Kampen om POLIN

Polin – Museet för de polska judarnas historia. Bilden visar den suggestiva entrén. Foto: G. Lindberg.

Kulturminister Piotr Gliński vill inrätta ett nytt museum i Warszawas getto, ett museum av ”kärlek och broderskap” mellan de båda folken.

Vi har jobbat länge med att inrätta denna nya institution, meddelade Gliński på en presskonferens.

Beskedet kom samma dag som POLIN (Museet över de polska judarnas historia) öppnade sin nya utställning ”Främling hemma” där man dokumenterar de antisemitiska händelserna kring Mars -68 och den framtvingade emigrationen av ca tjugo tusen judar. Det är också samtidigt som de polsk-israeliska relationerna är sämre än någonsin, många har en déjà vu-upplevelse från Mars 68 och västerländska (inte bara västerländska) medier talar och skriver om den polska regeringens sympatier för extremhögern.

Det framstår som ganska klart att POLIN inte är ett museum som PiS-regeringen skulle vilja se det. Liksom Andra världskrigets museum i Gdańsk där försöken att ta över museet pågått i flera år (byte av museichefen, sammanslagningar med andra museer etc.). Nu vill regeringen ta över även POLIN-museet. Av flera skäl (bland annat av ägarskäl) blir det svårare än med museet över Andra världskriget. I Gdańsk skildrades kriget ur ett inte tillräckligt ”polskt” perspektiv, och detsamma gäller POLIN.

Den politiska agendan är självklar – att skapa en ”polsk”, som regeringspartiet PiS uppfattar det, motvikt till POLIN. Museet ska ligga mitt i Warszawas centrum, på Siennagatan vid resterna av den bevarade gettomuren. Själva byggnaden var förr i tiden ett barnsjukhus.

Att initiativet offentliggörs just nu har säkerligen att göra med att kulturministern inte lyckas ta över POLIN och kontrollera det. Försök har gjorts: nyligen har man skapat ett nytt POLIN-råd, där PiS-politikern Jaroslaw Sellin, som för övrigt var mycket aktiv vid övertagandet av Museet över Andra världskriget, ska ha en viktig roll.

Sammansättningen av det nya rådet har fått högermedier att protestera mot att en del av ledamöterna i rådet inte sympatiserar med regeringen. De öppet antisemitiska nyhetssajterna skriver att POLIN kontrolleras av gamla kommunister och żydokomuna (judiska kommunister).

Kulturministern svarar att departementet bara kan utse en tredjedel av kandidaterna.

Det är uppenbart att de nuvarande makthavarna inte så lätt kan ta över POLIN-museet som är en halvprivat institution och där man måste ha alla tre parternas (staden Warszawa, kulturdepartementet och Judiska historiska institutet) samtycke för att ändra statuterna. Ett övertagande av museet skulle skapa ytterligare en internationell skandal. Däremot kan man inrätta ett nytt museum i Warszawas getto och i framtiden slå ihop de båda.

Dorota Tubielewicz Mattsson