Valet av Donald Tusk till Europeiska rådets ordförande är bra och viktigt – även för Polen. Det är svårt att överskatta dess betydelse. Aldrig någonsin har en polack innehaft en så hög post på det internationella planet. Det visar att Polen under de senaste 25 åren har gått en lång väg och nått väldigt högt. Det betyder att Polen räknas i det enade Europa. Polen kan alltså känna stolthet!

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Öster om Polens gränser händer dramatiska saker. Man kan i princip säga att Ryssland har invaderat Ukraina och inlett ett krig mot Europa. Under tiden har Polen stärkt sin ställning i det demokratiska Europa. Tusks utnämning för Polen närmare väst.

En betydligt sämre nyhet är valet av den italienska socialisten Federica Mogherini till EUs utrikesminister. Hennes proryska uttalanden må dämpas med tiden men även i fortsättningen blir hon ett språkrör för idén att man inte ska isolera Ryssland utan ge efter för dess imperialistiska strävanden. Förhoppningsvis kan Tusk med sina östeuropeiska erfarenheter och insikter om Ryssland komma att slå näven i bordet och kräva handling istället för ord.

Valet av Tusk till Europeiska rådets ordförande innebär naturligtvis en riktig jordbävning för den polska politiska scenen. Landets mest dominerande politiker avgår. Finns det någon i Medborgarplattformen (PO) som kan ersätta honom? Vem ska leda Polen fram till höstens val och till nästa års val? Kommer nästa premiärminister vara lika handlingskraftig som Tusk? Vem kommer att stanna och vem kommer att lämna regeringen? Kommer Polen att tack vare Tusk inträda in eurogruppen? Allt detta är frågor Polen måste tampas med de närmaste veckorna. Det är dessutom nyckelfrågor som Polen måste hitta svar på snarast, eftersom bortom dess östra gräns pågår ett krig och eftersom Natos framtid är osäker.

Politiska kommentatorer hävdar att valet av Tusk kan bli en öppning för PO som nu har stora chanser att vinna kommunalvalet i november och parlamentsvalet nästa år. Partiet sluter leden och strävar efter konsolidering. Och då har talmannen Ewa Kopacz störst chans att efterträda Tusk som premiärminister i Polen. Hon ser ogärna en ytterligare splittring inom partiet. Hon är kompetent, omtyckt och anses ha förståelse för väljarnas behov och förväntningar. Tillsammans med nuvarande biträdande premiärministern, Elzbieta Bienkowska utgör hon ett effektivt och handlingskraftigt team som onekligen kan gå hem hos väljarna.

Det är dessvärre fullt möjligt att det ultrakonservativa oppositionspartiet PiS (Lag och Rättvisa) kommer att göra allt för att blockera en ny regering och tvinga fram ett nyval. Då blir Polens framtid oklar. Det har redan hörts röster på högerkanten att allt detta med Tusks utnämning är uppgjort på förhand. Konspirationsteorin lyder som följer: PiS vinner det kommande valet, Tusk omöjliggör dess arbete i Bryssel och Warszawa och efter fem år återkommer Tusk till Polen som en frälsare. Tja… Lite långsökt kanske, men realistiskt för oppositionsledaren Jarosław Kaczyński.

I vilket fall som helst är det en stor framgång, inte bara för Tusk personligen utan för hela landet. Polen kommer inte längre associeras med rörmokare utan med Europeiska rådets ordförande. Och trots oppositionens pessimistiska visioner kommer polackerna att vara stolta över detta. Och det är verkligen på tiden att polacker blir stolta över sig själva!

Dorota Tubielewicz Mattsson