President Andrzej Duda besökte på måndagen Bryssel för möten med Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och NATO:s chef Jens Stoltenberg. Båda mötena var viktiga med tanke på den inflammerade situationen i Polen.

Samtalet mellan Duda och Tusk hölls mellan fyra ögon och pågick dubbelt så länge som planerat. På presskonferensen efteråt ansträngde de sig tydligt att inte ytterligare skada bilden av Polen i Europa. De framhöll att de var eniga på flera punkter och manade till lugn – låt inte känslorna (på båda sidorna) ta överhanden – och till dialog mellan makthavarna i Warszawa och EU.

Polen inte har några fiender och inga sammansvärjningar mot Polen bildas inom EU försäkrade Tusk. Syftet med Polens politik efter 1989 har varit att anamma den västeuropeiska demokratimodellen, det vill säga den liberala demokrati som ju begränsar den styrande makten.

Han uppmanade president Duda att gå över till den ljusa sidan, så som Polen gjorde 1989 – en något provocerande uppmaning med tanke på Dudas lojalitet mot regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och dess ordförande Jarosław Kaczyński. Han uppmanade också till måttfullhet i propagandan och antydde att det är regeringspartiets egna uttalanden om det katastrofala läget i näringslivet som lett till att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors i förra veckan sänkte Polens kreditbetyg.

Tusk tog delvis avstånd från EU-kommissionens beslut att övervaka de demokratiska processerna i Polen.

Det var varken mitt initiativ eller beslut, sade han, och ni kan vara övertygade om att det inte är illvilja från EU som ligger bakom beslutet.

Donald Tusk var på det hela taget tillmötesgående men stundvis vass och sarkastisk i sina formuleringar. Duda försökte låta bli att reagera när Tusk sade att han personligen känner sig uppskattad för att den polska ekonomin är i så god form som PiS-politikerna efter Standard & Poor’s ödesdigra beslut på fredagen frenetiskt försäkrar. Och det är ju onekligen Tusk och hans regerings politik som lett till den polska ekonomins framgångar.

Inte oväntat försökte Andrzej Duda försvara regeringens förändringsarbete och utmålade det som en normal effekt av demokratiska val. Därmed hamnade han på defensiven och framstod som mindre säker och sämre förberedd.

Duda försökte dessutom framställa Polen som EU:s allierade i försöken att lösa brännande europeiska problem som flyktingfrågan eller Storbritanniens hotande utträde ur EU. I själva verket har Polen små möjligheter att bidra till lösningen av dessa problem men avsikten var att framställa Polen som EUs bästa vän. Och en viktig samtalspartner.

Till Dudas fördel talade hans försök att lägga undan det propagandistiska ideologiska språket. Han lät bli att anklaga oppositionen och ”tysken” för allt och visade vilja att samarbeta med EUs institutioner.

Mötet mellan Tusk och Duda har onekligen bidragit till försöken att bevara den positiva bilden av Polen som en modern och demokratisk stat. Problemet är att Duda kommer att återvända till Polen och där återgå till det propagandistiska språk som PiS-väljarna förväntar sig och förstår.

Presidenten träffade också Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Samtalet gällde Natos kommande toppmöte, som enligt planerna ska hållas i Polen. Duda vill gärna se att det mötet avslutas med konkreta åtgärder för att stärka Natos östra flank och att Natos närvaro i Polen blir större och tydligare.

President Dudas hektiska dag i Bryssel gav en positiv effekt: bilden av Polen som förutsägbar demokratisk stat kan (kanske) bevaras och att Polens goda rykte kvarstår åtminstone för tillfället. Men kommer hans uppmaningar till dialog och försäkran om att Polens och Europas intressen är desamma gillas av hans uppdragsgivare i Polen?

Dorota Tubielewicz Mattsson