Analytikern Vit Dostal kritiserar EUs granskning av Polen.
Foto: AMO

När EU-kommissionen drar igång en granskning av rättssäkerheten i Polen innebär det att man snarare hämmar än främjar den demokratiska processen. I stället för att kritisera Polen, vilket bara stärker de extrema i Warszawa, borde Bryssel ha förstått att demokratins anda fortfarande är stark hos vanliga polacker, skriver Vit Dostal, chef för det tjeckiska forskningscentret AMO, som fokuserar på polsk, tjeckisk och europeisk politik, på webbplatsen VisegradInsight.eu.

För att förstå läget i Polen behöver man känna till två saker, skriver Dostal. För det första att det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inför valet utlovade helt andra saker än det man nu genomför: bättre ekonomisk utveckling och en utbyggd välfärd, inte att man skulle ta kontroll över de statliga institutionerna. Men det polska samhället har inte blivit mer konservativt eller EU-skeptiskt. Enligt den senaste EU-barometern är 55 % av polackerna positivt inställda till EU – genomsnittet i medlemsländerna ligger på 37 %.

För det andra ska vi komma ihåg att väljarna i parlamentsvalet 2007 röstade bort såväl PiS som det främlingsfientliga Familjeförbundet och det populistiska Självförsvar, skriver Dostal. Då hurrade hela Europa över vad som hände i Polen.

Men det har inte varit någon statskupp i Polen, och demokratin fungerar fortfarande. Försöken att ta kontrollen över de offentliga institutionerna är inget nytt i Europas historia, det brukar i och för sig ta lite längre tid. Men med egen majoritet i parlamentet och en president ur de egna leden drog PiS slutsatsen att man kunde gå rakt på sak. Då protesterade väljarna men de demokratiska valen har inte avvecklats och kommer inte att avvecklas.

Polackerna har alltså redan reagerat, stödet för PiS faller och varje helg går människor ut och demonstrerar i de större städerna.

Och då beslutar EU-kommissionen att inleda en granskning. I Bryssel och Berlin tycks många tro att den polska demokratin är i fara, och för att det inte ska gå som i Ungern vill man vidta åtgärder i tid, skriver Dostal.

Men situationen i Polen är inte densamma som i Ungern. PiS har inte absolut majoritet i parlamentet som Viktor Orbáns parti Fidesz. Orbán fick med sig medelklassen i det ekonomiskt försvagade landet och var inte så snabb som PiS-ledaren Kaczyński med att införa förändringar, och trots att han har gått betydligt längre har det inte rönt samma uppmärksamhet.

EU-kommissionen ska alltså granska Polen. Man säger att det är ren rutin, men det har fattats ett politiskt beslut för att sätta igång processen. Det måste utmynna i en bedömning – antingen är läget OK och då ger man PiS rätt. Eller så måste Polen tas upp i Europeiska rådet, och då stoppar Ungern och andra centraleuropeiska medlemsländer alla eventuella åtgärder. Resultatet blir en fördjupning av den spricka mellan öst och väst som redan finns inom EU på grund av flyktingkrisen.

Min uppfattning är att Västeuropa håller fast vid förmyndarattityderna från tiden före EU-utvidgningen, och att viljan i de nya medlemsländerna att följa västvärlden bara för att den är västvärlden inte är lika stark som den en gång var, skriver Dostal. Vi lever inte längre på 1990-talet. (visegradinsight.eu 2 feb 16)