
Museet för andra världskriget i Gdańsk.
Bild från museets hemsida.
Andra världskriget, mänsklighetens förmodligen största globala erfarenhet, får nu sitt museum i Gdańsk.
Utställningen visades för medier, historiker, bidragsgivare och veteraner redan före öppnandet idag, söndagen den 29 januari – museichefen Paweł Machcewicz befarar att det inte kommer att överleva under PiS-regimen som sedan april förra året vill lägga ner det. Kulturminister Piotr Gliński vill lägga ner museet genom att slå ihop det med Westerplattemuseet. Ärendet hamnade i administrationsdomstolen i Warszawa som fastslog att en sammanslagning skulle bryta mot den gällande lagen. Gliński säger att han ändå ska lägga ner museet. Just nu försöker han svälta ut museet genom att radikalt skära ner bidragen.
Museet förenar kunskap med känslor. Själva byggnaden, som ser ut som en rostig snedvriden kil som strax ska välta och krossa hela staden, gör stort intryck. Museet är beläget i stadsdelen Wiadrownia som helt förstördes under krigets slutskede 1945.
Lokaliseringen av museet är ett försök att övervinna krigets effekter som ju fortfarande syns i många polska städer, säger Machcewicz.
Utställningen omfattar 5 000 kvadratmeter och tre underjordiska våningar, uppdelade i tre delar: ”Vägen till kriget”, ”Krigets fasor” och ”Krigets långa skugga”. Stora delar av den är placerad i fönsterkarmar, vilket ska ge intrycket av att allt utspelar sig utanför våra fönster. Den inleds med en gatubild från 1939 med öppna, fulla affärer och ett myllrande folkliv; och slutar med samma gatubild 1945 – en sönderbränd och folktom gata med en sovjetisk stridsvagn i ruinerna.
Konflikten med PiS handlar om det budskap som museet och utställningen vill förmedla. Arrangörerna har i åtta år bemödat sig om att ge en bild av den polska erfarenheten av andra världskriget men mot bakgrund av det universella och allmänmänskliga lidande som civilbefolkningen och de vanliga soldaterna utsattes för.
PiS-regeringen kräver, tillsammans med högerjournalister och historiker med högersympatier, att man ska framhäva krigets positiva sidor, som patriotism, formandet och stärkandet av karaktärer och åskådningar eller motståndets påhittighet.
Utställningen visar inte kriget utifrån det polska perspektivet och är inte en del av regeringens historiepolitik, menar kulturminister Piotr Gliński som vill lägga ner museet. Nedläggningen har dock stoppats av den administrativa domstolen i Warszawa som efter museiledningens anmälan avgjort att en fusion av Westerplattemuseet med det nya Museet för andra världskriget inte är förenlig med lagen.
Huvudproblemet tycks vara att museet inte mytologiserar kriget utan visar den nakna sanningen om det våld som alla sidor tar till. Den visar krigsbrott som de tyska soldaterna begick i det ockuperade Europa, men den visar också de sovjetiska soldaternas våldtäkter på tyska kvinnor. Den berättar om Warszawaupproret men också om andra uppror, i Paris och i Slovakien. Polskan Elżbieta Zahorska ”det lilla sabotagets förgrundsgestalt” presenteras på lika villkor med tyskan Sophie Scholl, som var medlem i den antinazistiska organisationen Den vita rosen och som mördades av sina landsmän. Krigstrauman skildras också genom barnens ögon. På så sätt kan besökaren uppleva kriget ur vanliga människors perspektiv och det blir en erfarenhet som kommer en in på livet.
Medan de styrande frenetiskt arbetar för lägga ner museet uppmanas nu polacker och turister att besöka utställningen innan den försvinner.
Dorota Tubielewicz Mattsson