Polens nya ambassadör, Wiesław Tarka, talade om den politiska situationen i Polen utifrån söndagens presidentval.
Foto: Lennart Ilke.

När Wieslaw Tarka, Polens nye ambassadör i Sverige, på måndagskvällen gästade Svensk-Polska Föreningen i Uppsala, föll det sig naturligt att tala om det polska presidentvalet som hölls dagen innan.

Tarka gjorde en resumé över det polska politiska landskapet och konstaterade att valresultatet sannolikt kommer att påverka parlamentsvalen i höst.

För att ställa upp i presidentvalet krävs att åtminstone 100 000 personer med sina namnunderskrifter bekräftar sitt stöd för kandidaten. Eftersom all annan finansiering av politiska partier än det statliga partistödet – som bara går till de största partierna – är förbjuden upplever många att den rådande maktbalansen är omöjlig att förändra.

En av kritikerna till den nuvarande situationen är rockartisten Pawel Kukiz, som kom på tredje plats i valet. Hans viktigaste fråga är att enmansvalkretsar skulle decentralisera de demokratiska processerna. Kukiz tog huvudsakligen röster från unga och från dem som ogillar höjningen av pensionsåldern till 67 år.

Den av de två kandidater som fick flest röster i söndagens val och alltså går vidare till en andra valomgång, president Bronisław Komorowski och Andrzej Duda från oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa), och som lyckas identifiera och erövra Kukiz väljare blir sannolikt den som vinner presidentvalet, sade ambassadören.

Han beskrev också likheterna och skillnaderna mellan de två kandidaterna och det politiska landskapet. I Polen finns det inget tydligt vänsteralternativ. De största partierna står antingen i mitten eller åt höger. Det gäller i högsta grad de två största partierna PO och PiS.

Egentligen är skillnaderna mellan PO och PiS marginella, menade Tarka. Båda partierna har sina rötter i Solidaritetsrörelsen, de har snarlik syn i de stora frågorna som privatisering, EU och Nato. De har en allt från neutral till mycket positiv syn på kyrkans ställning i det polska samhället.

Skillnaderna gäller främst mindre frågor. Komorowski företräder en något hårdare linje gentemot Ryssland och har en uttalad ambition att stärka det polska försvaret. I Dudas parti finns en vilja att säkra Polens gränser och skepsis mot vad som egentligen skedde vid Smolenskkatastrofen 2010.

Båda kandidaterna beskriver sig som katoliker, även om ambassadören anser att Duda i det avseendet är mer socialkonservativ, vilket märks i frågor som provrörsbefruktning.

Komorowski har sitt stöd i västra Polen, de större städerna och bland akademikerna och Duda i östra Polen och på landsbygden.

Den som slutligen får leda Polen tar över ett land med kraftigt växande ekonomi. Polen har ekonomiskt gått från att vid järnridåns fall ligga i linje med Ukraina till att bli sju gånger rikare än sitt östra grannland, sade Tarka.

Månad för månad har Polen under de senaste 25 åren haft en med europeiska mått ojämförbar ekonomisk utveckling. En stor del av detta tillskrivs den polska arbetsmoralen. Sedan inträdet i EU har Polen gått från att ligga på 48 % till 70 % av EU-ländernas genomsnittliga BNP. Tillväxten i år beräknas öka från 3,2 till 4%. Exporten har ökat med 100 % de senaste fyra åren. Fortsätter utvecklingen i den här takten är Polen snart i behov av arbetskraftsinvandring. En bidragande orsak till det är att Polen dränerats på mycken arbetskraft, inte minst till Tyskland. Två miljoner polacker har gett sig ut i Europa och utmaningen ligger i att bibehålla inte bara befolkningen utan också den höga arbetsmoralen.

Många unga som jämför med hur det är i länder utan Polens startsträcka, upplever en otålighet som den tillträdande presidenten kommer behöva hantera, sade ambassadör Tarka.

Adam Sabir