Efter kommunismens fall brakade den polska ekonomin ihop. Stora statliga företag lades ner i brist på lönsamhet och upp till en fjärdedel av polackerna gick utan jobb. I Västpommern flyttade textilindustrin till låglöneländer i Asien, och de stora militära anläggningarna monterades ner.

Så hur får man in nya företag och fler arbetstillfällen? Efter irländskt mönster inrättades ett system med ekonomiska zoner med skatterabatter till företag som etablerade sig i området. Många tusen nya jobb har skapats och i dag är Polen ett av de länder som har klarat sig absolut bäst genom den globala finanskrisen 2008-09.

webb-Bulletinen har tagit pulsen på de ekonomiska zonerna i Västpommern och residensstaden Szczecin.

Polens övergång till marknadsekonomi på 1990-talet blev en hård pärs – många företag som såldes till det privata näringslivet lades ner direkt. Arbetslösheten var hög i den unga demokratin.

– Vi var tvungna att förbättra den ekonomiska utvecklingen, säger Andrzej Kail, överordnad projektledare i Kostrzyn-Slubices ekonomiska zon. På Irland fanns ett system med ekonomiska zoner – områden där det var särskilt fördelaktigt för företag att etablera sig. Vi tog det systemet rakt av, och bara i den här zonen har vi fått 16 000 nya jobb.

Ekonomiska zoner inrättas i områden där arbetslösheten är hög – i Västpommern hade en fjärdedel av befolkningen inget jobb att gå till på 90-talet.

Kommunerna och länet bygger industriparker, tillhandahåller konsulter, hjälper till med rekrytering av personal och vid behov också utbildning. Nya företag får tillgång till administrationstjänster, juridik, stöd på olika sätt genom hela investeringen.

Lönerna är låga, marken är billig, och investerare får rejäl skatterabatt utifrån hur många jobb som skapas. Även fastighetsskatten skalas ner ordentligt.

– Detta är i hög grad en fråga om samhällsansvar, säger Andrzej Kail. Inte minst måste vi hjälpa ungdomarna in på arbetsmarknaden.

Han pekar på regionens alla fördelar för skandinaviska företagare: Polen ligger centralt, närmare kunderna i Europa och lätt att nå från Sverige. Till utbyggnaden av vägar, järnvägar och flygplatser har EU bidragit med många miljarder zloty. Det är lätt att få tag i arbetskraft – och med arton högskolor i regionen finns det också gott om kvalificerad personal. Nästan alla studenter talar engelska, en tredjedel av dem utmärkt. Många talar tyska, några också franska.

Kommunerna i de ekonomiska zonerna förbereder sig för fler investeringar. Moderna bostäder, fritidsanläggningar och kultur ska göra kommunen attraktiv för företagarna. Stora satsningar på fritid och rekreation gynnar invånarna likaväl som turismen.

För entreprenörer som tvekar med tanke på språket eller bristande kunskaper om förhållandena i landet finns hjälp att få. I Västpommern har finns Investor’s Assistans Center, IAC, och skandinaviska företag har bildat organisationen Scandinavian-Polish Chamber of Commerce, SPCC. Båda lotsar investerare genom den språkliga, juridiska och ekonomiska djungeln.

Stargard Szczecinski

I Västpommern finns flera industriparker, en av dem ligger i Stargard, tre mil öster om Szczecin. Där har Björn Reidhav etablerat sig med tre företag.

Björn Reidhav är inte okänd i Sverige – det var han som byggde upp cd-fabriken CD Plant i Malmö i mitten på 1980-talet. Sedan ombads han dra igång Sovjetunionens första CD-fabrik.

– De hade inte cd-tekniken men åkte runt och letade, gillade vad de såg i Malmö, och de hade gott om pengar, säger Björn Reidhav. Jag var i Moskva i tre år. När jag kom hem igen blev jag ombedd att flytta en borstfabrik till Polen, och nu levererar Stargard Borst till tre fabriker hemma i Sverige. Sedan kom jag in på medicinska artiklar och drog igång Grizzly Medicals. Jag är VD för Radiometer, som också tillverkar medicinska artiklar. Vi levererar sprutor till hela världen.

– Det är lätt att få tag i arbetskraft i Polen, säger Björn Reidhav, och lönerna är tjugo procent av vad de är i Sverige. När textilindustrin flyttade till Asien friställdes en massa sömmerskor som kan bli billiga operatörer. De jobbar för 1500 zloty (3750 kronor) i månaden. Ingenjörer vill ha 5000 zloty (12 500 kronor). Om man har en personalintensiv verksamhet lönar det sig att etablera sig i Polen. Polacker är arbetsamma, och när det inte finns något nöjesutbud att tala om så är det inte så mycket annat man kan göra än att arbeta.

– Infrastrukturen är ju inte som i Sverige, men kostnadsnivån på service är klart lägre. Mobilnät och bredband är precis som hemma. Prismässigt är skillnaden mot Kina inte så stor. I början fick jag ju ha personal som kunde engelska eller tyska, men nu talar jag polska. Man får lära sig den polska kulturen och anpassa sig efter den, säger Björn Reidhav

Goleniów

Ett riktigt stort företag som förlagt en del av sin produktion till Polen är Ikea med sina 11 000 anställda. Av dem finns 8 600 på dotterföretaget Swedwood, som har en möbelfabrik med sexhundra anställda i Goleniów, 35 km nordöst om Szczecin.

Anläggningen, byggd 1995, expanderar, och nästa år uppförs ytterligare en fabrik med fem till sex produktionslinjer och ett tiotal arbetare. Den ska få ta hand om testning av nya modeller.

– Idag måste vi stoppa den dagliga produktionen för att kunna genomföra testerna, säger platschefen Marek Wroblewski. Det är inte bra.

Swedwood behöver kvalificerad personal, och fabrikerna placeras på sådana ställen där man inte behöver betala så mycket. Västpommern är en bra del av Polen och i Goleniów har det sedan gammalt funnits möbelindustri, folk är vana vid den sortens arbete.

– Det händer ju att folk plötsligt bara säger upp sig och sticker till Storbritannien eller USA, säger Wroblewski. Lönerna är fyra gånger högre där. Men vi har ingen större omsättning på personal, de flesta har varit här länge. Ikea-atmosfären är rätt fri, det är inte så stort avstånd mellan chefer och arbetare och arbetsmiljön är bra.

Koszalin

Koszalins ekonomiska subzon startade 2003. Företagare kan få upp till sextio procents skatterabatt, beroende på hur många arbetstillfällen som skapas, reducerad fastighetsskatt, hjälp med rekrytering och utbildning av personal. Koszalin, som ligger sexton mil nordöst om Szczecin, har byggt en stor industripark och satsar på produktion utan utsläpp – för att inte störa turismen.

– Vi försöker först och främst få igång den nerlagda flygplatsen Zegrze Pomorskie igen, säger borgmästare Piotr Jedlinski. Utan egen flygplats ligger Koszalin lite i lä jämfört med industriområden nära Golenióws flygplats, Szczecin, Stargard och förstås själva staden Goleniów.

En särskild teknologipark för högteknologiska företag är också på gång.

Koszalin har satsat på mellanstora företag och drabbades inte särskilt hårt av den globala ekonomiska krisen. Arbetslösheten steg med en procent, men är tillbaka på nio igen.

Karlino

Karlino är en liten kommun med bara 10 000 invånare. En fjärdedel av den vuxna befolkningen har inget arbete att gå till. Ungdomar som rest iväg till universiteten i regionen för att studera kommer inte tillbaka.

– I en så här liten kommun räcker det inte med att bygga en industripark, säger borgmästaren Waldemar Misko. Vi måste också se till att man kan leva ett bra liv här.

Först byggdes bostäder – moderna en- och flerfamiljshus. De som kommer hit för att arbeta har företräde i vissa bostadsområden. Därefter dagis, skolor, lekplatser, fritidsanläggningar, hotell och gott om parkeringsplatser. För turister satsar man på kanotpaddling och cykelleder – det går att cykla hela vägen upp till Östersjökusten.

Större och mindre företag har etablerat sig i industriparken. Här är både priserna på mark och lönerna lägre än kring de större städerna.

– Det är också korta, snabba beslutsvägar, säger Lars Wramell. Hans företag Scanrad i Karlinos industripark är dotterbolag till Setrab i Malmö, som gör oljekylare i allehanda fordon från Ferrari till traktorer. Setrab behövde expandera men det blev för dyrt hemma. Många rekommenderade Kina, men valet föll på lilla Karlino i Polen.

– Om man nu ska etablera sig i ett land där man inte kan språket – då kan man lika gärna välja Polen som ju ligger nära, säger Lars Wramell. Jag är här en gång i månaden, tar nattfärjan ner, jobbar på dagen och åker hem med nästa nattfärja. Det fanns bättre lokaler i andra områden, men där var lönerna högre.

– Fast det var ju inte problemfritt, det ska man inte tro, säger han. Det var inget självspelande piano! Men när svårigheter uppstod ringde jag borgmästare Misko. Han är bra att ha att göra med, det är korta, snabba beslutsvägar, ingen byråkrati i Karlino.

Lars Wramell är också glad åt att kunna ge jobb åt många kvinnor: – Många kvinnor blev arbetslösa när textilindustrin lades ner, säger han, och monteringsarbete passar för kvinnor.

Många fördelar på svenskt företag

En av de anställda på Scanrad är Sylwester Ziebicki, som varit anställd sedan våren 2008. Han jobbade tidigare på en trävarufirma.

– När den lade ner var jag arbetslös i sex månader, berättar han. Jag tog mitt CV och gick in till Scanrad. Jag sade: jag har lån på min lägenhet, så ni kan lita på att jag kommer att jobba ordentligt.

Han fick börja som inhoppare och fick snart fast jobb. Nu arbetar också hustrun Malgorzata på Scanrad.

– Fördelarna är kortare väg till jobbet, säger han, intressantare arbetsuppgifter, bättre lön, bättre arbetstider, bättre arbetsmiljö. Och vi uppskattar att företaget håller med arbetskläder.

Inte minst sätter Sylwester Ziebicki värde på den nära kontakten med cheferna. Stämningen är god, man får en bra upplärning och vidareutbildning, instruktionerna är enkla och pedagogiskt utformade.

Han tjänar 1400 zloty efter skatt (ca 3500 kronor). Arbetstiden är 7–15 eller 15–23 fem dagar i veckan. Han jobbar också som frivillig brandman.

Nu när den ekonomiska krisen har gett med sig har familjen råd att köpa kläder, resa, gå på restaurang.

– Men inte så ofta, man måste ha reserver om det skulle hända något, säger Sylwester Ziebicki. Hustru Malgorzata är mycket sparsam!

Lånet på lägenheten betalade de av så snabbt de kunde. 2009 tog han ett nytt lån för att köpa bil, en VW Polo – 99. Lånet löpte på fyra år, men är redan återbetalt.

– Det kan bli aktuellt med ett barn till – dottern Klaudia är nio år – men den 34 kvm stora tvåan fungerar ett tag till om vi fräschar upp den, säger Sylwester Ziebicki.

Trots alla varningar om ökande energipriser är han inte orolig för framtiden: Firman utvidgar ju hela tiden, säger han.

Text: Gunilla Lindberg

Foto: Gunilla Lindberg,
Pawel Bartoszewski, IAC m. fl.