Dagmar Falk läste slaviska språk inklusive polska i Uppsala och fick sedan arbete på Svensk-Polska handelskammaren i Gdynia. Blivande maken Knut-Olof Falk träffade hon på ett möte med Svensk-Polska Föreningen i Stockholm, och när han fick sin professur i slaviska språk i Lund 1945 gifte de sig.
När koncentrationslägerfångarna efter kriget kom med de vita bussarna till Sverige var Dagmar med, hon tolkade och tog hand om dem ända fram till repatrieringen.
Hon var också den som jämsides med forskningsarbetet skötte det praktiska i Svenska Jatvingiska Expeditionen under alla år.
