Kraks kulle utanför Kraków är en av de förkristnas heliga platser.

I Sverige och delar av norra Europa finns människor som återgått till asatron. En del polacker har lämnat katolicismen och sökt sig tillbaka till en slavisk identitet genom att tillbe sina gamla gudar. De utövar sin tro i det fördolda, och ritualerna försiggår något undangömt ställe i skogen.

De kallar sig förkristna och är människor som har lämnat katolicismen för att återgå till religiösa sedvänjor från den hedniska tiden. En liten men växande skara – man kan urskilja fyra olika inriktningar som nu vill knyta fastare band med varandra. I augusti samlades de till konferens i Łódż.

Politiskt beslut

Modergudinnan Mokosz tillbes än idag av Polens förkristna.

Att Polen 966 införlivade sig i det kristna Europa var ett politiskt beslut som inte möttes med någon omedelbar entusiasm bland landets invånare. I över hundra år förekom hedniska uppror, och spår av de gamla föreställningarna lever kvar än idag – man målar ägg till påsk och kastar blomsterkransar i vattnet till midsommar.

De som idag bekänner sig till den inhemska religionen har ofta blivit besvikna på katolska kyrkan, de söker sig tillbaka till en slavisk identitet genom att förkasta främmande gudar. De håller låg profil, uppger forskarna, eftersom de inte vill bli utfrysta i samhället. De utövar sin tro i det fördolda, och ritualerna försiggår ofta på något undangömt ställe i skogen.

Kultplatser i Kraków

Stormguden Perun.

Det finns två viktiga kultplatser för dem som bekänner sig till den inhemska folktron. Den ena är Kraks kulle utanför Kraków, där olika ceremonier äger rum, den andra Swiętowits staty vid Wawel.

Zorian Chodachowski, 1800-talspoet och folklorist, ses som de infödda troendes fader. Rörelsen blomstrade under mellankrigstiden och efter kommunismens fall har man kunnat konstatera att allt fler söker sig till folkreligionen.

Gamla texter berättar

Kunskaper om den fornslaviska tron hittar man i gamla krönikor, folklore, bland arkeologiska fynd och hos språkforskningen. De flesta erkänner tre gudar, solens och eldens gud Swaróg, stormguden Perun samt jordgudinnan Mokosz.

En annan av de mer kända gudarna är Swiętowit, som dyrkades av slaverna på ön Rügen.

De viktigaste högtiderna firas i samband med de fyra årstiderna. Dessutom Dziady, en hyllning till Förfäderna) och Kupała, som hyllartill livet och fruktbarheten.

Text: Gunilla Lindberg
Bilder: Wikimedia Commons

(Källor: Kraków Post, Wikipedia)