När ett land byter samhällsskick ser man också hur dess invånare förändras. 1989 gick Polen över från diktatur till demokrati och framträdande personer vände kappan efter vinden. Men deras åsikter idag är lika fundamentalistiska som under diktaturen.
Utifrån några artiklar om kvinnoläkaren Bogdan Chazan i Gazeta Wyborcza reflekterar Dorota Tubielewicz Mattsson över en människa, som obesvärat genomfört aborter under kommunistregimen men efter dess fall gjorde helt om. I dag framträder han som motståndare till en stor del av vetenskapens framsteg på gynekologins område.

Krönika.
Dorota Tubielewicz Mattsson
Det är anmärkningsvärt hur människor kan förändras av det samhälle de lever i. I synnerhet om de lever i ett totalitärt system som tvingar fram ideologiskt betingade beteenden och ställningstaganden. När de inte längre behöver låtsas byter de åsikter med oroväckande lätthet. Men hamnar ofta i samma fundamentalism som under diktaturen.
Ett exempel på detta postkoloniala fenomen är kvinnoläkaren Bogdan Chazan, som nyligen fick sparken från det sjukhus i Warszawa där han var chef. Tidningen Gazeta Wyborcza har granskat hans förflutna.
Chazan blev aktuell i våras då han på grund av sin religiösa tro vägrade abortera ett svårt missbildat foster som bevisligen inte kunde överleva.
Han erkänner att han under diktaturens tid avbröt graviditeter på löpande band, men efter 1989 har han låtit sin religiösa sida ta överhanden. Nu, när det är riskfritt att följa sitt samvete i Polen, lobbar han för abortförbud.
Samtidigt var han under 1990-talet känd som förespråkare för Gazeta Wyborczas kampanj ”Att föda som en människa”. Tidningen drev på för kvinnovänliga förlossningsavdelningar, familjeförlossningar och överhuvudtaget respekt för de födande kvinnorna. En lovvärd kampanj med tanke på hur gravida kvinnor blev behandlade tidigare.
Chazan steg i graderna, blev docent, professor och sjukhusdirektör. Nu uppvisade han tydliga diktatoriska tendenser. Enligt en före detta överordnad hänvisade han till platsbrist för att slippa patienter som krävde mycket arbete. Han motsatte sig aborter – skäl till abort som anges i abortlagen, som moderns sviktande hälsa, våldtäkt eller svåra fosterskador, accepterade han inte. I stället övertygade han sina patienter om att fosters missbildningar kunde botas.
En kvinna vars foster inte hade några njurar fick veta av läkaren att barnet kunde överleva – men det dog efter tre timmar. Nu blev Chazan avstängd från sitt arbete för första gången. Inför granskningen i disciplinära nämnden förde han fram sin version av händelserna i en annons i Gazeta Wyborcza. Läkarrådet fördömde hans agerande – det stred mot läkaretiken. Till hans försvar kom då det religiösa partiet Polska Familjeförbundet och dess ledare Roman Giertych. Det var nog då hans politiska bana inleddes – han blev partiets expert mot ”dagen efter-piller”.
1998 utnämndes Chazan till gynekologikonsult för hela landet. Efter mängder av klagomål fick han avgå i samband med regeringsskiftet 2001.
Han togs åter till nåder igen 2005, när det konservativa och religiösa partiet PiS kom till makten. Han blev ordförande i en statlig arbetsgrupp som skulle verka för naturlig familjeplanering. Kalendermetoden eller säkra dagar som det kallas i Sverige befordrades då från en preventivmetod till ett sätt att bota ofruktsamhet, ett alternativ till provrörsbefruktning (IVF).
Nästa stora projekt var att hålla nere antalet kejsarsnitt – kvinnor som genomgått kejsarsnitt är mindre benägna att skaffa fler barn, menade han, och då sjunker födelsetalen!
Chazan förlorade sitt stora inflytande när liberala PO (Medborgarplattformen) vann valet 2007. Men han gav inte upp. Nu startade han ett korståg – han ville dra landets IVF-kliniker inför rätta.
Tjänsten som chef för kvinnosjukhuset i Warszawa fick han under den konservativa PiS-regeringen 2004. Läkare som skrev ut preventivmedel byttes ut, och aborter fick endast utföras vid utomkvedshavandeskap, då moderns liv är i fara. Tio år senare skrev han på den så kallade trosdeklarationen och gick ed på att i första hand följa Guds lag och inte världens. I somras fick han alltså sparken efter en abortvägran.
Läkarna står inte över lagen, konstaterade premiärminister Donald Tusk.
Professor Chazan anser att det inte bara är läkarens rätt utan även hans plikt att läxa upp patienter i moralfrågor. Han bör tala om för patienten vad som är rätt och orätt. Det är på det viset läkaren upprätthåller sin ställning i samhället och läkaryrkets integritet och autonomi, skriver Gazeta Wyborcza.
När Chazan talar påminner han om den katolska kanalen Radio Maryja. Preventivmedel är synd, IVF är en raffinerad form av abort och en metod för veterinärer. Och aborten som sådan – en urvalsmetod som hör hemma i Auschwitz.
Efter den abortvänliga kommunisttiden blev professor Chazan religiös och rider nu på högervågen. Han anser att hans katolska tro gör honom till expert på moral och etik. Och, enligt Gazeta Wyborcza, utesluter han inte ett politiskt engagemang – inom det religiösa PiS. Bigotteri och dubbelmoral? Eller kanske ett cyniskt försök att göra karriär igen?
Bogdan Chazan är ett bra exempel på en person som bytt världsåskådning, som gått från kommunistisk ateism till fundamentalistisk katolicism. Och han är inte ensam om det. Det är ett fenomen som är typiskt för posttotalitära system och som gör det svårt att lita på människors uppriktighet när det gäller deras omväxlande övertygelser.
Jag önskar att det i dagens Polen fanns plats för alla; för Chazan som utan förbehåll utförde aborter och för Chazan som tror på livets helgd. Jag önskar också att båda sidor av Chazan kunde vara trovärdiga och äkta. Det är de inte idag. Och kommer inte att vara det så länge människor hellre sluter sig till ideologier än till vanlig mänsklig anständighet.
Dorota Tubielewicz Mattsson