Lena Einhorn
Ninas resa
Prisma

Lena Einhorn har gjort både en bok och en film om sin mor, Nina Einhorn, och hennes uppväxt under krigsåren i Warszawa, och fått såväl Augustpriset för boken, som Guldbaggar för filmen.

I epilogen skriver Lena Einhorn, att hennes egentliga avsikt med Ninas resa var att göra en film – och när det blev problem med ekonomin, beslöt hon att sammanställa sitt material till en bok.

Lena Einhorn har skrivit ner berättelsen om hur Nina överlevde i Warszawas ghetto.

Boken fick Augustpriset för bästa faktabok 2005, och någon roman är det inte. Snarare ett referat, ett ganska lidelsefritt referat av Ninas eget material, kompletterat med djupintervjuer som dottern gjorde kort innan Nina dog.

Ändå är Ninas upplevelser så förfärliga att det är svårt att ta dem till sig.

När nazisterna började jaga samman landets judiska befolkning i ghetton tog sig Ninas familj till Warszawa, och levde där under svåra förhållanden under flera år. Flera familjer bodde i samma lägenhet, det var ont om mat, det var svårt att få arbete. Och de försökte leva ett så normalt liv som möjligt.

De lyckades överleva – tills förföljelserna satte igång på allvar. Några blev sjuka och dog, men andra försvann – de transporterades till dödslägren eller blev skjutna på gatan. För att vara säkra på att ghettot var tömt satte nazisterna eld på boningshus där kvarlevande judar kunde gömma sig.

Nina lyckades som genom ett mirakel klara sig undan gång på gång. Efter kriget var det bara hon själv och brodern kvar av den en gång stora släkten.

Efter kriget träffade Nina sin blivande man, Jerzy Einhorn, och tillsammans lyckades de ta sig till Sverige, där båda blev läkare.

Redan tidigt hade Nina – som så många andra – lovat sig själv att berätta om judarnas öde i Polen under nazisttiden. Detta fick inte glömmas bort.

Och här föreligger nu hennes berättelse. En enkel, flärdfri berättelse, som förvisso inte får glömmas bort.

Men just den här berättelsen upplevs nog bäst i filmen.

Gunilla Lindberg

Boken finns också utgiven i Polen, i översättning av Wojciech Lygas.