Vi försvarar det polska rättsväsendet mot oppositionen, sade han och upprepade partiets version av allt hemskt som hänt underMedborgarplattformens och Bondepartiets regeringstid – skumma affärer, brott mot lagen, författningen och de mänskliga rättigheterna.
Det är oppositionen som bryter mot grundlagen och sätter likhetstecken mellan det nuvarande demokratiska regeringspartiet Lag ochRättvisa (PiS) och den korrupta Medborgarplattformen (PO) som tidigare hade regeringsmakten. Det sade PiS-ledaren Jarosław Kaczyński i sitt tal när partiets parlamentariska klubb samlades i fredags.
Oppositionen, som har stöd av de flesta medierna och hjälp av EU, ljuger och förvränger allting, menade PiS-ledaren.
Kaczyńskis budskap var emellertid lätt att genomskåda. Talet syftade till att lugna och mobilisera partifunktionärer och väljare. Det var partiledarens starka reaktion mot att moralen och lydnaden i partileden hotas av den senaste tidens politiska utveckling. Ytterst handlade det om att förklara både de korruptionshärvor som partiet skakas av och varför partiet tvingats att backa inför Europadomstolens beslut om att återinsätta de tvångspensionerade domarna i Högsta domstolen.
Kaczyński vill övertyga sina väljare om att PiS fortfarande ska ses som den ädle sheriffen som räddat Polen undan de korrupta liberalerna. Tesen att regeringspartiet moraliskt står högre än oppositionen måste försvaras i de egna leden. Korruptionshärvan och kapitulationen inför Bryssels krav på att ge upp utrensningarna inom HD har med stor sannolikhet undergrävt väljarnas tillit till partiets politik och ideologi.
PiS-ledaren förnekar sanningen om sitt eget parti och skapar en post-sanning enligt konstens alla regler. Samtidigt försöker han skrämma väljare och medarbetare med att oppositionen ”öppet lovar att avstå från de demokratiska spelreglerna”.
Kaczyński talade som en partiledare från kommunisttiden och använde sig av samma retorik.
Svarta får finns också inom vårt läger, men vi reagerar i överensstämmelse med lagen, hårt och principfast” sade han. (Kalla kårar får alla de som minns kommunisttidens språk.) Men han undvek taktfullt konkreta händelser och namn. Han talade i presens för att ge sken av att den förra regeringens förehavande utspelar sig i nuet och inte före 2015. Han försökte också påvisa skillnaden i skalan: ”deras” affärer var större än ”våra”. Här fick medierna på pälsen. Kaczyński menade att många polacker inte har tillgång till regeringsvänliga medier (tillgången till den statliga polska televisionen är i själva verket helt obegränsad). Kontentan av det hela var att regeringspartiet kämpar mot olika oegentligheter och även om de ibland inträffar utgör de en promille av de oegentligheter som pågick under den förra liberala regeringen.
PiS har ingalunda några problem med författningen och lagen, hävdade PiS-ledaren. Tvärtom, det var dagens opposition som under flera år försökte störta det demokratiska systemet i Polen.
Men polackernas öde är viktigast. Polackerna vill uppnå samma levnadsstandard som människor i Västeuropa, sade han. Det är så Kaczyński vill att medborgarna ska uppfatta ordet frihet – som ”frihet i ordets dagliga betydelse, när en människa är fri då hon har medel för att på olika sätt utnyttja de möjligheter som erbjuds av den moderna världen”. Friheten reduceras alltså till en tjockare plånbok.
Det är tveksamt om partiledaren lyckas övertyga väljare och partifunktionärer med sitt hårt ideologiserade men förvirrade tal. För om regeringspartiets ”reformer” var så demokratiska – varför drog man sig ur dem? Om PiS var så hederligt – varför uppdagades den enorma korruptionsskandalen med förgreningar till de högsta funktionärerna inom partiet, regeringen, senaten och Centralbanken?
Han försökte inte ens sammanfatta partiets tre år vid makten. Han talade inte om vad man har gjort eller inte gjort. Det hårt ideologiserade talet syftade till att hålla ihop det parti där medlemmarna inte vet vad de ska tro, parlamentarikerna har svårt att hålla samma ideologiska linje och där verkligheten raserar den bild av PiS som man vill upprätthålla.
Dorota Tubielewicz Mattsson
