Vid en stor demonstration i Warszawa på lördagen protesterade 50 000 personer mot den nya regeringen. Journalisten Ryszard Holzer, som var med, berättar för Dorota Tubielewicz Mattsson.
Demokrati är för många något abstrakt. Men detta abstrakta värde försvarades på lördagen i sann Solidaritetsanda av närmare 50 000 människor i Warszawa.
Den första överraskningen var att det var så trångt i spårvagnen på vägen till Konstitutionsdomstolen (KT), berättar journalisten Ryszard Holzer. Man räknade med att ett par tusen personer skulle komma till demonstrationen, kanske upp till 10 000 – men det sägs att vi var 50 000!
Alla ville tillsammans med arrangören, den nybildade Kommittén för demokratins försvar KOD, visa sitt missnöje med den nya regeringen och president Duda.
Människorna gick ut på gatan, helt enkelt för att de kände att det nu är dags att visa sitt engagemang, konstaterar Ryszard Holzer. Vid Konstitutionsdomstolen (KT) samlades människor från alla partier, men inga partisymboler syntes, bara Polens vitröda och EUs blåa flaggor.
Vädret var dåligt men atmosfären var otroligt trevlig och lättsam.
Efter några inledande ord från KODs ledare Mateusz Kijowski höll Barbara Nowacka från TR (Din Rörelse) ett anförande som drog de församlade med sig:
Herr Kaczyński! Här är Polen, här är de polska kvinnorna och männen. Du ska inte tala om för oss vad vi får och inte får! Vi har alla kämpat för Polens bästa, för gemenskapen, för solidariteten och för oberoendet! Men också för fria och oberoende domstolar. Här är alla som månar om friheten, jämlikheten och demokratin! Och denna demokrati kommer vi inte att avstå från för något partis eller någon partiordförandes skull, ropade hon.
Folkmassan började skandera: Här är Polen, här är Polen! (Tu jest Polska …)
Flera andra politiker tog ockspå till orda, Ryszard Petru från Moderna, Sławomir Neumann från Vänsteralliansen, Władysław Kosiniak-Kamysz från Bondepartiet och Tomasz Siemoniak och Grzegorz Schetyna från Medborgarplattformen (PO).
De är eldsjälar som talade varmt, engagerat och utan hat. Men de talade lite för länge och blev dessutom överröstade av ett gäng nationalister som stod på andra sidan gatan med sina högt uppdragna förstärkare, säger Holzer.
Sen började själva marschen – lugnt och stillsamt tågade demonstranterna mot först parlamentet och sedan presidentpalatset. Glada och solidariska människor tågade fram med ett leende på läpparna. Inga hatfulla banderoller eller slagord. När några PiS-anhängare dök upp på vägen med aggressiva slagord, skrattade folk mmot dem och ropade ”Lägg av! Följ med oss istället!”.
Bland deltagarna var det faktiskt en överrepresentation av människor över 50. Många unga var också med, men de i åldern 30-40 var inte var så många, berättar Holzer.
Det är tydligen ändå så att författningen och demokratin är värda att försvara för polackerna. Man drar sig till minnes Solidaritets bästa tider.
Dorota Tubielewicz Mattsson