Internationella jurister kritiserar Lagen om Högsta domstolen

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Den nya lagen som ställer Högsta domstolen under politisk kontroll har väcker oro runt omkring i världen, och ett brev från över 20 juridikprofessorer i Europa, USA och Australien har skickats till Frans Timmermans, den kommissionär som sköter EU-kommissionens förhandlingar med den polska regeringen om rättssäkerheten i landet.

EU måste entydigt ta ställning om Polens brott mot rättssäkerheten, skriver professorerna. Lagen måste hänskjutas till Europadomstolen och det är bråttom – den ska träda i kraft i den 3 juli. De lagar som stiftats sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tog över regeringsmakten i landet, utgör ett angrepp på rättsstatsprincipen. De undergräver de polska domstolarnas självständighet och ställer dem under PiS kontroll.

Initiativet till brevet har tagits av den polske professorn Wojciech Sadurski och undertecknarna kommer från universitet som Yale, Princeton, Oxford m.fl. och när det publicerats på nätet har det fått stöd även från jurister i andra länder som Tjeckien och Nederländerna. (natemat.pl 9 juni 18)

Juncker vill fortsätta förhandla med Warszawa

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Foto: wikipedia.

EU-kommissionen är splittrad i frågan om hur man ska hantera frågan om rättsstatsprincipen i Polen. Frans Timmermans, den kommissionär som drivit förhandlingarna med Warszawa, har fått motstånd av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och dess generalsekreterare Martin Selmayr. Båda vill fortsätta samtalen med den polska regeringen innan man sätter hårt mot hårt och går vidare med Artikel 7-förfarandet.

Risken är annars att det blir en djupare spricka bland medlemsländerna och det kan bli omöjligt att förmå Polen att göra ändringar i domstolsreformen, skriver Politico.eu.

Ett beslut om att gå vidare med Artikel 7 skulle ha tagits på onsdagen men frågan ströks från dagordningen.

Timmermans anser att man inte kan lätta på trycket mot Polen förrän regeringen upphävt den reform som ställer domstolarna under politisk kontroll och som träder i kraft den 3 juli.

Fortsatt press på den polska regeringen ökar bara det folkliga stödet för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), säger Ryszard Czarnecki som själv representerar PiS i EU-parlamentet.

Omdaningen av det polska domstolsväsendet inleddes kort efter valet hösten 2015 då PiS bildade regering. Först omintetgjorde man Konstitutionsdomstolens oberoende, och förra året kom nya lagar som ställde majoriteten av domstolarna under politisk kontroll, inklusive Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet. Enligt den nya lagen kan regeringen snabbt byta ut en stor del av domarna, och justitieministern har rätt att utdela disciplinstraff till ledamöterna.

Förhandlingar med EU har pågått i två år utan nämnvärda resultat – regeringen anser att man följer alla EUs demokratiska regler. Det har dock gått lite bättre sedan den benhårda premiärministern Beata Szydło byttes ut mot den mer verserade bankmannen Mateusz Morawiecki.

I december 2017 utlöste EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget för Polens systematiska hot mot domstolarnas självständighet. Om alla medlemsländer är eniga kan det leda till att Polen mister sin rösträtt i ministerrådet, men Ungern har på ett tidigt stadium lovat att rösta emot.

Den 26 juni ska utrikes- och EU-ministrarna ta ställning till hur man ska fortsätta. (politico.eu 6 juni 18)

KDs utslag från 2016 publicerades till slut

Konstitutionsdomstolen.
Foto: wikipedia.

På tisdagen publicerade regeringen de tre domslut från 2016 där Konstitutionsdomstolen (KD) slog fast att nya lagar som då just antagits av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) – bland annat omstruktureringen av domstolens sammansättning och arbetssätt – var oförenliga med grundlagen. Domstolens oberoende avskaffades och ledamöterna fick en politisk överrock i form av presidenten och justitieministern.

Regeringen, som då leddes av Beata Szydło, vägrade publicera utslagen, vilket krävs för att de ska vinna laga kraft. Under de intensiva debatter och protester som följde bytte PiS ut ordföranden och ett antal ledamöter i domstolen och såg på det sättet till att de förnedrande beskeden från Konstitutionsdomstolen inte skulle komma att upprepas.

Protesterna inom landet ledde till bildandet av Kommittén för Demokratins försvar (KOD) som under de gångna åren regelbundet demonstrerat för att visa sitt missnöje, och i EU väcktes oron för rättssäkerheten i Polen. I stället för oönskade utslag från KD fick regeringen i stället EU-kommissionen på halsen.

Förhandlingar har förts ända sedan dess, och eftersom Szydło ansågs ha förverkat sitt förhandlingsutrymme i Bryssel fick hon lämna över till Mateusz Morawiecki, som ansågs vara en smidigare förhandlare. I en uppgörelse från i våras kom man fram till en överenskommelse som bland annat gick ut på att de tre utestående domsluten från 2016 skulle publiceras. Det var en bitter eftergift för PiS men bara en del av vad EU-kommissionen ansåg behövdes för att säkra rättssäkerheten i Polen.

Regeringen har under konfliktens gång föreslagit smärre och ofta rent kosmetiska justeringar i domstolsreformen för att få EU-kommissionen på bättre humör och det senaste budet är nu att Warszawa ska inkomma med ett nytt förslag till ändrad domstolslag senast den 29 juni.

Men innan dess har alltså den första stötestenen avlägsnats – Konstitutionsdomstolens utslag har offentliggjorts. Vad det får för följder är svårt att sia om – avsikten med domstolsreformen är att sätta överrock på samtliga domstolar i landet. Justitieministern, som samtidigt är riksåklagare, kan tvinga misshagliga ledamöter att gå i pension för att ersätta dem med jurister som har större förståelse för PiS politik. Så som man redan gjort i Konstitutionsdomstolen och som man avser att göra i Högsta Domstolen och nationella Domstolsrådet. (Natemat.pl och wB 5 juni 18)

Ny frist för Polen fram till 26 juni

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Vissa framsteg har gjorts under de senaste veckorna, men inte tillräckligt för att man ska kunna säga att hotet mot rättssäkerheten i Polen har undanröjts. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans på måndagen i samband med EU-ministrarnas möte i Bryssel. Nästa gång EU-ministrarna möts är den 26 juni, och då måste Polen ha löst problemen. Det som nu behövs är konkreta och robusta lösningar. Dialog är inte ett mål i sig. Beroende på hur regeringen i Warszawa agerar kan vi antingen avblåsa Artikel 7-förfarandet eller trappa upp åtgärderna och lägga fram Polens och Kommissionens inställning inför Rådet i juni.

Huvudfrågan är fortfarande hur mycket politisk kontroll man kan ha över rättsväsendet och fortfarande hävda att det är självständigt, säger Timmermans. Vi är ense om att dialogen inte kan fortsätta i det oändliga, och vi måste ganska snart komma till en slutsats. En nyckelfråga är de nya lagar som via parlamentet ger regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kontroll över vilka domare som ska utses till de högsta domstolarna och rätten att tvinga ledamöterna att gå i pension. Likaså den särskilda överklagarkammare som inrättats i Högsta domstolen och som ska ta upp gamla fall från de senaste tjugo åren.

Regeringen anser sig ha gjort stora eftergifter för att gå EU till mötes, säger Polens EU-minister Konrad Szymański och utrikesminister Jacek Czaputowicz menar att EU bör vänta med sina bedömningar tills reformerna har genomförts eftersom det då är lättare att förstå poängen med dem.

Det kommer att bli mycket svårt för Polen att göra ytterligare eftergifter, säger Czaputowicz. Det som premiärminister Mateusz Morawiecki och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kom överens om har mer eller mindre genomförts. Vi hoppas nu att kommissionen drar tillbaka Artikel 7-förfarandet, som vi anser är obefogat.

Parlamentet tar inom kort beslut om begränsning av möjligheten att ta upp gamla fall och att presidenten i stället för justitieministern ska utse yngre domare, åtgärder som regeringen anser bör räcka.

Konflikten mellan Polen och EU om rättsstatsprincipen har pågått ända sedan vintern 2015/16. I en liknande process mot Ungern 2012 enades man om en kompromiss. Flera av de stora länderna vill nu se tydliga framsteg, och i den kommande budgeten föreslår Kommissionen att anslag ur EUs fonder ska påverkas av hur medlemsstaterna efterlever rättsstatsprincipen.  (EUobserver och wB 15 maj 18)

Polsk polis stoppade forskarkonferens

Universitetet i Szczecin.
Foto: G. Lindberg.

Polisen avbröt på måndagen en vetenskaplig konferens om Karl Marx vid universitetet i Szczecin. Samtliga forskare fick legitimera sig och polisen beslagtog konferensmaterialet.

Vi fick en anmälan om konferensen gjorde propaganda för totalitära system, säger polisen, och vi fick klartecken från åklagaren.

Med totalitära system menar man kommunismen och i Polen är det förbjudet att främja totalitära system som kommunism och nazism.

Vi har rätt att initiera ett ingripande enligt lagen om att man inte får tala för fascism eller andra totalitära system eller uppmanar till hat, säger åklagaren, och vi behöver inte ha rektors tillåtelse.

Detta är slutet för yttrandefriheten och den akademiska friheten, menar en chockad forskarvärld.

Det är ett intrång i den akademiska friheten, säger en av arrangörerna, historikern Tymoteusz Kochan. Vi kan inte minnas att myndigheterna efter 1989 skulle lägga sig i vilka ämnen som tas upp under vetenskapliga konferenser. Konferensen, som ingår i serien Det moderna Europas filosofiska rötter, har i år tillägnats filosofen och sociologen Karl Marx.

Så snart ingripandet blev offentligt bad inrikesminister Joachim Brudziński om ursäkt för polisens agerande. Den ytterst ansvarige för åklagarmyndigheten, riksåklagaren/justitieministern Zbigniew Ziobro, har däremot inte bett om ursäkt.

Jag tror att anmälan kom från en institution som man inte säger nej till, säger en anonym åklagare från Szczecin. En vetenskaplig konferens kan självklart inte ses som brottslig även om den handlar om Marx. Det ryms inom den vetenskapliga och akademiska friheten. Dessutom kan Marx inte vara symbol för en totalitär stat, eftersom han dog flera år innan den första totalitära kommunistiska staten bildades.

Polisingripandet har skapat oro bland landets forskare. Myndigheterna, och i förlängningen PiS-regeringen, har brutit mot lagen om universitetens självständighet. Polisen får bara under ytterst speciella omständigheter tränga in på lärosätens område (naturkatastrof, terrorattack etc.). Riksåklagarens/justitieministerns bristande reaktion visar hur mycket respekt den nuvarande regeringen har för den polska lagen, för människors grundläggande fri- och rättigheter samt för akademins självständighet. För vem vet – snart blir det kanske straffbart att tala om Sokrates …

Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda och PiS oense om folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

Spänningarna mellan president Andrzej Duda och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ökar igen. Duda har i ett års tid talat om att anordna en folkomröstning om grundlagen. Även regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński har ofta talat om att grundlagen behöver göras om. Men inte av presidenten.

Trots bristen på intresse från partiet har Duda gått på i ullstrumporna. Det ska handla om vilken roll presidenten ska ha, om sejmens och senatens uppgifter, om likhet inför lagen och de mänskliga fri- och rättigheterna. Ett lämpligt datum för omröstningen vore den 11 november 2018, då Polen fyller 100 år som suverän stat, anser Duda.

Men trots ett otal informationsmöten ute i landet är det bara 40 % av väljarna som känner till planerna på en folkomröstning, och endast 32 % är intresserade av att rösta om en ny grundlag.

Duda väntas därför föreslå ett nytt datum i morgon, den 3 maj, så att väljarna hinner bekanta sig med de tio frågor som de väntas ta ställning till.

PiS har legat lågt och ingen av partitopparna har visat sig på informationsmötena. I stället vill man försöka förmå presidenten att inte gå vidare med detta. Ny grundlag i all ära – men PiS-ledaren Kaczyński vill själv vara den som utarbetar en ny författning, det kan inte överlåtas åt Duda, som flera gånger varit ohörsam mot partiledningen och närmast tycks vara inställd på att öka sin egen makt.

Det är alltså inte otänkbart att senatorerna får order om att rösta ner förslaget. Samtidigt är det olyckligt för både partiet och presidenten om det blir uppenbart att det än en gång finns en konflikt mellan dem. Därför ökar spekulationerna om vem som blir PiS presidentkandidat i valet 2020, vem som skulle kunna matcha Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om han ställer upp. Duda som har höga förtroendesiffror är inte riktigt i nåd efter att ha satt käppar i partihjulet ett par gånger. Många menar att det nu krävs att partiledaren Jarosław Kaczyński själv kandiderar. Men han är en av landets mest impopulära politiker och hans hälsa tycks inte vara den bästa.

Inte heller oppositionen är positiv. Man menar att en president som så ofta själv brutit mot författningen inte är rätt person att utarbeta en ny konstitution. Populistiska Kukiz’15 är ensamma om att gilla förslaget – mer makt åt folket genom fler folkomröstningar var en viktig punkt på deras valprogram. (Rzeczpospolita och wB 2 maj 18)

PiS vill ha slut på konflikten före EUs budgetdebatt

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: KPRM.

Regeringen vill avsluta konflikten med EU innan budgetförhandlingarna drar igång. Dels är Polen det land som får mest pengar av EU och dels riskerar Polen att EU ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget, vilket skulle kunna medföra att landet förlorar sin rösträtt i ministerrådet. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har efter flera års fruktlösa diskussioner med EU-kommissionen fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har lovat att publicera tre utslag som Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016 och som regeringen tidigare ansett felaktiga.

En annan poäng är att oppositionen förlorar en viktig angreppspunkt inför valet om regeringen kommer överens med EU.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har sagt att eftergifterna känns bittra, men att det finns 80 % chans att man når en lösning. Tjänstemän i EU menar att det går i rätt riktning men att förändringarna i huvudsak är kosmetiska. Premiärminister Mateusz Morawiecki är mjukare i sin framtoning i förhållande till EU än hans företrädare Beata Szydło var, och efter sitt besök i Warszawa nyligen sade EUs lagstiftningskommissionär Frans Timmermans att Warszawa för första gången gick in i en konkret diskussion och ansträngde sig att hitta lösningar.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (dziennik.pl och wB 16 april 18)

Polen och EU närmar sig varandra i domstolsfrågan

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Premiärminister Mateusz Morawiecki och utrikesminister Jacek Czaputowicz går EU-kommissionens förväntningar tillmötes i samtalen om de polska domstolsreformerna. Det säger EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor Frans Timmermans efter måndagens möte i Warszawa.

EU-kommissionen har reagerat mot de nya lagar som förändrar det polska domstolsväsendets oberoende – inte minst när det gäller Konstitutionsdomstolen som ska se till att alla lagar är förenliga med grundlagen. Kommissionen anser att den nya lagstiftning som reglerar polska domstolars sammansättning och sätt att arbeta försämrar rättssäkerheten i landet. Striden om Konstitutionsdomstolens självständighet har pågått sedan årsskiftet 2015/16 och de förändringar som drabbade domstolen har gått som en röd tråd i relationerna med EU sedan dess. Regeringen Szydło företog ibland kosmetiska förändringar i lagförslagen men framhöll tydligt att det var för att EU skulle bli mer tillfreds – alla lagar följde grundlagen och eftersom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är demokratiskt vald föreligger inga hinder att uppfylla vallöftena.

Inför hotet om att EU verkligen ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget som skulle kunna medföra att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet har PiS-ledaren Jarosław Kaczyński till slut fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har förklarat sig redo att publicera tre utslag som den tidigare Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016, och regeringen tidigare ansett felaktiga.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (wnp.pl och wB 9 april 18)

Timmermans reser till Warszawa

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor, kommer på måndag till Warszawa för att diskutera den kontroversiella domstolsreformen med premiärminister Mateusz Morawiecki, Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska och ordföranden i Högsta Domstolen Małgorzata Gersdorf. Han ska också träffa utrikesminister Jacek Czaputowicz.

Besöket i Warszawa innebär inte att det kommer att tas beslut om domstolarna i Polen, säger Czaputowicz på fredagen. Det är ett tillfälle att fortsätta dialogen. För Timmermans är det här väl en möjlighet att undersöka våra argument för reformen och se hur långt vi har kommit med våra förslag. Det är inte så ovanligt att EU-kommissionens vice ordförande kommer till Warszawa så vi lägger inte så stor vikt vid besöket.

EU-kommissionen har lämnat över en rad rekommendationer till regeringen om hur rättsstatsprincipen ska kunna tillgodoses i lagstiftningen. Det handlar bland annat om förändringarna i de lagar som berör Högsta Domstolen och Nationella Domstolsrådet. Regeringen sammanställde en Vitbok, som premiärminister Mateusz Morawiecki överlämnade till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och som skulle förklara avsikterna med lagändringarna i detalj.

EU-kommissionen anser inte att vitboken besvarar de frågor som ställts, och inväntar ett formellt svar. Inför hotet om att EU verkligen ska utlösa Lissabonfördragets artikel 7 som innebär att Polen kan mista sin rösträtt i ministerrådet har Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sagt att man nu planerar förändringar. Med de förändringarna är det 80 % chans att EU blir nöjt, menar Kaczyński.

Regeringen har tidigare gjort mindre ändringar i lagstiftningen och frågan är nu om de nya förslagen motsvarar EUs förväntningar. (Rzeczpospolita och wB 5 april 18)

Kaczyński: Högt pris för överenskommelse med EU

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Premiärminister Mateusz Morawiecki har lyckats få till en överenskommelse om domstolsreformerna med Bryssel. Men priset är högt, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Jag ska inte dölja att det har inneburit tråkiga konsekvenser för oss att vi har tagit efter Viktor Orbans reformer i Ungern. Vi skulle naturligtvis gärna vilja gå vidare med förändringen av domstolarna så att det blir som det var tänkt från början innan president Andrzej Duda inlade sitt veto. Men det går alltså inte.

Det viktiga är att en överenskommelse är möjlig, och jag hoppas bara att våra motståndare nu inte ska använda den för att nya angrepp på oss och hävda att de har vunnit, säger Kaczyński. Däremot borde det komma kritik från högersidan för att vi inte lyckats nå ända fram.

Men trots de bittra eftergifterna är resultatet ändå i grunden acceptabelt, säger PiS-ledaren till tidningen wPolityce.

Intervjun har gjorts med anledning av att premiärminister Mateusz Morawiecki på måndagen fick ta emot Polens President Lech Kaczyńskis utmärkelse, vilket Jarosław Kaczyński ansåg vara ett mycket bra val.

Morawiecki utsågs till regeringschef just för att komma överens med Bryssel, och han har gjort ett bra jobb, säger Kaczyński som också uppskattade det tacktal där Morawiecki påpekade att hela PiS politik bygger på brodern Lech Kaczyńskis idéer, både vad gäller omvärlden och Polen.

PiS-ledaren försvarar också de bonusar som den förra regeringschefen lät betala ut till hela regeringen och många anställda i departementen.

Det här är ingen skandal, det handlar om en erkänsla för ett mycket gott arbete, säger Kaczyński. Det finns många transaktioner på miljarder złoty i Polen som är betydligt värre.

Han beklagar att han på grund av ett allergianfall inte kunnat vara med när hon försvarade bonusarna i sejmen.

Jag är glad att hon är tillbaka i parlamentet, hon är en så lugn, välbalanserad och god person, men jag sade till henne att hon måste visa klorna lite ibland, säger PiS-ledaren. (wPolityce 26 mars 18)

PiS backar om domstolsreformerna

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Vi vill inte att det ska bli en omröstning i EU om sanktioner mot Polen. Därför finns nu ett förslag från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) om vissa justeringar av den kontroversiella domstolsreformen. Polen försöker nå en kompromiss med EU-kommissionen, säger utrikesminister Jacek Czaputowicz till statliga Polskie Radio och TVP.

Efter över två års diskussioner med Warszawa om hur de nya domstolslagarna minskar rättssäkerheten i landet och strider mot EUs grundvärderingar om demokrati utlöste EU-kommissionen i december Artikel 7 i Lissabonfördraget. Det innebär att Polen i princip skulle kunna komma att fråntas sin rösträtt om medlemsstaterna är överens, men åtminstone Ungern och Litauen har dock sagt sig vara redo att inlägga veto.

Regeringens första motdrag blev att överlämna en Vitbok med utförliga förklaringar till domstolsreformerna.

Granska den noggrant, så förstår ni varför domstolarna måste reformeras, sade premiärminister Mateusz Morawiecki. Bara den som bott i ett land som varit ockuperat av kommunismen i decennier kan riktigt förstå varför reformerna är nödvändiga.

PiS anser att den polska administrationen är full av postkommunister som måste rensas ut om landet verkligen ska bli fritt, demokratiskt och självständigt.

Men Vitboken gav inte gav svar på de frågor som EU-kommissionen ville ha besvarade för att kunna avlysa Artikel 7-förfarandet. Och nu börjar frågan kännas så besvärande för PiS att man är redo till en kompromiss.

Enligt det nya förslaget ska justitieministern inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet, säger en av initiativtagarna, Marek Ast. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år. Enligt tidigare beslut skulle kvinnliga domare liksom andra kvinnor gå i pension fem år tidigare än männen. Regeringen förklarar sig också redo att publicera tre utslag som den tidigare Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016, och regeringen tidigare ansett felaktiga.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (Polskie Radio och wB 24 mars 18)

EU: Vitboken ger inte svar på våra frågor

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Den polska regeringen avvisar EU-kommissionens påståenden att reformeringen av Konstitutionsdomstolen för två år sedan innebär en försämring av rättssäkerheten i Polen.

Det är Warszawas svar till EU-kommissionen på dagen 3 månader efter utlösandet av artikel 7:1 den 20 december.

EU-kommissionen hävdar att de förändringar som genomförts innebär ett hot mot rättsväsendets oberoende i Polen men tar inte hänsyn till det faktum att förändringarna inte strider mot grundlagen, skriver regeringen.

Bland de förändringar som EU kritiserar är bestämmelsen om sänkt pension för vissa domare (dvs. att justitiedepartementet kan pensionera domare i förtid). EU kräver också att lagen om Nationella domstolsrådet ändras, att mandatperioderna inte ska avbrytas och att det nya systemet ska garantera att det är företrädare för domstolarna som väljer ledamöter till Domstolsrådet, rapporterar statskontrollerade TVP.

Regeringen avser inte att återkalla några av de regler som införts men är beredd att tillsammans med EU-kommissionen utvärdera resultaten av reformerna. Polen uppmanar kommissionen att vara försiktig och inte utvärdera reformerna innan de är fullt genomförda, skriver regeringen i sitt svar till EU-kommissionen.

När premiärminister Mateusz Morawiecki tillträdde hoppades EU på en förbättrad förståelse mellan Bryssel och Warszawa, men hittills har han fortsatt på samma väg som Szydło. Inför EUs debatt på tisdagen överlämnade Morawiecki i början av mars till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en Vitbok som förklarar domstolsreformerna. Han uppmanade medlemsländerna att studera det 200-sidiga dokumentet grundligt, så skulle de förstå att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har läget under kontroll.

Men Vitboken innehåller inte några konkreta svar på de frågor som EU-kommissionen ställt vad gäller de åtgärder som Polen rekommenderats att vidta med anledning av domstolsreformerna, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor i medlemsländerna, när Europaministrarna på tisdagen diskuterade den polska rättssäkerheten.

Jag vill betona att man naturligtvis har rätt att reformera rättsväsendet, men om det innebär att man sätter domstolarna under politisk kontroll så har vi problem, sade Timmermans.

Sveriges EU-minister Ann Linde säger till Europaportalen att Vitboken inte räcker för att man ska anse att problemen är lösta.

Frågan tas upp igen vid Europaministrarnas nästa möte i april.

Aktiverandet av artikel 7 skulle i förlängningen kunna innebära att Polen fråntas sin rösträtt i ministerrådet. För det krävs att beslutet är enhälligt, och Ungern har tidigt förklarat att man inte kommer att medverka till sanktioner mot Polen. Litauen har erbjudit sig att medla mellan Warszawa och Bryssel i den infekterade frågan. (TVP, Polskie Radio, TVN, Europaportalen och wB 20 mars 18)

PiS backar om Domstolsrådet

Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska.
Foto: RMF FM.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) drar överraskande tillbaka sitt förslag till ny lag om Polska Domstolsrådet (KRS).

Enligt förslaget skulle Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska, vara sammankallande till Domstolsrådets sammanträden istället för Högsta domstolens ordförande som tidigare. Eftersom Przyłębska tillsattes av politiska skäl sågs även denna förändring som ett steg mot en ytterligare politisering av rättsväsendet i Polen.

Lagförslaget har dragits tillbaka eftersom man skulle kunna få intrycket att PiS utövat påtryckningar på HDs ordförande säger PiS-parlamentarikern Marek As till tidningen Gazeta Wyborcza. Det vill vi förstås inte och därför visar vi nu vår goda vilja, försäkrar Ast. Och PiS planerar inte något nytt lagförslag om detta.

Oppositionen menar att det hela kan vara ett försök att vinna tid inför de möjliga EU-sanktionerna och de förlorade bidragen. Man ser detta tillbakadragna lagförslag som ett av regeringens stora fiaskon.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Morawiecki: Ungern är mycket värre än vi!

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

I Polen är vi väldigt långt ifrån brott mot rättsstatsprincipen. När jag jämför situationen i Polen som har mycket lite korruption och en blomstrande demokrati, med läget för våra vänner i Bulgarien, Rumänien och Tjeckien, där det överallt förekommer korruption, eller med Ungern, så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det ska premiärminister Mateusz Morawiecki ha sagt i en intervju med den tyska nyhetssajten n-tv.de för ett par veckor sedan. Han talade också om IPN-lagen och den delen av intervjun är den enda som nått polska medier, skriver nyhetssajten onet.pl.

Reportern tog upp Polens konflikt med EU med anledning av ändringarna i det polska domstolsväsendet, som EU menar strider mot rättsstatsprincipen. Morawiecki svarade med att konflikten beror på att det finns många missförstånd mellan Polen och EU. Därefter talade han om den stora korruptionen i Ungern, Tjeckien (båda medlemmar i tillsammans med Polen i Visegradgruppen), Rumänien och Bulgarien.

Det är förmodligen första gången någon ur den polska regeringen uttalat sig så negativt om Ungern och det är förvånande med tanke på att Ungern lovat att inlägga sitt veto om EU med hänvisning till Artikel 7 i Lissabonfördraget bedömer att Polen ska berövas sin rösträtt i unionen för brott mot rättsstatsprincipen, skriver onet.pl.

Joanna Kopcińska, som är regeringens presschef, svarade med att skicka över uppgifter om korruptionen i de berörda länderna med hänvisning till Transparency Internationals statistik.

Siffrorna visar att Polen har mindre problem med korruption än Tjeckien, Slovakien, Rumänien, Ungern och Bulgarien – precis som premiärminister Morawiecki sade, skrev hon.

Däremot kommenterade hon inte det faktum att Morawiecki offentligt uttalade sig om Polens främsta allierade på ett sådant sätt. (onet.pl 15 mars 18)

Irländsk domstol betvivlar rättssäkerheten i Polen

Aileen Donnelly, domare i Irlands Högsta domstol.
Skärmdump från Irish Times.

Polen har begärt en irländsk man utlämnad för narkotikasmuggling, och fått nej från Irlands Högsta domstol.

Jag vill först ha ett förhandsavgörande från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, säger domaren Aileen Donnelly, som anser att rättssäkerheten i Polen är diskutabel eftersom regeringen avsiktligt gjort slut på domstolsväsendets oberoende.

Högsta domstolen i Irland har för närvarande 50 fall där Polen begärt utlämning, och efter Donnellys beslut är det troligt att man väntar med att fälla utslag till Europadomstolen har sagt sitt.

Utslaget har väckt bestörtning i Polen, och i de många medier passar man på att berätta att domaren är lesbisk.

Detta borde inte komma som en överraskning, säger Gavin Barrett, professor i EU-rätt i Dublin, PiS angrepp på rättsstatsprincipen skapar ett problem som är värre än Brexit för EU. För de flesta EU-stater är det otänkbart att ha nära förbindelse med stater som gradvis förvandlar sig till auktoritära regimer.

I den polska regeringen har man en annan inställning.

Domslutet i Irland grundar sig inte på oro över rättsstatsprincipen i Polen, säger vice justitieminister Patryk Jaki till TVN. EU har i åratal hållit på och talat om för Polen vad vi ska göra, man har behandlat Polen som ett andra klassens land.

Nedläggningen av varven, flyktingmottagandet och synen på Polens roll under andra världskriget är exempel på det, menar Jaki. EU gav order och normalt var det inga problem.

Polen har helt enkelt börjat slåss för sina egna intressen. EU och den globala eliten står inte ut med att Polen har slutat lyda order, säger han. (Irishtimes.com, Notes from Poland, DoRzeczy.pl mars 18)

Polsk Vitbok ska förklara domstolsreformerna för EU

Premiärminister Mateusz Morawiecki överlämnade på torsdagen en Vitbok till EU med förklaring till domstolsreformerna. Foto: KPRM.

Premiärminister Mateusz Morawiecki träffade på torsdagen EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och vice ordföranden Frans Timmermans, som har ansvaret för bland annat rättsstatsprincipen i unionen. Morawiecki överlämnade då regeringens Vitbok om den polska domstolsreformen för vidarebefordran till övriga medlemsländer.

Warszawa förväntar sig att EU-kommissionen gör en noggrann analys av detta dokument som förklarar den polska regeringens skäl till de omdiskuterade förändringarna, sade Morawiecki.

I Vitboken finns en omfattande dokumentation om varför det polska rättssystemet behöver reformeras, den behövs eftersom det finns så många slumpmässigt utvalda och fragmentariska uppgifter i svang, som inte ger en fullständig bild av varför förändringarna är nödvändiga, sade premiärministern.

Vitboken är, enligt tidigare uttalande, avsedd att ge en juridiskt sund och grundlig analys av hur regeringen i Warszawa ställer sig till alla EUs rekommendationer och reservationer.

Enligt regeringschefens kansli klarläggs i Vitboken att det inte finns någon risk för att Högsta domstolen i Polen utsätts för politisk påverkan och att diskussionerna om Konstitutionsdomstolen är över.

I slutet av förra året beslöt EU-kommissionen att utlösa artikel 7 i Lissabonfördraget, och regeringen fick då tre månader på sig att uppfylla kommissionens rekommendationer vad gäller rättssäkerheten i Polen.

Det gäller fortfarande, sade EU-kommissionens talesperson Margaritis Schinas på torsdagen. Schinas tycks alltså inte anse att Vitboken skulle innehålla något som påverkar EUs inställning till domstolsreformerna i Polen.

Och premiärminister Mateusz Morawiecki tycks fortsätta i samma hjulspår som den tidigare regeringen utan någon förståelse för EUs oro för rättssäkerheten i Polen. (Polskie Radio och wB 8 mars 18)

Husexplosion skulle dölja mord

Fem personer hittades döda efter en gasexplosion i ett hyreshus i Poznań på söndagen. Polisen tror att ett av offren, en kvinna som hittades utan huvud, mördades före explosionen. Det finns tecken som tyder på att explosionen var avsedd att dölja spåren efter mordet.

Tjugoen personer skadades vid smällen. (natemat.pl 5 mars 18)

EU-parlamentet stöder utlösning av artikel 7

Konstitutionsdomstolen var den första som fick nytt reglemente.
Foto: wikipedia.

När EU-parlamentet efter en debatt om rättssäkerheten i Polen på torsdagen gick till votering röstade 422 av de 617 ledamöterna ja till att aktivera Artikel 7 i Lissabonfördraget mot Polen. 147 röstade nej och 48 avstod.

I slutet av förra året vidtog EU-kommissionen det ovanliga beslutet att utlösa Artikel 7 med anledning av de kontroversiella lagar som ger politikerna mycket stor makt över domstolarna.

Beslutet innebär kritik mot rättssäkerheten i Polen och kan i förlängningen innebära att Polen fråntas sin rösträtt i EU. Det är dock inte troligt att det går så långt eftersom det kräver ett enhälligt beslut och Ungern lovat stödja Polen i en sådan omröstning.

Polen ska i slutet av månaden lämna in sitt svar till EU. Konflikten om rättsstatsprincipen i Polen har pågått i över två år, men sedan premiärminister Mateusz Morawiecki haft samtal med bl.a. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker anses möjligheterna till en lösning ha kommit lite närmare.

Den polska regeringen hävdar att rättssystemet ända sedan kommunisttiden varit ineffektivt och korrupt, och att medborgarna vill ha en förändring. Samtidigt har de nya lagarna vid en prövning visat sig inte hålla för EUs grundläggande värderingar, och den av regeringen inbjudna Venedigkommissionen som består av Europas främsta grundlagsexperter har rekommenderat att vissa ändringar görs. Även USA har uttryckt oro för att rättssäkerheten är i fara. (Polskie Radio och wB 1 mars 18)

Bra möte mellan Czaputowicz och Timmermans

Utrikesminister Jacek Czaputowicz och EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans tycks ha kommit bra överens i Bryssel. Montage: wB.

Utrikesminister Jacek Czaputowicz hade på torsdagen ett möte med EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans och diskuterade de kontroversiella domstolsreformerna som antogs förra året.

Jag bjöd in Timmermans till Warszawa, och Timmermans tackade ja, säger Czaputowicz. Och jag hoppas att vi kan ordna till ett möte med ordföranden i Konstitutionsdomstolen.

Timmermans uttryckte en önskan om att tona ner konflikten mellan EU och Warszawa och sade att domarnas kritik kanske ibland har varit väl skarp – det ser jag som viktiga markeringar som bör beaktas även inom landet, säger utrikesministern. Jag har informerat honom om att det bara är i vissa utvalda fall som domstolens ordförande inte fungerat och därför bytts ut, och att poängen är att öka domstolarnas effektivitet och trovärdighet.

Nu ska vi inte vänta oss några dramatiska förbättringar i relationen med Bryssel, sade Czaputowicz och påminde om att Europeiska rådet snart ska ha omröstning om Polen och artikel 7. Vi hoppas att vi ska kunna övertyga med våra argument, men vi tror absolut att vi ska kunna dämpa temperaturen i konflikten. När det gäller EUs rekommendationer kommer vi med ett svar den 20 mars, det är ju upp till oss att visa att vårt system fungerar bra. Jag utesluter inte att det kan bli vissa ändringar om parlamentet anser att de är motiverade.

Stämningen är väldigt god nu, och jag hoppas att vi ska hitta en lösning på konflikten om rättsstatsprincipen inom några veckor eller månader och i bästa fall kan jag resa till Warszawa i mars, sade Timmermans efter mötet med Czaputowicz. Inom EU försöker vi hitta lösningar genom dialog även om vi inte är eniga, och när det gäller EUs rekommendationer ska vi ta tag i de frågor som återstår.

Vid sitt möte i Bryssel hann Czaputowicz inte träffa kommissionär för rättsliga frågor, tjeckiskan Vera Jourov, som leder samtalen om hur man ska koppla bidrag ur EUs fonder till rättsstatsprincipen i ett medlemsland. (TVN och onet.pl 8 feb 18)

Pedofiler listas i offentligt brottsregister

Justitieminister och riksåklagare Zbigniew Ziobro.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Det statliga pedofilregistret, som wB tidigare berättat om, ligger nu ute på internet. Det ingår i en större databas med hittills drygt 2600 namn, men det är bara uppgifterna om dem som dömts för våldtäkt eller särskilt grova sexuella övergrepp mot barn, nästan 800 personer, som är offentliga.

I registret finns foto samt uppgifter om namn, bostadsadress och de brott den registrerade dömts för. Den som flyttar till en annan bostad måste anmäla sin nya adress till polisen, som uppdaterar databasen.

Tanken är att vanliga medborgare ska kunna gå in i databasen och söka på sin hemort och få fram en lista över de dömda pedofiler som eventuellt bor i närheten.

Brottslingarnas anonymitet har tidigare varit viktigare än våra barns rätt till skydd, säger justitieminister Zbigniew Ziobro, som varit drivande bakom projektet. Men sexuella brott mot barn måste få mycket allvarliga konsekvenser, inte bara många års fängelse utan också förlust av anonymiteten. Efter fängelset ska brottslingen stå under ständig kontroll, så att alla vet var han bor, och de som i sitt yrke har kontakt med barn och unga ska få yrkesförbud av domstolen.

Sådana här register finns över hela världen, inte minst i USA, säger justitieministern. Med dem kan man bevaka sådana brottslingar effektivt, och därmed förhindra att det blir nya brottsoffer.

Redan första dagen kunde man konstatera att en dömd pedofil fått anställning på ett kommunhus i södra Polen, sannolikt för att personalavdelningen inte kunnat genomföra nödvändiga bakgrundskontroller innan man beslutat om anställning, rapporterar nyhetsbyrån IAR. (Polskie Radio och wirtualnapolska.pl 3 jan 18)

Årets Frihetsperson blev en domare

Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska.
Foto: RMF FM.

Julia Przyłębska, ordförande i Konstitutionsdomstolen (KD) efter en kontroversiell utnämning av president Andrzej Duda, har utsetts till Årets Frihetsperson 2017 av den regeringsvänliga tidskriften wSieci (På Nätet).

Valet av Przyłębska till ordförande i KD blev starten på återuppbyggnaden av det polska rättssystemet, skriver Bronisław Wildstein på wSieci i sin motivering. Till skillnad från sin företrädare deltar Przyłębska inte i det politiska spelet, och dessutom har hon dragit ner på en rad dyrbara ceremoniel.

Wildstein avfärdar en rad prominenta jurister som anser att Przyłębska är alltför följsam i förhållande till regeringen, som just genomdrivit en reform av domstolsväsendet, som i EU väckt oro för rättssäkerheten i Polen.

Wildstein talar vidare om hennes kompromisslösa attityd i arbetet, om hennes beundransvärda lugn och konstaterar att med valet av henne till chef för Konstitutionsdomstolen har Polen verkligen fått rätt person på rätt plats.

Förra året valdes Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till Årets Frihetsman, och 2015 var det PiS presidentkandidat Andrzej Duda. (wSieci och wB 27 dec 17)

Regeringen vill föra samtal med EU-länderna

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: msz.gov.pl

Under de tre kommande månaderna kommer Polen driva en diplomatisk offensiv mot de andra medlemsländerna med anledning av att EU inlett ett artikel 7-förfarande mot oss. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski.

EU-kommissionen tog kort före jul för första gången beslutet att varna ett medlemsland enligt Lissabonfördragets artikel 7. Anledningen är den reform som ger politikerna stor makt över landets domstolar, en reform som enligt kommissionen innebär en klar risk för att Polen bryter mot EUs demokratiska principer. Omstöpningen av det polska domstolsväsendet påbörjades redan vid åsskiftet 2015/16 och EU-kommissionen har sedan dess påpekat att rättssäkerheten tar stryk när politikerna får alltför stort inflytande över det dagliga arbetet. När de demokratiska principerna är i fara ska EU-kommissionen enligt Lissabonfördraget inleda det förfarande som ytterst innebär att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet.

Regeringens spontana reaktion på EUs beslut var att det var orättvist och president Andrzej Duda undertecknade omedelbart det kontroversiella lagpaketet.

Polen har tre månader på sig att lägga fram sina argument inför EU-kommissionen och medlemsländerna, säger Waszczykowski. Premiärminister Mateusz Morawiecki har redan ett inbokat möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker den 9 januari, och den 15 januari planeras ett möte med Bulgarien som efter nyår blir ordförandeland.

Morawiecki har tidigare påpekat att det bästa sättet att lösa konflikten i allmänhet är att ha en dialog.

Vi vill förklara för våra europeiska partners varför våra domstolsreformer är nödvändiga, sade Morawiecki. Jag är optimist och räknar med att vi kan komma fram till en gemensam hållning, eller åtminstone till att vi förstår varandras argument.

Morawiecki beger sig enligt regeringskansliet efter nyår ut på en diplomatisk resa till medlemsländerna, och första anhalt blir Budapest. Ungern har tidigt lovat att stödja Polen i konflikten med EU, och så länge premiärminister Viktor Orbán håller det löftet kommer Polen inte att utsättas för den s.k. atombomben – att landet fråntas sin rösträtt i unionen. (Polskie Radio, wB 29 dec 17)

Opinionsundersökning: Fejden med EU är regeringens fel

Konflikten mellan regeringen och EU eskalerar och EU-kommissionen uppdrog i veckan åt medlemsländerna att avgöra om artikel 7 i Lissabonfördraget, det som kallas atombomben, ska aktiveras mot Polen.

Svaret från Warszawa blev att president Andrzej Duda undertecknade de kontroversiella lagar om Högsta domstolen och Nationella Domstolsrådet (KRS) som är anledningen till EUs oro för rättssäkerheten i Polen. Lagarna har av Venedigkommissionen bedömts som sovjetlika.

Såväl president Duda som premiärminister Mateusz Morawiecki och andra av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) topprofiler försäkrar att de omstridda domstolsreformerna är av nöden eftersom det nuvarande systemet är korrupt.

Utöver det ligger regeringen i fejd med EU även vad gäller flyktingkvotsystemet, pressfriheten och kampanjen mot frivilligorganisationerna. Polen röstade också som enda medlemsland mot att Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skulle bli omvald i våras. Striden om avverkningen i Europas sista urskog, Białowieża, tycks vara över sedan miljöminister Jan Szyszko skickat hem skogsmaskinerna.

En ganska bitter fejd alltså. Och vem anser polackerna bär ansvaret för krisen med EU?

De flesta, 38 %, anser att konflikten är regeringens fel, visar en färsk opinionsundersökning som redovisas i icke-statliga TVN. Bara 8 % menar att EU-kommissionen bär det huvudsakliga ansvaret.

25 % tycker att parterna får dela på den bördan, 19 % att skulden vilar på oppositionen. 10 % har ingen uppfattning i frågan. (TVN och wB 22 dec 17)

Duda godkänner domstolsreformen

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Jag har nu bestämt mig för att underteckna de två nya lagarna om Högsta domstolen och om Nationella Domstolsrådet (KRS). Det tillkännagav president Andrzej Duda på en presskonferens på onsdagseftermiddagen. Det är presidentförslag som tillkom sedan jag i somras inlade mitt veto mot de två lagar som antagits av parlamentet.

Jag hör med avsky hur högljudda röster talar om detta hemska system som ska politisera domstolarna, men se hur det fungerar i andra länder. I USA är det presidenten som utser ordföranden i Högsta domstolen. Jag tror att de lagar som nu införs är extremt demokratiska, underströk presidenten. De lösningar vi inför i Polen är enligt min uppfattning mycket bra och jag tror att alla människor kommer att återfå sin tro på domstolarna och rättvisan.

De två domstolslagar som nu alltså kommer att införas innebär att politiker bestämmer om tillsättning och avsättning av ledamöter i de högsta domstolsorganen. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att rättssystemet är korrupt och befolkat med postkommunister som ska förtidspensioneras och ersättas av andra som handplockas av justitieminister Zbigniew Ziobro och president Duda. Högsta domstolen kommer också att kunna granska domstolsutslag som vunnit laga kraft under de senaste 20 åren.

Enligt den nya lagen bör ledamöterna i Högsta domstolen inte få sitta längre än till 65 års ålder om inte presidenten förlänger deras mandattid.

En disciplinkammare ska också bildas inom Högsta domstolen med ledamöter som väljs av senaten (där PiS har majoritet)

Enligt de förordningar som Duda har påpekat på onsdagen kommer högsta domstolen att kunna göra ”extraordinära recensioner” av slutliga domar av lägre domstolar, inklusive de som utfärdats under de senaste 20 åren.

Oppositionen anser att de nya lagarna – liksom den nya lagen om Konstitutionsdomstolen som trädde i kraft för ett år sedan – strider mot grundlagen.

Det är domstolsreformerna som är anledningen till att EU-kommissionen tidigare på dagen aktiverat artikel 7 i Lissabonfördraget, som i slutändan kan innebära att Polen förlorar sin rösträtt i Europeiska rådet. Så lär emellertid inte bli fallet eftersom det kräver total enighet bland medlemsländerna och Ungern i god tid har aviserat sitt veto mot ett sådant förslag. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 20 dec 17)

EU drar åt tumskruvarna

Frans TImmermans, EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor.
Foto: wikipedia.

Av oro för rättsäkerheten i Polen efter domstolsreformen aktiverar EU-kommissionen nu artikel 7:1 i Lissabonfördraget.

Det är med tungt hjärta men vi har inget val, det är för polackernas bästa, säger EU-kommissionens vice ordförande Franz Timmermans. Jag är inte naiv, jag vet att det finns de som kommer att försöka framställa beslutet som ett angrepp på den polska nationen men varje medborgare i varje EU-land har rätt till en oberoende domare. Som fördragens väktare har EU en skyldighet att vidta åtgärder om vi slår fast att rättsstatsprincipen hotas.

Men vi har sammanställt en lista med åtgärder som regeringen kan vidta för att undvika en fortsatt process, och vi är fortfarande öppna för en dialog, säger han.

Det är ett beslut som jag tar med ro, säger justitieminister Zbigniew Ziobro, Polen är ett land som respekterar rättsstatsprincipen. Vi kan bara spela en viktig roll i Europa om vi har väl fungerande domstolar, och därför måste vi se till att domstolsväsendet börjar fungerar som det ska.

Han anser också att detta handlar om politik, inte alls om rättsstatsprincipen.

Premiärminister Mateusz Morawiecki sade redan under EU-toppmötet i förra veckan att han räknar med att EU skulle gå vidare till sanktioner.

På twitter försäkrar han nu att Polen är lika hängivet rättsstatens principer som alla andra länder i Europa, men att behovet av en domstolsreform är stort.

Dialogen mellan EU-kommissionen och Warszawa måste vara både öppen och ärlig, skriver han. Jag tror att Polens suveränitet ska kunna samsas med idén om ett enat Europa.

Han påpekar också att han ska ha ett möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i januari.

Morawiecki har tidigare sagt att några av dem som bär ansvaret för kommunistiska brott i Polen aldrig har fått stå till svars för dem eftersom landets rättsväsende fortfarande domineras av inflytelserika personer från den tiden.

Det här kan inte bara handla om att oppositionen talar illa om regeringen i EU-parlamentet, tror Beta Mazurek, talesperson för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Förmodligen är det EUs sätt att hämnas för att Polen av hänsyn till polackernas säkerhet inte vill ta emot muslimska invandrare.

Inrikesminister Mariusz Błaszczak anser att EU-kommissionen nu överskrider sina befogenheter, och menar också att det är oppositionen som ligger bakom EUs agerande.

Konflikten gäller de ändringar i tillsättningar, pensionsålder och befogenheter inom domstolsväsendet som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) genomfört under de senaste åren. Eftersom regeringen inte reagerat på kommissionens oro går frågan om sanktioner nu vidare till EU:s medlemsländer. För att utlösa artikel 7 krävs att 22 av 28 EU-länder är eniga, men ska det gå så långt som till att stänga av Polens rösträtt i ministerrådet ska beslutet vara enhälligt. Redan för flera år sedan lovade Ungern att rösta emot om det skulle gå så långt. (Polskie Radio, TVP, Dziennik Gazeta Prawna m.fl polska medier 20 dec 17)

Massiva protester under domstolsdebatten

Parlamentsbyggnaden i Warszawa. Foto: wikipedia.

Senaten debatterar under kvällen den reform av Polska domstolsrådet och Högsta domstolen som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill genomföra. Senatens Kommission för mänskliga rättigheter rekommenderar senatorerna att anta lagförslaget utan ändringar.

Men debatten är hätsk och ordväxlingen mellan oppositionssenatorer och PiS-senatorer är hård. Senatorn och Solidaritetslegenden Jan Rulewski kliver upp i talarstolen iförd vad som liknar en tragisk grekisk teatermask med inslag av de polska nationalfärgerna.

Polen har idag ett ansikte dränkt i förtvivlan, säger han. Han avslutar sitt anförande med att citera romantikern Juliusz Słowackis drama Beniowski – Nie pójdę z wami waszą drogą kłamną. Pójdę gdzie indziej. I lud pójdzie za mną (Jag följer inte er på er förljugna väg. Jag går någon annanstans och folket följer mig).

Senaten, där PiS har majoritet, avslår alla invändningar. Inte ens Parlamentets juridiska byrås negativa utlåtande om reformen gör intryck på PiS-senatorerna. Standardsvaret på alla invändningar är: tycker ni att reformen bryter mot grundlagen får ni vända er till Konstitutionsdomstolen. Ja, till Konstitutionsdomstolen som sedan ett år tillbaka är kontrollerad av Lag och Rättvisa.

Utanför samlas människor för att protestera. Polacker är inte passiva när man berövar dem deras demokratiska och mänskliga rättigheter. Demonstranterna läser upp senatorernas namn, ett efter ett. Och uppmanar dem att ta sitt förnuft till fånga.

Strax efter klockan 19 inträffar en otrevlig incident i Senaten. Fem kvinnor kommer in i rullar upp banderoller med inskriften: Fria domstolar, Ett fritt Polen, Fria val. De håller i en polska flagga. Vakterna tar ifrån dem banderollerna och försöker kasta ut dem ur senaten trots att kvinnorna uppvisar passersedlar. Oppositionens senatorer ingriper. Vakterna drar sig undan.

Under tiden upplöser polisen demonstrationen utanför senaten. Demonstranterna försöker rubba de avskärmningar som nu står permanent utanför parlamentsbyggnaden. Polisen informerar att organisatörerna beslutat att avsluta protesten och uppmanar folk att skingra sig. Och hotar med att ta till våldslösningar om man inte lyder. Flera demonstranter anhålls. Men folk tycks inte vilja gå hem. Vanära! skriker de protesterande mot limousinerna som nu lämnar byggnaden. Men natten är lång – mycket kan hända än.

Polackerna ger inte upp. Det gör inte regimen heller.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Domare förklarar justitieministern krig

Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska.
Foto: RMF FM.

Bataljen om det polska domstolsväsendet är inne i sitt slutskede. Men motståndet mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ”reformer” minskar inte.

När Konstitutionsdomstolens (KD) nya ordförande Julia Przyłębska på måndagen lade fram domstolens verksamhetsberättelse för 2016, gick sju av domstolens ledamöter offentligt ut och tog avstånd från den. Sex av dem tillhör det gamla gardet, och den sjunde är en av dem som PiS på grunder som KD och dess dåvarande ordförande Andrzej Rzepliński förklarat grundlagsstridiga, tillsatt efter regeringsskiftet hösten 2015.

Vid presentationen av årsrapporten gick Przyłębska till angrepp mot sin företrädare Rzepliński och anklagade honom för att godtyckligt ha beslutat att de nya, av parlamentet nyutnämnda ledamöterna, inte fick delta i domstolens arbete. Själv lät hon sedan hon blivit ordförande de PiS-tillsatta ledamöterna att delta i domslutsprocessen och i gengäld hjälpte de henne till ordförandeposten.

Regeringspartiet och president Andrzej Duda tycks tro att läget nu har stabiliserats och att Konstitutionsdomstolen som Duda sa ” återgått till sitt normala arbete”. Men domstolen gjordes formellt om för att effektiviteten behövde höjas – och av rapporten att döma har antalet domslut nästan halverats under Julia Przyłębskas ordförandeskap. I rapporten medges det också att tre domslut inte publicerats eftersom regeringen inte accepterar dem.

Majoriteten av KD:s domare har godkänt rapporten. Men sju av dem (alltså nästan hälften) instämmer inte i dess innehåll. I ett uttalande påpekar de att av de åtta som röstade för innehållet i rapporten var det bara två som under 2016 deltog i Konstitutionsdomstolens arbete – de övriga var inte ens utnämnda, vilket inte har hindrat dem från att underteckna verksamhetsberättelsen.

De sju domarna ifrågasätter huvudsakligen tre saker: attityden till det dubblerade antalet ledamöter, regeringens vägran att publicera KDs domslut samt det lagliga i att utnämna Przyłębska till KD:s ordförande. De menar att dessa ärenden inte har framställts i rapporten på ett sanningsenligt sätt.

Ute i landet talas det om att många domare tänker förklara justitieminister Zbigniew Ziobro krig och inte finna sig i politiseringen av rättsväsendet eller de personangrepp och utrensningar som genomförts av Ziobros förtrogna.

Det pågår gatudemonstrationer i flera städer mot den demontering av demokratiska rättssystemet som nu sker.

Vi ska kämpa till slutet, säger de.

Dorota Tubielewicz Mattsson

När de skjuter hästar …

Beata Szydlo tackar sina ministrar för gott samarbete.
Foto: Regeringskansliet.

Beata Szydło, Polens förra premiärminister, har iklätts offerkofta. På morgonen försvarar regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) henne i parlamentet mot oppositionens misstroendevotum för att på kvällen tvinga henne att avgå. Szydło har under två års tid systematiskt följt varje order från partiledaren Jarosław Kaczyński. Man kan till och med säga att hon var rätt bra på det. Men nu är hennes tid slut. Szydło har gjort sitt, Szydło får gå.

Förödmjukande? Ja. I synnerhet som Kaczyński officiellt utlovade en hel mandatperiod om hon gjorde bra ifrån sig, och det gjorde hon i sin iver att lyda ledaren. Men också i högsta grad självförvållat. Szydło är en stor flicka som borde ha varit medveten om riskerna med att vara Kaczyńskis nickedocka. Och alla spekulationerna om hennes avgång, hennes framtid och alla ojande över hennes öde tycks ha ett enda syfte – att skyla över det verkligen viktiga som samtidigt inträffade i Polen, den slutgiltiga dödsstöten mot landets domstolar.

För medan alla hetsade upp sig om vem som skulle bli Polens nästa (officiella, inte den verkliga) styresman röstade parlamentet igenom ändringar till presidentens förslag om lagen om Högsta domstolen samt om valet till Polska Domstolsrådet (KRS). Högerkoalitionen har alltså röstat igenom en politisering av rättsväsendet och i praktiken en nedmontering av maktens tredelning som ju är ett av de viktigaste fundamenten för den demokratiska statens existens. Alla diskussioner förhindrades smidigt, taltiden minskades till 30 sekunder och lagändringarna röstades igenom på löpande band. När oppositionsledaren Grzegorz Schetyna talade om konsekvenserna stod regeringspartiernas bänkar tomma.

Så nu går polackerna åter ut på gatorna för att försvara demokratin. Ljuskedjor bildas över hela landet. Oppositionen manar till protester. Experter försöker förklara vikten av det som hänt. Nu har president Andrzej Duda återigen möjlighet att lägga sitt veto. Men kommer han att göra det? Knappast troligt. Kaczyński och Duda har av allt att döma uppnått en överenskommelse – kanske får Duda större ansvar för utrikespolitiken, kanske förlorar hans svurne fiende Antoni Macierewicz posten som försvarsminister, kanske … I gengäld fortsätter Duda att pliktskyldigt underteckna allt som Kaczyński lägger på hans skrivbord.

Inte ens Venedigkommissionens senaste rapport gör något större intryck på makthavarna. Kommissionen skriver att de förändringar PiS driver igenom är ett ”mycket allvarligt hot” mot det demokratiska rättssystemet. Man pekar på en långt gående politisering av Domstolsrådet, man råder Polen att skilja riksåklagarämbetet och justitieministerämbetet åt och varnar för konsekvenserna av att ge riksåklagaren alltför stora befogenheter. Rapporten, som innehåller hård kritik mot justitieministerns godtyckliga av- och tillsättningar av domare, är undertecknad av Venedigkommissionens samtliga medlemmar – utom den polska.

Motsättningarna och aggressionerna mellan polackerna ökar för varje dag. Inte bara i parlamentet utan även på gatorna. Och polisen beordras ta till allt hårdare åtgärder för att kväsa protesterna.

Polen har blivit en polisstat.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda kan tänka sig ett nytt veto

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

Det är inte omöjligt att regeringsombildningen skjuts ytterligare på framtiden.

De lagförslag om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet som president Andrzej Duda lagt fram har efter behandling i parlamentet och justitieutskottet genomgått en del förändringar. Enligt utskottets ordförande Stanisław Piotrowski har man stämt av med presidentens kansli under resans gång, men företrädare för Duda visar sig vara skeptiska.

Och nu säger presidenten, som just varit på en resa i Vietnam, att om ändringarna går utanför de gränser som han specificerat för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński under höstens förhandlingar kommer han inte att dra sig för att lägga i sitt veto en gång till.

Kaczyński vill göra om Polen och för det behöver en rad lagar ändras. Inte minst domstolslagarna – såväl Konstitutionsdomstolen som Högsta Domstolen kan stoppa nya lagar som inte är förenliga med grundlagen. Det var därför det var så viktigt att oskadliggöra om Konstitutionsdomstolen 2016. Men när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i våras gick vidare med nya lagar om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet lade president Andrzej Duda oväntat in sitt veto. Han befarade att de inte skulle vara grundlagsenliga – och ville därför återkomma med ett eget lagutkast.

Kaczyński blev mycket bekymrad över presidentens uppstudsighet, men har ägnat en stor del av hösten åt samtal om hur man ska få presidentens lagförslag att stämma med hans eget.

Han tänker sig att via en omstrukturering i regeringen ge Duda ökat ansvar på andra områden om han bara lämnar det juridiska i fred. Alltså föreslog Kaczyński för ett par veckor sedan att presidenten i fortsättningen ska representera Polen vid EUs toppmöten, vilket skulle gå ut över premiärministern och utrikesministern.

Tydligen har det inte räckt, eftersom justitieutskottet ansåg sig behöva ändra i Dudas lagtext.

Frågan är vad Kaczyński då ska erbjuda Duda. Blir det den självsvåldige försvarsminister Antoni Macierewicz som får gå? Kanske har även PiS-ledaren insett att det inte går att mjölka ut så mycket mer ur Smolenskkatastrofen.

Samtidigt har framträdande PiS-are sagt att Duda inte blir partiets kandidat i nästa presidentval 2020. Har Kaczynski något att erbjuda där? Eller räknar han med att det blir han själv som representerar Polen på EUs toppmöten efter 2020? (onet.pl, natemat.pl och wB 30 nov 17)

Medan Kaczyński tittar på katter …

Demonstranter utanför parlamentet under fredagens debatt om domstolsreformerna. Skärmdump från gazeta.pl.

Utanför presidentpalatset i Warszawa och på många andra håll i Polen pågår just nu massprotester mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) försök att politisera rättsväsendet, ändra vallagen och tysta ner dem som säger emot. Manifestationerna går under parollen ”Fria domstolar, fria val, ett fritt Polen”. För i själva verket handlar det ju om polackernas valfrihet och rätt till självbestämmande på alla nivåer.

Protesterna gäller de lagförslag som samtidigt debatteras och röstas om i parlamentet, de som presenterades av presidentkansliet på torsdagen. Regeringspartiets ledare Jarosław Kaczyński sitter och bläddrar i en kattatlas medan hans partikamrater mekaniskt och lydigt röstar igenom lagförslag efter lagförslag.

Oppositionen har som väntat inte kunnat stoppa presidentens lagförslag om Högsta domstolen och valet till Domarrådet. PiS röstar igenom förslagen utan att ens ha läst dem. Detaljerna, dvs. de ändringar som Kaczyński kommit överens om med president Andrzej Duda, kommer att uppenbaras för parlamentarikerna på tisdag då lagförslagen tas upp i den parlamentariska kommission som leds av regeringspartiets trognaste medlem, förre kommuniståklagaren Stanisław Piotrowicz.

När presidentförslaget presenterades i parlamentet togs inga detaljer upp och man uppträdde som om det aldrig förekommit några överläggningar med regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Det är alltså ingen (förutom vissa PiS-toppar) som känner till detaljerna i dealen mellan Kaczyński och Duda, de detaljer som ska få Duda att skriva under de kontroversiella domstolslagarna.

De mest högljudda och synliga motståndarna till PiS ”reformer” som Kamila Gasiuk-Pihowicz från Moderna (Nowoczesna) hotas med att bli fråntagen sin parlamentariska immunitet. Andra får höra kommentarer i stil med ”Innan det är slut kommer du att sitta inne”. Och under tiden sitter Kaczyński och bläddrar i sin kattatlas.

Detta är den polska demokratin 2017. Detta är ett hån mot Polen och den polska demokratin.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Macron: Vi har talat om den polska domstolsreformen

President Emmanuel Macron och premiärminister Beata Szydło.
Montage: wB.

Vi har huvudsakligen diskuterat den känsliga frågan om de polska domstolsreformerna. Det sade Frankrikes president Emmanuel Macron på en gemensam presskonferens med premiärminister Beata Szydło efter mötet i Elyséepalatset på torsdagen. Jag var tvungen att ta upp frågan om de reformer som Polen nu genomför inom domstolsväsendet och om de är förenliga med EUs grundvärderingar.

Vi har inte för avsikt att lägga oss i andra länders inrikespolitik, men vi följer noga de hur det går i de frågor där EU inlett ett förfarande mot Polen. Har EU inga invändningar så kommer Paris att dra slutsatser av det, sade Macron. Det handlar inte om ifall Polen kan reformera sitt rättsväsende eller ej utan det handlar om ifall reformerna är förenliga med de värderingar som uttrycks i EUs fördrag och i stadgan om de mänskliga rättigheterna.

Det finns en del misshälligheter mellan våra länder, sade han men vi är också eniga i många frågor.

Szydło föredrog att fokusera på andra delar av deras samtal.

Polen är liksom Frankrike ett land som följer och lägger stor vikt vid att alla EUs värderingar och lagar följs. Det som händer i Polen sker inom ramen för dessa principer, försäkrade hon.

Det är viktigt att Frankrike och Polen samarbetar om reformer inom EU, annars kommer det inte att fungera, sade Szydło. Och vi har en gemensam vision om EUs framtid. Även vad gäller utstationeringsdirektivet, där vi har olika åsikter, måste vi samarbeta, och jag är beredd att söka en kompromiss där vi är oeniga.

Szydło bjöd också in Macron till ett besök nästa år, då Polen firar sitt 100-årsjubileum som självständig stat.

Det är väldigt viktigt för oss, för Polen och Frankrike är länder som uppskattar och värdesätter demokrati, frihet, rättvisa och solidaritet, sade Szydło. Som inget annat land vet Polen vad det innebär att vara en fri demokratisk stat. Vår historia har lärt oss att frihet, suveränitet, solidaritet och demokrati är de värderingar vi mest av allt måste försvara. (Rzeczpospolita, Polskie Radio, natemat.pl, wp.pl, onet.pl och wB 23 nov 17

Maktspelet kring domarväsendet

Högsta domstolen i Warszawa. Foto: G. Lindberg.

Halva natten debatterade parlamentet president Andrzej Dudas förslag till ny lag om Högsta domstolen och valet av domare till Polska domarrådet (KRS). Debatten avslutades vid midnatt och omröstningen sker på fredag.

Det 6-sidiga förslaget lästes upp av en representant för presidenten inför en nästan tom plenisal.

Enligt presidentens förslag är det viktigt med Domarrådets representativitet och den samhälleliga acceptansen. Förslaget utgår från att domarna ska väljas av Parlamentet med majoritet av 3/5 delar av rösterna.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som officiellt vill att arbetet med presidentens förslag ska fortsätta, erkänner att partiet vill ha både ”strukturella och personliga förändringar”.

PiS-parlamentarikern Stanisław Piotrowicz underströk att man gärna vill ha en ”kvalitativ ändring av domarna som ska kännetecknas av tjänstvillighet gentemot staten och nationen och inte av härskarmentalitet”. Presidentens förslag är fullt förenligt med grundlagen, hävdade Piotrowicz.

Piotrowicz är för övrigt en av de främsta förespråkarna för reformen för det polska rättssystemet och har gett den ett ansikte – ett ansikte känt från förr då han som repressiv åklagare ställde oppositionella inför rätta i det kommunistiska Polen.

Oppositionen var negativ till presidentens lagförslag. Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) menade att valet av domare som det presenteras i förslaget är ”okänt för författningen” och att det hela är ett politiskt spel. Kamila Gasiuk-Pihowicz från Moderna (Nowoczesna) varnade för att Domarrådet inte kommer att kunna representera domarmiljön.

Grundlagen kräver att Domarrådet slår vakt om domarnas oberoende och det blir omöjligt med dessa förändringar. Om presidenten vill ändra lagen om Polska domarrådet står det honom fritt att göra det men då måste han också lägga fram ett förslag om ändringar i grundlagen, sa hon.

En PiS-parlamentariker skrek från talarstolen att oppositionen borde göras olaglig.

Debatten är naturligtvis bara en föreställning. PiS har majoritet i parlamentet och kan få igenom vad som helst. Under debatten stod regeringsbänkarna tomma och PiS-parlamentarikerna lyste med sin frånvaro. Det var en tydlig signal till presidenten om vilken ställning han har i regeringspartiets ögon.

Dessutom tycks detta spel för gallerierna vara en kohandel mellan PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och presidenten. Mycket tyder på att Duda utlovats större inflytande på utrikespolitiken (bland annat möjligheten att representera Polen vid EU-toppmöten). Försvarsminister Antoni Macierewicz allt mer vacklande ställning kan leda till att han får gå, vilket innebär att den akuta konflikten mellan presidenten och försvarsministern löses till presidentens fördel.

Man kan naturligtvis inte bortse från möjligheten att president Duda återigen lägger sitt veto mot de lagar som PiS driver igenom. Men man måste också komma ihåg att PiS numera officiellt stödjer presidentens förslag och vill att parlamentet röstar för det. Vad regeringspartiet tänker göra härnäst med förslaget är höljt i dunkel.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Gronkiewicz-Waltz påminner om konstitutionen

Warszawas borgmästare Hanna Gronkiewicz-Waltz.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Låt oss tala om grundlagen, låt och begrunda värdet av den. Låt den bli en kompass i våra liv, sade Hanna Gronkiewicz-Waltz, borgmästare i Warszawa, som på måndagen besökte en gymnasieskola. Samtidigt hängde hon upp den polska konstitutionens inledande ord inom glas och ram på väggen – den grundlag som antogs i oktober för 20 år sedan.

Hanna Gronkiewicz-Waltz har beslutat att inledningen till grundlagen ska visas på allmänt utrymme i varje statlig skola i Warszawa.

Även borgmästaren i Słupsk, Robert Biedroń, har tagit initiativ till att elevernas kunskap om konstitutionen ska öka.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är emellertid inte tillfreds med den nuvarande grundlagen, som man anser skyddar en politisk och medial elit på medborgarnas bekostnad. Redan före valet i oktober 2015 sade PiS-ledaren Jarosław Kaczyński att man måste göra ändringar i konstitutionen för att PiS program skulle kunna genomföras. Och president Andrzej Duda, som anser att presidenten bör ha större makt har tagit initiativ till en folkomröstning den 11 november där väljarna ska kunna ta ställning till vad man vill ska finnas med i grundlagen.

PiS reformprogram för domstolarna, som inleddes direkt efter maktskiftet i november 2015 med att montera ner Konstitutionsdomstolens oberoende. Konstitutionsdomstolen är landets högsta juridiska instans, som bland annat har till uppgift att avgöra om nya lagar är grundlagsenliga.

Med hjälp av 20-årsminnet av konstitutionens grundande påminner Gronkiewicz-Waltz, som tillhör oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), alltså väljarna och inte minst eleverna i stadens skolor om regeringens omdiskuterade hantering av grundlagsfrågorna.

Hanna Gronkiewicz-Waltz har länge jagats av regeringspartiet, som vill ha en PiS-politiker som borgmästare i huvudstaden. Skandalen kring återprivatiseringen av fastigheter som beslagtogs av kommunistregimen efter andra världskriget har PiS utnyttjat på alla sätt för att misstänkliggöra den förr så uppskattade borgmästaren. (onet.pl och wB 30 okt 17)

Human Rights Watch riktar kraftig kritik mot PiS

Demonstranter uppmanar president Duda att stoppa de kontroversiella domstolslagarna. Demonstration i juli. 
Foto: KODs hemsida.

Den största och viktigaste globala organisationen för bevakning av hur olika länder skyddar de mänskliga rättigheterna, Human Rights Watch (HWR), kommer med en rapport om regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) auktoritära styre.

Ända sedan valsegern i oktober 2015 har PiS utnyttjat den parlamentariska majoriteten för att genomföra nya lagar som på ett allvarligt och negativt sätt påverkar de mänskliga rättigheterna i Polen, skriver Lydia Gall, HWRs expert på Östeuropa, som under året gjort studiebesök i Polen.

Gall menar att de mest elementära mänskliga rättigheterna är ”allvarligt försvagade” och börjar sin rapport med en beskrivning av hur regeringen tar över kontrollen över rättsväsendet. Hon påpekar att regeringen kommer att kontrollera hur man anställer och avskedar domare på samtliga nivåer. Presidentens förslag avfärdar hon med att de på intet sätt garanterar domstolarnas oberoende av politiker.

Vidare skriver Gall även om hur PiS försöker ta över kontrollen över medierna och nämner speciellt journalisten Tomasz Piątek som i en bok beskrivit försvarsminister Macierewicz band med såväl inhemska och utländska säkerhetstjänster (Piątek har stämts av försvarsdepartementet för att ha ”använt våld eller hot mot statstjänsteman”).

Enligt Gall försvagar PiS-regeringens nya antiterroristlagar på ett allvarligt sätt mänskliga rättigheter som samlingsrätten och privatlivets helgd. De är dessutom olagligt riktade mot muslimer och utlänningar.

Även den skärpta abortlagen samt regeringspartiets försök att strypa de icke statliga organisationernas roll är viktiga punkter i rapporten.

Human Rights Watch kräver att EU sätter igång med sanktionerna mot Polen med anledning av att regeringen bryter mot rättssäkerheten. EU bör utöva påtryckningar på den polska regeringen och påminna om de förpliktelser som medlemsländerna tagit på sig gällande rättssäkerheten och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Man vill vidare att Europaparlamentet antar en resolution i frågan.

Allt detta ska få den polska regeringen att dra sig ur reformen av det polska rättsväsendet och andra ödesdigra idéer.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Låtsas-domare skapar ett nytt låtsas-rättsväsende

Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf.
Foto: Katarzyna Czerwińska, wikipedia.

De regler som styrde valet av professor Małgorzata Gersdorf till första ordförande i Högsta domstolen är delvis oförenliga med grundlagen. Det slog Konstitutionsdomstolen (KD) fast på tisdagen.

Samtidigt slog man fast att de domare som valdes av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och som dubblerar redan befintliga domare har all konstitutionell rätt att sitta i KD.

Bland de domare som deltog i utslaget satt personer som de facto intagit redan tillsatta domarplatser och som därmed avgjorde ett ärende som direkt berörde dem själva. En av dem som idag dömde till sin egen fördel är vice ordföranden i Konstitutionsdomstolen Mariusz Muszyński, som nyligen avslöjades som säkerhetstjänstens hemliga agent.

Det var ombudsmannen för mänskliga rättigheter Adam Bodnar som tog ärendet till Konstitutionsdomstolen. Domslutet var dock inte enhälligt – en av de ledamöter, som tagit plats i domstolen före PiS maktövertagande för två år sedan, anmälde avvikande åsikt.

I Gersdorf-ärendet argumenterade man att hon valdes till förste ordförande i HD enligt domstolens interna regelverk, vilket skulle strida mot författningen.

Allt detta innebär att man nu lagt grunden för att få bort professor Gersdorf från HD och att man kommer att kunna ogiltigförklara hennes verksamhet. Det styrande partiet har direkt förklarat att det krävs ett omedelbart ingripande och med det menar man med stor sannolikhet en ny lagstiftning. Det ironiska är att det är Gersdorf och Högsta domstolen som enligt lag bekräftar det parlamentariska valets giltighet. Om hennes verksamhet förklaras ogiltig är även valresultatet från 2015 ogiltigt och ett nytt val måste snarast utlysas.

Detta är naturligtvis en genomtänkt strategi. Eftersom regeringspartiet i nuläget kan driva fram vilken lag som helst i parlamentet blir det även lätt att utforma en ny lag som gör det möjligt att förkorta den alltmera obekväma president Dudas mandatperiod.

På det stora taget börjar det politiska livet i Polen anta groteska former: låtsas-domare dömer i en låtsas-konstitutionsdomstol och kommer med låtsas-domslut.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Venedigkommissionen granskar domstolsreformerna

Utrikesminister Witold Waszczykowski och president Andrzej Duda. Montage: wB.

Venedigkommissionen besöker i veckan Warszawa för att studera de nya domstolslagarna som ger justitieministern rätten att tillsätta, avsätta och pensionera ledamöterna i Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet.

I december kommer kommissionen med en rapport som avslutas med rekommendationer – precis som för två år sedan när lagen om Konstitutionsdomstolen ändrades. Även förändringarna i åklagarväsendet ska bedömas i en rapport. Denna nya granskning emotses med behärskad glädje av regeringen.

Polen kommer inte att acceptera någon inblandning utifrån vad gäller domstolsreformerna, säger utrikesminister Witold Waszczykowski. Den process som vi nu genomför, nämligen demokratiseringen av det polska rättsväsendet, är en intern fråga för polackerna. Det är inte så att vi avvecklar maktdelningen eller överger principen om rättsväsendets oberoende.

I juli hotade EU-kommissionen att utlösa en formell varning om Polen avskedar eller tvingar ledamöter i Högsta domstolen att gå i pension.

Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, ska under sitt besök träffa politiker, domare och människorättsorganisationer för att kunna bilda sig en uppfattning om de nya lagarna.

Vid ett besök i Helsingfors på tisdagen passade president Andrzej Duda på att försvara den polska demokratin. När han av finska medier tillfrågades om varför Polen har så mycket problem med att följa de europeiska värderingarna svarade han med motfrågor:

Varför har EU så svårt att erkänna det faktum att den regering och den president som valdes i demokratiska val i Polen år 2015 nu genomför reformer? undrade presidenten. Polens regering och president håller nu de vallöften som de gav sina väljare, och om det inte är demokrati att infria sina löften som man ger under sin valkampanj – så vad är det då?

Han upprepade den officiella linjen att domstolsreformerna är en inre angelägenhet och hoppades att övriga medlemsländer ska ställas inför samma granskning som Polen.

Polen är ett demokratiskt land, vi respekterar såväl de medborgerliga rättigheterna som yttrandefrihet och mediefrihet, sade Duda. (Polskie Radio och YLE 24 okt 17)

Säkerhetstjänsten och Konstitutionsdomstolen

Polens ambassadör i Tyskland Andrzej Przyłębski , Konstitutionsdomstolens ordförande Przyłębska och vice ordföranden Mariusz Muszyński.
Montage. wB.

En av Kaczyńskis hantlangare är domaren och f.d. säkerhetsagenten Mariusz Muszyński. Ordförande i Konstitutionsdomstolen är Julia Przyłębska, som utnämndes av president Andrzej Duda för ett år sedan. Men den som styr tycks vara ledamoten Muszyński, som tillsattes sedan en annan domare fått maka på sig.

Läs vidare >>

En död i knivdåd på shoppingcenter

En kvinna dödades och nio skadades, varav två allvarligt, när en 27-årig man på fredagen angrep dem med kniv i ett köpcenter i sydöstra Polen.

Det är ingen terrorattack, säger polisen, knivmannen är patient på en psykiatrisk klinik. Han var inte alkoholpåverkad, och offren tycks ha varit slumpmässigt utvalda. (Polskie Radio 21 okt 17)

Amnesty: Demonstrationsfriheten hotad i Polen

Warsawa 20 juli 2017. Polisen bildar en kedja framför gatan som leder till polska parlamentet. ©Amnesty International/Barbora Černušáková

Polska myndigheter tar till kraftåtgärder mot fredliga demonstranter i ett försök att avskräcka från framtida demonstrationer, visar en ny rapport från Amnesty International.

Rapporten ”Poland: On the streets to defend human rights” dokumenterar hur myndigheterna använder sig av övervakning, trakasserier och åtal för att upplösa och förhindra demonstrationer. Sedan 2016 har tusentals människor demonstrerat fredligt mot repressiv lagstiftning, bland annat gällande kvinnors rättigheter och lagstiftning som hotar rättssäkerheten.

– Samtidigt som Polens regering fortsätter att skärpa kontrollen över rättsväsendet växer det folkliga motståndet. Men regeringen gör allt de kan för att försöka stoppa protesterna. Polisen övervakar, trakasserar och till och med åtalar demonstranter enbart för att de höjer sina röster, säger Barbora Černušáková, Polenresearcher på Amnesty International.

Läs vidare >>

PACE: Rättssäkerheten hotas i Polen

Utrikesminister Witold Waszczykowski. Foto: msz.gov.pl

Europarådets parlamentariska församling, PACE, antog på torsdagen en resolution som uppmanar Polen och fyra andra länder (Bulgarien, Moldavien, Rumänien och Turkiet) att fullt ut genomföra rättsstatsprincipen.

Polen bör avstå från de nya lagar som hotar domstolarnas oberoende genom att politiker – justitieministern/riksåklagaren – har full kontroll över vilka som utses till ledamöter i nationella domstolsrådet och Högsta domstolen, skriver Pace.

Resolutionen är till för att stigmatisera och angripa Polen, säger utrikesminister Witold Waszczykowski till Polskie Radio. Vi vill påminna världen och våra allierade i Europa om att domstolarna är ett av de få områden som inte reformerats de senaste 25 åren. Kravet på reformer kommer från medborgarna, som i parlamentsvalet har gett oss ett starkt mandat att förändra domstolsväsendet.

I och med reformen importerar vi lösningar som redan finns i demokratiska länder, säger utrikesministern. Det som är bra för andra EU-länder borde också vara bra för och bli accepterat i Polen. Det är otillbörligt när en extern institution blandar sig i denna fråga, i synnerhet som de här reglerna inte omfattas av EUs regler, som EU-kommissionen hävdar, säger Waszczykowski.

Det här är ytterligare en attack mot Polen, som håller på att bli en ledande makt i regionen, säger Ryszard Czarnecki, ledamot i EU-parlamentet för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Polen angrips av västländerna eftersom vi är en av de snabbast växande ekonomierna i Europa och på väg att bli ledande i den nya Unionen.

Europarådet bildades 1949 och är en europeisk sammanslutning av 47 stater. Syftet med rådet är att skydda och värna de mänskliga rättigheterna i Europa.

28 av medlemsländerna är också medlemmar i EU. (Polskie Radio och Europaportalen 12 okt 17)

Duda: Det handlar om landets framtid

President Andrzej Duda och justitieminister Zbigniew Ziobro.
Montage: wB.

Konflikten mellan president Andrzej Duda och justitieminister Zbigniew Ziobro angående reformeringen av domstolsväsendet kommenteras nu av presidenten själv.

Det handlar om landets framtid, om mina landsmäns framtid, säger Duda till nyhetsbyrån PAP. Det handlar inte om oenighet med minister X eller Y, utan om att varje justitieminister som samtidigt är riksåklagare inte ska ha så mycket makt över Högsta domstolen som han fick genom den lag som parlamentet antog i somras.

Till Ziobros förtret stoppade Duda de två lagar som skulle ha gett justitieministern oinskränkt inflytande över vilka som ska vara ledamöter i Högsta domstolen och Nationella domarrådet.

Ett av koalitionspartierna i regeringen går till angrepp på mig, säger Duda, och det är inte PiS!

I parlamentsvalet 2015 fick PiS tillsammans med de två små konservativa partierna Förenade Polen (med Ziobro som partiledare) och Polen tillsammans (som leds av högskoleminister Jarosław Gowin) 38 % av rösterna och kunde bilda regering.

Konflikten med Ziobro är sannolikt av äldre datum – efter valförlusten 2011 föreslog justitieministern, som då var PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis kronprins, att partiet skulle moderniseras och breddas. Då blev han utesluten, och enligt Duda förrådde han PiS och försökte splittra partiet.

Duda och Ziobro är båda födda i början av 1970-talet, och Kaczyński försöker spela ner spänningarna dem emellan genom att tala om en generationskonflikt mellan 40-åringar. Han betonar också att han inte kommer att acceptera en ytlig domstolsreform – att Duda stoppade de två domstolslagarna skärpte spänningarna mellan presidenten och Kaczyński, som redan tidigare var kyliga.

Även EU har uttryckt oro för vart domstolsreformen ska leda – den inleddes kort efter maktskiftet 2015 då PiS avvecklade Konstitutionsdomstolens (KD) oberoende för att kunna ändra andra lagar utan att KD lade hinder i vägen. (Polskie Radio och wB 9 okt 17)

Duda och Kaczyński förhandlar om domstolarna

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

Nu har president Andrzej Duda för tredje gången träffat regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ledare Jarosław Kaczyński för att diskutera den planerade reformen av de domstolarna. Diskussionerna ledde ingenvart.

Efter massprotesterna i somras lade presidenten in sitt veto mot två av de tre lagförslagen som regeringspartiet lagt fram och som syftade till att ytterligare öka justitieministerns makt över rättsväsendet.

Mötet Duda–Kaczyński pågick i två timmar och hölls bakom stängda dörrar. Inga var närvarande förutom presidenten och partiledaren. Efter mötet sade presidentens talesperson Krzysztof Łapiński att ytterligare ett möte planeras, vilket innebär att man inte kunnat komma överens om hur det polska domstolsväsendet ska reformeras. PiS ska lägga fram synpunkter och förslag till ändringar av presidentens förslag.

Fredagens möte kom till på initiativ av Kaczyński och presidenten är ”inom vissa gränser” öppen för regeringspartiets förslag. Presidenten har gjort mycket klart vad han förväntar sig gällande förutsättningarna för reformen, säger Krzysztof Szczerski, en av presidentens närmaste medarbetare.

Duda vill ha en garanti för att Polska domarrådet ska väljas av flera parlamentariska partier och enligt de objektiva kriterier som ska styra personalpolitiken i Högsta domstolen samt en begränsning av justitieministerns/riksåklagarens roll”.

So far so good. Men det kvarstår en lång rad frågor. Varför är det partiledaren och inte premiärministern som diskuterar rättsväsendets reform med presidenten? Det är ytterligare en signal till väljarna och – premiärminister Beata Szydło – om vem som är den reella makthavaren i Polen AD 2017. Förödmjukande för Szydło och skrämmande för medborgarna.

Många analytiker menar att det ska utarbetas en deal mellan Duda och Kaczyński, och att detta är en konflikt som arrangerats för att skapa ett sken av en schism inom regeringspartiet.

I själva verket är det emellertid Kaczyński som drar i trådarna. Presidenten kan få utökade befogenheter och större inflytande på utrikespolitiken. I gengäld förväntas han backa i fråga om domstolsreformen. Vidare återstår frågan om hans inflytande över den polska krigsmakten. Enligt grundlagen är det presidenten som är krigsmaktens överbefälhavare i fredstid. Men partiledaren Kaczyński har redan tidigare talat om presidentens ringa ålder och bristande erfarenhet jämfört med försvarsministerns gedigna politiska erfarenhet.

Men förhåller sig allt detta till den polska författningen? Där står det tydligt beskrivet vilka befogenheter presidenten har. Att Duda och Kaczyński på tu man hand ska förhandla om att utöka respektive begränsa presidentens roll strider mot den gällande konstitutionen. Presidenten ska dessutom i första hand vaka över att grundlagen följs av alla. Men vad göra när presidenten själv bryter mot det viktigaste dokumentet?

Den polska politiken förs nu bakom stängda dörrar, i bilar som kör mellan partihögkvarteret och presidentpalatset och genom ”deals” som presidenten och partiledaren gör upp om.

Och vad gör oppositionen? Ingenting.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Kaczyński: Det får inte bli en ytlig domstolsreform

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Det finns spänningar mellan president Andrzej Duda och regeringen sedan presidenten stoppade de två nya lagar som berör domstolsväsendet i slutet av juli. Det säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till den konservativa tidningen Gazeta Polska.

De kontroversiella lagarna skulle ha gett justitieministern stora befogenheter att utse och avskeda domare i Högsta domstolen och Nationella Domarrådet. Duda, själv jurist, motiverade sitt veto med att de inte skulle ge det resultat som PiS ville ha och återkom senare med nya förslag, där justitieministern skulle få mindre att säga till om och svåra beslut skulle hänskjutas till presidenten. Förslagen föll inte justitieminister Zbigniew Ziobro på läppen – han vill inte dela sin makt med Duda.

Vi ska göra allt för att upprätthålla enigheten, men det måste ske inom det sunda förnuftets ramar, säger Kaczyński. Vi kan inte och kommer inte att acceptera ytliga förändringar, särskilt inte på områden som domstolsväsendet.

PiS-ledaren talade också om att återställa en modell för samarbete mellan presidenten och utrikesministern, där presidenten skulle vara samordnare för landets utrikesfrågor.

Den modellen hade vi när vi regerade förra gången, säger Kaczyński, som var premiärminister 2006–2007. President var då hans bror Lech Kaczyński, som 2010 avled i flygolyckan vid Smolensk.

Det finns inget hinder för att presidenten representerar Polen vid Europeiska rådets möten, säger Kaczyński, om presidenten och regeringen är överens om det. Idag är det inte så, och det är troligen orsaken till spänningarna mellan regeringen och presidenten, och allt det där kan elimineras om man tar bort alla onödiga känslor.

Frågan är vad Kaczyński har i sikte här. När han säger att presidenten mycket väl kan vara landets representant på Europeiska rådets möten kan det knappast vara Duda han tänker på – Duda har inte agerat som förväntat. Kaczyński vill ha en president som lyder order. Eller tänker han sig att själv iklä sig den rollen? Det kan i så fall vara lite optimistiskt eftersom han tillsammans med försvarsminister Antoni Macierewicz brukar toppa listorna över landets mest impopulära politiker.

Man kan också fråga sig om detta är en örfil mot utrikesminister Witold Waszczykowski, som hittills i huvudsak har fått sköta Polens utrikesaffärer. (Polskie Radio och wB 4 okt 17)

Pedofilregistret klart att tas i bruk

Skjärmdump från Justitiedepartementets hemsida.

Justitiedepartementet har nu upprättat det register över dömda sexualbrottslingar som parlamentet tidigare beslutat om. Det skriver departementet på sin hemsida.

Den offentliga delen av registret som är öppet för alla och kostnadsfritt ska innehålla uppgifter om personer som dömts för övergrepp mot barn, våldtäkt, koppleri och barnpornografibrott. Det ska finnas en ansiktsbild på den dömde, namn, adress, uppgifter om brottet, domen och när personen släpps ut efter avtjänat fängelsestraff. Även födelsedatum och -ort, nationalitet ska finnas med. Tanken är att medborgarna ska kunna gå in och se vilka sexualbrottslingar som finns i omgivningen – det är bara att söka på sin hemort.

Ytterligare uppgifter ska finnas med i en delvis sluten del av registret. Där ska skolor, fritidshem och ungdomsföreningar kunna kontrollera så att de inte anställer personer som begått övergrepp mot barn.

Än så länge finns inga brottslingar inlagda, men systemet är kontrollkört och ska fungera, skriver sajten Wirtualna Polska.

Avsikten med registret är främst att skydda barn mot övergrepp, säger justitieminister Zbigniew Ziobro.

Lagen antogs för ett och ett halvt år sedan och trädde i kraft den 1 oktober. (ms.gov.pl och wp.pl 3 okt 17)

HDs ordförande: Vi måste behålla vårt inre oberoende

Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf.
Foto: Katarzyna Czerwińska, wikipedia.

De kan avskaffa domstolens oberoende, men ingen och ingenting kan påverka vårt inre oberoende. Det sade Högsta domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf i ett tal på onsdagen då domstolens 100-årsjubileum firades.

Jag talar om det inre oberoendet, och jag uppmanar oss alla att hålla fast vid det, sade Gersdorf. Annars kommer det en dag när vi bara är ett tunt lager bläck på det papper där våra domslut skrivs, och ingen kommer att minnas oss med respekt.

Vid jubileet visas också en utställning över Högsta domstolen och de allmänna domstolarna.

Det polska domstolsväsendet är sedan flera år under omdaning. För ett och ett halvt år sedan förlorade Konstitutionsdomstolen sitt oberoende och underordnades justitiedepartementet. Lagändringen har fått EU att inleda ett prövningsförfarande angående rättssäkerheten i Polen. Under sommaren antog parlamentet en lag som ger justitieministern, som också är riksåklagare, rätt att utse ordföranden i alla allmänna domstolar. Nu står striden om Högsta domstolen och Nationella domarrådet, där regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill att parlamentet ska ha ett avgörande inflytande över vilka ledamöter som tillsätts. Enligt förslaget ska justitieministern också omedelbart kunna tvångspensionera ledamöter för att ersätta dem med handplockade jurister. Även Domarrådets ledamöter ska enligt PiS utses av parlamentet, där partiet har egen majoritet.

Enligt grundlagen ska domarkåren inom sig utse ledamöter till dessa viktiga organ.

I somras inlade emellertid president Andrzej Duda sitt veto mot de två sistnämnda lagarna och har i dagarna lagt fram en egen version, där den största skillnaden är att även presidenten ska ha ett ord med i laget.

EU har rekommenderat Polen att låta Venedigkommissionen (onet.pl och wB 19 sept 17)

EU: Dudas förslag bör granskas av Venedigkommissionen

President Andrzej Duda. Foto: EU-parlamentet.

På måndagen lade president Andrzej Duda fram sitt förslag till en ny lag om Högsta domstolen och en lag om Nationella domarrådet.

Enligt förslaget ska ledamöterna i Nationella Domarrådet väljas med 3/5 majoritet i sejmen, och om enighet inte kan nås kan presidenten utse ledamöterna. Enligt grundlagen ska dock Domarrådet själv utse sina ledamöter för att rådet ska vara politiskt oberoende.

För Högsta domstolen föreslår Duda att ledamöternas pensionsålder ska sänkas till 65 år från nuvarande 67. För att fortsätta till 72 år krävs en läkarundersökning och därefter avgör presidenten om ledamoten kan stanna kvar på sin post. Dudas förslag ger alltså presidenten stort inflytande över domstolsväsendet, medan den tidigare lagen skulle ha gett stor makt åt justitieministern, som samtidigt är riksåklagare.

Duda föreslår också ett nytt organ för överklagande av rättsliga utslag och en form av medborgarvittnen i domstolen.

Dudas förslag och den lag som togs av parlamentet skiljer sig inte så mycket åt, men PiS-ledaren Jarosław Kaczyński är sannolikt inte nöjd med förändringarna – i synnerhet inte som den ger mer makt åt presidenten.

Vid ett möte i Bryssel enades EU-ministrarna om att rekommendera Polen att låta Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, granska förslaget innan det tas upp i parlamentet.

Venedigkommissionen bildades efter kommunismens fall för att hjälpa de forna öststaterna att utforma demokratiska grundlagar, och varje medlemsland har en ledamot och en ersättare.

PiS-regeringen bytte ut sin ledamot efter striden om Konstitutionsdomstolen våren 2016 sedan även den polska ledamoten varit kritisk till regeringens agerande. (Rzeczpospolita, EUobserver och wB 26 sept 17)

Duda och Kaczyński i samtal om domstolarna

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

President Andrzej Duda och Jarosław Kaczyński, ordförande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) träffades på fredagen i presidentpalatset för att diskutera reformeringen av rättsväsendet. Presidenten ska lägga fram sina förslag någon av de närmaste dagarna, rapporterar statliga TVP.

I somras antog parlamentet tre förslag som går ut på att justitieminister Zbigniew Ziobro ska kunna avsätta och tillsätta ledamöter i Högsta domstolen och Nationella Domarrådet samt ordföranden i de allmänna domstolarna på lägre nivå.

Lagen om de allmänna domstolarna accepterades av presidenten, men han inlade sitt veto mot lagen om Högsta domstolen och lagen om Nationella Domarrådet.

Men även den godkända lagen innebär en risk för rättssäkerheten i Polen, menar EU-kommissionen som redan tidigare – fast utan nämnvärt resultat – försökt få regeringen att normalisera lagen om Konstitutionsdomstolen (där nu tillräckligt många domare idag tillhör det regeringstrogna lägret).

Vetot väckte misstämning inom PiS, som vant sig vid att presidenten snabbt och villigt godkänt allt som partiet drivit igenom i parlamentet, och Dudas relationer med Kaczyński som redan tidigare var ganska svala blev nu närmast isiga.

Såväl premiärminister Beata Szydło som flera avdra topprofiler i partiet har försökt övertala Duda att ändra sig, och när hans utlovade förslag nu närmat sig tidsmässigt kommer Kaczyński till presidenten för diskussioner.

Beata Mazurek, talesperson för PiS, uppger att samtalen kommer till på presidentens initiativ – att Duda och Kaczyński träffats en gång tidigare och då enats om ett nytt möte som alltså sker idag.

I början av PiS maktinnehav gick samtal mellan Duda och Kaczyński normalt till så att PiS-ledaren kallade till sig presidenten för ett möte antingen i partihögkvarteret eller i Kaczyńskis bostad. (TVP och wB 22 sept 17)

EU trappar upp processen mot Polen

Justitieminister Zbigniew Ziobro får för mycket makt över rättsväsendet, befarar EU-kommissionen.
Foto: Richard Hołubowicz, wikipedia.

EU tar nu nästa steg i sin talan mot Polen angående rättssäkerheten i landet. Det handlar om den nya lagen om de allmänna domstolarna som president Andrzej Duda inte stoppade – den som ger justitieministern rätten att till- och avsätta domstolarnas ordförande. Ministern kan också efter eget skön förlänga domarnas mandat även efter pensioneringen.

I slutet av juli meddelade EU att man kände allvarliga farhågor för att lagen bryter mot EUs lag och underminerar rättsväsendets oberoende. EU-kommissionen ville se en ny version inom en månad, annars går ärendet vidare till EU-domstolen.

Polen sade då upp avtalet med EU-domstolen och begärde att det skulle omförhandlas.

I slutet av augusti skickade regeringen ett svar till EU-kommissionen, som emellertid inte anser att det är tillfredsställande. EU beslöt på tisdagen att skicka ett s.k. motiverat yttrande till den polska regeringen. Det är det andra steget i överträdelseförfarandet. Om regeringen inte löser problemet inom en månad kan EU-kommissionen gå vidare till EU-domstolen.

Regeringen Szydłos planer på omdaning av rättsväsendet är långtgående. Med motiveringen att Konstitutionsdomstolens (KD) ledamöter var tillsatta av den förra regeringen och alltså inte opartiska bytta bytte regeringen våren 2016 ut ett antal domare. Samtidigt antogs en ny lag som ställde KD under justitiedepartementets kontroll. Därefter har man lagt fram nya lagar som ger justitieministern rätten att till- och avsätta ledamöterna i Högsta domstolen och Domstolsrådet. Domare vars mandatperiod inte gått ut skulle pensioneras. Här ingrep president Andrzej Duda, som till regeringens irritation inlade sitt veto.

Lagarna måste arbetas om för att bli rättssäkra, sade presidenten.

Den sista av domstolslagarna godkände han, den som alltså ger justitieministern makten över vem som är ordförande i landets allmänna domstolar. Ministern kan också vid behov låta utvalda domare sitta kvar även efter pensioneringen.

EU-kommissionen anser att lagen ger justitieministern, som samtidigt är riksåklagare, alltför stor makt över domstolarnas sammansättning, vilket äventyrar rättssäkerheten. (Polskie Radio, EUobserver, natemat.pl och wB 12 sept 17)

Skärpta straff för sexualbrott

Justitieminister och riksåklagare Zbigniew Ziobro.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Flera råa våldtäkter den senaste tiden har fått justitieminister Zbigniew Ziobro att överväga strängare straff för sexualbrott.

Om offret dör ska brottslingen dömas till mellan åtta års och livstids fängelse, säger Ziobro. För våldtäkt mot barn blir straffet upp till 25 års fängelse. Om våldtäktsmannen använder vapen ska minimistraffet vara 3 år, och domstolen ska kunna utdöma skydd åt offret.

Lagstiftningen behöver reformeras, säger Ziobro, Polen är ett av de länder i EU som har lägst straff för sexualbrott. Även andra straffsatser ska skärpas.

Straffskärpningen har bland annat aktualiserats av ett brutalt fall i Italien, då en polsk kvinna våldtogs av fyra män som också misshandlade hennes man grovt. Men också ett par svåra våldtäkter i Polen i augusti har bidragit till att justitieministern skyndar på med lagändringen. (Polskie Radio 7 sept 17)

PiS gör PR för sin domstolsreform i massiv kampanj

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Under fredagen ska president Andrzej Duda träffa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński för första gången på mycket länge. De ska prata om presidentens lagförslag till reformering av domstolarna.

Enligt statskontrollerade TVP blev presidentens veto i juli en stor och otrevlig överraskning för PiS. Partiet ska då ha påmint presidenten om att han gått till val på ett löfte om att reformera rättsväsendet.

I den polska rättsliga traditionen ingår inte att riksåklagaren/justitieministern har full kontroll över domstolarna och kan handplocka domarna efter eget tycke och smak. Det är inte heller en del av den europeiska demokratiska traditionen. Därför blev Dudas veto väl mottaget av oppositionen men skapade en uppenbar kris i relationerna med PiS.

Nu planerar regeringen en massiv propagandakampanj för sin egen reform av rättsväsendet. Pengarna till kampanjen kommer från Polska Fundacja Narodowa (Polska nationella stiftelsen) som fått 100 hundra miljoner zloty (ca 240 miljoner kronor) för att sprida kunskap om Polen utomlands.

Presidentens rådgivare, juridikprofessor Michał Królikowski, säger i TVN24 att justitieministerns förslag var destruktiva och en kupp mot statens institutioner. Królikowski, som är mannen bakom presidentens två lagförslag, tycks vilja omöjliggöra regeringens planer på en kupp mot Domarrådet. Troligen kommer man att föreslå att tre femtedelar av röster i parlamentet ska krävas vid val av ledamöter till Domarrådet. Detta innebär att PiS tvingas söka efter en bred kompromiss. Det andra lagförslaget gäller Högsta domstolen och justitieministerns försök att bli av med majoriteten av de domare som idag sitter i HD.

En domares lojalitet mot PiS inte kan vara ett kriterium vid valet av ledamöter till Högsta domstolen, säger Królikowski.

Men justitieminister Zbigniew Ziobro har total kontroll över domstolarna och det är tveksamt om president Dudas förslag kommer att ha någon betydelse.

Polska Fundacja Narodowa (Polska nationella stiftelsen) är grundad av premiärminister Beata Szydło och ska enligt stadgarna ”visa Polens solidaritet och gästvänlighet, dess vetenskapliga framgångar, den rika kulturen, den fantastiska historien och unika naturen” för människor i andra länder. I stället ska stiftelsen nu använda skattepengar till att övertyga polackerna om att PiS domstolsreform är bäst.

Dorota Tubielewicz Mattsson