Funktionsnedsattas protest ett dilemma för PiS

Funktionsnedsatta och deras föräldrar demonstrerar utanför parlamentet för ekonomisk hjälp.
Foto: FB.

Nu börjar de funktionsnedsattas sittstrejk i parlamentet bli riktigt besvärande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). I slutet av den här veckan är det Nato-möte i parlamentet, och till dess vill regeringen absolut ha bort demonstranterna. Men de som protesterar har sagt att de sitter kvar tills regeringen hörsammat deras krav.

Många oppositionsparlamentariker har på olika sätt stöttat demonstranterna och deras föräldrar, och kända profiler har bjudits in att komma till deras hjälp. Men talmannen Stanisław Karczewski har slagit till bromsarna och vakterna har fått besked om att inte släppa in någon. Bland dem som mötts av kalla handen vid sejmens port finns Janina Ochojska, chef för Polska Humanitär aktion, och Wanda Traczyk-Stawska, hjältinna från Warszawa upproret 1944.

Den här protesten har blivit politisk, säger talman Karczewski. Det är inte så här det ska gå till, och det finns risk för att den här typen av protester sprider sig.

Solidaritetslegendaren och förre presidenten Lech Wałęsa har däremot besökt demonstranterna, och han ger dem sitt fulla stöd.

Jag känner med er, jag förstår er och jag vill hjälpa er. Regeringen försöker manövrera ut er, sade Wałęsa. Om landet har råd med ett barnbidrag på 500 złoty så har vi råd med samma summa till er, även om vi ska vara försiktiga med skattepengarna.

Han tackade nej till att stanna kvar över natten hos de funktionsnedsatta för att sätta ytterligare press på regeringen men förklarade sig redo att återkomma.

Demonstranterna kräver att handikappstödet ska ligga på samma nivå som minimipensionen, och det har regeringen gått med på. Utöver det har parlamentet fattat beslut om invaliditetsförmåner som utgår i form av t ex fria blöjor och viss vård. Men de funktionshindrade vill ha en kontantsumma på 500 złoty för de egna behoven. Alla behöver inte blöjor, säger de.

Och det är om detta striden står.

De funktionsnedsatta och deras föräldrar ger sig inte – och datum för Natotoppmötet närmar sig med förödande hastighet. Det finns uppgifter om att demonstranterna blir utkörda i god tid före mötet så att deras närvaro inte stör mötet. Det är alltså i den här veckan.

Man kan redan se i opinionsmätningarna att stödet för PiS påverkats av den hårda attityden mot de handikappade, vilket naturligtvis är irriterande för PiS med tanke på kommunalvalet i höst. Vid ett framträdande i Szczecin i dagarna möttes premiärminister Mateusz Morawiecki av aggressiva frågor om varför regeringen när ekonomin nu går så bra vägrar hjälpa de funktionshindrade. Morawiecki tycks ha funnit konfrontationen obehaglig  och det spekuleras nu i om PiS-topparna ska avstå från öppna möten med väljarna. (Rzeczpospolita, natemat.pl och wB 21 maj 18)

Mycket låga pensioner i Polen

Låga pensioner i Polen. Foto: wikipedia.

Med det nuvarande systemet kan den som går ut i arbetslivet idag räkna med att pensionen kommer att uppgå till 1/3 av slutlönen.

Och höjningen av de pensioner som betalas ut idag blir max 30 złoty i månaden.

Redan idag får över 160 000 polacker ut mindre än minimipensionen på 1000 złoty i månaden, och det antalet kommer med tiden att öka.

Enligt en färsk rapport från OECD, Pensions in brief 2017, ligger pensionerna i Polen mycket illa till. I jämförbara länder som Tjeckien, Slovakien och de baltiska staterna kommer pensionen upp i nästan dubbelt så mycket, runt 60 % av slutlönen.

Anledningarna är flera, säger ekonomen Marcin Lipka. Dels är det den sänkta pensionsåldern och att vi lever längre – de inbetalda pensionspengarna ska alltså räcka under fler år och till fler pensionärer. Det föds också för få barn i landet.

Men regeringen har lagt fram ett förslag till pensionssparande för anställda, Pracownicze Plany Kapitałowe. Förslaget bygger på att arbetstagaren avsätter 2–4 % av lönen till sin pension, arbetsgivaren och staten skjuter till resten. Förslaget som är frivilligt för individen kommer att gälla elva miljoner polacker, och enligt premiärminister Mateusz Morawieckis beräkningar kommer det att ge upp till 2500 złoty mer i pension.

Planen har tagits väl emot och med tanke på bristen på arbetskraft i landet kan arbetsgivare som betalar in den högre procentsatsen använda det som ett konkurrensmedel för att få tag i kompetent arbetskraft, säger Lipka. (Fakt24 26 feb 18)

Pensionerna ökar – men minst för dem som har lägst pension

Minister Elżbieta Rafalska.
Foto: regeringskansliet.

I år ökar pensionsutgifterna med 2,9 % eller 5,4 miljarder złoty. Det meddelade nyligen Elżbieta Rafalska, minister med ansvar för sociala, familje- och arbetsfrågor.

Men höjningen är inte densamma för alla. För dem som bara har minimipension, 854 złoty (2200 svenska kronor) handlar ökningen om 23 złoty i månaden (59 kronor), medan de som har 2 000 złoty i pension (drygt 5000 kr) får en höjning med 57 złoty (145 kr) enligt de uppgifter som finns på departementets hemsida, konstaterar Fakt.pl.

Värst är det för dem som arbetat för kort tid för att kunna få minimipensionen, säger professor Gertruda Uścińska, chef för ZUS, Pensionsverket. Idag är det över 153 000 personer som har mellan 600 och 700 złoty i månaden (1300–1800 kr), där blir höjningen symbolisk. De kan naturligtvis få extra bidrag, men idag finns inga beslut om att sådana ska betalas ut.

I oktober 2016 beslöt regeringen Szydło att höja minimipensionerna för dem som arbetat heltid till 1000 złoty i månaden (2550 kronor). Under 2017 höjdes pensionerna med 0,73 %, dock minst 10 złoty. (fakt.pl och wB 25 jan 18)

Sänkt pensionsålder slår hårt mot kvinnor

När pensionsåldern nu har sänkts och ansökningarna om pension enligt de nya reglerna kommit in kan man se ett svart framtidsscenario för kvinnor som börjar ta ut pension vid 60 års ålder. Det säger Gertruda Uścińska, ordförande i ZUS (det polska Pensionsverket). I genomsnitt får kvinnorna 1540 złoty (3670 svenska kronor) i månaden, medan männen som arbetar fram till 65 år kommer upp i 2800 złoty (6700 kr).

Och skillnaderna kommer att öka, säger Uścińska till ekonomisajten money.pl. Hittills har skillnaden uppgått till 50 %, men 2037 har den ökat till 80 %.

Över 42 000 personer har ansökt om pension med hänvisning till pensionsreformen som trädde i kraft den 1 oktober, och 55 % av dem är kvinnor.

Av 38 miljoner polacker arbetar bara 16 miljoner och över 9 miljoner tar ut pension, konstaterar money.pl. Polackerna är medvetna om att de som går i pension tidigt riskerar att få svälta och enligt opinionsundersökningarna tror de flesta inte att pengarna kommer att räcka när de går i pension.

Enligt ZUS kommer 410 000 polacker att ha rätt att gå i pension i år, men man räknar med att 70 000 föredrar att fortsätta arbeta, säger Uścińska.

Enligt regeringsbeslut tidigare är minimipensionen 1000 złoty (2400 kr). (money.pl och wB 9 okt 17)

Polackerna gillar den sänkta pensionsåldern

Nästan 66,4 % av polackerna gillar att pensionsåldern är sänkt till den nivå som gällde före 2013 – 60 år för kvinnor och 65 år för män.

Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet SW Research. 22,7 % tycker att det är fel att sänka pensionsåldern, och 11 % har ingen åsikt. Reformen trädde i kraft den 1 oktober, alltså för en vecka sedan.

Stödet för sänkt pensionsålder är starkast bland kvinnor, bland unga och bland hantverkare bland dem som bor i mellanstora städer. De som har en inkomst under 1000 złoty i månaden (2385 svenska kronor) – lika mycket som minimipensionen – tycker också att det är en bra reform.

Vid årsskiftet 2012–2013 höjdes pensionsåldern i Polen till 67 år för alla i stället för 60 år för kvinnor och 65 år för män. Höjningen skedde gradvis och skulle vara genomförd 2020.

Skälet var den negativa befolkningsutvecklingen – det föddes allt färre barn, allt fler unga gav sig iväg för att arbeta utomlands och allt fler friska äldre gick i pension i stället för att stanna kvar i arbetslivet. Kort sagt: den del av befolkningen som skulle betala in till pensionsfonderna blev allt mindre, och den del som tog ut pension blev allt större.

Det var en mycket impopulär reform, och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som då var i opposition lovade genast att återställa pensionsåldern till samma nivå som tidigare. Det blev ett av partiets viktigaste vallöften, såväl i presidentvalet som i parlamentsvalet 2015.

För att pensionsfonderna inte ska utarmas helt har regeringen satsat på att höja nativiteten med bidrag till barnfamiljerna – vilket också ser ut att lyckas.

Samtidigt är det ett dilemma att antalet arbetstagare minskar eftersom många företag redan idag har svårt att hitta personal. (Rzeczpospolita och wB 6 okt 17)

Många polacker vill inte gå i pension

När regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu genomför den utlovade sänkningen av pensionsåldern från 67 år för alla, som gällt sedan början av 2013, till 60 år för kvinnor och 65 för män, som gällde dessförinnan, visar det sig att 54 % av, inte vill utnyttja möjligheten till tidigare pension.

Enligt det polska pensionsverket ZUS kommer runt 331 000 personer att gå i pension enligt den nya lagen under det sista kvartalet i år, och det är främst personer med hög lön som väntar med att dra sig tillbaka från arbetslivet.

Social-, familje- och arbetsminister Elżbieta Rafalska hoppas att många ska besluta sig för att skjuta upp pensioneringen och fortsätta vara aktiva i yrkeslivet trots den nya lagen.

Det var Donald Tusks regering som drev igenom höjningen av pensionsåldern som trädde i kraft i januari 2013. Anledningen var densamma som i många andra länder – befolkningsspiralen är negativ, allt fler lever längre, allt färre barn föds. En allt mindre del av befolkningen ska försörja en allt större del – och bland pensionärerna är det allt fler som är friska länge och skulle kunna göra en stor insats i arbetslivet.

Tiden som äldre och sjuk förlängs också, och de redan låga pensionerna i Polen skulle ha små utsikter att öka när allt fler under allt längre tid ska dela på pensionskakan.

Tusks pensionsreform väckte stor opposition och president Andrzej Duda, som var PiS kandidat i presidentvalet våren 2015, hade som ett sitt främsta vallöfte att pensionsåldern skulle återgå till den tidigare nivån. I parlamentsvalet samma höst lovade PiS detsamma, och efter två år uppfyller man nu det löftet. Men eftersom kostnaderna blir har partiets främsta företrädare ofta påpekat att detta ska ses som ett erbjudande, inte ett tvång, och tydligen tycker många polacker med hyfsad lön att de gärna fortsätter jobba. (Polskie Radio och wB 2 okt 17)

Rådgivare ska hjälpa till att besluta om pensionering

 

Från den 1 oktober blir det möjligt för kvinnor att gå i pension vid 60 och män vid 65 års ålder. Över 330 000 personer kan bestämma sig för att lämna arbetslivet, och för att avlasta det polska Pensionsverket (ZUS) inrättas 600 nya tjänster för pensionsrådgivare som ska kunna räkna ut hur hög pension individen får per månad.

Den sänkta pensionsåldern innebär en möjlighet att gå in pension, inte en skyldighet, säger socialminister Elżbieta Rafalska.

Pensionsåldern har höjts successivt sedan januari 2013 – ett beslut som togs efter flera års intensiv debatt. Regeringen Tusks argument vari princip att fler måste vara med och betala till pensionerna eftersom livslängden ökar och folkhälsan blir allt bättre.

Presidentkansliet hade räknat ut att de som inträdde i arbetslivet 2015 riskerade att i värsta fall få 20 % av slutlönen i pensionen.

Höjningen skulle ske gradvis och vara fullt genomförd 2040.

Reformen var inte särskilt uppskattad bland vanliga människor, och inför först presidentvalet våren 2015 och sedan parlamentsvalet hösten samma år utlovade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och deras presidentkandidat Andrzej Duda att snarast möjligt sänka pensionsåldern till den nivå som gällde före 2013.

Många ekonomer, bland annat analytiker på kreditvärderingsinstituten, varnade för att en återställning av pensionsåldern skulle skada den polska ekonomin, och även inom PiS-regeringen har meningarna varit delade. Men sänkt pensionsålder var ett av PiS viktigaste vallöften och måste därför uppfyllas.

Minimipensionen i Polen höjdes i oktober 2016 till 1000 złoty (knappt 2500 kronor) per månad. (Polskie Radio och wB 3 juli 17)

Strid på kniven mellan Rafalska och Morawiecki

Familjeminister Elżbieta Rafalska och finansminister Mateusz Morawiecki. Montage: wB.

Inför partikonventet i juli kommer det nu allt oftare uppgifter om maktkamp inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Nyligen avslöjades president Andrzej Dudas konflikt först med försvarsminister Antoni Macierewicz och sedan med utrikesminister Witold Waszczykowski.

Det tycks föreligga en strid även mellan finansminister Mateusz Morawiecki och familjeminister Elżbieta Rafalska. Familjeministern oroar sig för att antalet pensionärer kommer att fördubblas när pensionsåldern sänks, och många har arbetat för få år för att få en pension som går att leva på.

Morawiecki hävdar att de båda diskuterar pensionsfrågor på samma sätt som andra frågor, allt är normalt och okontroversiellt.

Men enligt personer som står ministrarna nära är det en strid på kniven.

Morawiecki som länge varit PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis favorit har förlorat lite av sin glans. Han har inte kunnat hantera de statliga finans- och försäkringsbolagen som han önskat. I finansministerns långsiktiga utvecklingsplan förutsätts att de bolagen tillsammans är en stor finanskoncern som utgör motorn i den polska ekonomin.

Rafalska har fått mycket beröm för sitt sätt att hantera familjepolitiken, bland annat barnbidraget 500+. Frågan är om hon är stark nog att matcha Morawiecki, som fortfarande är nyckelperson i partiet, skriver tidningen Dziennik Gazeta Prawna. Det kan man utläsa av att han är en av dem som kommer att hålla tal på partikonventet. De övriga är PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, och ledarna för regeringspartiets små koalitionspartier, Jarosław Gowin (Polen Tillsammans) och Zbigniew Ziobro (Solidariska Polen).

Ekonomin är den viktigaste faktorn inför valet 2019, som förbereds redan nu. Tillväxten ökar, delvis tack vare det generösa – men dyra – barnbidraget, gör att väljarna väntar sig nya reformer inför nästa val. Och de måste också finansieras. (Dziennik Gazeta Prawna och wB 20 juni 17)

Duda: Pensionsåldern är inte tvingande

President Andrzej Duda
Foto: Radosław Czarnecki, wikipedia.

Ålderspension är en rättighet men ingen skyldighet. Det säger president Andrzej Duda som inför sänkningen av pensionsåldern nu inleder en kampanj för att uppmuntra polackerna att uppskjuta pensioneringen.

De flesta kommer fortfarande att kunna arbeta när de har pensionsåldern inne, säger Duda, och de anställda bör själva kunna välja när de vill lämna arbetslivet. Det viktiga är inte att pensionsåldern sänks utan att den individualiseras. När en person går i pension beror på den personens behov, familj, hälsa och eget önskemål.

Kampanjen, som kallas Det värdiga valet, är ett gemensamt initiativ från presidenten, arbetsdepartementet och landets största fackförening, Solidaritet.

Kampanjen kommer att ge alla möjlighet att jämföra hur mycket de får i pension om de lämnar arbetslivet när de uppnår pensionsåldern, och hur mycket de får om de fortsätter att arbeta.

Sänkningen av pensionsåldern till 60 år för kvinnor och 65 för män var ett av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) viktigaste vallöften inför både presidentvalet och parlamentsvalet 2015. Två år tidigare infördes en pensionsreform som bland annat innebar en successiv höjning av pensionsåldern till 67 år för alla. (Polskie Radio 11 maj 17)

Lagen om sänkt pensionsålder undertecknad

President Andrzej Duda. Foto: Lukasz Plewnia. wikipedia.

President Andrzej Duda undertecknade på måndagen den lag som sänker pensionsåldern till 60 år för kvinnor och 65 för män, och uppfyllde därmed sitt viktigaste vallöfte i presidentvalskampanjen 2015. Den dåvarande presidentkandidaten och hans parti Lag och Rättvisa (PiS) ingick inför valet ett avtal med fackföreningen Solidaritet som uppmanade sina medlemmar att rösta på Duda mot att han snabbt skulle se till att pensionsåldern sänktes.

Detta är en bra dag för Solidaritet, sade presidenten i sitt tal. Ända sedan 2012 har fackföreningen Solidaritet protesterat mot höjningen av pensionsåldern till 67 år. Den dåvarande premiärministern Donald Tusk lovade 2011 att pensionsåldern inte skulle höjas men bröt sitt löfte så snart regeringen väl var omvald 2012.

Trots många protester drevs beslutet igenom, och de som hoppades på att Konstitutionsdomstolen skulle agera blev besvikna. Domstolen stod inte på folkets sida och regeringen gjorde vad den behagade, sade presidenten.

Pensionsreformen, där pensionsåldern gradvis höjdes till 67 år för alla, trädde i kraft 2013. Lagen var mycket omstridd och därför beslöt den dåvarande presidenten Bronisław Komorowski att skicka lagen vidare till Konstitutionsdomstolen för att ta reda på om den på något sätt stred mot grundlagen. I maj konstaterade domstolen att så inte är fallet, men beslutet var inte enhälligt.

Den nya lägre pensionsåldern gäller från 1 oktober 2017. (TVP och wB 19 dec 16)

Moody’s: Pensionsreformen skadar Polens ekonomi

Beslutet att sänka pensionsåldern är negativt för den polska ekonomin eftersom det försvagar de offentliga finanserna, underminerar den ekonomiska tillväxten och driver budgetunderskottet upp över EUs gräns på 3 % av bnp. Det skriver kreditinstitutet Moody’s i en rapport.

Sammantaget med den konstitutionella krisen och de spända relationerna med EU visar höjningen av pensionsåldern att regeringens politik blir allt mer oförutsägbar. Med tanke på befolkningskurvan är sänkt pensionsålder särskilt ogynnsam för de offentliga finanserna.

Många unga flyttar utomlands, i Polen blir allt fler pensionärer, tillgången på arbetskraft minskar och allt färre ska stå för skatteintäkterna.

Den nya pensionslagen träder inte i kraft förrän i oktober nästa år, men redan 2018 och 2019 kommer reformen att kosta över 10 miljarder złoty (drygt 24 miljarder svenska kronor) extra om året. Det ökar risken för att budgetunderskottet redan 2018 pressas upp över de 3 % som EU satt som gräns. Och därmed ökar också risken för att EU ska dra igång ett nytt förfarande mot Polen i den frågan.

Den gradvisa höjningen av pensionsåldern som genomfördes av den förra regeringen 2013 beräknades minska de offentliga pensionsutgifterna från 11,3 % 2013 av bnp till 10,6 % 2060. I stället kommer nu socialförsäkringssystemen att utsättas för stora påfrestningar, skriver Moody’s. (Warsaw Voice och wB 22 nov 16)

Parlamentet beslöt att sänka pensionsåldern

På onsdagen antog parlamentet regeringens proposition om att sänka pensionsåldern, som från 1 oktober 2017 blir 60 år för kvinnor och 65 för män – så som det var innan den förra regeringens beslut att höja pensionsåldern till 67 år för alla började tillämpas vid årsskiftet 2013.

Både internationella och polska ekonomer bedömer att beslutet innebär en stor påfrestning för statskassan, men sänkningen var både president Andrzej Dudas och regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) viktigaste vallöfte förra året.

Befolkningsutvecklingen i Polen går åt samma håll som i andra europeiska länder. Polackerna lever allt längre och drabbas så småningom av sjukdomar som kräver vård. De unga går längre i skolan, väntar med att bilda familj tills de etablerat sig på arbetsmarknaden och nöjer sig med ett eller två barn. Andra unga flyttar utomlands för att jobba och bildar familj där.

Det faktum att 60-åringarna blir allt friskare och att det behövs fler som både arbetar och betalar in pensionsavgifter var anledningen till att pensionsåldern började höjas 2013. Det var ingen populär reform och PiS löfte att återställa den gamla pensionsåldern gav många röster i valet förra året.

PiS familjepolitik med nya barnbidrag, bostäder med lägre hyra och sänkta läkemedelskostnader för äldre ska förhoppningsvis också locka hem en del av de två miljoner polacker som lämnat hemlandet sedan Polen gick med i EU 2004. Inte minst har man förhoppningar om att polska emigranter ska vända hem igen när Brexit träder i kraft. (Polskie Radio och wB 16 nov 16)

Duda: Vi kan sänka pensionsåldern om ett år

Det är absolut möjligt att sänka pensionsåldern i oktober nästa år. Det säger president Andrzej Duda till nyhetsbyrån PAP. Inför presidentvalet i maj förra året lovade han en återgång till den pensionsålder som gällde före 2013 med 60 år för kvinnor och 65 för män. Inför parlamentsvalet senare på hösten upprepade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) Dudas löfte: pensionsåldern ska sänkas. Sänkningen var utlovad till 2016 men man har fått skjuta på det till nästa höst. Man har också laborerat med att den som ska få full pension ska ha varit ute i arbetslivet minst 40 år, vilket facket protesterat emot. Det skulle naturligtvis också drabba kvinnorna som normalt är de som tagit hand om barnen.

Regeringen är emellertid inte enig, såväl finansminister Mateusz Morawiecki som högskoleminister Jarosław Gowin har offentligt sagt att de inte tycker att pensionsåldern ska sänkas. Det blir helt enkelt för dyrt.

Pensionsverket ZUS har räknat ut att det om fem år kommer att fattas mellan 250 och 400 miljarder złoty (600–1000 miljarder svenska kronor) till pensioner.

Pensionärerna är i allmänhet fattiga i Polen, och om pensionsåldern sänks har man att välja på att sänka pensionerna eller höja skatterna, ingendera åtgärden kommer att uppskattas av väljarna. Man kan också låna pengar via statsobligationer, men långivarna vill ha ganska höga räntor från Polen eftersom regeringens vallöften anses dyra.

Förslaget om sänkt pensionsålder bearbetas nu i parlamentet och kommer att röstas igenom – regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har egen majoritet i båda kamrarna. (Polskie Radio och wB 6 nov 16)

Högskoleministern: Sänkningen av pensionsåldern bör skjutas upp

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin. Foto: Facebook.

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Jag är inte entusiastisk inför en sänkning av pensionsåldern men det var ett av våra vallöften redan från början, så den ska sänkas. Det säger högskoleminister Jarosław Gowin han till nyhetsbyrån PAP. Frågan är om det ska ske hösten 2017 eller, med tanke på den ekonomiska krisen i Europa, om den bör skjutas upp sex månader eller kanske ett år.

Men man kan inte sänka rakt av, säger han. För full pension bör kvinnor ha arbetat i minst 35 år och män i minst 40 år. När vi sänker pensionsåldern leder det till att 1,5 miljoner människor lämnar arbetsmarknaden de kommande fem åren. Det skulle definitivt ha en negativ effekt på tillväxten, i synnerhet nu när befolkningen minskar.

Inför parlamentsvalet 2015 samarbetade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med flera konservativa småpartier med tillsammans bara några procent av väljarna bakom sig. Ett av dem var det lilla högerpartiet Polen Tillsammans, vars ordförande Jarosław Gowin därmed fick en plats i regeringen. Gowin är en mycket självständig politiker, som tidigare var medlem i det förra regeringspartiet Medborgarplattformen (PO). Som justitieminister röstade han emot partilinjen i flera viktiga frågor och fick lämna regeringen 2013. Han svarade med att utmana dåvarande regeringschefen Donald Tusk om posten som partiledare. Det gick så där, och efter det bildade han sitt eget parti, Polen Tillsammans, som inför valet slöt sig samman med PiS.

Efter regeringsskiftet i höstas blev han alltså högskoleminister och vice premiärminister. Det stod tidigt klart att han inte stöder PiS vallöfte om en sänkning av pensionsåldern. Det var också han som före omröstningen om totalt abortförbud sagt offentligt att ett sådant förbud inte kan införas. (Warsaw Business Journal och wB 18 okt 16)

Minimipensionen höjs till 1000 złoty/månad

Regeringen avser att höja minimipensionen från nuvarande 882,65 złoty i månaden till 1000 złoty (2415 svenska kronor). Samtidigt antas en indexering för pensioner och sjukpensioner, meddelade regeringens presscenter på tisdagen.

Alla pensioner och sjukförmåner höjs med 0,73 % nästa år, höjningen ska dock vara minst 10 złoty (24 kr) per månad. Kostnaden beräknas till 2,6 miljarder zloty 2017 och de nya indexeringsreglerna påverkar drygt 3 miljoner människor. (Warsaw Voice 26 okt 16)

Ekonomer varnar för sänkning av pensionsåldern

Lagen om sänkt pensionsålder, från 67 år för alla till 60 år för kvinnor och 65 för män, kommer i slutet av året, och träder i kraft om ett år. Det försäkrar premiärminister Beata Szydło.

Vi är mycket väl förberedda på ändringen och vi kommer att klara det, säger regeringschefen. Att det tar lite tid beror på att vi måste se hur det blir i hela pensionssystemet.

Men experterna varnar för följderna.

Enligt Pensionsverkets beräkningar finns ett gigantiskt hål i pensionsfonden och om fem år kan det saknas 400 miljarder złoty (nästan tusen miljarder svenska kronor).

Sänkningen av pensionsåldern kommer att få mycket allvarliga konsekvenser även för budgeten, säger ekonomen Elżbieta Mączyńska till webbplatsen money.pl. Pensionerna måste sänkas radikalt om man inte höjer skatter och pensionsavgifter. Även om genomsnittslönerna ökar kommer pensionerna att sjunka med en tredjedel.

President Andrzej Duda hade en sänkning av pensionsåldern som sitt främsta vallöfte i presidentvalskampanjen förra våren, ett löfte som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sedan tog över inför parlamentsvalet för ett år sedan. PiS fick egen majoritet i valet, så invändningar från oppositionen har konsekvent röstats ner. (money.pl och wB 13 okt 16)

PiS splittrat om pensionsåldern

Finansminister Paweł Szałamacha, utvecklingsminister Mateusz Morawiecki och utbildningsminister Jarosław Gowin anser att Polen inte har råd med den sänkta pensionsåldern.

Finansminister Paweł Szałamacha, utvecklingsminister Mateusz Morawiecki och utbildningsminister Jarosław Gowin anser att Polen inte har råd med den sänkta pensionsåldern.

Regeringen godkände på tisdagen den mest kostsamma förslaget om sänkningen av pensionsåldern. Kvinnor kommer alltså att pensioneras vid 60 och män vid 65 års ålder.

Det är en återgång till det system som gällde före 2013, då man gradvis började höja pensionsåldern till 67 år för alla.

I valkampanjen förra året var en återgång till det gamla systemet regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) viktigaste löfte och det som hjälpte partiet till makten.

Läs vidare >>

Kommunistregimens hantlangare får sänkt pension

Inrikesminister Mariusz Błaszczak. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Inrikesminister Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Efter 1989 har man i Polen ofta diskuterat om det är rätt att de som arbetade i kommunistregimens säkerhetstjänst eller i den politiska maktapparaten verkligen ska ha betydligt högre pensioner och andra sociala förmåner än andra polacker.

Nu lägger inrikesminister Mariusz Błaszczak fram ett lagförslag, som han tror ska kunna träda ikraft redan nästa år. Förslaget sänker pensioner m.m. för kommunistregimens säkerhetspoliser och politiker till samma nivå som genomsnittspolacken får.

Det här är ett förslag som korrigerar de sociala orättvisorna, säger Błaszczak. Pensionen blir i snitt 2 131 złoty (knappt 5 000 svenska kronor) i månaden, och sjukpensionen 1 610 złoty i månaden (3 700 kr). Vi vill få fram en känsla av rättvisans triumf i samhället. Vi anser inte att förtryckarnas anställda ska ha så stora ersättningar för att ha strypt vårt lands frihet och oberoende. (Polskie Radio och wB 12 juli 16)

Lägre avgifter till det nya pensionssystemet

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki oroar sig inte för sänkt kreditbetyg. Foto: wikipedia.

Utvecklingsminister Mateusz Morawiecki har presenterat det nya pensionssystemet. Foto: wikipedia.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sade på konventet i helgen att de pengar som finns i landets privata pensionsfonder skulle kunna bidra till finansieringen av regeringens reformer. Men utvecklingsminister Mateusz Morawiecki konstaterar i ett tal på Warszawabörsen på måndagen att regeringen inte har några planer på att förstatliga OFE-fonderna.

Det är pengar som tillhör allmänheten och vi avser att återföra pengarna till polackerna, sade han. Den nya pensionsplanen ska öka både medborgarnas trygghet och den ekonomiska tillväxten.

Pensionssystemet bygger på tre pelare, en del som förvaltas av ZUS (Försäkringskassan), en del som går till OFE (privata fonder) och en del till individuella pensionskonton. OFE är idag värda runt 139 miljarder złoty (runt 320 miljarder svenska kronor), och 75 % ska överföras till nya fonder. Löntagarna ska själva kunna avgöra hur de placeras, men pengarna ska inte kunna tas ut i förväg. Resten av pengarna, värt 2 % av Polens bnp, ska föras över till en statlig utvecklingsfond. Företag ska inrätta pensionsprogram för de anställda som själva väljer om de vill vara med. Om 75 % deltar i pensionsprogrammen innebär det en förstärkning av aktiemarknaden på mellan 120 och 208 miljarder złoty på 10 år.

Idag förs 19,5 % av bruttolönen till ZUS och OFE, med det nya systemet betalar arbetsgivaren 1,5 % av lönen, staten 0,5 % och löntagaren 2 %.

Det nya systemet ska sjösättas i januari 2018. (Polskie Radio, TVN m.fl. polska medier 4 juli 16)

Förslaget om sänkt pensionsålder snart färdigt

Regeringen arbetar med tre alternativ vad gäller sänkningen av pensionsåldern och ett av dem är att återgå till det gamla systemet med 60 år för kvinnor och 65 år för män. Antalet år i arbetslivet kan vara ett frivilligt eller ett obligatoriskt kriterium eller ska kanske inte alls tas med i beräkningen säger Henryk Kowalczyk, ordförande i Ministerrådets ständiga kommitté. Kommittén överlämnar sina rekommendationer på torsdagen.

Pensionsåldern ska enligt flera ledande politiker börja träda i kraft under loppet av 2017, och enligt tidigare uttalanden överväger man också möjligheten att helt enkelt sänka pensionsåldern med ett år i taget. (Warsaw Voice och wB 29 juni 16)

Pensionsåldern sänks tidigast 2018

Lagen om sänkt pensionsålder kommer att antas av parlamentet i slutet av året, och den träder i kraft tidigast 2018. Pensionsverket, ZUS, behöver 8–9 månader på sig för att ställa om sina IT-system, säger regeringens talesperson Rafał Bochenek till Polskie Radio..

Arbetet på presidentens proposition pågår i parlamentet, det gäller att nå kompromisser med bland annat fackföreningarna, säger Bochenek. Det handlar ju också om att få ihop statsbudgeten.

Det var president Andrzej Duda som först lovade att sänka pensionsåldern som legat på 67 år för alla sedan 2014. Löftet utfärdades under presidentvalskampanjen förra våren, och det stöddes av det parti han då tillhörde, det nuvarande regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Enligt Dudas förslag ska pensionsåldern återgå till den nivå som gällde före 2014, d.v.s. 60 år för kvinnor och 65 år för män.

Polackerna är enligt en hyfsat färsk opinionsundersökning positiva till en sänkning av pensionsåldern – men inte om det innebär att pensionen också sänks. För ett år sedan var minimipensionen 880 złoty (2000 svenska kronor) i månaden. (Warsaw Voice och wB 17 juni 16)

Morawiecki: Pensionsåldern sänks tidigast om ett år

Vi kan inte börja sänka pensionsåldern förrän tidigast om ett år. Det sade utvecklingsminister Mateusz Morawiecki, också vice premiärminister, till TVN24.

Att sänka pensionsåldern var ett av våra viktigaste vallöften och det ska vi uppfylla, men vi måste räkna på de ekonomiska konsekvenserna. Vi jobbar nu med att få fram ett förslag med minsta möjliga effekt på budgeten, sade Morawiecki.

Det finns olika varianter för att sänka pensionsåldern, sade finansminister Paweł Szałamacha i helgen.

Vi kan återgå till den gamla modellen med 60 år för kvinnor och 65 för män eller ha att flexibelt system, eller kanske landa i en kompromiss med 61 respektive 66 år, sade Szałamacha.

Sänkt pensionsålder var ett av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) viktigaste vallöften redan i presidentvalskampanjen våren 2015, och regeringen försöker nu få fram ett koncept som inte ska innebära en alltför stor belastning på statskassan.

Enligt en utredning från förra året kommer de som idag träder in på arbetsmarknaden att få runt 20 % av lönen i pension – om de jobbar tills de fyller 67. Om pensionsåldern sänks ska pengarna ska slås ut på betydligt fler år, med oroväckande följder för de äldres ekonomi. Få polacker har privata pensionsförsäkringar.

Ett av regeringens problem är också att många unga familjer emigrerar till andra länder för att få bättre jobb och bättre levnadsstandard. Befolkningen blir allt äldre, och de som emigrerar kommer inte att bidra till tillväxten eller pensionerna i hemlandet.

Pensionsverket ZUS har i en rapport visat att det redan om fem år fattas 250 miljarder złoty till pensioner, om pensionsåldern är 67 år.

Regeringen avser att få fram pengar via nya skatter på banker och försäkringsbolag, men hittills har intäkterna inte ökat i den takt som skulle behövas. (Warsaw Voice och wB 19 maj 16)

Finansministern: Vi kan ha råd att sänka pensionsåldern

Regeringen kan ha råd att sänka pensionsåldern, men då kan vi bli tvungna att offra andra vallöften. Det säger finansminister Paweł Szałamacha till Polskie Radio.

Pensionsåldern höjdes i Polen från 2014 från 60 år för kvinnor och 65 år för män till 67 år för alla. Det nuvarande regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som då satt i opposition, lovade att sänka pensionsåldern till de gamla gränserna om man vann valet, vilket man också gjorde. Även president Duda använde den sänkta pensionsåldern som vallöfte.

Nu säger alltså finansministern att det inte är självklart att alla PiS vallöften kan uppfylla direkt. Flerbarnsfamiljerna har redan börjat ansöka om det nya barnbidraget, som i år beräknas kosta staten 17 miljarder złoty (40 miljarder svenska kronor) och från och med nästa år 20 miljarder eftersom bidraget då utgår för hela året.

I en rapport från finansdepartementet som kom nyligen finns alternativet att sänka pensionsåldern till 61 år för kvinnor och 66 för män.

Men 60/65 är fortfarande huvudspåret, säger Szałamacha.

Enligt de beräkningar från 2013 minskade antalet nyblivna pensionärer med 100 000 om året när pensionsåldern höjdes. (Warsaw Voice och wB 27 april 16)

Sänkningen av pensionsåldern inleds 2017

Premiärminister Beata Szydło. Foto: PO, wikipedia

Premiärminister Beata Szydło.
Foto: PO, wikipedia

Regeringen fortsätter att arbeta för en sänkning av pensionsåldern till 2017. Det sade premiärminister Beata Szydło på fredagen.

President Andrzej Duda lämnade för ett par månader sedan in ett förslag om sänkt pensionsålder – som var ett av hans egna vallöften inför presidentvalet i maj. Det var i höstas också ett av de viktigaste vallöftena från det nationalkonservativa Lag och Rättvisa (PiS), som idag sitter i regeringsställning med egen majoritet i parlamentet. Det förslaget ska nu manglas i sejmen och senaten, och enligt Szydło förhoppningsvis träda i kraft nästa år.

Premiärministern har tidigare sagt att avsikten var att helt enkelt gå tillbaka till det system som gällde före 2013, men att man nu inser att systemet behöver arbetas om, och att det behövs en bredare debatt om detta.

Vi stöder presidentens proposition, men vi är beredda att diskutera den ytterligare, sade Szydło.

Många ekonomer har varnat för att sänkt pensionsålder kommer att knäcka pensionssystemet, men det avfärdade regeringschefen som överdrivet.

Finansieringen är en utmaning, konstaterade hon, men pengarna ska tas in med hjälp av minskad arbetslöshet och ökad nativitet.

Enligt planen ska pensionsålders gradvis sänkas från 67 år till 60 år för kvinnor och 65 år för män, vilket är de gränser som gällde före den stora pensionsreformen 2013. Då höjdes pensionsåldern med motiveringen att polackerna lever och är friska allt högre upp i åren, samtidigt som det föds allt färre barn. Regeringens nya barnbidrag på 500 złoty (1150 svenska kronor) per barn och månad från och med andra barnet väntas vända födelsetalen uppåt igen. (Warsaw Voice och wB 29 feb 16)

Pensionsverket går back med minst 50 miljarder om året

Om fem år saknas 250 miljarder złoty till pensionerna – eller i värsta fall så mycket som 400 miljarder. Det konstaterar pensionsverket ZUS, som gjort sina beräkningar utifrån officiella prognoser för befolkningsutveckling, arbetslöshet, löneökningar och bnp.

Enligt den mest optimistiska versionen kommer det att saknas i snitt 50 miljarder om året mellan 2017 och 2021. En mer realistisk beräkning kommer fram till en brist på 56–68 miljarder och enligt den mest pessimistiska varianten handlar det om 76–91 miljarder fram till 2021.

Den huvudsakliga anledningen är befolkningsutvecklingen. Polackerna blir allt färre, det föds för få barn och befolkningen åldras. De som är i arbetsför ålder sjunker med 600 000 fram till 2021. Samtidigt har pensionärerna har blivit 450 000 fler.

Beräkningarna utgår från en pensionsålder på 67 år som införts stegvis sedan 2013.

I valkampanjen utlovade såväl president Andrzej Duda som det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) att pensionsåldern skulle sänkas till de nivåer som gällde före 2013 – 60 år för kvinnor och 65 år för män. Enligt PiS ska nya skatter på banker och stormarknader ge en tillräcklig förstärkning av Pensionsverkets fonder. Men de summor som kommer in där – och som hittills har gett mindre än regeringen tänkt sig – ska också räcka till de nya barnbidragen på 500 złoty (1150 svenska kronor) i månaden från och med det andra barnet. (TVP och wB 24 feb 16)

Pensionsåldern sänks nästa år

Familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska. Bilden hämtad på hennes Facebooksida.

Familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska.
Bilden hämtad på hennes Facebooksida.

De nya reglerna för sänkt pensionsålder kan komma att träda i kraft den 1 januari 2017. Det sade familje-, arbets- och socialminister Elżbieta Rafalska på onsdagen till tv-kanalen Polsat News.

Att sänka pensionsåldern var ett av det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) viktigaste löften inför parlamentsvalet i höstas. President Andrzej Duda, som kommer från PiS, utlovade också sänkt pensionsålder i sin presidentvalskampanj i våras. Han har också lagt fram ett förslag om återgång till den tidigare pensionsåldern inför parlamentet – efter att ha arbetat i minst 40 år ska kvinnor kunna gå i pension vid 60 och män vid 65 år.

Förslaget väckte emellertid missnöje hos den fackliga organisationen Solidaritet, som hävdar att väljarna blivit lovade pension vid 60 respektive 65 utan några inskränkningar. Lagförslaget är inte färdigbehandlat, men Rafalska anser det troligt att allt ska vara klart till nyår.

Pensionsåldern höjdes av den förra regeringen 2013 till 67 år för alla. Motiveringen var befolkningsutvecklingen – det föds allt färre barn i Polen och de gamla lever allt längre. (Polskie Radio och wB 3 feb 16)

Solidaritet ogillar presidentens pensionsförslag

Solidaritets ordförande är missnöjd med pensionsförslaget. Foto: Stanisław Godula.

Solidaritets ordförande är missnöjd med pensionsförslaget.
Foto: Stanisław Godula.

Presidenten måste hålla sina vallöften. Det säger ordföranden i den landsomfattande fackliga organisationen Solidaritet, Piotr Duda, till TVP.

Vi stödde president Duda i valet i maj för han lovade att sänka pensionsåldern till det som gällde före 2013, 60 år för kvinnor och 65 år för män. Det var det vårt avtal gick ut på, och då fanns det inga inskränkningar, säger Solidaritetsledaren. Men i den proposition som presidenten har lagt fram krävs det att man ska ha arbetat i 40 år för att få ut full pension.

Jag har frågat presidenten om det här och han svarar att propositionen togs fram i all hast. Men jag fick inget intryck av att det är aktuellt med något ytterligare samråd med Solidaritet.

Duda menar också att det polska pensionssystemet inte fungerar för till exempel dem som haft tillfälliga arbeten och gått på minimilön.

Duda är dock inte det minsta orolig för demokratin i landet, och han undrar varför medierna aldrig visade avigsidan med vad som hände under den förra regeringen. (TVP 15 jan 16)

Gliński: Rika behöver inte ta ut barnbidraget

Kulturministern Piotr Gliński tycker inte att rika ska at ut barnbidrag. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Kulturministern Piotr Gliński tycker inte att rika ska at ut barnbidrag.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Ett av det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tyngsta löften inför valen förra året var ett nytt barnbidrag för flerbarnsfamiljer. 500 złoty (1150 svenska kr) per barn och månad från och med det andra barnet utlovades.

Det fanns diskussioner om verkligen alla – även familjer med riktigt höga inkomster – skulle få det nya barnbidraget och efter viss turbulens beslöt PiS att det skulle utgå till alla.

Men kulturminister Piotr Gliński, som också är vice premiärminister, gillar inte det.

Välbärgade polacker bör inte ta ut det nya barnbidraget, säger han till RMF FM-radio. Först var det inte tänkt att bidraget skulle utgå till alla, men sedan tog vi bort alla gränser – de var rent byråkratiska.

Samtidigt kan han inte riktigt förlika sig med tanken.

Om rika personer känner att de faktiskt inte behöver de här pengarna kan de låta bli att ta ut dem, säger Gliński.

Den nya barnbidragen beräknas kosta statskassan drygt 17 miljarder złoty (40 miljarder kronor) bara i år. Bidragen ska betalas med nya skatter på industrier, banker och stormarknader.

Frågan är hur mycket statskassan kan spara på att familjer som tycker att de har det gott ställt avstår från att ta ut barnbidragen. Hur många barn till riktigt rika föräldrar finns det i Polen? (Polskie Radio och wB 5 dec 15)

Förändringar i föräldraledigheten

Föräldraledigheten ska i fortsättningen kunna tas ut fram tills barnet fyller sex år. Beslutet, som togs under den gamla regeringens tid, träder i kraft efter nyår. Föräldrarna ska kunna ta ut så lite som ett par timmar i taget för att till exempel gå med barnet till vårdcentralen. Avsikten har varit att göra försäkringen mer flexibel för att underlätta för barnfamiljerna.

Föräldraförsäkringen omfattar nu 20 veckors betald mammaledighet, 32 veckors betald föräldraledighet – som alltså även pappan kan ta ut. Flerbarnsföräldrar kan få ytterligare ett antal veckor, beroende på hur många barn som finns i familjen. (TVP 2 jan 16)

Sänkt pensionsålder är bra – men inte sänkt pension

De flesta polacker uppskattar tanken på sänkt pensionsålder – men inte om det leder till att pensionen blir mindre. Det visar en färsk mätning från opinionsinstitutet Ibris.

Två tredjedelar av de tillfrågande var positiva till att gå i pension enligt de regler som gällde före 2013 – kvinnor gick vid 60 och män vid 65 år. Men nästan lika många, 57 %, sade nej om det innebar att pensionen i gengäld sänks med upp till 30 %.

Ordföranden i ministerrådet, Henryk Kowalczyk, sade nyligen i parlamentet att pensionerna efter sänkningen av pensionsåldern kommer att sjunka med mellan 10 och 30 %, men han försäkrade samtidigt att det skulle dröja flera decennier innan det börjar märkas.

Regeringen avser att finansiera pensionsreformen med bland annat höjda skatter. (Warsaw Voice och wB 16 dec 15)

Pensionerna sjunker med 10–30 %

Vi sänker pensionsåldern för att de som vill ska kunna lämna arbetslivet vid 60 (för kvinnor) respektive 65 (för män) års ålder. Det sade premiärminister Beata Szydło på onsdagen. Vi vill ge polackerna ett alternativ – de som orkar och vill ska kunna jobba fram till 67 år, det blir deras eget val.

Däremot ville hon inte uttala sig om hur mycket pensionen sjunker för den som pensionerar sig före 67 års ålder.

Henryk Kowalczyk, chef för regeringens ministerråd, sade tidigare på dagen i parlamentet att pensionerna sjunker som mest mellan 10 och 30 % för kvinnor som går vid 60.

Men det kommer att dröja decennier innan det märks, försäkrade Kowalzcyk.

Eftersom det föds få barn i Polen och de äldre liksom i andra länder lever allt längre och blir allt friskare införde den förra regeringen en gradvis höjning pensionsåldern till 67 år för både män och kvinnor från 2013. Pensionsstriden var het och PiS, då i opposition, kritiserade regelbundet pensionsreformen. Därför blev det ett viktigt vallöfte och regeringen har föresatt sig att pensionsåldern ska sänkas så snart som möjligt.

Ekonomer och oppositionspolitiker har varnat för kraftigt sänkta pensioner, men PiS hävdar att man med bland annat höjda skatter ska klara såväl sänkt pensionsålder som kraftigt utökade barnbidrag.

Den nya pensionsåldern beräknas kunna träda i kraft framemot våren. (PT, TVP och wB 9 nov 15)

Engångstillskott till pensionärer nästa år

Äldre med en pension under 900 złoty (2100 svenska kronor) i månaden kan se fram emot ett extra tillskott på 400 złoty (900 kronor) under nästa år. Det föreslår regeringen i en proposition. Även de som har upp till 2000 złoty (4600 kronor) får del av extrapengarna, om än i mindre skala. Pengarna beräknas betalas ut i mars.

Förslaget kommer ursprungligen från den förra regeringen, men PiS har förändrat summorna så att en större del går till de sämst ställda och en mindre del till dem som har det lite bättre. (Warsaw Voice 2 dec 15)

Pensionsåldern sänks nästa år

Pensionsåldern kan sänkas redan under 2016. Det sade Henryk Kowalczyk, ordförande i ministerrådet på onsdagen. Men det höjda schablonavdraget kan inte träda i kraft förrän 2017.

Sänkt pensionsålder och höjt schablonavdrag – som innebär att man inte betalar skatt på de första 8 000 złotyna (nästan 19 000 svenska kronor) var det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) främsta vallöften.

Pensionsåldern höjdes från 2013 till 67 år efter att tidigare ha legat på 60 år för kvinnor och 65 för män. Schablonavdraget innebär att de som tjänar under 8 000 złoty inte behöver betala skatt. (Warsaw Voice och wB 19 nov 15)

PSL vill ha 40 års arbete före pension

Det är bättre att utgå ifrån att människor arbetat i minst 40 år i stället för att sänka minimiåldern för när man har rätt att ta ut pension. Det säger Władysław Kosiniak-Kamysz, nyvald ordförande i Bondepartiet (PSL) och arbetsminister i den avgående regeringen Kopacz.

Det blir partiets första när det nya parlamentet den 12 november öppnas igen efter valet. PSL har under de senaste åtta åren varit en del av den regeringskoalition som dominerats av det större partiet Medborgarplattformen (PO) och som drev igenom en höjning av pensionsåldern i Polen. Idag går alla i pension vid 67 års ålder.

Men president Andrzej Duda, liksom det nya regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), vill sänka pensionsåldern till de tidigare nivåerna, 60 år för kvinnor och 65 för män. (Polskie Radio 9 nov 15)

– Expresidenter bör ha högre pension

Lech Walesa. Foto: Medef, wikipedia.

Lech Walesa.
Foto: Medef, wikipedia.

Komorowski. Foto: prezydent.pl

Komorowski.
Foto: prezydent.pl

Regeringen bör höja lönen för avsuttna presidenter för att förhindra att de deltar i något som är under deras värdighet. Det tycker Lech Wałęsa och Bronisław Komorowski, som båda skulle komma i åtnjutande av denna löneökning, skriver tidningen Rzeczpospolita.

De två f.d statscheferna anser också att även presidenternas fruar bör ha lön för sitt arbete som Landets Första dam. Idag betalas samhället inte ens in pensionspremier för dem.

Komorowski fick drygt 6 000 złoty (runt 15 000 svenska kronor) i pension när han förlorade valet i maj. Genomsnittslönen i Polen är 3783 złoty (9300 kronor) före skatt. (Warsaw Voice 14 okt 15)

Dudas pensionsförslag tas upp efter valet

Parlamentet kommer inte hinna ta upp president Dudas förslag om en sänkning av pensionsåldern före valet den 25 oktober. Det meddelar talmannen, Małgorzata Kidawa-Błońska.

Presidenten hade förhoppningen att lagförslaget skulle kunna tas upp under september-oktober, men det går inte. Han har ju själv varit ledamot i parlamentet så han borde veta att tiden inte räcker till för att behandla en så stor fråga, säger Kidawa-Błońska. En sänkning av pensionsåldern skulle få stora ekonomiska konsekvenser och de måste gås igenom noggrant.

Pensionsåldern i Polen höjdes vid årsskiftet 2012/13 från 60 år för kvinnor och 65 år för män till 67 år för alla. Det var inget populärt beslut, och inför presidentvalet i våras lovade Duda att om han blev president skulle han se till att pensionsåldern sänktes till samma nivåer som tidigare.

Redan i juni backade han emellertid: det handlade inte om att gå tillbaka till den gamla pensionsåldern – i stället sa han att alla som vill gå i pension före 67 års ålder måste kunna visa upp att de arbetat i minst 40 år.

I det förslag han nu lagt fram anser han att 62 år är en lämplig ålder för kvinnor och 65 för män som arbetat i minst 40 år. De som vill fortsätta arbeta ska ha rätt till det.

Detta är en form av kompromiss mellan vallöftena och verkligheten – att sänka pensionsåldern till de tidigare nivåerna skulle kosta rätt många miljarder. Presidenten inser naturligtvis också att samma parlament, som 2012 lagstiftade om att polackerna skulle jobba fram till 67 års ålder, knappast är redo att upphäva det beslutet tre år senare. Alltså har han räknat med att förslaget ska ligga kvar tills hans eget parti, nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), fått majoritet i parlamentet i samband med valet den 25 oktober.

Enligt tidigare beräkningar kan de som går ut i arbetslivet idag räkna med att få 20–25 % av slutlönen i pension. (Polskie Radio och wB 22 sept 15)

Duda föreslår sänkt pensionsålder

President Andrzej Duda undertecknade på måndagen ett lagförslag om att återställa pensionsåldern till 60 år (för kvinnor) och 65 år (för män), den som gällde fram till för några år sedan.

I Polen liksom i många andra länder föds för få barn samtidigt som de äldre lever allt längre. 2012 höjdes pensionsåldern till 67 år för alla. Inför presidentvalet i våras hade Duda som ett av sina viktigaste löften att han skulle sänka pensionsåldern till de gamla nivåerna igen.
Det har han emellertid inte möjlighet att göra på egen hand – han måste lämna ett förslag till parlamentet.

Nu har den sittande regeringen Kopacz majoritet i parlamentet – å andra sidan går Polen till val den 25 oktober. Då är Duda övertygad om att nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), som han själv tillhörde fram tills han blev president, kommer att vinna och därmed kan det bli så att han och PiS kan uppfylla vallöftet.

Avsikten är inte att tvinga folk att gå i pension, säger presidenten, och de som vill ska kunna arbeta längre. (Polskie Radio och wB 21 sept 15)

Få polacker pensionsparar

Polska pensioner är låga och enligt alla beräkningar kommer de att bli än lägre i framtiden. Alla är medvetna om att levnadsstandarden sjunker avsevärt när man går i pension, men bara 25 % pensionssparar, visar en undersökning.

En minoritet, 20 %, anser till och med att de inte behöver pensionsspara.

Enligt en rapport från presidentkansliet, beräknad utifrån en allmän pensionsålder på 67 år, blir de framtida pensionerna i värsta fall 20 % av slutlönen. Andra mer optimistiska bedömare tror spår 30–40 % av slutlönen.

Dagens pensionärer får 55–60 % av slutlönen.

Nu är de polska lönerna inte särskilt höga i sig – den vanligaste lönen ligger runt 2200 złoty (5300 svenska kronor). Minimilönen uppgick vid årsskiftet till 1750 złoty per månad (cirka 4100 svenska kronor) och minimipensionen till 880 złoty (2100 kronor).

President Andrzej Duda gick till val på att återställa de pensionsåldrar som gällde före 2012 – 60 år för kvinnor och 65 för män. För att pensionerna inte ska störtdyka tänker presidenten och nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) höja skatterna på banker och köpcenter. Eftersom parlamentsvalet idag ser ut att bli en promenadseger för PiS är det möjligt att pensionsåldern höjs kort efter valet. (Polskie Radio och wB 7 sept 15)

Få pappor tar ut föräldraledighet

Nyblivna föräldrar i Polen har ett års föräldraledighet – och båda föräldrarna har rätt att ta ut ledigheten. Men papporna tar ut betydligt färre dagar än mammorna, skriver wyborcza.biz.

I juni tog 138 000 mammor ut föräldraledighet mot 1 400 pappor, och även om männen långsamt ökar uttaget av föräldradagar så tar kvinnorna ut absolut störst del av föräldraledigheten.

Det beror mycket på kvinnorna själva, menar befolkningsexperterna. Många, särskilt mormödrar, tror helt enkelt inte att en pappa kan sköta ett litet barn. Men det handlar också om pengar. Föräldraledigheten i Polen är 12 månader, och under de första 6 månaderna – som tas ut av kvinnan – utgår en ersättning på 100 % av lönen. Därefter sjunker ersättningen till 60 %.

Eftersom kvinnorna har 15–20 % lägre lön än männen blir familjens ekonomi alltså sämre när mannen får 60 % av sin lön.

Dessutom anser arbetsgivarna ofta att barn är kvinnornas sak, säger demografen Irena E Kotowska på Handelshögskolan i Warszawa. Och eftersom fler män än kvinnor är chefer är det svårare att hitta rätt ersättare till dem.

För att överhuvudtaget få män att ta ut föräldraledighet har Wyborcza i flera år pläderat för att en del av föräldraledigheten ska reserveras för fadern enligt svensk beprövad modell. Kotowska anser också att föräldraledighet liksom i Sverige ska vara mer flexibel – föräldradagar ska till exempel kunna tas ut ända upp i skolåldern, och föräldraledighet ska kunna tas ut som deltid.

I andra länder har man sett att det ofta innebär att familjerna föder fler barn, säger Kotowska till tidningen.

Arbetsminister Władysław Kosiniak-Kamysz anser dock inte att den svenska modellen passar i Polen och tänker inte ta fram ett sådant förslag. (wyborcza.pl 11 aug 15)

Kvinnors låga pensioner blir långsamt bättre

Nästan 25 % av de kvinnliga pensionärerna fick förra året under 1 000 złoty (knappt 2 500 svenska kronor) i månaden. Men det var trots allt bättre än under 2013, då hela 37 % av landets pensionerade kvinnor låg så illa till, visar siffror från statliga socialförsäkringsbolaget ZUS.

Förbättringen beror på att kvinnorna nu arbetar längre, säger ekonomen Wiktor Wojciechowski till tidningen Warsaw Voice.

Förra året ändrades pensionsåldern från 60 år för kvinnor och 65 år för män till 67 år för alla. Många grupper hade tidigare rätt att gå i pension redan vid 50 år, en möjlighet som utnyttjades av bland annat kvinnor vars barnbarn behövde tillsyn medan föräldrarna arbetade. Äldreomsorgen har inte heller varit så utvecklad i Polen, och många kvinnor har måst ta hand om sina egna föräldrar.

De senaste åren har socialförsäkringarna sakta men säkert byggts ut, och idag är det mer självklart för kvinnor att arbeta fram till pensionen.

Den höjda pensionsåldern har medfört att det nu är 100 000 personer färre som går i pension varje år, vilket ökar den individuella pensionen.

Av de manliga pensionärerna var det bara 2,6 % som 2014 hade en pension på mindre än 1 000 złoty per månad. (Warsaw Voice och wB 24 juli 15)

PiS vill folkomrösta om pensionsåldern

I folkomröstningen den 6 september polackerna ska uttala sig om tre frågor – om landet ska införa enmansvalkretsar, om de politiska partierna även i fortsättningen ska få partistöd från statskassan och om hur man i skattetvister ska kunna tolka lagstiftningen till den skattskyldiges fördel.

Anledningen till omröstningen är enmansvalkretsarna. Den frågan drevs hårt av presidentvalets uppstickare Paweł Kukiz under valkampanjen i maj, och han fick drygt 20 % av rösterna i första valomgången. I ett försök att återta en del röster utlovade då president Bronisław Komorowski en folkomröstning om enmansvalkretsar, och den skulle hållas efter semestrarna.

Andrzej Duda från nationalkonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) vann valet – hans stora fråga var en återgång till den lägre pensionsålder som gällde före pensionsreformen 2013, 60 och 65 år för kvinnor respektive män i stället för som idag 67 år.

Nu vill PiS surfa på framgångsvågen från presidentvalet och begär att polackerna i folkomröstningen ska uttala sig i ytterligare tre frågor: bör Polen återgå till den gamla pensionsåldern; i vilken ålder ska barn få börja skolan och bör man höja gränsen för försäljning av statsägda skogar. För PiS del är det pensionsåldern som är den viktiga frågan.

Presidenten har inte befogenhet att ändra pensionsåldern, det är en fråga för parlamentet. Men om PiS kommer till makten efter valet i oktober blir situationen annorlunda.

Här gäller det alltså att hålla missnöjet levande fram till valet i oktober, och då är folkomröstningen ett bra verktyg som ger tillfälle till en extra valkampanj på sensommaren.

Jag hoppas att presidenten kommer att se positivt på vår begäran, säger Beata Szydło, som är PiS premiärministerkandidat i höstens parlamentsval. Om vi nu ska ha en folkomröstning som kostar skattebetalarna 100 miljoner złoty är det rimligt att vi får ut så mycket som möjligt av den. Och det här är tre mycket viktiga frågor.

Nu måste ni bruka allvar, säger president Bronisław Komorowski till PiS. Och för övrigt har jag redan lämnat in formuläret till senaten för godkännande. (Polskie Radio och wB 1 juli 15)

Duda tar tillbaka pensionslöftet

Den blivande presidenten Andrzej Duda lovade under hela valkampanjen att han som president tänker riva upp pensionsreformen. Den höjda pensionsåldern (från 60/65 till 67 år) har väckt stort missnöje bland polackerna och presidentkandidaten red på missnöjesvågen. Han lovade att återinföra den gamla pensionsåldern, dvs 60 år för kvinnor och 65 år för män.

Nu när han blivit vald till Polens nästa president börjar han backa. Han är inte längre ”för en enkel återgång till den tidigare lösningen” och vill nu att alla som vill gå i pension före 67 års ålder ska kunna visa upp att de har arbetat i 40 år.

Läs vidare >>

Sänkning av pensionsåldern redan på gång

Vi lämnar in ett förslag om en sänkning av pensionsåldern så snart nye presidenten Andrzej Duda tillträder sitt ämbete den 6 augusti. Arbetet är redan igång, sade Beata Szydło, vice ordförande i partiet och den som ledde Dudas valkampanj till segern.

Därmed blir Polen ett av de få länder som sänker pensionsåldern – de flesta andra regeringar vill att medborgarna ska arbeta längre för att pensionerna inte ska bli alltför låga.

Förra året fick regeringen Tusk efter flera års protester från inte minst de fackliga organisationerna igenom en stegvis höjning av pensionsåldern från 60 år för kvinnor och 65 för män till 67 år för alla. Avsikten var att öka på pensionsfonderna – enligt en färsk beräkning kommer de som går ut i arbetslivet idag trots höjningen av pensionsåldern att få 20 % av lönen i pension. Få polacker har privata pensionsförsäkringar.

De summor som behövs för att kunna sänka pensionsåldern vill Duda enligt valkampanjen ta in med ökade skatter på banker och stormarknader. (Warsaw Voice och wB 5 juni 15)

Komorowskis valfläsk: Vi sänker pensionsåldern

Även president Bronisław Komorowski lovar nu att sänka pensionsåldern. I sin kamp för röster offrar han pensionsreformen, Reform 67, som han stött helhjärtat tidigare under valkampanjen.

Komorowski har träffat ledarna för ett par av landets stora fackliga organisationer, och meddelar nu att hans kansli tagit fram ett förslag om att 40 års anställningstid ska ge rätt att gå i pension. Förslaget kommer upp i sejmen på torsdagen.

Idén om att lång arbetstid ska finnas med som alternativ dök upp i presidentkansliet för ett par månader sedan som resultat av samtal med de fackliga ledarna, men där har det fått vila. Tills nu.

Utmanaren Andrzej Duda har i valkampanjen utlovat en återgång till den tidigare pensionsåldern – 60 år för kvinnor och 65 år för män höjdes för ett par år sedan av regeringen Tusk till 67 år för alla. Det skulle innebära stora kostnader för samhället.

Förslaget om 40 års anställningstid är en mildare variant av Reform 67, sade Irena Woycicka, presidentens minister för sociala frågor, på tisdagen. Det kommer inte att innebära några betydande fördyringar. (Rzeczpospolita.pl 20 maj 15)

Fotnot: Det största fackförbundet, Solidaritet, stöder av tradition oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) och i presidentvalet partiets kandidat Andrzej Duda.

Usla pensionsutsikter för unga

En femtedel av lönen i pension efter 37 års arbete. Det är vad de som idag gör sitt inträde på arbetsmarknaden kan räkna med, visar en studie från president Bronisław Komorowskis kansli. Bara de som börjat arbeta innan de fyllt 20 och betalt sociala avgifter i 45 år kan räkna med att ha rätt till förtida pension. Men inte ens då kan man vara säker på att det finns så mycket pengar på pensionskontot att det går att ta ut en minimipension före 67 års ålder.

Minimipensionen idag är 880 zloty (2200 svenska kronor) i månaden. Minimilönen är 1750 zloty (4400 kronor) i månaden. (Warsaw Voice 29 april 15)

Äldre vill återgå till det gamla pensionssystemet

Äldre polacker är mer intresserade av att avveckla det nya pensionssystemet och gå tillbaka till det gamla – där pensionsåldern var lägre. Och det trots att det skulle innebära högre kostnader för skattebetalarna, visar en opinionsmätning från PBS.

Två tredjedelar av dem som är över 59 år tycker att man ska skrota det nya systemet och återgå till det gamla. De yngre polackerna, som ju skulle få stå för kostnaderna, är betydligt mindre entusiastiska för ett systemskifte. (Warsaw Voice 14 april 15)

Föräldraförsäkringen byggs ut

Föräldraersättningen byggs nu ut i Polen, och ekonomiska bidrag ska utgå även till studenter, lantbrukare och andra som inte har någon arbetsgivare som betalar in deras sociala avgifter.

Enligt förslaget, som utarbetats inom arbetsdepartementet, beräknas 125 000 personer kunna komma ifråga. Bidraget ska utbetalas under tolv månader men kunna utsträckas till 71 veckor vid flerbarnsfödslar.

Förslaget träder i kraft vid årsskiftet. (Warsaw Voice 2 april 15)

Kvinnor går i pension senare än förr

Polackernas pensionsålder har ökat från 57 år i genomsnitt 1992 till 59 år 2014. Det visar färska siffror från universitetet i Łódź. Det är huvudsakligen kvinnor som stannar kvar i yrkeslivet längre – 1992 när Polen just övergick från planekonomi till marknadsekonomi gick de flesta kvinnor i pension vid 55 år, och förra året stannade de tills de fyllt 59 år.

2008 gick 80–90 % av kvinnorna i pension flera år i förväg, idag gör mindre än hälften av dem det, säger ekonomen Wiktor Wojciechowski till tidningen Rzeczpospolita. En anledning är att många kvinnor inte längre bara vill ta hand om barnbarn när de blir äldre.

Med den nya pensionslagen höjdes pensionsåldern 2013 till 67 år för båda könen – tidigare lämnade kvinnorna arbetslivet vid 60 och männen vid 65 års ålder. (Polskie Radio 23 feb 15)

Allt fler pappor tar föräldraledigt

Antalet föräldralediga pappor fyrdubblades under 2014. Det visar färska siffror från Försäkringskassan, Zus, som tidningen Rzeczpospolita tagit del av.

Förra året tog 129 000 pappor tog ut föräldraledigt. 2013 var de 28 500 och 2011 futtiga 15 000.

Sedan 2013 är det möjligt för polska män att vara hemma två veckor under babyns första levnadsår. Men många fäder utnyttjar fortfarande inte de ytterligare åtta veckor som kan delas mellan föräldrarna. (Polskie Radio 28 jan 15)