Årets Frihetsperson blev en domare

Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska.
Foto: RMF FM.

Julia Przyłębska, ordförande i Konstitutionsdomstolen (KD) efter en kontroversiell utnämning av president Andrzej Duda, har utsetts till Årets Frihetsperson 2017 av den regeringsvänliga tidskriften wSieci (På Nätet).

Valet av Przyłębska till ordförande i KD blev starten på återuppbyggnaden av det polska rättssystemet, skriver Bronisław Wildstein på wSieci i sin motivering. Till skillnad från sin företrädare deltar Przyłębska inte i det politiska spelet, och dessutom har hon dragit ner på en rad dyrbara ceremoniel.

Wildstein avfärdar en rad prominenta jurister som anser att Przyłębska är alltför följsam i förhållande till regeringen, som just genomdrivit en reform av domstolsväsendet, som i EU väckt oro för rättssäkerheten i Polen.

Wildstein talar vidare om hennes kompromisslösa attityd i arbetet, om hennes beundransvärda lugn och konstaterar att med valet av henne till chef för Konstitutionsdomstolen har Polen verkligen fått rätt person på rätt plats.

Förra året valdes Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till Årets Frihetsman, och 2015 var det PiS presidentkandidat Andrzej Duda. (wSieci och wB 27 dec 17)

Regeringen vill föra samtal med EU-länderna

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: msz.gov.pl

Under de tre kommande månaderna kommer Polen driva en diplomatisk offensiv mot de andra medlemsländerna med anledning av att EU inlett ett artikel 7-förfarande mot oss. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski.

EU-kommissionen tog kort före jul för första gången beslutet att varna ett medlemsland enligt Lissabonfördragets artikel 7. Anledningen är den reform som ger politikerna stor makt över landets domstolar, en reform som enligt kommissionen innebär en klar risk för att Polen bryter mot EUs demokratiska principer. Omstöpningen av det polska domstolsväsendet påbörjades redan vid åsskiftet 2015/16 och EU-kommissionen har sedan dess påpekat att rättssäkerheten tar stryk när politikerna får alltför stort inflytande över det dagliga arbetet. När de demokratiska principerna är i fara ska EU-kommissionen enligt Lissabonfördraget inleda det förfarande som ytterst innebär att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet.

Regeringens spontana reaktion på EUs beslut var att det var orättvist och president Andrzej Duda undertecknade omedelbart det kontroversiella lagpaketet.

Polen har tre månader på sig att lägga fram sina argument inför EU-kommissionen och medlemsländerna, säger Waszczykowski. Premiärminister Mateusz Morawiecki har redan ett inbokat möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker den 9 januari, och den 15 januari planeras ett möte med Bulgarien som efter nyår blir ordförandeland.

Morawiecki har tidigare påpekat att det bästa sättet att lösa konflikten i allmänhet är att ha en dialog.

Vi vill förklara för våra europeiska partners varför våra domstolsreformer är nödvändiga, sade Morawiecki. Jag är optimist och räknar med att vi kan komma fram till en gemensam hållning, eller åtminstone till att vi förstår varandras argument.

Morawiecki beger sig enligt regeringskansliet efter nyår ut på en diplomatisk resa till medlemsländerna, och första anhalt blir Budapest. Ungern har tidigt lovat att stödja Polen i konflikten med EU, och så länge premiärminister Viktor Orbán håller det löftet kommer Polen inte att utsättas för den s.k. atombomben – att landet fråntas sin rösträtt i unionen. (Polskie Radio, wB 29 dec 17)

Opinionsundersökning: Fejden med EU är regeringens fel

Konflikten mellan regeringen och EU eskalerar och EU-kommissionen uppdrog i veckan åt medlemsländerna att avgöra om artikel 7 i Lissabonfördraget, det som kallas atombomben, ska aktiveras mot Polen.

Svaret från Warszawa blev att president Andrzej Duda undertecknade de kontroversiella lagar om Högsta domstolen och Nationella Domstolsrådet (KRS) som är anledningen till EUs oro för rättssäkerheten i Polen. Lagarna har av Venedigkommissionen bedömts som sovjetlika.

Såväl president Duda som premiärminister Mateusz Morawiecki och andra av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) topprofiler försäkrar att de omstridda domstolsreformerna är av nöden eftersom det nuvarande systemet är korrupt.

Utöver det ligger regeringen i fejd med EU även vad gäller flyktingkvotsystemet, pressfriheten och kampanjen mot frivilligorganisationerna. Polen röstade också som enda medlemsland mot att Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skulle bli omvald i våras. Striden om avverkningen i Europas sista urskog, Białowieża, tycks vara över sedan miljöminister Jan Szyszko skickat hem skogsmaskinerna.

En ganska bitter fejd alltså. Och vem anser polackerna bär ansvaret för krisen med EU?

De flesta, 38 %, anser att konflikten är regeringens fel, visar en färsk opinionsundersökning som redovisas i icke-statliga TVN. Bara 8 % menar att EU-kommissionen bär det huvudsakliga ansvaret.

25 % tycker att parterna får dela på den bördan, 19 % att skulden vilar på oppositionen. 10 % har ingen uppfattning i frågan. (TVN och wB 22 dec 17)

EU drar åt tumskruvarna

Frans TImmermans, EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor.
Foto: wikipedia.

Av oro för rättsäkerheten i Polen efter domstolsreformen aktiverar EU-kommissionen nu artikel 7:1 i Lissabonfördraget.

Det är med tungt hjärta men vi har inget val, det är för polackernas bästa, säger EU-kommissionens vice ordförande Franz Timmermans. Jag är inte naiv, jag vet att det finns de som kommer att försöka framställa beslutet som ett angrepp på den polska nationen men varje medborgare i varje EU-land har rätt till en oberoende domare. Som fördragens väktare har EU en skyldighet att vidta åtgärder om vi slår fast att rättsstatsprincipen hotas.

Men vi har sammanställt en lista med åtgärder som regeringen kan vidta för att undvika en fortsatt process, och vi är fortfarande öppna för en dialog, säger han.

Det är ett beslut som jag tar med ro, säger justitieminister Zbigniew Ziobro, Polen är ett land som respekterar rättsstatsprincipen. Vi kan bara spela en viktig roll i Europa om vi har väl fungerande domstolar, och därför måste vi se till att domstolsväsendet börjar fungerar som det ska.

Han anser också att detta handlar om politik, inte alls om rättsstatsprincipen.

Premiärminister Mateusz Morawiecki sade redan under EU-toppmötet i förra veckan att han räknar med att EU skulle gå vidare till sanktioner.

På twitter försäkrar han nu att Polen är lika hängivet rättsstatens principer som alla andra länder i Europa, men att behovet av en domstolsreform är stort.

Dialogen mellan EU-kommissionen och Warszawa måste vara både öppen och ärlig, skriver han. Jag tror att Polens suveränitet ska kunna samsas med idén om ett enat Europa.

Han påpekar också att han ska ha ett möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i januari.

Morawiecki har tidigare sagt att några av dem som bär ansvaret för kommunistiska brott i Polen aldrig har fått stå till svars för dem eftersom landets rättsväsende fortfarande domineras av inflytelserika personer från den tiden.

Det här kan inte bara handla om att oppositionen talar illa om regeringen i EU-parlamentet, tror Beta Mazurek, talesperson för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Förmodligen är det EUs sätt att hämnas för att Polen av hänsyn till polackernas säkerhet inte vill ta emot muslimska invandrare.

Inrikesminister Mariusz Błaszczak anser att EU-kommissionen nu överskrider sina befogenheter, och menar också att det är oppositionen som ligger bakom EUs agerande.

Konflikten gäller de ändringar i tillsättningar, pensionsålder och befogenheter inom domstolsväsendet som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) genomfört under de senaste åren. Eftersom regeringen inte reagerat på kommissionens oro går frågan om sanktioner nu vidare till EU:s medlemsländer. För att utlösa artikel 7 krävs att 22 av 28 EU-länder är eniga, men ska det gå så långt som till att stänga av Polens rösträtt i ministerrådet ska beslutet vara enhälligt. Redan för flera år sedan lovade Ungern att rösta emot om det skulle gå så långt. (Polskie Radio, TVP, Dziennik Gazeta Prawna m.fl polska medier 20 dec 17)

Massiva protester under domstolsdebatten

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Senaten debatterar under kvällen den reform av Polska domstolsrådet och Högsta domstolen som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill genomföra. Senatens Kommission för mänskliga rättigheter rekommenderar senatorerna att anta lagförslaget utan ändringar.

Men debatten är hätsk och ordväxlingen mellan oppositionssenatorer och PiS-senatorer är hård. Senatorn och Solidaritetslegenden Jan Rulewski kliver upp i talarstolen iförd vad som liknar en tragisk grekisk teatermask med inslag av de polska nationalfärgerna.

Polen har idag ett ansikte dränkt i förtvivlan, säger han. Han avslutar sitt anförande med att citera romantikern Juliusz Słowackis drama Beniowski – Nie pójdę z wami waszą drogą kłamną. Pójdę gdzie indziej. I lud pójdzie za mną (Jag följer inte er på er förljugna väg. Jag går någon annanstans och folket följer mig).

Senaten, där PiS har majoritet, avslår alla invändningar. Inte ens Parlamentets juridiska byrås negativa utlåtande om reformen gör intryck på PiS-senatorerna. Standardsvaret på alla invändningar är: tycker ni att reformen bryter mot grundlagen får ni vända er till Konstitutionsdomstolen. Ja, till Konstitutionsdomstolen som sedan ett år tillbaka är kontrollerad av Lag och Rättvisa.

Utanför samlas människor för att protestera. Polacker är inte passiva när man berövar dem deras demokratiska och mänskliga rättigheter. Demonstranterna läser upp senatorernas namn, ett efter ett. Och uppmanar dem att ta sitt förnuft till fånga.

Strax efter klockan 19 inträffar en otrevlig incident i Senaten. Fem kvinnor kommer in i rullar upp banderoller med inskriften: Fria domstolar, Ett fritt Polen, Fria val. De håller i en polska flagga. Vakterna tar ifrån dem banderollerna och försöker kasta ut dem ur senaten trots att kvinnorna uppvisar passersedlar. Oppositionens senatorer ingriper. Vakterna drar sig undan.

Under tiden upplöser polisen demonstrationen utanför senaten. Demonstranterna försöker rubba de avskärmningar som nu står permanent utanför parlamentsbyggnaden. Polisen informerar att organisatörerna beslutat att avsluta protesten och uppmanar folk att skingra sig. Och hotar med att ta till våldslösningar om man inte lyder. Flera demonstranter anhålls. Men folk tycks inte vilja gå hem. Vanära! skriker de protesterande mot limousinerna som nu lämnar byggnaden. Men natten är lång – mycket kan hända än.

Polackerna ger inte upp. Det gör inte regimen heller.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Domare förklarar justitieministern krig

Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska.
Foto: RMF FM.

Bataljen om det polska domstolsväsendet är inne i sitt slutskede. Men motståndet mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ”reformer” minskar inte.

När Konstitutionsdomstolens (KD) nya ordförande Julia Przyłębska på måndagen lade fram domstolens verksamhetsberättelse för 2016, gick sju av domstolens ledamöter offentligt ut och tog avstånd från den. Sex av dem tillhör det gamla gardet, och den sjunde är en av dem som PiS på grunder som KD och dess dåvarande ordförande Andrzej Rzepliński förklarat grundlagsstridiga, tillsatt efter regeringsskiftet hösten 2015.

Vid presentationen av årsrapporten gick Przyłębska till angrepp mot sin företrädare Rzepliński och anklagade honom för att godtyckligt ha beslutat att de nya, av parlamentet nyutnämnda ledamöterna, inte fick delta i domstolens arbete. Själv lät hon sedan hon blivit ordförande de PiS-tillsatta ledamöterna att delta i domslutsprocessen och i gengäld hjälpte de henne till ordförandeposten.

Regeringspartiet och president Andrzej Duda tycks tro att läget nu har stabiliserats och att Konstitutionsdomstolen som Duda sa ” återgått till sitt normala arbete”. Men domstolen gjordes formellt om för att effektiviteten behövde höjas – och av rapporten att döma har antalet domslut nästan halverats under Julia Przyłębskas ordförandeskap. I rapporten medges det också att tre domslut inte publicerats eftersom regeringen inte accepterar dem.

Majoriteten av KD:s domare har godkänt rapporten. Men sju av dem (alltså nästan hälften) instämmer inte i dess innehåll. I ett uttalande påpekar de att av de åtta som röstade för innehållet i rapporten var det bara två som under 2016 deltog i Konstitutionsdomstolens arbete – de övriga var inte ens utnämnda, vilket inte har hindrat dem från att underteckna verksamhetsberättelsen.

De sju domarna ifrågasätter huvudsakligen tre saker: attityden till det dubblerade antalet ledamöter, regeringens vägran att publicera KDs domslut samt det lagliga i att utnämna Przyłębska till KD:s ordförande. De menar att dessa ärenden inte har framställts i rapporten på ett sanningsenligt sätt.

Ute i landet talas det om att många domare tänker förklara justitieminister Zbigniew Ziobro krig och inte finna sig i politiseringen av rättsväsendet eller de personangrepp och utrensningar som genomförts av Ziobros förtrogna.

Det pågår gatudemonstrationer i flera städer mot den demontering av demokratiska rättssystemet som nu sker.

Vi ska kämpa till slutet, säger de.

Dorota Tubielewicz Mattsson

När de skjuter hästar …

Beata Szydlo tackar sina ministrar för gott samarbete.
Foto: Regeringskansliet.

Beata Szydło, Polens förra premiärminister, har iklätts offerkofta. På morgonen försvarar regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) henne i parlamentet mot oppositionens misstroendevotum för att på kvällen tvinga henne att avgå. Szydło har under två års tid systematiskt följt varje order från partiledaren Jarosław Kaczyński. Man kan till och med säga att hon var rätt bra på det. Men nu är hennes tid slut. Szydło har gjort sitt, Szydło får gå.

Förödmjukande? Ja. I synnerhet som Kaczyński officiellt utlovade en hel mandatperiod om hon gjorde bra ifrån sig, och det gjorde hon i sin iver att lyda ledaren. Men också i högsta grad självförvållat. Szydło är en stor flicka som borde ha varit medveten om riskerna med att vara Kaczyńskis nickedocka. Och alla spekulationerna om hennes avgång, hennes framtid och alla ojande över hennes öde tycks ha ett enda syfte – att skyla över det verkligen viktiga som samtidigt inträffade i Polen, den slutgiltiga dödsstöten mot landets domstolar.

För medan alla hetsade upp sig om vem som skulle bli Polens nästa (officiella, inte den verkliga) styresman röstade parlamentet igenom ändringar till presidentens förslag om lagen om Högsta domstolen samt om valet till Polska Domstolsrådet (KRS). Högerkoalitionen har alltså röstat igenom en politisering av rättsväsendet och i praktiken en nedmontering av maktens tredelning som ju är ett av de viktigaste fundamenten för den demokratiska statens existens. Alla diskussioner förhindrades smidigt, taltiden minskades till 30 sekunder och lagändringarna röstades igenom på löpande band. När oppositionsledaren Grzegorz Schetyna talade om konsekvenserna stod regeringspartiernas bänkar tomma.

Så nu går polackerna åter ut på gatorna för att försvara demokratin. Ljuskedjor bildas över hela landet. Oppositionen manar till protester. Experter försöker förklara vikten av det som hänt. Nu har president Andrzej Duda återigen möjlighet att lägga sitt veto. Men kommer han att göra det? Knappast troligt. Kaczyński och Duda har av allt att döma uppnått en överenskommelse – kanske får Duda större ansvar för utrikespolitiken, kanske förlorar hans svurne fiende Antoni Macierewicz posten som försvarsminister, kanske … I gengäld fortsätter Duda att pliktskyldigt underteckna allt som Kaczyński lägger på hans skrivbord.

Inte ens Venedigkommissionens senaste rapport gör något större intryck på makthavarna. Kommissionen skriver att de förändringar PiS driver igenom är ett ”mycket allvarligt hot” mot det demokratiska rättssystemet. Man pekar på en långt gående politisering av Domstolsrådet, man råder Polen att skilja riksåklagarämbetet och justitieministerämbetet åt och varnar för konsekvenserna av att ge riksåklagaren alltför stora befogenheter. Rapporten, som innehåller hård kritik mot justitieministerns godtyckliga av- och tillsättningar av domare, är undertecknad av Venedigkommissionens samtliga medlemmar – utom den polska.

Motsättningarna och aggressionerna mellan polackerna ökar för varje dag. Inte bara i parlamentet utan även på gatorna. Och polisen beordras ta till allt hårdare åtgärder för att kväsa protesterna.

Polen har blivit en polisstat.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda kan tänka sig ett nytt veto

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

Det är inte omöjligt att regeringsombildningen skjuts ytterligare på framtiden.

De lagförslag om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet som president Andrzej Duda lagt fram har efter behandling i parlamentet och justitieutskottet genomgått en del förändringar. Enligt utskottets ordförande Stanisław Piotrowski har man stämt av med presidentens kansli under resans gång, men företrädare för Duda visar sig vara skeptiska.

Och nu säger presidenten, som just varit på en resa i Vietnam, att om ändringarna går utanför de gränser som han specificerat för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński under höstens förhandlingar kommer han inte att dra sig för att lägga i sitt veto en gång till.

Kaczyński vill göra om Polen och för det behöver en rad lagar ändras. Inte minst domstolslagarna – såväl Konstitutionsdomstolen som Högsta Domstolen kan stoppa nya lagar som inte är förenliga med grundlagen. Det var därför det var så viktigt att oskadliggöra om Konstitutionsdomstolen 2016. Men när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i våras gick vidare med nya lagar om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet lade president Andrzej Duda oväntat in sitt veto. Han befarade att de inte skulle vara grundlagsenliga – och ville därför återkomma med ett eget lagutkast.

Kaczyński blev mycket bekymrad över presidentens uppstudsighet, men har ägnat en stor del av hösten åt samtal om hur man ska få presidentens lagförslag att stämma med hans eget.

Han tänker sig att via en omstrukturering i regeringen ge Duda ökat ansvar på andra områden om han bara lämnar det juridiska i fred. Alltså föreslog Kaczyński för ett par veckor sedan att presidenten i fortsättningen ska representera Polen vid EUs toppmöten, vilket skulle gå ut över premiärministern och utrikesministern.

Tydligen har det inte räckt, eftersom justitieutskottet ansåg sig behöva ändra i Dudas lagtext.

Frågan är vad Kaczyński då ska erbjuda Duda. Blir det den självsvåldige försvarsminister Antoni Macierewicz som får gå? Kanske har även PiS-ledaren insett att det inte går att mjölka ut så mycket mer ur Smolenskkatastrofen.

Samtidigt har framträdande PiS-are sagt att Duda inte blir partiets kandidat i nästa presidentval 2020. Har Kaczynski något att erbjuda där? Eller räknar han med att det blir han själv som representerar Polen på EUs toppmöten efter 2020? (onet.pl, natemat.pl och wB 30 nov 17)

Medan Kaczyński tittar på katter …

Demonstranter utanför parlamentet under fredagens debatt om domstolsreformerna. Skärmdump från gazeta.pl.

Utanför presidentpalatset i Warszawa och på många andra håll i Polen pågår just nu massprotester mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) försök att politisera rättsväsendet, ändra vallagen och tysta ner dem som säger emot. Manifestationerna går under parollen ”Fria domstolar, fria val, ett fritt Polen”. För i själva verket handlar det ju om polackernas valfrihet och rätt till självbestämmande på alla nivåer.

Protesterna gäller de lagförslag som samtidigt debatteras och röstas om i parlamentet, de som presenterades av presidentkansliet på torsdagen. Regeringspartiets ledare Jarosław Kaczyński sitter och bläddrar i en kattatlas medan hans partikamrater mekaniskt och lydigt röstar igenom lagförslag efter lagförslag.

Oppositionen har som väntat inte kunnat stoppa presidentens lagförslag om Högsta domstolen och valet till Domarrådet. PiS röstar igenom förslagen utan att ens ha läst dem. Detaljerna, dvs. de ändringar som Kaczyński kommit överens om med president Andrzej Duda, kommer att uppenbaras för parlamentarikerna på tisdag då lagförslagen tas upp i den parlamentariska kommission som leds av regeringspartiets trognaste medlem, förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz.

När presidentförslaget presenterades i parlamentet togs inga detaljer upp och man uppträdde som om det aldrig förekommit några överläggningar med regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Det är alltså ingen (förutom vissa PiS-toppar) som känner till detaljerna i dealen mellan Kaczyński och Duda, de detaljer som ska få Duda att skriva under de kontroversiella domstolslagarna.

De mest högljudda och synliga motståndarna till PiS ”reformer” som Kamila Gasiuk-Pihowicz från Moderna (Nowoczesna) hotas med att bli fråntagen sin parlamentariska immunitet. Andra får höra kommentarer i stil med ”Innan det är slut kommer du att sitta inne”. Och under tiden sitter Kaczyński och bläddrar i sin kattatlas.

Detta är den polska demokratin 2017. Detta är ett hån mot Polen och den polska demokratin.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Macron: Vi har talat om den polska domstolsreformen

President Emmanuel Macron och premiärminister Beata Szydło.
Montage: wB.

Vi har huvudsakligen diskuterat den känsliga frågan om de polska domstolsreformerna. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på en gemensam presskonferens med premiärminister Beata Szydło efter mötet i Elyséepalatset på torsdagen. Jag var tvungen att ta upp frågan om de reformer som Polen nu genomför inom domstolsväsendet och om de är förenliga med EUs grundvärderingar.

Vi har inte för avsikt att lägga oss i andra länders inrikespolitik, men vi följer noga de hur det går i de frågor där EU inlett ett förfarande mot Polen. Har EU inga invändningar så kommer Paris att dra slutsatser av det, sade Macron. Det handlar inte om ifall Polen kan reformera sitt rättsväsende eller ej utan det handlar om ifall reformerna är förenliga med de värderingar som uttrycks i EUs fördrag och i stadgan om de mänskliga rättigheterna.

Det finns en del misshälligheter mellan våra länder, sade han men vi är också eniga i många frågor.

Szydło föredrog att fokusera på andra delar av deras samtal.

Polen är liksom Frankrike ett land som följer och lägger stor vikt vid att alla EUs värderingar och lagar följs. Det som händer i Polen sker inom ramen för dessa principer, försäkrade hon.

Det är viktigt att Frankrike och Polen samarbetar om reformer inom EU, annars kommer det inte att fungera, sade Szydło. Och vi har en gemensam vision om EUs framtid. Även vad gäller utstationeringsdirektivet, där vi har olika åsikter, måste vi samarbeta, och jag är beredd att söka en kompromiss där vi är oeniga.

Szydło bjöd också in Macron till ett besök nästa år, då Polen firar sitt 100-årsjubileum som självständig stat.

Det är väldigt viktigt för oss, för Polen och Frankrike är länder som uppskattar och värdesätter demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet, sade Szydło. Som inget annat land vet Polen vad det innebär att vara en fri demokratisk stat. Vår historia har lärt oss att frihet, suveränitet, solidaritet och demokrati är de värderingar vi mest av allt måste försvara. (Rzeczpospolita, Polskie Radio, natemat.pl, wp.pl, onet.pl och wB 23 nov 17

Human Rights Watch riktar kraftig kritik mot PiS

Demonstranter uppmanar president Duda att stoppa de kontroversiella domstolslagarna. Demonstration i juli. 
Foto: KODs hemsida.

Den största och viktigaste globala organisationen för bevakning av hur olika länder skyddar de mänskliga rättigheterna, Human Rights Watch (HWR), kommer med en rapport om regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) auktoritära styre.

Ända sedan valsegern i oktober 2015 har PiS utnyttjat den parlamentariska majoriteten för att genomföra nya lagar som på ett allvarligt och negativt sätt påverkar de mänskliga rättigheterna i Polen, skriver Lydia Gall, HWRs expert på Östeuropa, som under året gjort studiebesök i Polen.

Gall menar att de mest elementära mänskliga rättigheterna är ”allvarligt försvagade” och börjar sin rapport med en beskrivning av hur regeringen tar över kontrollen över rättsväsendet. Hon påpekar att regeringen kommer att kontrollera hur man anställer och avskedar domare på samtliga nivåer. Presidentens förslag avfärdar hon med att de på intet sätt garanterar domstolarnas oberoende av politiker.

Vidare skriver Gall även om hur PiS försöker ta över kontrollen över medierna och nämner speciellt journalisten Tomasz Piątek som i en bok beskrivit försvarsminister Macierewicz band med såväl inhemska och utländska säkerhetstjänster (Piątek har stämts av försvarsdepartementet för att ha ”använt våld eller hot mot statstjänsteman”).

Enligt Gall försvagar PiS-regeringens nya antiterroristlagar på ett allvarligt sätt mänskliga rättigheter som samlingsrätten och privatlivets helgd. De är dessutom olagligt riktade mot muslimer och utlänningar.

Även den skärpta abortlagen samt regeringspartiets försök att strypa de icke statliga organisationernas roll är viktiga punkter i rapporten.

Human Rights Watch kräver att EU sätter igång med sanktionerna mot Polen med anledning av att regeringen bryter mot rättssäkerheten. EU bör utöva påtryckningar på den polska regeringen och påminna om de förpliktelser som medlemsländerna tagit på sig gällande rättssäkerheten och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Man vill vidare att Europaparlamentet antar en resolution i frågan.

Allt detta ska få den polska regeringen att dra sig ur reformen av det polska rättsväsendet och andra ödesdigra idéer.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Låtsas-domare skapar ett nytt låtsas-rättsväsende

Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf.
Foto: Katarzyna Czerwińska, wikipedia.

De regler som styrde valet av professor Małgorzata Gersdorf till första ordförande i Högsta domstolen är delvis oförenliga med grundlagen. Det slog Konstitutionsdomstolen (KD) fast på tisdagen.

Samtidigt slog man fast att de domare som valdes av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och som dubblerar redan befintliga domare har all konstitutionell rätt att sitta i KD.

Bland de domare som deltog i utslaget satt personer som de facto intagit redan tillsatta domarplatser och som därmed avgjorde ett ärende som direkt berörde dem själva. En av dem som idag dömde till sin egen fördel är vice ordföranden i Konstitutionsdomstolen Mariusz Muszyński, som nyligen avslöjades som säkerhetstjänstens hemliga agent.

Det var ombudsmannen för mänskliga rättigheter Adam Bodnar som tog ärendet till Konstitutionsdomstolen. Domslutet var dock inte enhälligt – en av de ledamöter, som tagit plats i domstolen före PiS maktövertagande för två år sedan, anmälde avvikande åsikt.

I Gersdorf-ärendet argumenterade man att hon valdes till förste ordförande i HD enligt domstolens interna regelverk, vilket skulle strida mot författningen.

Allt detta innebär att man nu lagt grunden för att få bort professor Gersdorf från HD och att man kommer att kunna ogiltigförklara hennes verksamhet. Det styrande partiet har direkt förklarat att det krävs ett omedelbart ingripande och med det menar man med stor sannolikhet en ny lagstiftning. Det ironiska är att det är Gersdorf och Högsta domstolen som enligt lag bekräftar det parlamentariska valets giltighet. Om hennes verksamhet förklaras ogiltig är även valresultatet från 2015 ogiltigt och ett nytt val måste snarast utlysas.

Detta är naturligtvis en genomtänkt strategi. Eftersom regeringspartiet i nuläget kan driva fram vilken lag som helst i parlamentet blir det även lätt att utforma en ny lag som gör det möjligt att förkorta den alltmera obekväma president Dudas mandatperiod.

På det stora taget börjar det politiska livet i Polen anta groteska former: låtsas-domare dömer i en låtsas-konstitutionsdomstol och kommer med låtsas-domslut.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Venedigkommissionen granskar domstolsreformerna

Utrikesminister Witold Waszczykowski och president Andrzej Duda. Montage: wB.

Venedigkommissionen besöker i veckan Warszawa för att studera de nya domstolslagarna som ger justitieministern rätten att tillsätta, avsätta och pensionera ledamöterna i Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet.

I december kommer kommissionen med en rapport som avslutas med rekommendationer – precis som för två år sedan när lagen om Konstitutionsdomstolen ändrades. Även förändringarna i åklagarväsendet ska bedömas i en rapport. Denna nya granskning emotses med behärskad glädje av regeringen.

Polen kommer inte att acceptera någon inblandning utifrån vad gäller domstolsreformerna, säger utrikesminister Witold Waszczykowski. Den process som vi nu genomför, nämligen demokratiseringen av det polska rättsväsendet, är en intern fråga för polackerna. Det är inte så att vi avvecklar maktdelningen eller överger principen om rättsväsendets oberoende.

I juli hotade EU-kommissionen att utlösa en formell varning om Polen avskedar eller tvingar ledamöter i Högsta domstolen att gå i pension.

Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, ska under sitt besök träffa politiker, domare och människorättsorganisationer för att kunna bilda sig en uppfattning om de nya lagarna.

Vid ett besök i Helsingfors på tisdagen passade president Andrzej Duda på att försvara den polska demokratin. När han av finska medier tillfrågades om varför Polen har så mycket problem med att följa de europeiska värderingarna svarade han med motfrågor:

Varför har EU så svårt att erkänna det faktum att den regering och den president som valdes i demokratiska val i Polen år 2015 nu genomför reformer? undrade presidenten. Polens regering och president håller nu de vallöften som de gav sina väljare, och om det inte är demokrati att infria sina löften som man ger under sin valkampanj – så vad är det då?

Han upprepade den officiella linjen att domstolsreformerna är en inre angelägenhet och hoppades att övriga medlemsländer ska ställas inför samma granskning som Polen.

Polen är ett demokratiskt land, vi respekterar såväl de medborgerliga rättigheterna som yttrandefrihet och mediefrihet, sade Duda. (Polskie Radio och YLE 24 okt 17)

Säkerhetstjänsten och Konstitutionsdomstolen

Polens ambassadör i Tyskland Andrzej Przyłębski , Konstitutionsdomstolens ordförande Przyłębska och vice ordföranden Mariusz Muszyński.
Montage. wB.

En av Kaczyńskis hantlangare är domaren och f.d. säkerhetsagenten Mariusz Muszyński. Ordförande i Konstitutionsdomstolen är Julia Przyłębska, som utnämndes av president Andrzej Duda för ett år sedan. Men den som styr tycks vara ledamoten Muszyński, som tillsattes sedan en annan domare fått maka på sig.

Läs vidare >>

Duda: Det handlar om landets framtid

President Andrzej Duda och justitieminister Zbigniew Ziobro.
Montage: wB.

Konflikten mellan president Andrzej Duda och justitieminister Zbigniew Ziobro angående reformeringen av domstolsväsendet kommenteras nu av presidenten själv.

Det handlar om landets framtid, om mina landsmäns framtid, säger Duda till nyhetsbyrån PAP. Det handlar inte om oenighet med minister X eller Y, utan om att varje justitieminister som samtidigt är riksåklagare inte ska ha så mycket makt över Högsta domstolen som han fick genom den lag som parlamentet antog i somras.

Till Ziobros förtret stoppade Duda de två lagar som skulle ha gett justitieministern oinskränkt inflytande över vilka som ska vara ledamöter i Högsta domstolen och Nationella domarrådet.

Ett av koalitionspartierna i regeringen går till angrepp på mig, säger Duda, och det är inte PiS!

I parlamentsvalet 2015 fick PiS tillsammans med de två små konservativa partierna Förenade Polen (med Ziobro som partiledare) och Polen tillsammans (som leds av högskoleminister Jarosław Gowin) 38 % av rösterna och kunde bilda regering.

Konflikten med Ziobro är sannolikt av äldre datum – efter valförlusten 2011 föreslog justitieministern, som då var PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis kronprins, att partiet skulle moderniseras och breddas. Då blev han utesluten, och enligt Duda förrådde han PiS och försökte splittra partiet.

Duda och Ziobro är båda födda i början av 1970-talet, och Kaczyński försöker spela ner spänningarna dem emellan genom att tala om en generationskonflikt mellan 40-åringar. Han betonar också att han inte kommer att acceptera en ytlig domstolsreform – att Duda stoppade de två domstolslagarna skärpte spänningarna mellan presidenten och Kaczyński, som redan tidigare var kyliga.

Även EU har uttryckt oro för vart domstolsreformen ska leda – den inleddes kort efter maktskiftet 2015 då PiS avvecklade Konstitutionsdomstolens (KD) oberoende för att kunna ändra andra lagar utan att KD lade hinder i vägen. (Polskie Radio och wB 9 okt 17)

HDs ordförande: Vi måste behålla vårt inre oberoende

Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf.
Foto: Katarzyna Czerwińska, wikipedia.

De kan avskaffa domstolens oberoende, men ingen och ingenting kan påverka vårt inre oberoende. Det sade Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf i ett tal på onsdagen då domstolens 100-årsjubileum firades.

Jag talar om det inre oberoendet, och jag uppmanar oss alla att hålla fast vid det, sade Gersdorf. Annars kommer det en dag när vi bara är ett tunt lager bläck på det papper där våra domslut skrivs, och ingen kommer att minnas oss med respekt.

Vid jubileet visas också en utställning över Högsta domstolen och de allmänna domstolarna.

Det polska domstolsväsendet är sedan flera år under omdaning. För ett och ett halvt år sedan förlorade Konstitutionsdomstolen sitt oberoende och underordnades justitiedepartementet. Lagändringen har fått EU att inleda ett prövningsförfarande angående rättssäkerheten i Polen. Under sommaren antog parlamentet en lag som ger justitieministern, som också är riksåklagare, rätt att utse ordföranden i alla allmänna domstolar. Nu står striden om Högsta domstolen och Nationella domarrådet, där regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill att parlamentet ska ha ett avgörande inflytande över vilka ledamöter som tillsätts. Enligt förslaget ska justitieministern också omedelbart kunna tvångspensionera ledamöter för att ersätta dem med handplockade jurister. Även Domarrådets ledamöter ska enligt PiS utses av parlamentet, där partiet har egen majoritet.

Enligt grundlagen ska domarkåren inom sig utse ledamöter till dessa viktiga organ.

I somras inlade emellertid president Andrzej Duda sitt veto mot de två sistnämnda lagarna och har i dagarna lagt fram en egen version, där den största skillnaden är att även presidenten ska ha ett ord med i laget.

EU har rekommenderat Polen att låta Venedigkommissionen (onet.pl och wB 19 sept 17)

EU: Dudas förslag bör granskas av Venedigkommissionen

President Andrzej Duda. Foto: EU-parlamentet.

På måndagen lade president Andrzej Duda fram sitt förslag till en ny lag om Högsta domstolen och en lag om Nationella domarrådet.

Enligt förslaget ska ledamöterna i Nationella Domarrådet väljas med 3/5 majoritet i sejmen, och om enighet inte kan nås kan presidenten utse ledamöterna. Enligt grundlagen ska dock Domarrådet själv utse sina ledamöter för att rådet ska vara politiskt oberoende.

För Högsta domstolen föreslår Duda att ledamöternas pensionsålder ska sänkas till 65 år från nuvarande 67. För att fortsätta till 72 år krävs en läkarundersökning och därefter avgör presidenten om ledamoten kan stanna kvar på sin post. Dudas förslag ger alltså presidenten stort inflytande över domstolsväsendet, medan den tidigare lagen skulle ha gett stor makt åt justitieministern, som samtidigt är riksåklagare.

Duda föreslår också ett nytt organ för överklagande av rättsliga utslag och en form av medborgarvittnen i domstolen.

Dudas förslag och den lag som togs av parlamentet skiljer sig inte så mycket åt, men PiS-ledaren Jarosław Kaczyński är sannolikt inte nöjd med förändringarna – i synnerhet inte som den ger mer makt åt presidenten.

Vid ett möte i Bryssel enades EU-ministrarna om att rekommendera Polen att låta Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, granska förslaget innan det tas upp i parlamentet.

Venedigkommissionen bildades efter kommunismens fall för att hjälpa de forna öststaterna att utforma demokratiska grundlagar, och varje medlemsland har en ledamot och en ersättare.

PiS-regeringen bytte ut sin ledamot efter striden om Konstitutionsdomstolen våren 2016 sedan även den polska ledamoten varit kritisk till regeringens agerande. (Rzeczpospolita, EUobserver och wB 26 sept 17)

Duda och Kaczyński i samtal om domstolarna

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

President Andrzej Duda och Jarosław Kaczyński, ordförande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) träffades på fredagen i presidentpalatset för att diskutera reformeringen av rättsväsendet. Presidenten ska lägga fram sina förslag någon av de närmaste dagarna, rapporterar statliga TVP.

I somras antog parlamentet tre förslag som går ut på att justitieminister Zbigniew Ziobro ska kunna avsätta och tillsätta ledamöter i Högsta domstolen och Nationella Domarrådet samt ordföranden i de allmänna domstolarna på lägre nivå.

Lagen om de allmänna domstolarna accepterades av presidenten, men han inlade sitt veto mot lagen om Högsta domstolen och lagen om Nationella Domarrådet.

Men även den godkända lagen innebär en risk för rättssäkerheten i Polen, menar EU-kommissionen som redan tidigare – fast utan nämnvärt resultat – försökt få regeringen att normalisera lagen om Konstitutionsdomstolen (där nu tillräckligt många domare idag tillhör det regeringstrogna lägret).

Vetot väckte misstämning inom PiS, som vant sig vid att presidenten snabbt och villigt godkänt allt som partiet drivit igenom i parlamentet, och Dudas relationer med Kaczyński som redan tidigare var ganska svala blev nu närmast isiga.

Såväl premiärminister Beata Szydło som flera avdra topprofiler i partiet har försökt övertala Duda att ändra sig, och när hans utlovade förslag nu närmat sig tidsmässigt kommer Kaczyński till presidenten för diskussioner.

Beata Mazurek, talesperson för PiS, uppger att samtalen kommer till på presidentens initiativ – att Duda och Kaczyński träffats en gång tidigare och då enats om ett nytt möte som alltså sker idag.

I början av PiS maktinnehav gick samtal mellan Duda och Kaczyński normalt till så att PiS-ledaren kallade till sig presidenten för ett möte antingen i partihögkvarteret eller i Kaczyńskis bostad. (TVP och wB 22 sept 17)

EU trappar upp processen mot Polen

Justitieminister Zbigniew Ziobro får för mycket makt över rättsväsendet, befarar EU-kommissionen.
Foto: Richard Hołubowicz, wikipedia.

EU tar nu nästa steg i sin talan mot Polen angående rättssäkerheten i landet. Det handlar om den nya lagen om de allmänna domstolarna som president Andrzej Duda inte stoppade – den som ger justitieministern rätten att till- och avsätta domstolarnas ordförande. Ministern kan också efter eget skön förlänga domarnas mandat även efter pensioneringen.

I slutet av juli meddelade EU att man kände allvarliga farhågor för att lagen bryter mot EUs lag och underminerar rättsväsendets oberoende. EU-kommissionen ville se en ny version inom en månad, annars går ärendet vidare till EU-domstolen.

Polen sade då upp avtalet med EU-domstolen och begärde att det skulle omförhandlas.

I slutet av augusti skickade regeringen ett svar till EU-kommissionen, som emellertid inte anser att det är tillfredsställande. EU beslöt på tisdagen att skicka ett s.k. motiverat yttrande till den polska regeringen. Det är det andra steget i överträdelseförfarandet. Om regeringen inte löser problemet inom en månad kan EU-kommissionen gå vidare till EU-domstolen.

Regeringen Szydłos planer på omdaning av rättsväsendet är långtgående. Med motiveringen att Konstitutionsdomstolens (KD) ledamöter var tillsatta av den förra regeringen och alltså inte opartiska bytta bytte regeringen våren 2016 ut ett antal domare. Samtidigt antogs en ny lag som ställde KD under justitiedepartementets kontroll. Därefter har man lagt fram nya lagar som ger justitieministern rätten att till- och avsätta ledamöterna i Högsta domstolen och Domstolsrådet. Domare vars mandatperiod inte gått ut skulle pensioneras. Här ingrep president Andrzej Duda, som till regeringens irritation inlade sitt veto.

Lagarna måste arbetas om för att bli rättssäkra, sade presidenten.

Den sista av domstolslagarna godkände han, den som alltså ger justitieministern makten över vem som är ordförande i landets allmänna domstolar. Ministern kan också vid behov låta utvalda domare sitta kvar även efter pensioneringen.

EU-kommissionen anser att lagen ger justitieministern, som samtidigt är riksåklagare, alltför stor makt över domstolarnas sammansättning, vilket äventyrar rättssäkerheten. (Polskie Radio, EUobserver, natemat.pl och wB 12 sept 17)

Konflikten med EU fortsätter

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: M. Jasiulewicz/ MSZ.

Förändringarna i vårt rättssystem är helt i överensstämmelse med EUs normer. Det sade utrikesminister Witold Waszczykowski på måndagen, då EU-kommissionens frist gick ut.

Kommissionen anser att den planerade omdaningen av domstolsväsendet förstärker det systematiska hotet mot rättssäkerheten i Polen och förklarade sig redo i juli redo att utlösa en formell varning till regeringen om justitiedepartementet började tvångspensionera ledamöterna i Högsta domstolen.

Men utrikesminister Waszczykowski, som nu har skickat en 12 sidor lång förklaring till EU-kommissionen är inte enig.

Det övergripande reformarbetet syftar till att reformera rättssystemet och det har behövts länge, svarar utrikesministern. Reformerna helt i enlighet med EUs normer och hotar på intet sätt domstolarnas oberoende.

Under sommaren antog parlamentet, där regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har egen majoritet, tre nya lagar om landets domstolsväsende. Den första ger landets justitieminister, som dessutom är riksåklagare, rätt att utse ordföranden i alla lägre domstolar. President Andrzej Duda lade oväntat in sitt veto mot två andra lagar som skulle ge parlamentet rätt att utse ledamöter dels till Domstolsrådet och dels till Högsta domstolen, där Domstolsrådet idag har ett stort inflytande.

EU menar att rättssäkerheten sätts ur spel när politiker får så stort inflytande över rättsväsendet, vilket regeringen inte alls håller med om. Dessutom tycker PiS att EU, på initiativ av oppositionen, lägger sig i Polens interna angelägenheter och trakasserar regeringen med sina påpekanden.

Redan kort efter maktskiftet hösten 2015 ådrog sig Polen uppmärksamhet genom att sätta den viktiga Konstitutionsdomstolen ur spel (KD). PiS anser att rättsväsendet är infiltrerat av post-kommunistiskt och vänster-liberalistiskt tänkande, som måste rensas ut för att polackerna ska få ett rättvist rättssystem.

Om Polen fortsätter på den inslagna vägen kan EU komma att utlösa artikel 7, säger kommissionens talesperson Vanessa Mock.

Såväl EU-parlamentets ordförande Jean-Claude Juncker som den tyska kanslern Angela Merkel har helt nyligen uttryckt oro för rättssäkerheten i Polen. (Polskie Radio och wB 29/30 aug 17)

Lagen om HD antogs av senaten

Demonstrationer utanför Högsta Domstolen på fredagskvällen. Foto: Magda Domeradzka.

Senaten röstade på fredagskvällen ja till det kontroversiella förslaget om Högsta Domstolen, som ger politikerna makten att pensionera nuvarande ledamöter och handplocka mera PiS-vänliga domare.

Protesterna har varit omfattande inom landet, och såväl EU som USA har uttryckt oro för att rättssäkerheten är i fara.

HDs uppgift är bland annat att övervaka lägre domstolar och att avgöra om parlamentsvalen har gått rätt till. Domstolen var mycket kritisk när PiS för snart två år sedan gjorde Konstitutionsdomstolen till en följsam instans, och uppmanade lägre domstolar att inte nödvändigtvis följa den nya Konstitutionsdomstolens utslag om de stred mot grundlagen.

I det lagpaket som röstats igenom ska justitieministern utse chefsdomare på olika nivåer, vilket ökar politiseringen av domstolarna.

Premiärminister Beata Szydło besvarade häromdagen protesterna i ett tal i TVP, där hon hävdade att det är nödvändigt att reformera rättsväsendet som hittills varit dåligt, och där många postkommunister funnits kvar sedan tiden före 1989. Hon försäkrade också att regeringen inte kommer att vika sig för dem som försvarar elitens intressen, oavsett om kritiken kommer från oppositionen eller från andra länder.

En av PiS-topparna, Stanisław Piotrowicz var själv var åklagare under kommunisttiden, vilket inte varit något hinder i hans politiska karriär inom partiet.

Närmast i tur står nu att president Andrzej Duda ska ta ställning till den nya lagen. Han har tre veckor på sig att bestämma om han ska underteckna de nya lagarna eller hänskjuta dem till prövning hos Konstitutionsdomstolen. Det blir i så fall en symbolisk gest eftersom ordföranden och flera ledamöter där numera är noga utvalda av PiS.

Presidenten kan också inlägga sitt veto, men det är inte troligt att han vill obstruera mot PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.

EU-kommissionen presenterar i nästa vecka ett överträdelseförfarande mot Polen, vilket formellt kan leda till att Polen fråntas sin rösträtt i ministerrådet. Men då krävs ett enhälligt beslut från alla de övriga medlemsländerna, och Ungern, som själv slagit in på samma väg, har redan sagt sig redo att stödja Warszawa i en omröstning. (Polskie Radio och wB 22 juli 17)

Protesterna fortsätter även på fredagskvällen

Protesterna mot de lagförslag som ska stöpa om det polska domstolsväsendet, i första hand den regimkritiska Högsta Domstolen, HD, fortsätter. Även på fredagskvällen fylls gatorna av demonstranter som protesterar mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) politik.

Lagförslaget antogs av sejmen på torsdagen och debatteras i senaten idag, och demonstranterna vill dels påverka senatorerna före beslutet och dels förmå president Andrzej Duda att inlägga sitt veto mot den nya lagen.

Utanför Högsta domstolen talade Konstitutionsdomstolens stridbara, förre ordförande Andrzej Rzepliński, som tillsammans med en kvinnlig jurist läste högt ur olika internationella lagar om vikten av domstolarnas oberoende, rapporterar Magda Domeradzka på plats utanför Högsta domstolen.

En grupp ungdomar läste upp citat från olika presidenter i Polen – även från president Duda, vilket väckte stor entusiasm.

Under rubriken Skammens Lista läste man upp namnen på de ledamöterna i senaten som väntas rösta för förslaget och ropade: Du kan fortfarande ändra dig och rösta rätt!

När man kom till senatens talman, PiS-aren Stanisław Karczewski, ropade demonstranterna: Du bör sitta inne!

Den gamle Solidaritetsaktivisten Władysław Frasyniuk fick stormande applåder efter sitt tal, där han tackade parlamentarikerna Kamila Gaiusk-Pihowicz, Borys Budka och Jan Rulewski från oppositionen för att de fortsätter göra motstånd mot PiS omdaning av rättsväsendet. Under debatten i parlamentet tidigare på dagen demonstrerade Rulewski, också han en välkänd motståndsman från förr, genom att bära fängelseuniform, rapporterar Magda Domeradzka.

PiS tycks alltså inte ha med sig väljarna i dessa laddade frågor, som ytterst handlar om de mänskliga och demokratiska rättigheterna i Polen.

Enligt en färsk undersökning från opinionsinstitutet Millward Brown anser över hälften av polackerna, 55 %, att president Andrzej Duda bör lägga in sitt veto för att stoppa de nya lagförslagen om rättsväsendet. De flesta av dem är över 45 år – det är alltså de som har egen erfarenhet av kommunisttidens politiserade domstolsväsende.

29 % anser att presidenten inte ska stoppa lagen, och 16 % finner det svårt att ta ställning. (TVN och wB 21 juli 17)

Tiotusentals demonstranter fortsatte protestera

Demonstranter formar ordet VETO som ett budskap till president Duda. Foto: KODs hemsida.

Protesterna i Polen fortsatte på torsdagskvällen då tiotusentals demonstranter utanför presidentpalatset krävde att president Andrzej Duda ska inlägga sitt veto mot den nya lagen om Högsta Domstolen, HD.

Många av dem var turister som flanerade på paradgatan Krakowskie Przedmieście, säger inrikesminister Mariusz Błaszczak.

En polisbil blockerades, en gata blockerades, en person greps av polisen och runt 200 kan se fram emot olika repressalier, säger polisens talesperson.

Många framträdande oppositionspolitiker talade vid demonstrationen.

Regeringen har fört Polen tillbaka till kommunisttiden, sade Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO).

Torsdagen har varit en dålig dag för den polska demokratin, sade Ryszard Petru, ordförande i liberala Moderna (Nowoczesna). Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kör över den polska demokratin.

Lagen om Högsta domstolen, som innebär att de nuvarande ofta regeringskritiska ledamöterna pensioneras och nya handplockas av PiS, antogs i parlamentets andra kammare, sejmen, på torsdagen, och går nu vidare till senaten. Därefter ska den undertecknas av president Duda.

Anledningen till omorganisationen är formellt att HD – liksom Konstitutionsdomstolen, KD – är ineffektiv, men PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har också sagt att majoriteten av domarna inte får vara tillsatta av den förra regeringen eftersom det hindrar regeringens politik. (Polskie Radio och wB 21 juli 17)

Omorganisationen av HD röstades igenom i sejmen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

Parlamentet har nu antagit regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förslag om en ny organisation för Högsta domstolen, HD. Den innebär bland annat att domstolen ska ha färre ledamöter, varvid alla befrias från sina arbetsuppgifter och nya ledamöter handplockas av partiet.

Lagförslaget går nu vidare till senaten och så småningom till president Duda. PiS har majoritet även i senaten och utskotten, och Duda tillhörde PiS fram tills han för snart två år sedan blev president.

Gatuprotester har hållits i framför allt Warszawa i flera dagar med anledning av lagförslaget.

EU-kommissionen har hotat att aktivera artikel 7 om den nya lagstiftningen går igenom eftersom den i hög grad minskar domstolarnas självständighet i förhållande till politikerna och alltså minskar rättssäkerheten i landet.

EU reagerade redan för ett och ett halvt år sedan när PiS satte överrock på Konstitutionsdomstolen för att kunna genomföra övriga lagändringar som partiet anser behövs. Högsta domstolen har protesterat, och därför står den nu i tur att oskadliggöras.

PiS menar att domstolen kontrolleras av vänstern och utländska krafter. (Rzeczpospolita och wB 20 juli 17)

EU varnar Polen för nya domstolslagar

Parlamentet debatterade på tisdagen det förslag om ny organisation för domstolsväsendet, bland annat Högsta Domstolen, där politikerna utser nya chefsdomare och därmed får kontroll över landets domstolar, inklusive Högsta domstolen. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har ju på samma sätt tidigare satt överrock på Konstitutionsdomstolen som ska avgöra om nya lagar är förenliga med grundlagen. Med av PiS handplockade ledamöter och inte minst en handplockad ordförande godkänner KD numera de lagar som antas av det PiS-dominerade parlamentet.

Efter kritik från Högsta domstolen och juristkongressen föreslår PiS nu att även Högsta domstolen ska omorganiseras, allas förordnande avslutas samtidigt och nya väljs in av det PiS-dominerade parlamentet.

Efter förändringarna inom KD driver EU sedan januari 2016 ett rättsstatsförfarande, och kommissionären Franz Timmermans har utan någon större framgång försökt få regeringen att ändra lagen så att den stämmer med EUs grundläggande principer om demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Även omgörningen av HD är oroande, och EU-parlamentets ordförande Antonio Tajani varnade på tisdagen president Duda för att förändringarna – som innebär att politikerna tar kontroll över rättsväsendet – kan strida mot grundläggande principer inom EU.

Duda kom då med ett förslag om att lagförslaget ska granskas av en parlamentarisk rätts- och människorättskommitté – som rimligen godkänner ändringarna eftersom PiS har egen majoritet i både sejmen och senaten.

På onsdagen tillkännagav EU-kommissionen att det är dags att agera mot Polen eftersom de nya lagarna hotar domstolarnas oberoende.

I grundlagen stadgas att makten i Polen ska fördelas på tre instanser: den lagstiftande församlingen, regeringen och ett oberoende domstolsväsen. Med de nya lagarna underställs hela domstolsväsendet politikernas kontroll, vilket är ett hot mot rättssäkerheten.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) talade redan i valkampanjen 2015 om att rättsväsendet måste omorganiseras för att PiS skulle kunna genomföra sina vallöften, och partitopparna påpekar frenetiskt att PiS vunnit valet på sitt politiska program, och att man nu är i färd med att uppfylla sina löften till medborgarna. (Polskie Radio och wB 18-19 juli 17)

Kaczyński på PiS-kongressen: Vi är på rätt väg

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Polen är på rätt väg. Det sade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i sitt tal på partikongressen i Przysucha i helgen.

Skolreformen, det nya territoriella försvaret och omorganisationen av de statliga företagen är bland det viktigaste vi har genomdrivit under vår tid vid makten, sade Kaczyński.

Vad gäller omstruktureringen av Konstitutionsdomstolen så blev det mycket väsen för ingenting, kritikerna fruktade att ändringarna skulle hota de demokratiska principerna i landet, men domstolen fortsätter att arbeta som den ska, och trots vad folk säger så är dess utslag inte alltid i vår favör, hävdade PiS-ledaren.

I still tal tog Kaczyński också upp flyktingkrisen.

Vi har moralisk rätt att säga nej till migranter, vi har inte exploaterat deras länder, vi har inte utnyttjat deras arbetskraft och framför allt har vi inte bjudit in dem till Europa. Vår politik har räddat landet från en socialkatastrof och från sänkt levnadsstandard, sade han. Och det faktum att vi använder EUs sammanhållningsfonder betyder inte att vi har förlorat rätten att göra egna bedömningar. Vi anser det bättre att hjälpa flyktingar direkt i deras ursprungsländer, och det gör vi.

EU har ju i flera olika avseenden kritiserat PiS-regeringens åtgärder av oro för att de hotar demokratin och rättssäkerheten, men Kaczyński anser att EU egentligen borde kompensera Polen eftersom det var de övriga medlemsländerna som drog de största fördelarna av Polens anslutning till unionen 2004.

Donald Trumps besök i nästa vecka gläder Kaczyński mycket.

Andra länder i Europa avundas Polen för att USAs president besöker Warszawa före G20-mötet i Hamburg, och britterna rentav är sura på oss för det, sade han. (Polskie Radio och TVP 1-2 juli 17)

EU-kommissionen avvisar Polens kritik

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Vi beklagar att minister Waszczykowski inte förstår EU-kommissionens roll, uppbyggnad och befogenheter. Det sade EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas på sin dagliga presskonferens på tisdagen. Beslutet att granska rättssäkerheten i Polen har tagits av alla kommissionärerna tillsammans, och kommissionärerna är godkända av såväl EU-parlamentet som av medlemsländernas regeringar.

Det är mycket ovanligt att EU-kommissionen kommenterar kritik och andra uttalanden, och Schinas kommentar antyder hur allvarligt kommissionen ser på kritiken från utrikesminister Witold Waszczykowski.

Waszczykowski hävdade på måndagen att kommissionären för rättsliga frågor, Frans Timmermans, bedriver ett privat korståg mot Warszawa. Samtidigt ifrågasatte han hela EU-kommissionens legitimitet och upprepade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) krav på en stor reform av EU – en reform som Polen erbjuder sig att stå i spetsen för.

När Polen kort efter regeringsskiftet hösten 2015 ställde den politiskt oberoende Konstitutionsdomstolen under justitiedepartementets kontroll konstaterade EU och Venedigkommissionen att detta stred mot den polska grundlagen och rekommenderade en återgång till den gamla ordningen. Några marginella justeringar som inte anses tillfredsställande genomfördes. EU har inlett ett rättsstatsförfarande mot Polen men regeringen betecknar frågan som avslutad och anser att EU lägger sig i Polens interna angelägenheter.

Tidigare i maj beslöt unionens EU-ministrar på ett möte i Bryssel att Timmermans ska göra ett nytt försök att få igång en dialog med PiS-regeringen. Nu hörs också röster i EU som öppet talar för att Polen och Ungern, som bryter mot EUs grundläggande värderingar, inte längre ska få så stora bidrag ur unionens strukturfonder – Polen har under många år varit det land som fått mest pengar från EU. Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron lovade också under sin valkampanj att arbeta för sanktioner mot Warszawa och Budapest. (politico.eu och wB 30/31 maj 17)

EU-länderna stöder kraven på Polen

EUs vice ordförande Frans Timmermans.
Foto: Nederländernas UD, wikipedia.

EU-kommissionen har i över ett år varnat Polen för att rättssäkerheten är i fara sedan Konstitutionsdomstolen satts ur spel. Nu ställer sig medlemsländernas EU-ministrar bakom kritiken.

Förhandlingarna mellan EU och regeringen förs av EU-kommissionären Frans Timmermans som utfärdat en rad rekommendationer, där han pekar på farorna och vad Polen bör göra för att undanröja riskerna.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser emellertid saken slutdiskuterad och dialogen har därmed avstannat.

Vid ett möte med EU-ministrarna på tisdagen diskuterades frågan om rättssäkerheten i Polen.

Det finns en närmast bedövande enighet om synen att stödja kommissionens rekommendationer, fortsätta dialogen och återkomma säger Sveriges EU-minister Ann Linde till nyhetsportalen Europaportalen.

Frans Timmermans tycker sig se en ljusning i de ansträngda relationerna med Polen, och hoppas på fortsatt dialog.

Men Polens EU-minister Konrad Szymański menar att det behövs en författningsdomstol i EU för att avgöra hur värdegrunden rättsstatlighet ska tolkas – idag är debatten politisk, inte juridisk.

Här bortser han från att Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, tidigt kopplades in av utrikesminister Witold Waszczykowski. Och Venedigkommissionen har samma åsikt som EU-kommissionen i det här fallet – rättssäkerheten är inte helt tillgodosedd i Polen.

Enligt den brittiska tidningen Financial Times stödde Ungern och Tjeckien det polska förslaget. (Europaportalen och wB 16 maj 17)

KD-domare säger sig representera regeringen

Polska politiker är korrumperade, likaså domarna inklusive de i Konstitutionsdomstolen (KD), den nuvarande regeringen är emot homosexualitet och den polska grundlagen är en tragedi. Det sade professor Lech Morawski, en av ledamöterna i just KD, under en konferens i Oxford.

Morawski är en av de domare som tillsattes av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i december 2015. Hanteringen av Konstitutionsdomstolen blev upptakten till konflikten med EU om rättssäkerheten i Polen.

Professorn inledde sitt framförande med att påpeka att domstolen representerar den ”så kritiserade” regeringens ställning.

Vi är konservativa men vi har en grundmurad tradition av tolerans. Den nuvarande regeringen är till exempel mot homosexuella, men de jagas inte av åklagarmyndigheten, sade Morawski.

Hans ord väckte inte helt oväntat uppseende bland konferensens deltagare.

Nu frågar sig många hur det kommer sig att en Konstitutionsdomstolens domare representerar regeringen. Och hur det kommer sig att en Konstitutionsdomstolens domare, som ju ska värna om grundlagen, säger att den är en tragedi.

Den förra Konstitutionsdomstolen ansåg att utnämningen Lech Morawski och hans två kollegor stred mot grundlagen. Därför utestängdes de från KD:s möten. Det var först när PiS också tillsatt en ny ordförande, Julia Przylębska, som de nya ledamöterna kunde delta i domstolens arbete.

Morawskis uttalande har fått domstolen att gå ut med en officiell kommentar:

Konstitutionsdomstolen har med sorg mottagit de mediala anklagelser som säger att en KD-domare skulle ha åtagit sig funktionen som regeringens representant, skriver domstolen, som också riktar kritik mot de medier som avslöjade Morawskis konferensframträdande.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Timmermans vill ha EU-ländernas stöd

EUs vice ordförande Frans Timmermans.
Foto: Nederländernas UD, wikipedia.

Efter mer än ett års resultatlösa samtal med regeringen i Warszawa om hotet mot rättssäkerheten uppmanar EU-kommissionens vice ordförande Franz Timmermans medlemsländerna att öka trycket på Polen. Det skriver europaportaslen.se.

Den nya lag som lamslog Konstitutionsdomstolen fick kommissionen att aktivera EUS rättstatsförfarande i januari förra året. Men en rad besök, samtal och brev har inte gett något resultat.

De svar vi fick från Polen den 20 februari lättar inte kommissionens oro och innehåller heller inga uppgifter om åtgärder för att ta itu med de frågor vi har lyft, sade Timmermans.

I Polen anses frågan utagerad sedan president Andrzej Duda utnämnt en lojal domare till ordförande, vilket innebär att domstolen godkänner de lagar som antagits av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Timmermans vill nu att medlemsländerna som en påtryckning uttalar sig i frågan.

Det behövs om vi ska få detta att fungera. Om det visar sig att EU-länderna inte vill ta upp kampen med Polen så vet vi i alla fall det, säger han. (euportalen.se 23 mars 17))

Konstitutionsdomstolen godkänner inskränkning i mötesfriheten

Konstitutionsdomstolen slog på torsdagen fast att den kontroversiella lagen om offentliga sammankomster inte strider mot grundlagen.

Lagen handlar om s.k. cykliska demonstrationer – alltså regelbundet återkommande manifestationer som kan ägnas årsdagar av historiska händelser. Bara en demonstration tillåts i taget och demonstrationer som arrangeras av myndigheter eller av kyrkan ska ha företräde.

Det innebär i praktiken att man förbjuder motdemonstrationer.

Kritikerna, bland dem Polens ombudsmän för mänskliga rättigheter, anser att lagen ger myndigheterna möjlighet att hindra medborgarna från att demonstrera om myndigheter eller kyrka redan förhandsbokat en viss tid och plats.

Lagen anses ha tillkommit med tanke på de månatliga sammankomsterna till minne av Smolenskolyckan, då dåvarande presidenten Lech Kaczynski och 95 andra miste livet.

Parlamentet antog lagen i december och president Duda skickade den till Konstitutionsdomstolen för granskning. Mötesfriheten är en nödvändig del av demokratin, sade Duda, och en förutsättning för att man ska kunna utöva sina mänskliga och demokratiska fri- och rättigheter. Om lagen träder i kraft kan det resultera i att det blir svårare att utöva den grundlagsskyddade mötesfriheten.

I december bedömde Högsta Domstolen att lagen står i uppenbar strid med grundlagen och dessutom bryter avtal som Polen undertecknat.

Konstitutionsdomstolen har alltså en annan åsikt, och det är väl ganska troligt att debatten om domstolens självständighet från regering och parlament tar fart igen. (Warsaw Voice och wB 17 mars 17)

Högsta Domstolen i politiskt blåsväder

Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf.
Foto: Katarzyna Czerwińska, wikipedia.

Efter månader av kamp mot Konstitutionsdomstolen tar regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu tag i Högsta Domstolen. PiS vill undersöka om HD:s ordförande Małgorzata Gersdorf har blivit vald till sin post i enlighet med grundlagen.

Femtio PiS-parlamentariker med Arkadiusz Mularczyk i spetsen begärde på onsdagen att KD skulle utreda enligt vilka regler Gersdorf blivit tillsatt. Parlamentarikerna anser att de regler som tillämpades vid valet strider mot författningen.

Uppgifterna kommer från Mularczyk personligen, själva begäran har inte offentliggjorts.

Professor Andrzej Zoll, tidigare ordförande i KD, menar att reglerna är helt korrekta.

Reglerna är och ska vara beskrivna i regelverket och inte i lagen för att HD ska vara oberoende av parlamentet, säger Zoll till tidningen Gazeta Wyborcza.

PiS-parlamentarikernas ansökan är ett sätt att utöva påtryckningar på HD samt att misskreditera domaren Małgorzata Gersdorf, säger Domstolens presstalesperson Michał Laskowski. Reglerna har gällt sedan 2002 och tillämpades minutiöst vid valet av ordförande.

Gersdorf har varit mycket kritisk till regeringens tidigare attacker på jurist- och domarmiljön, och tolkningen att PiS gör detta som en hämnd på henne är inte särskilt långsökt.

Det blir nu intressant att se hur den förlamade och av makthavarna föga oberoende Konstitutionsdomstolen agerar. Om domstolen avslår ansökan med motiveringen att reglerna följer grundlagen stärks trovärdigheten hos de domare som själva valdes in i KD på ett dubiöst sätt. Om den däremot fastslår att valet av Gersdorf bröt mot författningen blir det ett första steg i nedmonteringen av Högsta Domstolen i Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Timmermans missnöjd med svaret från Warszawa

EUs vice ordförande Frans Timmermans.
Foto: Nederländernas UD, wikipedia.

EUs vice ordförande Frans Timmermans är inte nöjd med den polska regeringens svar angående rättsäkerheten i Polen. Det rapporterar nyhetsbyrån PAP som talat med en källa som står EU-kommissionen nära.

På kommissionens veckomöte på onsdagen sade Timmermans att han fått svar från Warszawa angående EUs rekommendationer om hur konflikten om Konstitutionsdomstolen (KD) ska lösas.

Svaret innehöll inte något nytt, utom några färska personangrepp på mig själv, sade Timmermans. Det går inte framåt.

Han ska också ha övervägt initiera en debatt om Polen vid nästa möte med medlemsländernas EU-ministrar.

Konflikten bröt ut när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) efter maktskiftet i november 2015 bytte ut några tidigare ledamöter i domstolen mot jurister ur de egna leden och ändrade reglerna för domstolens sammansättning och arbetssätt. Därefter tillsatte president Andrzej Duda själv en ny ordförande i KD. Samtliga punkter väckte EUs oro för att de demokratiska värdena har kommit i kläm, och kommissionen har utfärdat rekommendationer för hur konflikten ska lösas. Regeringen har ett par gånger gjort smärre förändringar, och på onsdagen när regeringen skickat sitt avfärdande svar till Bryssel sade utrikesminister Witold Waszczykowski att lagen nu följer alla EUs rekommendationer och att han för sin del anser saken utagerad.

Företrädare för PiS har också tidigare sagt att det var viktigt att domstolen inte motsatte sig regeringspartiets politik. Konstitutionsdomstolens uppgift är att se till att nya lagar stämmer med grundlagen, och PiS förändring av den lag som reglerade domstolens sammansättning och arbetssätt underkändes direkt, vilket blev orsaken till den drygt årsgamla konflikten mellan Polen och EU. Även inom landet har nedmonteringen av domstolens oberoende mötts av kritik och demonstrationer. (Polskie Radio 22 feb 17)

Waszczykowski: Rättsstatsprincipen är slutdiskuterad

Utrikesminister Witold Waszczykowski. Foto: wikipedia.

Jag anser att diskussionen om rättssäkerheten i Polen nu är avslutad. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski, dagen efter regeringens svar till EU-kommissionen, där man upprepar det tidigare framförda argumentet att lagen om Konstitutionsdomstolen numera är helt i linje med de europeiska normerna. De nya reglerna och den nya ordföranden har gett rätt förutsättningar för att domstolen ska fungera på rätt sätt.

Vi har förklarat vad som har hänt, hur vi genomfört reformeringen av Konstitutionsdomstolen och några andra frågor som fanns med i EU-kommissionens rekommendationer i december. Därmed anser vi att ärendet är avslutat, sade Waszczykowski. Och många andra politiker i Europa anser detsamma. Jag har rest runt i Europa i flera månader, och det är inte längre någon som frågar mig om hur det går med Polen.

På måndagen avfärdade utrikesdepartementet i ett brev EU-kommissionens oro för att omorganisationen av Konstitutionsdomstolen, KD, skulle kunna utgöra ett hot mot rättssäkerheten i landet. Konflikten, som inleddes årsskiftet 2015/126, späddes på den 21 december, då president Andrzej Duda mot tidigare regler utnämnt en ny ordförande i domstolen. EU-kommissionen ifrågasatte att utnämningen gått rätt till, och gav regeringen två månader att se till att lagen om Konstitutionsdomstolens sammansättning och arbetssätt återställs, så att den inte begränsar domstolens självständighet.

Departementet betonade i sitt svar till Bryssel att tvisten om Konstitutionsdomstolen inte kan ligga till grund för påståendet att det finns ett systematiskt hot mot rättsäkerheten i Polen.

Departement anklagar också EU-kommissionens vice ordförande Franz Timmermans för att stigmatisera Polen genom att uppmana övriga medlemsländer att göra gemensam sak med kommissionen i konflikten med Polen. (Polskie Radio och Warsaw Voice 20-21 feb 17)

Ziobro utmanar Konstitutionsdomstolen

Justitieminister Zbigniew Ziobro.
Foto: Richard Hołubowicz, wikipedia.

När president Andrzej Duda i december utnämnde en ny ordförande i Konstitutionsdomstolen sade han att den årslånga konflikten om och med domstolen nu var att betrakta som avslutad.

Konflikten inleddes med att den nytillträdda PiS-regeringen ratade tre ledamöter som utsetts av den förra regeringen och i stället utsåg egna domare. Konstitutionsdomstolen, KD, accepterade inte manövern, regeringen svarade med en ny lag som fråntog KD dess oberoende. Flera stora demonstrationer i landet följde, och frågan togs upp i EU, som anser att regeringens agerande bryter mot landets grundlag och att domstolens oberoende ska återställas. Regeringen anser att den har följt EUs rekommendationer – men att detta är en intern fråga för Polen.

Även tillsättningen av domstolens nya ordförande är kontroversiell, Domarförbundet och Nationella Domarrådet har uppmanat sina medlemmar att inte följa utslagen från KD, som numera inte är sammansatt på det sätt som grundlagen föreskriver.

Och nu fortsätter regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sitt korståg mot de ledamöter som tillsattes före maktskiftet hösten 2015. Riksåklagaren och justitieministern Zbigniew Ziobro gav på torsdagen Konstitutionsdomstolen i uppdrag att granska hur det gick till när tre av ledamöterna 2010 utnämndes av den förra regeringen.

Han anser att de inte utnämnts på det sätt som grundlagen föreskriver, och att de möten och beslut där de tre deltagit kan vara ogiltiga.

Domarna ska väljas och godkännas individuellt, men de här tre antogs av det dåvarande parlamentet efter rekommendationer av den dåvarande regeringen, säger Ziobro.

Men enligt Nationella domstolsrådet, KRS, har utnämningarna gått rätt till, skriver tidningen Rzeczpospolita. De tre domarna valdes individuellt den 26 november 2010 för en period av nio år med start den 3 december 2010. Protokollen ligger på regeringens hemsida, där vem som helst kan kontrollera att det har gått rätt till, skriver rådet. (Rzeczpospolita 13 jan 17)

Höga jurister rekommenderar domare att strunta i utslag från KD

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Det tycks som att vissa domare träder in i den politiska sfären och deltar i den politiska kampen. Det säger justitieminister Zbigniew Ziobro till statskontrollerade Polskie Radio, sedan höga jurister uppmanat landets domare att i fortsättningen inte följa utslag från Konstitutionsdomstolen (KD). Anledningen är de förändringar i KDs sammansättning och arbetssätt som genomförts av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

KD är numera inte sammansatt så som grundlagen föreskriver, säger ordföranden i det polska domarförbundet Iustitia, Krystian Markiewicz och Waldemar Żurek i Nationella Domarrådet.

Konflikten handlar dels om de tre ledamöter i KD som president Andrzej Duda för ett år sedan ratade till förmån för domare som PiS själv valt ut, dels om valet av ny ordförande i KD efter den stridbare Andrzej Rzepliński, ett val som inte heller gick korrekt till.

Justitieminister Zbigniew Ziobro i sin tur utlovar disciplinära straff till domare som följer rekommendationerna.

Jag hoppas att detta inte är genomtänkta utsagor, säger Ziobro till statliga Polskie Radio. Och de bör inte uppfattas som att de kommer från hela domarkåren. Men den som följer rekommendationerna får räkna med att stå till svars för det.

Oppositionen uppfattar ministerns uttalande som ett hot mot oberoende domare.

PiS har krossat den parlamentariska demokratin och bygger nu på med angrepp mot självständiga domstolar och domare, säger Mariusz Witczak från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). (gazeta.pl 22 dec 16)

EU protesterar mot utnämningen av KDs nya ordförande

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen har nu fått en ny ordförande efter den stridbare Andrzej Rzepliński, vars förordnande gick ut den 19 december. Det är domaren Julia Przyłębska som president Andrzej Duda redan dagen efter utsåg tillförordnad ordförande – vilket förvånade eftersom det normalt är vice ordföranden som går in i väntan på att en ny ordförande väljs.

I sitt installationstal vädjade presidenten till Przyłębska att se till att domstolen nu ska kunna arbeta dynamiskt och beta av ärendena i tur och ordning, utan dröjsmål.

Domstolens arbete har i princip legat nere sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kort efter maktskiftet antog en ny lag om Konstitutionsdomstolens (KD) sammansättning och arbetssätt. En av de viktigaste frågorna handlade om att domstolen, som ska pröva nya lagar mot grundlagen, mister sitt oberoende.

Då utbröt den konflikt som Duda nu hoppas att Przyłębska ska lösa. Enligt domstolen var lagen nu grundlagsstridig, men PiS anser att KD ska följa parlamentets beslut. Konflikten har utlöst många och långa demonstrationer, även EU har reagerat och rekommenderat regeringen att följa domstolens utslag. Regeringen anser detta är en intern fråga som EU inte ska lägga sig i.

Ett annat problem är att en av domstolens ledamöter, Stanisław Biernat, hävdar att för få av domarna deltog i den omröstning som hölls före utnämningen. Minst hälften av de 15 ledamöterna ska delta i omröstningen för att den ska vara giltig, men enligt Biernat vägrade 8 domare att rösta.

Utnämningen har fått EU-kommissionen att reagera. I en skrivelse påpekar vice ordföranden Franz Timmermans att utnämningen har grundläggande brister, och uppmanar regeringen att återkalla de kontroversiella ändringarna i som gjorts i Lagen om Konstitutionsdomstolen. Polen får två månader på sig att svara.

Utrikesdepartementet avvisar oron för rättssäkerheten i Polen, men skriver att regeringen är öppen för en saklig dialog med Bryssel. Ändringarna är helt i linje med de europeiska normerna. I och med utnämningen av en ny ordförande anser regeringen att konflikten om Konstitutionsdomstolen är avslutad. (Polskie Radio 22 dec 16)

KD får ny tillförordnad ordförande

Domaren Julia Przyłębska utnämndes på tisdagen av president Andrzej Duda till tillförordnad ordförande i Konstitutionsdomstolen (KD). Den förre ordföranden Andrzej Rzeplińskis förordnande gick ut på måndagen.

Przyłębska är en av de ledamöter i domstolen som utsetts av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). En annan domare, Andrzej Wróbel tillsatt av den förra regeringen, lämnade på måndagen in sin avskedsansökan trots att hans mandat egentligen inte går ut förrän 2020. När PiS hittat en ersättare för honom blir antalet PiS-utsedda domare i majoritet – åtta av femton, och det blir lättare för regeringen att få sina lagar godkända av Konstitutionsdomstolen.

Den kontroversiella lagstiftningen om domstolens sammansättning och arbetssätt har tidigare i vissa stycken av KD bedömt som grundlagsstridig. När Rzepliński på måndagen avgick ersattes han av omedelbart av den nyutnämnde Michał Warciński, och flera av de lagar som tidigare kritiserats gick nu snabbt igenom. De publicerades omedelbart i författningssamlingen och trädde i kraft direkt.

Enligt förre justitieministern Borys Budka har presidenten överskridit sina befogenheter eftersom det inte är han som ska utse en tillförordnad ordförande – hur det ska ske är reglerat i grundlagen. (Rzeczpospolita och Polskie Radio 20 dec 16)

Ny ledamot i KD utsågs av parlamentet

Korrigerad

Konstitutionsdomstolen (KD) fick på torsdagen en ny domare. Parlamentet, som domineras av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), valde Michał Warciński, docent i juridik med civilrätt och fastighetsrätt som specialitet. Hans förordnande löper på nio år.

När president Duda strax efter PiS valseger hösten 2016 ratade tre av det förra parlamentet utnämnda ledamöter till Konstitutionsdomstolen utbröt en debatt som pågår än och som utvidgats på flera nivåer.

Presidenten svor in tre nya domare som står PiS nära, domstolen konstaterade att det stred mot grundlagen och vägrade acceptera dem. Duda i sin tur hävdade att domstolen agerade mot grundlagen – KD ska följa parlamentets beslut.

Michał Warciński skrev då en artikel i tidningen Rzeczpospolita där han stödde presidenten: Duda är inte skyldig att svära in de domare som det förra parlamentet utsett, oavsett vad Konstitutionsdomstolens övriga ledamöter anser.

Kort efteråt utsågs han till chef för Parlamentskansliets analysbyrå, och några månader senare valdes han till ledamot i Rättsskipningsinstitutet. I november i år föreslogs han av PiS till ordförande i Konstitutionsdomstolen efter den stridbare Andrzej Rzepliński, vars förordnande löper ut den 19 december.

Debatten i parlamentet var stormig trots att inget annat parti ställt upp någon motkandidat. Under parlamentarikernas utfrågning sade Warciński att ingen kan styra över Konstitutionsdomstolen, men den som har så mycket makt bör också visa stor återhållsamhet och omsorg.

Jag sätter mig inte till doms över KDs domar, men deras utslag orsakade en motiverad reaktion, sade han. Och det fanns juridiska betänkligheter när det förra parlamentet utsåg nya ledamöter till domstolen. (Polskie Radio, TVN och wB 15 dec 16)

Timmermans: Ingen förbättring om Konstitutionsdomstolen

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Situationen i Polen har inte förbättrats sedan den 27 juli då EU-kommissionen utfärdade sina rekommendationer om hur konflikten om Konstitutionsdomstolen (KD) kan lösas. Det sade EU-kommissionens andre ordförande Franz Timmermans när rättssäkerheten i Polen på onsdagen än en gång var uppe till debatt i EU-parlamentet.

Den senaste utvecklingen i Polen är djupt oroande och riskerar att fördjupa den kris som rättssäkerheten befinner sig i, sade Timmermans. Med de nya lagarna kan läget tvärtom bli sämre.

Läs vidare >>

Nattens historiska beslut om Konstitutionsdomstolen

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Efter en tumultartad debatt i parlamentet gick ledamöterna natten till onsdagen till omröstning om den nya lagen om Konstitutionsdomstolen (KD). Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har egen majoritet i sejmen, och lagen antogs med 228 röster mot 200.

Den nya lagen bringar ordning och reda i Konstitutionsdomstolens verksamhet, menar regeringspartiet, medan oppositionen hävdar att det hela handlar om att PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis förtrogna ska ta kontroll över KD.

Lagen innebär nya regler för hur man tar fram kandidater till posten som domstolens ordförande. Eftersom de tre domstolsledamöter, utsedda av PiS för ett år sedan i stället för dem som redan valts av det förra parlamentet, nu ska vara med och delta i domstolens beslut är det en garanti för att åtminstone en av kandidaterna är PiS-vänlig.

Läs vidare >>

KD-domare med ett förflutet i underrättelsetjänsten

Kort efter makttillträdet förra året avvisade president Andrzej Duda tre nya ledamöter till Konstitutionsdomstolen (KD) som utnämnts av det förra parlamentet. I stället skakade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) snabbt fram tre egna domare till de vakanta platserna. Det blev inledningen till den konflikt som Polen haft med EU i snart ett år.

Nu har inrikespolitiskt en het fråga dykt upp i sammanhanget. En av de domare som PiS utsåg, Mariusz Muszyński, visar sig under 1990-talet ha arbetat för den polska underrättelsetjänsten.

Läs vidare >>

PiS-domarna i Konstitutionsdomstolen revolterar

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen.
Foto: wikipedia.

Striden om Konstitutionsdomstolen (KD) har tagit en ny vändning. I måndags skulle domstolen avkunna sitt utslag om reglerna för hur Konstitutionsdomstolens ordförande ska tillsättas. Detta omöjliggjordes emellertid av de domare som tillsatts av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). För att ändra regelverket måste minst tio av sammanlagt tolv domare vara närvarande. I dagsläget finns det tolv domare i Konstitutionsdomstolen eftersom president Andrzej Duda vägra att svära in de tre domare som valdes av det förra parlamentet samtidigt som KD:s ordförande Andrzej Rzepliński inte låter de av PiS utsedda ersättarna vara med.

Ersättarna krävde att få delta i måndagens sammanträde och i solidaritet med dem vägrade även tre av PiS lagenligt utsedda domare att vara med. Alltså kunde Konstitutionsdomstolen inte ändra regelverket.

Detta är onekligen ett nytt sätt att lamslå KD:s verksamhet. Regeringspartiet PiS (Lag och Rättvisa) har länge anklagat Konstitutionsdomstolen och dess ordförande för att agera politiskt. Nu när Rzeplińskis mandatperiod snart går ut vill PiS ändra regelverket på det sätt som passar dess syften bäst. Det handlar ju om att ta över kontrollen över Konstitutionsdomstolen, häva dess oberoende ställning och underkasta den PiS partipolitiska intressen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polen svarar EU om Konstitutionsdomstolen

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen.
Foto: wikipedia.

Den polska sidans inställning till EU-kommissionens rekommendationer – det är rubriken på det 10-sidiga dokument som regeringen nu skickat till Bryssel för att klargöra sin inställning i konflikten om Konstitutionsdomstolen.

EU granskar rättssäkerheten i Polen sedan striden om Konstitutionsdomstolen inleddes för snart ett år sedan. Såväl EU-kommissionen som Venedigkommissionen har undersökt regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) nya lag om reglerar domstolens sammansättning och arbetssätt. De nya reglerna gör arbetet tungrott men värre är att domstolen fått en överrock i form av justitieministern och presidenten som var för sig ska kunna ålägga domarna disciplinstraff (!).

Konstitutionsdomstolen konstaterade att den nya lagen strider mot grundlagen, ett domslut som regeringen inte kunde acceptera. Både EU-kommissionen och Venedigkommissionen, som var för sig granskat den polska konstitutionen, rekommenderade regeringen att rätta sig efter domstolens beslut. Efter påtryckningar från EU och USA gjordes en mindre justering av lagen, och det är den som EU-kommissionen nu kritiserat. Inte heller den upplevs följa EUs principer för rättssäkerhet och demokrati, och Polen fick tre månader på sig att anpassa lagen om Konstitutionsdomstolen. Fristen gick ut den 27 oktober, och regeringen svarar att en del av rekommendationerna skulle strida mot polsk lag om de genomfördes, andra har blivit inaktuella.

EUs rekommendation grundar sig på en felaktig uppfattning om Konstitutionsdomstolens roll i det polska rättssystemet, skriver regeringen, och betar av punkt efter punkt för att visa att EUs krav är felaktiga och illa underbyggda.

Kommissionen respekterar inte principerna för objektivitet, respekten för självbestämmande, subsidiaritet och nationell identitet, skriver regeringen.

PiS håller alltså fast vid sin tidigare uppfattning, och i förlängningen ska det kunna innebära att Polen fråntas sin rösträtt. Det kräver dock enighet i EU, och Ungern har redan lovat stödja Polen. (TVN och wB 28 okt 16)

Konstitutionsdomstolen firar 30 år

Konstitutionsdomstolens ordförande Andrzej Rzepliński. Foto: Michał Józefaciuk, wikipedia.

Konstitutionsdomstolens ordförande Andrzej Rzepliński.
Foto: Michał Józefaciuk, wikipedia.

Det finns ingen behörighetskonflikt mellan regeringen och Konstitutionsdomstolen. Domstolen regerar inte, vi bara uttalar oss om ifall nya lagar är förenliga med grundlagen eller ej. Det sade domstolens ordförande Andrzej Rzepliński vid en konferens i Gdańsk som på måndagen hölls till minne av Konstitutionsdomstolens bildande för 30 år sedan.

Alla måste veta sin roll och sin plats i den konstitutionella ordningen, sade Rzepliński, och då kan vi tala om att alla vinner och ingen förlorar. Grundlagen är till för allas bästa.

Den polska Konstitutionsdomstolen fick på konferensen stöd av motsvarande juridiska instanser i Tjeckien, Litauen, Lettland, Moldavien och Ukraina. Även Venedigkommissionens ordförande Gianni Buquicchio framträdde på konferensen.

Under sina 30 år har Konstitutionsdomstolen fått ett mycket gott rykte om sig att vara en oberoende domstol och en stark garant för den polska konstitutionen, sade Buquicchio. Därför är det så oroande att domstolen trots sitt höga anseende utsätts för så orättfärdiga angrepp. Ändringen av lagen den 22 december och den nya lagen den 22 juli innebär försök att förändra grundlagen utan den konstitutionella majoritet som krävs. Det är försök att se till att Konstitutionsdomstolen inte kan spela sin roll som väktare av den konstitutionella demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

Ingen av landets ledande politiker som president Andrzej Duda, premiärminister Beata Szydło, justitieminister Zbigniew Ziobro eller talmännen i parlamentet var närvarande vid konferensen. (TVN 17 okt 16)

Venedigkommissionen kritiserar nya lagen om KD

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Konstitutionsdomstolen. Foto: wikipedia.

Den nya lagen om Konstitutionsdomstolen (KD) uppfyller inte två grundläggande normer för maktbalansen: rättsväsendets oberoende och domstolens ställning som skiljedomsorgan för grundlagsfrågor. Det skriver Venedigkommissionen, Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, i sitt yttrande på fredagen. Det är fortfarande så att lagen fördröjer och försvårar domstolens arbete, kanske också gör dess arbete ineffektivt, samt undergräver dess självständighet genom en överdriven kontrollverksamhet, skriver kommissionen. Det krävs två tredjedels majoritet för att domstolens utslag ska vara giltiga, vilket gör det svårare att komma till beslut, och presidenten och justitieministern får rätt att utdöma disciplinstraff till domare. Även klausulen om att riksåklagaren måste vara närvarande tycks vara ämnat att fördröja och politisera domstolens arbete, konstaterar kommissionen.

Inför Venedigkommissionens sammanträde stod det tämligen klart att dess utlåtande inte skulle bli mycket mer positivt än vid bedömningen av PiS-regeringens första omarbetning av lagen om KD. Regeringen beslöt därför att inte skicka Polens representanter till mötet med motiveringen att kommissionen uppenbarligen är partisk och vägrar ta intryck av Warszawas argument.

Venedigkommissionen består av ett antal europeiska grundlagsexperter, och efter kommissionens kritik mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) första försök att skriva om reglementet för domstolen, sparkade regeringen landets dåvarande ledamot, Hanna Suchocka, juris doktor och tidigare regeringschef. Suchocka, som suttit i Venedigkommissionen sedan 1991, valdes då till hedersordförande i samma organisation.

Konflikten om Konstitutionsdomstolen har alltså inte lösts av den lagändring som regeringen gjort, kommissionen anser fortfarande att lagen undergräver rättssäkerheten och demokratin i Polen. (Warsaw Voice och wB 17 okt 16)

EU ger Polen tre månader från 27 juli

EU-parlamentet antog på onsdagen som väntat en resolution som uppmanar den polska regeringen att lösa landets konstitutionella kris före den 27 oktober, det datum som EU-kommissionen slog fast i slutet av juli.

Resolutionen antogs med stor majoritet – 510 ledamöter röstade för, 160 emot och 29 var frånvarande.

Parlamentet påminner om att EU bygger på värden som polackerna i en folkomröstning tog ställning till inför EU-inträdet, och som förutsätter att medlemsstaterna i ömsesidigt förtroende är eniga i synen på demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna.

Förlamningen av Konstitutionsdomstolen och regeringens vägran att offentliggöra alla domstolens utslag äventyrar demokratin, de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen i Polen, skriver ledamöterna. Lösningen av konflikten bör vara en kompromiss mellan alla riksdagspartierna och följa Venedigkommissionen och Europeiska kommissionens rekommendationer.

Förutom den konstitutionella krisen, är parlamentet också oroat över den snabba tillkomsten av nya lagar på andra områden, public service-mediernas oberoende och opartiskhet, rätten till yttrandefrihet, rätten till privatliv och den grundläggande rätten till en rättvis rättegång, politisk opartiskhet i landets förvaltning, och de grundläggande mänskliga rättigheterna, inklusive kvinnors rättigheter. (Warsaw Business Journal 14 sept 16)

Hård EU-debatt om Konstitutionsdomstolen

Ryszard Legutko, EU-parlamentariker för PiS. Foto: Sławomir Kaczorek.

Ryszard Legutko, EU-parlamentariker för PiS.
Foto: Sławomir Kaczorek.

EU-parlamentet debatterade på tisdagen den konstitutionella krisen i Polen, och Ryszard Legutko från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) var mycket upprörd.

Det här är bisarrt, sade han. EU genomgår sin största kris och ni håller en debatt om Polen! Och varför – jo för att era allierade i Polen har förlorat sin monopolställning och det kan ni inte acceptera.

Legutko tillhör regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och anser att EU lägger sig Polens inre angelägenheter.

Läs vidare >>

Domarnas dramatiska möte

”Vi måste försvara rättsstaten” var huvudbudskapet under de polska domarnas kongress som hölls i helgen i Warszawa. Man konstaterade att domarna aldrig i det fria Polens historia har utsatts för så drastiska påtryckningar som nu. Dessa påtryckningar och makthavarnas agerande syftar till att undergräva domarnas auktoritet. ”Därför uppmanar vi till respekt för Konstitutionsdomstolens beslut samt till publiceringen av dem” – skrev kongressen i sitt slutdokument.

Läs vidare >>