta syfte. Hon citerade också president Andrzej Dudas uttalande om EU:s ”imaginära gemenskap”.

Detta fick PiS-regeringen att se rött. Utrikesdepartementet offentliggjorde omedelbart en kommuniké där man påpekar att beslutet att anmäla Kozłowska till Schengens informationssystem grundade sig på att hennes stiftelse finansieras från oklara källor. Uppgifterna har den polska underrättelsetjänsten fått från sina partners i … Ryssland, Kazakstan och Moldavien.

Biträdande utrikesministern har kallat till sig Tysklands ambassadör och uttryckt sitt missnöje med att Tyskland beviljat Kozłowska visum. Han ser det som ”obefogat”.

Även presidenten har engagerat sig. Under EU:s toppmöte nyligen tog han upp frågan med Tysklands president Frank-Walter Steinmeier, meddelar Polskie Radio.

Att i ett annat lands parlament fördöma den polska regeringen som fått sitt mandat i demokratiska val strider mot de europeiska värderingarna, sade Duda. Steinmeier lovade att intressera sig för frågan.

Högermedierna har också gått till attack. I statliga TVP hävdade statsvetaren Jerzy Targalski att Tyskland nu förklarat krig mot Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

* Stiftelsen Otwarty Dialog grundades år 2010 av Ludmila Kozłowska som redan under sin skoltid var med och formade den så kallade ”orangea revolutionen” i Kiev. Stiftelsen arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i de postsovjetiska länderna. Man har ett nära samarbete med EU och Europeiska rådet, med det polska parlamentet och icke-statliga demokratiska institutioner i Polen och andra länder.

Domstolarna och Dudas imaginära gemenskap

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

Högsta domstolens ledamöter har på torsdagen arbetat som vanligt, trots att president Andrzej Duda har pensionerat dem. Domaren Dariusz Zawistowski, av presidenten utsedd att ersätta professor Małgorzata Gersdorf som HD-ordförande, har avstått från uppdraget. Han anser att Gersdorf enligt grundlagen fortfarande ska leda Domstolens arbete. Ledamöterna fortsätter sitt arbete eftersom de inte fått något beslut undertecknat av presidenten, bara en skrivelse från hans kansli. Presidentkansliet påpekar att det är kansliet som skickar ut skrivelser. Men domarna ska få ett beslut undertecknat av presidenten.

Detta är Dudas sätt att försöka undvika anklagelser om brott mot författningen och det rättsliga ansvaret, menar experterna, och ett beslut som detta borde undertecknas även av premiärminister Mateusz Morawiecki.

Duda har också struntat i att invänta det utlåtande från EU-domstolen som HD begärt. Därmed undergrävs maktens tredelning som den västerländska civilisationen vilar på. Dessutom är presidentens agerande inte effektivt – HD:s arbete präglas idag av kaos som i slutändan påverkar medborgarna och deras ärenden i Domstolen.

Regimen kan måhända försöka sätta politisk munkavle på domarna men det lär inte gå att göra samma sak med EU-domstolen. Om det visar sig att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ignorerar även dess beslut är det ett tydligt tecken på att Polen inte längre önskar tillhöra EU och dess värdesystem, kulturella och demokratiska gemenskap.

Det har kommit uttalanden från flera ministrar i frågan. Först gick biträdande premiärministern och högskoleministern Jarosław Gowin ut med att Polen kan komma att strunta i EU-domstolens utslag om det polska rättssystemet. Därefter sade utrikesminister Jacek Czaputowicz att regeringen visst skulle respektera domstolens utslag. Czaputowicz tillhör PiS medan Gowin leder det lilla koalitionspartiet Samförstånd (Porozumienie).

President Andrzej Duda har för övrigt sagt att EU är en ”imaginär gemenskap” som Polen inte har någon nytta av. Den egna polska gemenskapen är viktigare än EU som bara lägger sig i landets interna angelägenheter. Men pengarna som strömmar in i Polen är ingalunda imaginära, de är ytterst konkreta och det är kommunerna som har störst nytta av dem.

Nåväl, EU har rätt att reagera när regeringen bryter mot grundlagen i en av medlemsstaterna. Ingen inom EU har tidigare betett sig på samma sätt som Polen (ja, kanske Ungern). Därav unionens förvåning men också den starka förvissningen om att inget EU-land kan fungera med ett så dysfunktionellt rättssystem.

Likaså har domare all rätt att reagera på nedmonteringen av det demokratiska rättssystemet; de har i sin domared lovat att försvara grundlagen och verka i överensstämmelse med den. Och tvärtemot vad regimens representanter säger har det ingenting med politik att göra. Domarna uttalar sig inte om barnbidraget eller utrikespolitiken; de uttalar sig om domstolarnas oavhängighet och autonomi, om maktens grundlagsfästa tredelning.

Huruvida EU-domstolen kan göra något åt den dramatiska situationen i Polen eller inte är en öppen fråga. En annan fråga är om regeringen är medveten om konsekvenserna av sin vendetta mot domarna och nedmonteringen av demokratiska rättssystemet – nämligen bristen på respekt och tillit ute i världen, drastiskt minskande investeringar i Polen, politisk och kulturell isolering.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Jakten på de trotsande domarna

President Andrzej Duda har nu fattat sitt beslut om vilka ledamöter i Högsta domstolen (HD)som ska få fortsätta sin tjänstgöring efter att ha uppnått pensionsåldern. Beslutet gäller dock bara fem av domarna, de som tidigare godkänts av det nya politiskt styrda Polska domstolsrådet (KRS).
Samtidigt fattar han inget beslut om de återstående domare som fyllt 65 år, vilket innebär att de får gå i pension, meddelar presidentkansliet.

På så sätt vill Duda göra sig av med de sju oönskade domarna utan att riskera anklagelser om brott mot grundlagen. Även HD:s förste ordförande professor Malgorzata Gersdorf riskerar tvångspensionering trots att hennes sexåriga mandat enligt grundlagen löper ut först 2020. Men så länge vill regimen inte vänta.
Grundlagsexperten professor Marek Chmaj anser att de sju domarna fortfarande kan verka som HD-domare. Och presidenten – hur han än vrider och vänder på det – kommer inte att kunna undgå ansvaret för att ha brutit mot författningen.
Högsta domstolen har vänt sig till EU-domstolen med två prejudicerande frågor som man vill ha behandlade i snabbare takt. Dels proceduren kring valet av Polska domstolsrådets medlemmar och dels förändringarna i lagen om Högsta domstolen.

HDs ledamöter anser att presidenten inte bör fatta några beslut så länge EU-domstolen inte behandlat ärendet, säger HD:s presstalesman Michal Laskowski. Duda har inte respekterat HD:s beslut om att frysa alla utrensningsprocedurer tills Europeiska unionens domstol kommer med ett utlåtande. Han har inte heller velat vänta på EU-domstolens utslag.
Dorota Tubielewicz Mattsson

Repressalier mot kritiska domare

Flera domare hotas nu av de disciplinära åtgärder som införts i och med de nya kontroversiella domstolslagarna. Det är Igor Tuleya och Bartłomiej Przymusiński, talesman för organisationen Iustitia. De kommer i så fall att dras inför den nyinrättade Disciplinära kammaren (Izba Dyscyplinarna) vid Högsta domstolen, handplockade av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och i synnerhet justitieministern. En tredje domare, Krystian Markiewicz, är kallad till förhör. Samtliga har i kritiska ordalag uttalat sig om justitieminister Zbigniew Ziobros reform av det polska rättssystemet, skriver portalen OKO.press. De har nu fjorton dagar på sig att förklara sig.

Anklagelserna gäller deras uttalanden i olika medier. Tuleya har antytt att det nya politiskt styrda valet av nya ledamöter till Högsta domstolen inte skett i överensstämmelse med grundlagen, och  Przymusiński har kallat valet för en ”skönhetstävling”.

Det kan även handla om att de läckt om att Medborgarplattformens överklagande av man lade ner förundersökningen av i vilken lokal det omdiskuterade budgetbeslutet år 2016 fattades. Markiewicz ska förmodligen vara vittne.
Biträdande ombudsmannen för disciplinära ärenden som verkar vid Polska domstolsrådet (KRS) är tillsatt av justitieminister Ziobro, skriver OKO.press.

Som presstalesperson uppträder Przymusiński ofta i medierna. Han är känd för sin kritiska ställning gentemot den pågående reformen som enligt honom är ett brott mot författningen. Tuleya har också gjort sig känd för att öppet försvara domstolarna oberoende och maktens tredelning.
De berörda domarna vill inte uttala sig, men andra domare anser att krav på vittnesmål och klargöranden syftar till att tysta ner Tuleya och Przymusiński samt är ett straff för deras kritik av de nuvarande makthavarnas förehavanden. Det är en skrämseltaktik – domare ska inte ta sig friheter och vara kritiska mot vare sig reformen, det nya Polska domstolsrådet (KRS) eller Konstitutionsdomstolen (KD). Dessa påtryckningsmedel mot domarna måste tas på allvar. Om Tuleya och Przymusiński förklaras ha överskridit gällande normer kan de drabbas av disciplinära åtgärder som brottsmisstankar och rättegång.
Ytterligare en domare hotas av disciplinära åtgärder, skriver OKO.press. Det är Monika Frąckowiak i Poznań som uttalat sig offentligt i samband med demonstrationer till stöd för KD och författningen. Hon har framträtt i medier och deltagit i debatten kring polska domstolar i Europaparlamentet. Idag är det ingen som vet om man bara försöker skrämma Tuleya och Przymusiński eller om man verkligen tänker ta till det tunga artilleriet. Om så är fallet är Polen återigen en förtryckarstat.
Dorota Tubielewicz Mattsson

Väljarna stöder inte domstolsreformen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Om EU-domstolen kommer fram till att domstolsreformen i Polen strider mot EU-lagen har domstolen rätt att stoppa lagpaketet. Det anser en majoritet av väljarna, 54 %, i en färsk opinionsundersökning.

Runt hälften av de svarande, 49 %, anser att de nya lagarna utgör ett oacceptabelt angrepp på rättssäkerheten i landet och är ett sätt att ta kontroll över domstolsväsendet.

Bara 35 % tycker att PiS gör helt rätt vad gäller domstolsväsendet – trots att partiets höga siffror i de politiska opinionsmätningarna. Bland PiS-väljarna är stödet för domstolsreformen inte oväntat betydligt större än bland dem som röstar på något annat parti.

Bara 5 % har svår att ta ställning i frågan – en låg siffra i polska opinionsundersökningar.

EU-domstolen inledde i början av veckan sin granskning av lagen om Högsta domstolen, som bland annat ber justitieministern rätt att förtidspensionera ledamöter och ersätta dem med nya som handplockats ur de egna leden.

När vice premiärminister högskoleminister Jarosław Gowin häromdagen förklarade att Polen inte avser att rätta sig efter EU-domstolens utslag om det går regeringen emot, hade han alltså knappast väljarna med sig.

Vad gäller striden om domstolarna tycks polackerna i allmänhet ha samma åsikt som oppositionen och EU, trots partiets popularitet i andra undersökningar. (OKO.press 23 aug 18)

Gowin: Vi bortser från en fällande dom i EU-domstolen

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Om Polen fälls i EU-domstolen för lagen om Högsta domstolen har vi troligen inget val – vi måste bortse ifrån utslaget. Det säger högskoleminister Jarosław Gowin, partiledare i lilla högerpartiet Polen Tillsammans, vice premiärminister och högskoleminister.

På måndagen inledde EU-domstolen på begäran av Polens Högsta domstol en bedömning av om den nya lagen strider mot grundlagen och de mänskliga rättigheterna som Polen vid EU-inträdet åtagit sig att följa.

Lagen om Högsta domstolen ger regeringen rätt att pensionera domarna i förtid, och enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är det viktigt att man får rensa ut rester från den gamla kommunistregimens tid. Ledamöterna i Högsta domstolen bedömde lagen som oförenlig med grundlagen, och ordföranden Małgorzata Gersdorf har förklarat att hon ämnar fortsätta sitt uppdrag tills förordnandet är slut år 2020.

Gowin utesluter inte att detta skulle kunna innebära att Polen lämnar EU.

Men det skulle vara första steget till att EU förstör sig själv, och ansvaret för det ligger inte på den polska regeringen utan på EU-domstolen, säger Gowin. (Rzeczpospolita 28 aug 18)

Polska statyer har fått nya kläder

Skärmdump från FB.

Över hela Polen kläs nu statyer i offentlig miljö i t-shirts med ordet KONSTYTYCJA (Grundlagen) på framsidan. Det är den senaste formen av protest mot PiS-regeringens juridiska reformer.

Och polisen rycker ut för att gripa brottslingarna som vanärar samhällets kulturella utsmyckning.

Det är både skrattretande och farligt. Skrattretande för att makthavarna gör sig till åtlöje; farligt för att myndigheter, som mobiliserar icke-adekvata maktmedel för att förfölja människor som klär statyer i t-shirt, också kan tänkas gå mycket längre i sin iver att försvara regimen.

Det har förresten redan inträffat. De som misshandlats under demonstrationerna utanför Högsta domstolen ska – enligt makthavarna – ha tillfogat sig skadorna själva. Användningen av tårgas tillskrevs också de demonstranterna. Folk har gripits och anklagats för brott. Inrikesminister Joachim Brudziński kom med förtäckta hot.

Samtidigt tycks det vara omöjligt att identifiera personer som bär på rasistiska banderoller under nationalisternas marscher. Den 1 augusti, när hela Polen högtidlighöll minnet av Warszawaupprorets utbrott, fick de till och med eskort av polisen.

Poliskåren har kämpat länge för att slippa associeras med den kommunistiska milisen, men idag återkommer associationerna till våld, förtryck och repressalier. Polisen blir alltmer politiserad och utnyttjas till att implementera regimens aktuella politik snarare än till att skydda befolkningen.

Regimen är uppenbarligen rädd för Konstitutionen som pryder statyer över hela landet. Regimen använder polisen för att göra upp med politiska motståndare. Regimen monterar ner det polska rättssystemet. Hela Polen ser det. Och hela Europa också. Hur länge till?

Dorota Tubielewicz Mattsson

Högsta domstolen vänder sig till EU-domstolen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: G. Lindberg.

Högsta domstolen anser sig inte kunna fortsätta fungera självständigt med den nya lag som domstolens arbetssätt och sammansättning som parlamentet antagit och som president Andrzej Duda undertecknat.

Det handlar bland annat om att ledamöter, vars mandattid inte gått ut, automatiskt gå i pension vid 65 års ålder. Tidigare var pensionsåldern för domare i landets högsta instanser 70 år. Domstolens ledamöter kan emellertid ansöka hos presidenten om att få fortsätta sitt uppdrag.

Domstolen har därför vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för en bedömning, och under tiden ska den kontroversiella lagen inte träda i kraft. Åtgärden har väckt upprördhet bland konservativa grupper som betvivlar att man kan göra på det här sättet, men det finns tidigare fall i EU-domstolen som styrker agerandet. Det innebär att presidenten och det numera politiserade Polska domstolsrådet får rätta sig efter Högsta domstolens beslut.

Alla som är chockade av HDs oväntade utspel bör påminna sig att vi lever på 2000-talet, säger professor Marcin Matczak. Han är en av de grundlagsexperter som ingår i en informell juristgrupp som undersöker möjligheterna att efter ett regeringsskifte på ett juridiskt korrekt sätt återställa den domstolsreform som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu drivit igenom.

På 2000-talet utgör domarna den tredje statsmakten, och de polska domarna har nu visat det med all önskvärd tydlighet, säger Matczak. Det var på 1800-talet som domarna följde politikernas order.

Frågan är då vad politikerna gör i detta läge. Mycket tyder på att de helt enkelt struntar i HDs agerande. Redan några timmar efter domstolens besked om att man vänder sig till EU-domstolen förklarade presidenten i en kommuniké att han inte tänker rätta sig efter beslutet och uppmanar andra statliga organ göra detsamma.

Högsta domstolens agerande saknar laglig grund och behöver därmed inte följas av presidenten eller andra organ, skriver presidentkansliet.

Men det finns tvärtom en rejäl juridisk grund för beslutet. Vi har lämnat en omfångsrik och väldokumenterad motivering, säger Matczak.

HD:s presstalesman, domaren Michał Laskowski, poängterar att den procedur som HD tillämpar är fullständigt normal.

De som tror att det handlar om att kringgå lagen kanske inte förstått att Polen är en del av den europeiska lagstiftningen, säger Laskowski.

Trots att presidenten själv är jurist och har doktorsgrad i juridik accepterar han inte den europeiska lagstiftningen och därför inte heller HD:s beslut, säger Marcin Matczak. Att hävda att HD inte har laglig grund för sitt beslut är att förkasta EU-lagen och det visar att polska politiker tillskriver sig rätten att bedöma domstolsbeslut. Presidenten ska ju implementera detta beslut och inte bedöma det. Presidenten är inte en domstol, även han måste rätta sig efter domstolens beslut.

Polen är på god väg in i anarki.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Amnesty: Polisen kan ha använt gas mot demonstranter

Uppgifter om att polisen använde gas mot demonstranter i förra veckan har skapat debatt i Polen, och Amnesty International uppmanar nu myndigheterna att göra en snabb, opartisk och effektiv undersökning av vad som skedde under natten 26-27 juli.

Demonstrationerna gällde omdaningen av det polska domstolssystemet, och vid en tidigare protest klagade poliserna på att de inte fick använda vapen.

När rapporterna om att polisen använt gas kom svarade myndigheterna att gasen kom från demonstranterna.

Amnesty International är allvarligt oroad av att polisen använt kemiska medel, skriver organisationen i ett uttalande. Användningen kan strida mot de skyldigheter som polisen enligt internationell rätt har. Uppgifter har kommit in till Amnesty om att polisen sprutat kemikalier direkt på demonstranter, utan förvarning.

Amnestys reaktion ses inte med blida ögon, internationella frivilligorganisationer anses i Polen liksom i Ryssland vara utländska agenter. Krystyna Pawłowicz, en av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ledamöter i parlamentet, kommenterar Amnestys krav:

En vänstervriden Draginja Nadazdin från Serbien leder den där organisationen, skriver hon. De förolämpar Republiken Polens president och de demokratiskt valda myndigheterna. Åk hem och försvara torterade människors rättigheter i stället! (Rzeczpospolita och wB 31juli 18)

Debatten om grundlagsreformen går vidare

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

President Andrzej Duda har i månader arbetat för en folkomröstning om hur grundlagen ska ändras, men regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och därmed parlamentet har sagt nej.

Enligt Dudas förslag skulle en ny grundlag vila på det kristna arvet i stället för att hålla stat och kyrka isär. Dessutom föreslår han mer makt åt presidenten, att medlemskapet i EU och Nato ska slås fast i grundlagen men att polsk lag då ska stå över EUs lag, att den sänkta pensionsåldern och det generösa flerbarnsbidraget ska garanteras osv. Ett antal kontroversiella förslag alltså.

I en färsk opinionsundersökning anser 37 % av de tillfrågade att senatens nej sänker presidentens ställning, medan 42 % inte tycker att avslaget spelar någon roll.

Däremot tycker nästan hälften att det kan vara dags att diskutera en förändring av konstitutionen och att presidenten ska fortsätta driva frågan. Tidigare opinionsundersökningar har gett samma resultat.

Många PiS-politiker anser att grundlagen måste omarbetas, men att reformförslaget ska utarbetas av partiet, inte av Duda, och efter omröstningen i senaten sade talmannen Stanisław Karczewski att detta är inledningen till debatten, inte slutet.

Däremot är det ett misstag att ha en folkomröstning, säger Karczewski, eftersom mycket få väljare brytt sig om att gå till röstlokalerna under de senaste folkomröstningarna.

De flesta polacker som tycker att debatten ska fortsätta röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och populistiska Kukiz’15. Vänsteralliansens (SLD) som inte vill göra Polen mer religiöst än det redan är, vill inte ha några förändringar, och de som röstar på Medborgarplattformen (PO) och liberala Moderna är kluvna. (Rzeczpospolita 31 juni 18)

Omfattande rättshjälp införs i Polen

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

I början av nästa år kommer alla medborgare som inte själva har råd att betala för en advokat att få tillgång till fri rättshjälp. Tidigare har bara funktionsnedsatta åtnjutit denna förmån.

Det säger president Andrzej Duda, som undertecknade den nya lagen på måndagen.

Alla som behöver rättshjälp kommer att få det, det handlar om kostnadsfri rådgivning till människor som befinner sig i en svår livssituation, som inte själva kan lösa sina problem. Man ska kunna få grundläggande juridiska råd i frågor som handlar om t.ex. skuldsättning, bostadsfrågor, social trygghet. Man ska kunna lösa konflikter utan att dra dem inför rätta, vilket kommer att lindra domstolarnas arbetsbörda. Det gäller särskilt familjefrågor, säger presidenten. Samhället ska ställa upp för sina medborgare.

Rådgivningen gäller privatpersoner, inte företag, och med hjälp av statliga medel ska frivilligorganisationer stå för rådgivningen, säger Duda. (PAP 30 juli 18)

Juristgrupp söker lösningar för tiden efter PiS

Professor Marcin Matczak, en av de grundlagsexperter som ingår i den informella juristgruppen.
Foto: FWW högskola.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) håller på att avveckla rättsstaten. Men vad händer i Polen när partiet inte längre är vid makten och det demokratiska systemet förstört? Hur återskapas demokratin i Polen?

Det undersöker en informell grupp jurister och andra experter som arbetar fram metoder att återinföra ett tillstånd som är förenligt med grundlagen. När det förr eller senare blir ett maktskifte ska det finnas svar på hur den juridiska situationen i Polen normaliseras.

Frågan är om det är möjligt att avveckla Lag och Rättvisas (PiS) samtliga juridiska beslut som är oförenliga med grundlagen, hur det i så fall ska gå till och hur lång tid processen kan ta.

Med tanke på att gruppen är informell och att vissa deltagare inte vill att deras namn ska avslöjas kan jag inte säga så mycket, förklarar professor Marcin Matczak, grundlagsexpert och den enda namngivna i expertgruppen. Men vi är mycket oroliga över vad som händer med det polska rättssystemet, och vi känner till de mekanismer som styr grundlagen så väl att vi inser att det inte blir lätt att ställa allt tillrätta.

Vi har bland annat funderat på om det går att avsätta de domare som PiS nu tillsatt utan att bryta mot författningen. Och vi har konstaterat att det är möjligt, säger han. Detsamma gäller de domstolsbeslut som fattats av felaktiga domarsammansättningar i Konstitutionsdomstolen och Högsta domstolen.

Mer än så vill han inte avslöja – planen för hur man ska lämna kaoset och rättslösheten ska hållas hemlig tills vidare, annars kan de nuvarande makthavarna vidta åtgärder för att försvåra eller rent av omöjliggöra räddningsplanen.

Många tror att om det blir ett maktskifte eller om de nuvarande makthavarna besinnar sig så kan man ogiltigförklara allting som PiS genomfört. Men det kan inte vara så att om ett parti vinner valet så kan man jämna allting med marken med en enda ny lag, påpekar Matczak. Så fungerar det inte i en rättsstat. Grundlagen måste följas i alla lägen annars fördjupas bara den konstitutionella krisen. Det kan alltså inte bli fråga om omedelbara åtgärder eller uppgörelser. Expertgruppen arbetar för att finna lösningar som är förenliga med grundlagen, inte för att besvara rättslöshet med rättslöshet.

Vi samarbetar inte med något oppositionsparti. Alla arbetar ideellt och när tiden är mogen publicerar vi resultatet av vårt arbete. Alla ska kunna använda sig av våra lösningar, försäkrar Matczak.

Det är svårt att tro att den nuvarande regimen kommer att inse sina misstag och vilja ta till expertgruppens lösningar. Man får hoppas att den politiska oppositionen i Polen kommer att vilja göra det. För i dagsläget det är knappast troligt att den har egna lösningar att komma med.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Amnestyrapport om hur protester kvävs i Polen

Rätten till fredliga protester är själva drivkraften i ett fritt samhälle. Människor använder sig av denna rättighet för att uttrycka det som oroar dem, för att protestera mot myndigheternas beslut, visa sitt missnöje och göra sin röst hörd.

Men denna rättighet är inte – och det ser vi tydligt i dagens Polen – given en gång för alla. Den polska regeringen inser än så länge att man inte kan förbjuda manifestationer, ett sådant förbud skulle inte passera obemärkt. Det skulle inte bara strida mot grundlagen utan framför allt leda till ödesdigra internationella konsekvenser och massiva protester inom landet.

Amnesty International beskriver i en rapport hur de polska myndigheterna använder fyra strategier för att försvaga och kväsa protesterna. Den första strategin är hotet om fysiskt våld mot demonstranterna. Enligt rapporten vittnar demonstranter om att de blivit anhållna av polisen, förvarats i timmar utan förklaring, handfängslade. På så sätt undviker PiS-regeringen ett brutalt kväsande av protesterna som skulle tilldra sig massmedial uppmärksamhet. Framför allt i Warszawa och Poznań har Amnesty kunnat dokumentera flera fall av våld. Det är naturligtvis ett sätt att skrämma andra som är beredda att gå ut och protestera.

Den andra strategin är att ta över kontrollen över individer, demokratiska institutioner och organisationer. I Polen har säkerhetsstyrkorna stora möjligheter att övervaka individer och organisationer och sedan kort tid kan man använda de möjligheterna i ospecificerade ”preventiva syften”. Organisatörer av protester i Warszawa har snabbt insett att de är öppet bevakade av myndigheterna.

Den tredje strategin är omfattande diskriminering av aktiviteter och rörelser som riktas mot regeringens politik. Manifestationer till stöd för regeringen får både tillstånd och polisskydd medan de som protesterar mot regeringens politik inte behandlas lika positivt. De ”cykliska” manifestationerna (läs: till stöd för myndigheterna) får till exempel inte störas av protester mot det styrande partiet. Vill man protestera får man antingen välja en annan dag eller en annan plats, till exempel utanför staden.

Regeringens fjärde och sista strategi är politiseringen av rättsväsendet. Den senaste tiden har domstolssystemet ställts under den politiska makten, vilket gett makthavarna medel att (direkt eller indirekt) tvinga domare att döma till hårda straff, bortse ifrån polisens övergrepp och tillåta bevakning av oppositionen.

Man kan tycka att dessa strategier var för sig är tämligen harmlösa. Men tillsammans utgör de ett paket av välfungerande auktoritära redskap för kväsande av medborgerliga protester. Att protestera, att uttrycka sitt missnöje och delta i fredliga demonstrationer har i Polen blivit farligare, mer komplicerat och kan få mycket otrevliga konsekvenser.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Den tysta statskuppen

Trots omfattande protester antog parlamentet på fredagen den kontroversiella lagen om Högsta domstolen. Demonstranter utanför parlamentsbyggnaden och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) högkvarter kritiserar polisen för att ha uppträtt hårdhänt, och en del av poliserna verkade komma någon annanstans ifrån, skriver Dorota Tubielewicz Mattsson.

Hårda tag under protesterna utanför parlamentet.
Foto: Sympatycy Koalicji Obrońców Demokracji

”Demokrati!”, ”Konstitutionen!”, ”Vanära!” ropades det i plenisalen när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på fredagen i expressfart röstade igenom den nya lagen om Högsta domstolen.

Oppositionsparlamentarikerna protesterade men fick efter beslut av talmannen bara 15 sekunder på sig att framföra frågor eller synpunkter. I praktiken innebar det att man la munkavle på oppositionen.

Läs vidare >>

Älgspår avslöjar smugglare

Döljer smugglare. Foto: wikipedia.

Sprit och cigaretter är billigare i Ukraina än i Polen, och därför smugglas sådana varor gärna över gränsen.

Nu har ukrainska gränsvakter i ett skogsområde hittat ett gömställe med lite speciella skor – sulan är gjord för att fotavtrycken ska likna älgspår.

När smugglarna närmar sig gränsen tar de på sig älgskorna, säger gränsvakterna.

Smugglarna anses vara mycket påhittiga, gränsvakterna har sett hur man använt drönare, hängglidare och små flygplan för att frakta godset över gränsen. (TVP 17 juli 18)

KD: Duda hade rätt att benåda Kamiński

Säkerhetschefen Mariusz Kamiński.
Foto: Jarosław Roland Kruk, wikipedia.

Konstitutionsdomstolen avgjorde på tisdagen att president Andrzej Duda inte gjorde fel när han våren 2015 benådade nuvarande säkerhetsministern Mariusz Kamiński, som tidigare under året dömts för maktmissbruk och brottsprovokation.

Kamiński utnämndes under regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förra regeringsperiod till chef för den nyinstiftade Antikorruptionsbyrån (CBA). Under uppmärksammade former utredde han en rad av regeringspartiets politiska fiender för korruption och ansågs gå PiS-regeringens ärenden.

Regeringen föll efter en skandal 2007 där CBA var inblandad, och i parlamentsvalet som följde ställde Kamiński upp som PiS-kandidat. Han blev invald och fick därmed automatiskt parlamentarisk immunitet. Rättegången sköts upp.

Men efter flera års överklaganden fälldes han i mars 2015 för maktmissbruk, brottsprovokation, dokumentförfalskning osv. Domen blev tre års fängelse och tio års förbud att återinträda i offentlig tjänst.

Det året hölls två val i Polen – i maj valdes Andrzej Duda till president och efter parlamentsvalet i oktober bildade regering PiS. Kort efteråt benådade Duda den trogne Kamiński.

Det förstår ju alla att den domen var politisk, sade Duda.

Många jurister hävdade att benådningen var ogiltig efter som domen inte vunnit laga kraft – Kamiński hade än en gång överklagat.

Regeringen hade inga problem med det, Kamiński utnämndes till chef över republikens säkerhetstjänster och blev i ett slag en av Polens mäktigaste personer. Han blev också minister i ett nyinrättat nationellt säkerhetsdepartement.

Under tiden hamnade frågan om benådningen på Högsta domstolens bord och HD, som ännu inte påverkats av domstolsreformen, gjorde i maj i år bedömningen att Duda störde rättsprocessen när han ingrep innan domen mot Kamiński vunnit laga kraft. Han hade gjort fel som benådat den blivande säkerhetsministern.

Kamiński bollade över frågan till den nya Konstitutionsdomstolen som i sin tur kom fram till att presidenten har rätt att benåda på eget initiativ. Alltså var benådningen okej. Högsta domstolens beslut går inte att överklaga, och över säkerhetsministern vilar nu inga formella skuggor. Det kan vara värt att påminna om att det i den nya domstolsreformen finns en paragraf om att Högsta domstolen framgent ska kunna ta upp fall från de senaste tjugo åren till omprövning. (Polskie Radio, wB 17 juli 18)

Mick Jagger: Kom ihåg allt det ni har uppnått!

Mick Jagger.
Foto: Georges Briard, wikipedia.

Jestem za stary żeby być sędzią – Jag är för gammal för att vara domare, men jag är ung nog att sjunga. Det sade Mick Jagger, på polska, och kommenterade därmed den polska domstolskonflikten från scenen på Nationalstadion i Warszawa i helgen.

Inför konserten bad förre Solidaritetsledaren Lech Wałęsa The Rolling Stones att ge sitt stöd i kampen för rättssäkerheten och demokratin i Polen. På sin FB-sida påminde han om Polens kamp för friheten under kommunisttiden och skrev att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill förstöra domstolarnas oberoende i landet.

Man vill att ledamöterna i Högsta domstolen ska bli regeringens marionetter. Detta är inte frihet, många i Polen försvarar friheten men behöver stöd. Det skulle betyda mycket för dem om ni kunde säga eller göra något under konserten, skrev Wałęsa.

Efter de polska orden fortsatte Jagger tala på engelska.

Vi var här 1967, tänk på hur mycket ni har uppnått sedan dess, sade han. Polen är nu ett fritt land och medlem av EU.

Det exemplar av lagtexten som presidentkansliet skickat behandlades med sedvanlig respektlöshet. Keith Richards rullade ihop det, tände eld och andades in röken.

Vad gäller åldern hade Jagger emellertid fel – en alldeles färsk lag stadgar att även musiker ska ansöka om att få fortsätta arbeta efter 65-årsåldern, och den tråden tar president Andrzej Duda upp i en kommentar.

The Rolling Stones fortsätter att ge konserter trots att de uppnått lagstadgad pensionsålder, noterar han. Domstolsreformen är en del i den process som ska sanera de viktigaste samhällsinstitutionerna, och det är inte utan betydelse att The Rolling Stones inledde sin karriär under kommunisttiden, säger presidenten.

Man får väl anta att regeringspartiet PiS irriteras av Jaggers korta uttalande och att Duda i sin tur vill väcka misstankar mot bandet som gjorde uppror mot allt men ändå fick kommunistregimens tillstånd att ge konsert i Polen på 1960-talet. (gazeta.pl, aszdziennik.pl, wprost.pl 9 juni 18)

Kriget mot kommunistregimens folk

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Principen att göra sig av med anställda i den offentliga förvaltningen som var med under kommunisttiden – som nu ledamöterna i Högsta domstolen – har varit en viktig fråga för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Förre utrikesministern Witold Waszczykowski rensade ut diplomater som inlett sin utbildning före 1989 (som alltså är runt 50 år idag). Förre försvarsministern Antoni Macierewicz var hård mot militärer ur samma generation vilket ledde till att hela generalstaben avgick i protest våren 2016.

Nu har turen kommit till domstolsväsendet. I en ny kritiserad lag har PiS sänkt pensionsåldern för ledamöterna i Högsta domstolen till 65 år. Man kan ansöka om att få sitta kvar efter 65-årsdagen men många hävdar sin rätt att arbeta kvar tills deras mandatperiod löper ut – mandatperiodens längd, sex år, är fastslagen i grundlagen.

EU är kritiskt till den nya lagen och Europadomstolen ska nu ta ställning till om lagen hotar de demokratiska värdena i Polen.

För att förklara regeringens inställning har premiärminister Mateusz Morawiecki framträtt i EU-parlamentet. Han sade att övriga medlemsländer inte förstår den postkommunistiska verklighet som Polen lever i, och att det är absolut nödvändigt att reformera domstolsväsendet.

Det finns domare som var med och avkunnade skamliga domar mot medlemmar av Solidaritet och den demokratiska oppositionen under krigstillståndet 1981–83, sade Morawiecki. Det finns de som dömde mina kamrater till 10 års fängelse och som sitter kvar i Högsta domstolen!

Men, menar många, det fanns också rakryggade domare på den tiden som struntade i regimens önskemål och dömde efter sina samveten som jurister.

En av dem, Teresa Romer, som tidigare har varit ordförande i Högsta domstolen och i juristsamfundet Iustitia, fick mycket kritik från kommunistregimen för att hon frikände PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, idag Polens mäktigaste man.

Kaczyński arbetade på fackföreningen Solidaritets avdelning i Mazowsze, men när krigstillståndet infördes natten till den 13 december 1981 och förbjöds Solidaritet han stod utan jobb. Han överklagade till Arbetsdomstolen, enligt tidningen Gazeta.pl. Teresa Romer var den domare som skulle döma i målet. Hon dömde staten att betala högsta tänkbara skadestånd till Kaczyński.

Menar Morawiecki att det var ett utslag i kommunistregimens intresse? Har PiS-ledaren glömt det? Har han någonsin tackat Romer? Kan man verkligen hävda att alla ledamöter i Högsta domstolen på den tiden gick kommunistregimens ärenden, undrar kritikerna.

Michał Łaśkowski, Högsta domstolens talesperson, kräver att Morawiecki ska specificera vilka fall han avser när han talar om skamliga domar. (PAP och Natemat.pl juli 18)

Det tragikomiska spektaklet om domstolarna

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

I sextiosju polska städer hölls på tisdagen massiva protester mot den nya lagen om Högsta domstolen, som trädde i kraft vid midnatt. Reformen innebär att nästan 40 % av ledamöterna tvingas gå i pension för att regeringen ska kunna ta kontroll över domstolen.

Även HD:s första ordförande professor Małgorzata Gersdorf drabbas av lagen, trots att konstitutionen garanterar henne en sexårig mandatperiod som löper ut 2020. Samtidigt kan man enligt grundlagen inte avlägsna sittande domare.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Gersdorf träffade på tisdagen president Andrzej Duda, som till hennes efterträdare på ordförandeposten just utnämnt Józef Iwulski – den domare som Gersdorf själv tidigare utsett till sin ersättare när hon är sjuk eller ledig.

Därefter deltog hon i demonstrationen utanför Högsta domstolens byggnad.

Jag har inte gått i pension. På den punkten är jag inte överens med presidenten, slog hon fast. Och på onsdagen den 4 juli infann hon sig som vanligt till sitt arbete. Hon hälsades av demonstranter och domarkolleger som symboliskt följde med henne in i byggnaden.

Formellt kan man konstatera att Högsta domstolen nu har två ordförande. Kaoset förstärks av att presidentens utnämning av Iwulski var muntlig, medan Gersdorf i ett dokument styrkt hans befogenheter som hennes ersättare under semester eller sjukdom. Duda har för övrigt inte heller pensionerat Gersdorf skriftligen – bara muntligen.

Nu har man alltså två narrativ: det ena är Gersdorfs och följer den konstitutionella ordningen, det andra är presidentens och PiS-regeringens och har föga med grundlagen att göra.

Frågan är då varför det är så viktigt att byta ut Małgorzata Gersdorf. Skälet är att HD:s ordförande automatiskt också är ordförande i Statstribunalen, den domstol som har hand om åtal mot landets president, ministrar eller domare. Duda som ju är utbildad jurist vet naturligtvis att han kan komma att ställas inför riksrätt för brott mot grundlagen. Samma gäller förre premiärministern Beata Szydło och hennes ministrar. En HD-ordförande från de egna leden ger garantier för att de ansvariga inte riskerar åtal. Presidentens muntliga utnämnande av Iwulski – som lämnar utrymme för tolkningar – tyder också på det. Duda har hittills inte själv uttalat sig utan låter uppgifterna komma från presidentkansliet. Då kan han vid behov hävda att han blivit missförstådd. Då kan man säga att presidenten naturligtvis inte kunde utnämna Gersdorfs efterträdare (eftersom det strider mot grundlagen) och därför ”hängde på” hennes beslut att utse Iwulski till sin ersättare under semestern. Nu låtsas han att det är hans beslut (trots att Iwulski själv offentligt sagt att presidenten inte gjort honom till Gersdorfs efterträdare). Och därmed har han faktiskt bekräftat att Gersdorf inte gått i pension.

Presidenten kan enligt lagen om HD utse ordförandens efterträdare. Men då behöver han premiärministerns underskrift. Dessutom är Iwulski är 66 år och enligt den nya lagen för gammal för att vara ordförande i HD. Duda har trasslat in sig i tolkningar och paragrafer men hans huvudsyfte tycks vara att skydda sig själv. Han bryter mot grundlagen och han bryter mot lagen om Högsta domstolen genom att överträda sina befogenheter. Moment 22 alltså, och det har han själv försatt sig i.

Dorota Tubielewicz Mattsson

HDs ordförande har förklarats pensionerad av presidenten

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

President Andrzej Duda utnämnde på onsdagen domaren Józef Iwulski till ordförande i Högsta domstolen. Han ersätter professor Małgorzata Gersdorf som i enlighet med den nya lagen går i pension.

Gersdorf avser dock att gå till sitt arbete som vanligt i morgon – hon och en rad andra ledamöter i domstolen anser att den nya lagen inte är förenlig med grundlagen och rättsstatsprincipen och därför är ogiltig.

Lagen sänker pensionsåldern för ledamöterna i Högsta domstolen från 70 år till 65 år, vilket innebär att drygt en tredjedel av domarna nu tvångspensioneras. Gersdorf, vars mandat egentligen inte löper ut förrän 2020 fyller dessutom inte 65 förrän i november, vilket inte bekymrat presidenten.

Beskedet från presidenten har förorsakat demonstrationer och protester utanför domstolsbyggnaden. Bland deltagarna fanns representanter för oppositionen, som intensivt har motsatt sig regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) reformpaket för domstolsväsendet.

Vi måste försvara konstitutionen och domstolarnas självständiga ställning i förhållande till politikerna, säger Gersdorf. Min sexåriga mandatperiod, som är fastslagen i grundlagen, har inte löpt ut ännu. När jag svors in lovade jag att försvara grundlagen, och det måste jag göra.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński är upprörd över att domstolens ledamöter inte följer lagen – som fått EU-kommissionen att dra Polen inför Europadomstolen.

Jag är övertygad om att det här upproret kommer att bli ett katastrofalt nederlag, säger han till den regeringsvänliga tidningen Gazeta Polska. Han anser också att striden med EU om rättssäkerheten i Polen är en komplott som iscensatts av åtta medlemsländer.

Den kommer inte att lyckas, säger han, för de har inte majoriteten av medlemsstaterna med sig. (Parlamentarny.pl 3 juli 18)

Fortsatt strid om Högsta domstolen

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

EU anmälde på måndagen Polen för att med den nya lagen om Högsta domstolen bryter mot EUs lagstiftning om rättssäkerhet. Enligt lagen tvingas 26 av 72 ledamöter avgå med hjälp av sänkt pensionsålder.

Innan EU-kommissionen inledde sin åtgärd försökte kommissionären för lagstiftningsfrågor, Frans Timmermans, än en gång försöka få regeringen i Warszawa att förstå hur EU resonerar. Men nu är det alltså domare, inte politiker, som avgör vem som har rätt.

Under alla förhållanden träder lagen i kraft i morgon tisdag. Domarna vägrar att avgå, eftersom deras mandatperioder finns fastställda i grundlagen. Den tidigare pensionsåldern har varit 70 år.

De som vill fortsätta som domare i Högsta domstolen efter 65-årsdagen har kunnat ansöka om förlängning – med bifogat läkarintyg – och en av dem som inte gjort det är domstolens ordförande, Małgorzata Gersdorf.

Därför kommer president Andrzej Duda nu att tillkännage att hon går i pension i enlighet med den nya lagen.

Gersdorfs mandatperiod löper ut 2020, och häromdagen valde kollegorna om henne till ordförande för ytterligare sex år. Hon fyller 65 i november.

Hennes mandatperiod avkortas, men det är som det ska vara, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till tidningen Gazeta Polska. Hon har inte lämnat in någon ansökan och då kan presidenten inte ta ställning till om det var lämpligt att hon fortsätter.

Det finns igen anledning till att jag skulle ansöka om förlängning, säger Gersdorf. Mandatperioderna är fastställda i grundlagen, och mitt mandat går ut 2020.

Om man bryter mot lagen får man tänka på de rättsliga konsekvenserna, säger Kaczyński. Han har varit irriterad över Gersdorfs fortlöpande kritik mot domstolsreformerna ända sedan de inleddes kort efter makttillträdet hösten 2015.

På en föreläsning för juridikstuderande i Warszawa sade hon i dagarna att den nya lagen om Högsta domstolen innebär en utrensning av domare med hjälp av tvångspensionering.

Den som vinner parlamentsvalet inte automatiskt får besluta hur som helst – man måste följa grundlagen, påpekade hon och möttes av kraftiga applåder. (Gazeta Polska, Natemat.pl och onet.pl 2/3 juli)

HDs ordförande omvald trots avgångskrav

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

Högsta domstolen (HD) har enhälligt valt om den sittande ordföranden Małgorzata Gersdorf fram till siste april 2020. Beslutet följer grundlagen som står över den nya lagen om Högsta domstolen, resonerar ledamöterna.

Valet ska ses som en protest mot den nya och kraftigt kritiserade lag som träder i kraft den 3 juli. Det är samma lag som står högt på agendan för Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor.

Enligt den kritiserade lagen ska ledamöterna automatiskt lämna sina uppdrag när de fyller 65 och professor Gersdorf fyller 65 i höst.

Men Domstolen menar att om ledamöterna tvångspensioneras vid 65 års ålder innebär det att så många måste sluta i nästa vecka att rättssäkerheten är i fara. 70 år vore en lämpligare åldersgräns.

Ledamöterna i HD har i hög grad EUs öra i den här frågan. Redan vid årsskiftet 2015/16 började PiS reformera domstolarna och gav de högsta instanserna en politisk överrock. Misshagliga ledamöter ska kunna bytas ut och vid behov ska presidenten och justitieministern kunna utfärda disciplinbot (!) till enskilda domare. En lång rad ordförande i domstolar på lägre nivå har snabbt bytts ut för att PiS politik i rättsfrågor snabbt ska kunna slå igenom.

EU reagerade, liksom Venedigkommissionen (Europarådets grundlagsexperter), USA och en rad internationella jurister.

Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor, har under årens lopp haft många samtal med olika representanter för regeringen. Resultatet har blivit mer eller mindre kosmetiska förändringar i lagtexterna men få egentliga förbättringar.

Regeringen hävdar att man med råge uppfyllt samtliga EUs krav och har svårt att förstå varför Timmermans inte lägger av. Man hänvisar också till lagstiftningen i Tyskland och Spanien, som man anser vara formulerad på samma sätt. Den vitbok som premiärminister Mateusz Morawiecki i mars överlämnade till alla regeringschefer och kommissionärer i unionen blev inte det klargörande som regeringen avsett. Enligt Morawiecki blev vitboken väl mottagen men den har inte påverkat EU-ministrarna.

Och i Irland väntar man med att lämna ut en misstänkt knarkhandlare tills det är fastslaget att Polen är ett rättssäkert land.

Frågan är naturligtvis om det är så illa att man definierar begrepp som rättssäkerhet och domstolars oberoende på olika sätt. Eller om det, som PiS-aren Zdzisław Krasnodębski antyder, handlar om att vänta ut Timmermans – efter nästa EU-val blir det sannolikt någon annan som får hand om lagstiftningsfrågorna, i bästa fall någon som har samma uppfattning som PiS. (gazeta.pl och wB 28 juni 18)

Polen leker med elden

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson.

För första gången i EUs historia har ett medlemsland förhörts om de hot som landets regering utsätter dess demokratiska institutioner för. På tisdagskvällen utfrågades Polens biträdande utrikesminister Konrad Szymański i drygt tre timmar bakom stängda dörrar på EU-ministrarnas möte i Luxembourg.

EU- kommissionen har efter hearingen inte ändrat sin ståndpunkt att den polska rättsstaten hotas av systemförändringarna. Polen har inte vidtagit några konkreta åtgärder för att besvara våra invändningar, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor.

Timmermans sammanfattade under 10 minuter sina samtal med den polska regeringen; samtal som inte gett vare sig klarhet i eller lösning på problemen i det polska rättsväsendet sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) övertog regeringsmakten.

Szymański hade inför mötet överlämnat ett dokument till samtliga EU-länder där Polen bemöter EUs invändningar. När det sedan var hans tur lät han medhavda jurister förklara förändringarna i det polska rättssystemet i detalj.

Enligt regeringen har kommissionen felaktigt tolkat och utelämnat fakta. Det handlar om det mest akuta problemet just nu, det vill säga den så kallade pensionsutrensningen som bland annat drabbar Högsta domstolens förste ordförande professor Małgorzata Gersdorf. Hennes mandatperiod löper enligt grundlagen i 6 år, men regeringen anser att den kan avkortas med hjälp av pensionering med motiveringen att inte heller den förre ordföranden satt tiden ut – han dog nämligen dessförinnan.

Gårdagens hearing är det definitiva slutet på den ”inledande dialogen” med Polen. Regeringens argument kan knappast förbättra situationen, snarare tvärtom. Hoppet om att PiS-regeringen backar blir allt mindre då många inser att den nuvarande polska utrikespolitiken är helt beroende av inrikespolitiken. Och den går just nu ut på att vinna kommunalvalen i höst. Det är inte uteslutet att ”Polens sak” blir föremål för en separat debatt i EU-parlamentet. Först därefter kan Europeiska rådet påbörja arbetet med sina rekommendationer som måste accepteras av 22 av 28 EU:s medlemsstater samt av två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

EU-kommissionen har hittills inte tagit beslut om att inleda rättsliga procedurer i samband med lagförslaget om Högsta domstolen, men om man gör det hamnar Polen i Europadomstolen.

Den stora frågan är om PiS är medvetet om vilka långsiktiga konsekvenser detta kommer att få – och om de i så fall bryr sig om dem. De kortsiktiga konsekvenserna kan vara ökat stöd från egna väljare, som ju knappast bryr sig om Högsta domstolen eller Konstitutionsdomstolen, författningen eller demokratiska värden. De bryr sig om de bidrag som PiS delar ut samt om den nationella stolta identitet som nu byggs upp med hjälp av myter, lögner och en falsk känsla av moralisk, historisk och kulturell överlägsenhet. Den goda ekonomin – Morawiecki-effekten – som PiS berömmer sig av går allt bättre för att världsekonomin går på högvarv. När högkonjunkturen är över och den tyska ekonomin svalnar kommer Polen att omedelbart känna av det, vilket kan ha politiska konsekvenser för PiS.

Man kan också misstänka att Lag och Rättvisa medvetet driver denna antieuropeiska politik för att om några år utan några svårigheter lämna Europeiska unionen. Detta scenario vore katastrofalt för Polen och dess säkerhet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Timmermans: Regeringens åtgärder räcker inte

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Polen har inte gjort tillräckligt för att lösa problemet med politisk styrning av landets domstolar. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i debatten i EU-parlamentet på onsdagen.

Timmermans är den kommissionär som har ansvar för lagstiftningsfrågor och som har förhandlat med den polska regeringen i flera år för att de nya domstolslagarna ska överensstämma med EUs demokratiska värden.

De fyra tillägg som regeringen gjort räcker inte för att eliminera oron för allvarliga brott mot rättsstatsprincipen, sade Timmermans. Det finns fortfarande allvarliga brister på sex punkter i det polska rättssystemet.

Frågan tas upp igen vid EUs ministerrådsmöte den 26 juni, sedan Timmermans i nästa vecka varit i Warszawa för att än en gång diskutera med den polska regeringen.

Men utrikesminister Jacek Czaputowicz sade redan före debatten i EU-parlamentet att Polen kommer att försvara sin rätt att reformera domstolsväsendet. Enligt regeringens uppfattning har Polen uppfyllt alla EUs krav med råge.

Rättsstatsprincipen innebär att ett lands domstolsväsende är fristående från politisk eller annan påverkan och att det finns garantier mot att staten kan missbruka sin makt. Med den nya domstolslagstiftningen i Polen ställs tidigare oberoende domstolar under politisk kontroll – justitieministern/riksåklagaren kan t.ex. självständigt byta ut och pensionera ledamöter i Högsta domstolen.

För att understryka att frågan är viktig har EU så småningom aktiverat artikel 7:1. Enligt den paragrafen kan EU-parlamentet slå fast att Polen allvarligt åsidosatt EUs värden under förutsättning att fyra femtedelar av medlemsländerna röstar ja. Om så sker man gå vidare till artikel 7:2 som kan sluta med sanktioner mot ett land. Det kräver full enighet och i fallet Polen kommer det knappast att bli aktuellt eftersom Ungern redan för ett par år sedan lovat att rösta nej. (Europaportalen och Polskie Radio 14 juni 18)

Internationella jurister kritiserar Lagen om Högsta domstolen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Den nya lagen som ställer Högsta domstolen under politisk kontroll har väcker oro runt omkring i världen, och ett brev från över 20 juridikprofessorer i Europa, USA och Australien har skickats till Frans Timmermans, den kommissionär som sköter EU-kommissionens förhandlingar med den polska regeringen om rättssäkerheten i landet.

EU måste entydigt ta ställning om Polens brott mot rättssäkerheten, skriver professorerna. Lagen måste hänskjutas till Europadomstolen och det är bråttom – den ska träda i kraft i den 3 juli. De lagar som stiftats sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tog över regeringsmakten i landet, utgör ett angrepp på rättsstatsprincipen. De undergräver de polska domstolarnas självständighet och ställer dem under PiS kontroll.

Initiativet till brevet har tagits av den polske professorn Wojciech Sadurski och undertecknarna kommer från universitet som Yale, Princeton, Oxford m.fl. och när det publicerats på nätet har det fått stöd även från jurister i andra länder som Tjeckien och Nederländerna. (natemat.pl 9 juni 18)

Sök i webb-Bulletinen