Den polska lagstiftningen skyddar inte HBTQ-personer och andra minoriteter från hatbrott. Det visar en ny rapport som Amnesty International publicerar två månader före landets parlamentsval.

Rapporten Targeted by hatred, forgotten by law visar hur staten har exkluderat stora grupper från hatbrottslagstiftningen; hemlösa, funktionsnedsatta personer och hbtq-personer.

Den här diskrimineringen måste upphöra omedelbart, säger Marco Perolini, Amnesty Internationals expert på diskriminering i Europa och Centralasien.

HBTQ-personer riskerar att bli diskriminerade i hela Polen. Det finns ingen tillförlitlig officiell statistik men Campaign against Homophobia, en ledande HBTQ-organisation i Polen, uppger att de har kännedom om minst 120 homofoba eller transofoba hatbrott under 2014, men att de verkliga siffrorna troligen är mycket högre.

HBTQ-personer i Szczecin vittnar om hur de lever i rädsla sedan en 20-årig homosexuell man blev ihjälslagen i januari 2014 efter att ha varit på gayklubb. Hans kropp hittades vid en byggarbetsplats i närheten, ansiktet var alldeles blåslaget och hans byxor var nerdragna. Dödsorsaken var drunkning, eftersom hans ansikte upprepade gånger hade tryckts ner i en vattenpöl. Domstolen behandlade det som ett vanligt våldsbrott när den dömde de två förövarna.

Ett annat exempel är när en anti-nazistaktivist och gatukonstnär misshandlades framför en av sina målningar av en regnbåge, och där de som angrep honom skrek ”bög-hora”. Men i domen mot männen som utförde misshandeln står inget om något homofobiskt motiv utan det som skreks kallas enbart ”vulgärt”.

Även många hemlösa har blivit brutalt misshandlade de senaste åren i Polen, och även om flera av attackerna uttryckligen handlat om personernas socioekonomiska status så har polisen behandlat brotten som ordinära våldsbrott.

En hemlös person som kallas ”Stanisław” utsattes i oktober 2012 för gärningsmän som först misshandlade honom och sedan satte eld på honom. Även om förövarna erkände att de hade attackerat andra hemlösa personer tidigare – på grund av att ”de hade tråkigt” – så nämndes inte det allvarliga i deras motiv i domen.

Polen har tagit viktiga steg framåt för att hantera hatbrott som grundar sig i rasism och främlingsfientlighet. Det är svårt att acceptera att andra minoritetsgrupper som lever med samma rädslor och dagliga trakasserier inte har prioriterats på samma sätt. Enligt internationell rätt ska alla minoritetsgrupper skyddas mot diskriminering. Det faktum att regeringen inte gjort det, är diskriminerande i sig, säger Marco Perolini.

Det finns inga institutionella mekanismer, som specialiserade åklagare eller specialutbildade poliser, som tar hand om attacker som baserar sig på diskriminering på grund av funktionsnedsättning, sexuell läggning, könstillhörighet eller socioekonomisk status. Inte heller finns det några försök att utveckla strategier för att förhindra hatbrott, undersöka alla brott och åtala förövarna. Polen saknar också en vilja att sammanställa antalet attacker mot de här grupperna, vilket gör att myndigheterna inte har en aning om problemets omfattning.

Polen måste en gång för alla göra något konkret för att försäkra sig om att alla minoritetsgrupper i landet skyddas lika av lagen. Nästa regering och parlament måste prioritera mänskliga rättigheter, och allra först måste diskrimineringen upphöra. Ingen person i Polen ska behöva leva i rädsla för att bli attackerad på grund av vem den är, säger Marco Perolini. (Amnesty International 17 sept 15)