Dansande text mot polsk patriotism

trans-atlantic_mbWitold Gombrowicz
Trans-Atlantic
Översättning: Anders Bodegård
Modernista 2009

Den legendariske Anders Bodegård framträdde i veckan i Lund för att berätta om sin nya översättning av Witold Gombrowicz Trans-Atlantyk.

Bodegård är en hyllad översättare som också ser till att föra yrket vidare – han startade det lyckosamma översättarprogrammet på Södertörns högskola som nu är inne på sitt elfte år.

Witold Gombrowicz med hustrun Rita

Witold Gombrowicz med hustrun Rita

– Intresset för Gombrowicz i Sverige har gått i vågor, säger Bodegård. Och man märker hur han påverkar många unga svenska författare idag.

I det första svepet översattes och hyllades Babakaj, Ferdydurke och Yvonne, prinsessa av Burgund, och Gombrowicz dramatik sattes upp på Dramaten av Alf Sjöberg och Ingmar Bergman.

– Han var mycket känd i Sverige, och om han inte hade dött i juli 1969, så hade han fått Nobelpriset det året. Liksom Kapuscinski för ett par år sedan, det vet jag från säker källa, säger Anders Bodegård.

På 70-talet gav Albert Bonniers förlag ut Dagboken, vars tre delar sedan pressades samman till en tjock pocket – Sverige är det enda land i världen som har vågat sig på det, påpekar Bodegård. När invandring blev en stor fråga i Europa blev Gombrowicz aktuell igen.

På 90-talet bildades översättargruppen på Södertörns högskola, och då översatte man det som inte var översatt.

Kvar var Trans-Atlantyk – som Anders Bodegård alltså själv har tagit itu med.

Gombrowicz lämnade Polen 1939 och hamnade i Argentina. 1969 avled han i franska Vence.

I Argentina återupptog Gombrowicz sitt författarskap. Han var fattig och hade varken pengar eller böcker. Fast han hade läst världslitteraturen och memorerat den.

– Ibland citerar han Shakespeare – och han minns lite fel, det blir Shakespeare med lite egna tillägg, myser Bodegård.

I Trans-Atlantic är det fråga om skrik och skratt, här finns inte det högstämda dramats ton. Han började på boken 1948, delar av den publicerades i den polska tidskriften Kultura som gavs ut på 50-talet i Paris, 1957 kom den ut i Polen i den lilla ficka av frihet som fanns då.

Gombrowicz ville bort från den polska patriotismen. I stället för fäderneslandet bör polackerna satsa på sönerneslandet, menar Gombrowicz, se framåt.

– När jag översätter vill jag imitera författaren, säger Anders Bodegård, som försökte sig på Trans-Atlantyk tre gånger innan han fick grepp om den märkliga texten. Plötsligt kände jag att orden dansar, hela texten är en dans, som en pasodoble, och jag såg koreografin framför mig. Här gäller det att vrida och vända på orden och formerna för att imitera texten och dess koreografi, att överraska. Jag måste hitta författarens röst.

Föreläsningen gick plötsligt över i en litterär polsk afton – översättaren talade om världsreportern Ryszard Kapuscinskis pin färska Reporterns självporträtt, och därefter läste han några dikter av Nobelpristagaren Wislawa Szymborska.

Gunilla Lindberg

redaktör

För den som vill veta mer om Gombrowicz finns en ny sajt >>.
Än så länge är den bara på franska och polska, men en engelsk version kommer.