Jatvingernas utbredning under 1200-talet. Från Antiquity, vol 65, nr 248, 1991.

I oktober anordnades en tredagars konferens till minne av den första Jatvingiska Expeditionen i Suwaki i nordöstra Polen.

Inbjudna var alla de polacker och svenskar som mellan 1955 och 1980 deltagit i expeditionen.

Uppgiften var att kartlägga den gamla jatvingiska folkstammen som på 1200-talet utrotades av Tyska Orden.

 Etnisk rensning är inte nytt

Etnisk rensning är en företeelse som fått sitt namn under 1900-talets sista decennier. Historiskt sett är det naturligtvis inte något nytt. Ett folkmord i tidig medeltid – utrotningen av jatvingerna – blev anledningen till ett flera decennier långt vetenskapligt samarbete mellan Polen och Sverige från 1959 och framåt. Jatvingerna var en av flera preussiska stammar som i början av medeltiden bodde i Suwalszczysna, i nordöstra Polen. De ville inte underkasta sig den expanderande kristendomen och dess furstar, så Tyska Ordens riddare kallades in – och jatvingerna utrotades med stor grymhet.

Men uppe i Suwalszczysna finns spåren efter dem kvar i bosättningar och på gravplatser.

Utgrävningar

Museets direktör Jerzy Brzozowski (t h) hälsar Dagmar Falk välkommen inför hennes föredrag. På väggen hänger en affisch om Knut-Olof Falk som en av de viktigaste forskarna i de jatvingiska undersökningarna. I bakgrunden konferenstolken Sabina Siemaszko. Foto: Ingemar Börjesson

1955 påbörjades arkeologiska utgrävningar i området under ledning av den polske arkeologen Jerzy Antoniewicz. Detta var det första tvärvetenskapliga projektet i landet, bland forskarna fanns också geografer och etnografer.

Efter ett par år ombads Knut-Olof Falk, professor i slaviska språk i Lund, att komma ner och studera resterna av jatvingernas gamla språk. Många ortnamn i trakten borde kunna härledas till jatvingerna, och svenska ortnamnsforskare hade gott rykte. Professor Falk hade dessutom studerat namnen på sjöar och floder i samma område under 30-talet.

1959 kom den första Svenska Jatvingiska Expeditionen. En månad nästan varje år fram till 1980 reste professor Falk och hans hustru, fil lic Dagmar Falk, ner med en grupp studenter från slaviska institutionen i Lund för att kartlägga ortnamn, jordbruks- och fisketermer i Suwakitrakten.

Ortnamn och termer

Expeditionens bas inkvarterades hos familjen Baginski i byn Jasionowo, studentgruppen brukade bo i en barack och en gammal husvagn nära den stora jatvingiska begravningsplatsen i Szwajzarja.

Arbetet gick ut på att söka upp bönder, fiskare och skogvaktare, oftast de äldsta i byn, och med hjälp av bandade intervjuer samla upp så många ortnamn och redskapstermer som möjligt. By efter by finkammades. De flesta informatörerna fotograferades, dels när de arbetade, dels i hemmet med familjen. Expeditionen fick ihop ett ansenligt material som studerades, vid seminarier i den gamla byskolan på kvällarna och under de fortsatta studierna under vintern i Lund.

1990 avled professor Falk, och två år senare restes ett minnesmärke över professorsparet och den Svenska Jatvingiska Expeditionen utanför regionmuseet i Suwaki. Senare uppkallades också en gata i staden efter honom. De jatvingiska utgrävningarna anses internationellt mycket intressanta, och museets arkeologer reser regelbundet ut i Europa och berättar på konferenser om sitt arbete, sina metoder och resultat. Och i år, 2005, firades jatvingiskt femtioårsjubileum med en tre dagars konferens i Suwaki.

Återupptaget samarbete

Museidirektören Jerzy Brzozowski lade en bukett blommor vid Knut-Olof Falks monument utanför museet i Suwaki. Foto: Gunilla Lindberg.

En lång rad forskare skildrade sin verksamhet i det jatvingiska området. Dagmar Falk, som hade rest ner med en grupp tidigare deltagare i den svenska expeditionen, berättade om det svenska arbetet. Universitetslektor Terho Paulsson, också f d expeditionsdeltagare, redogjorde för den svenska modellen för ortnamnsforskning.

Konferensen blev ett avstamp för ett kommande flerårigt samarbete där de svenska ”jatvingerna” kan hjälpa till att ge en bild av en fattig polsk landsända för ett par decennier sedan – vilket polackerna själva på den tiden knappast hade resurser till. Den svenska expeditionens finkamning av området då ger en bonus idag och utgör en källa till nya forskningar på flera områden: en lång rad fotografier berättar hur man klädde sig, hur man arbetade och bodde på 60- och 70-talen, Bandinspelningarna visar hur människorna i nordöstra Polen talade då – dialekt, uttryckssätt osv. Fältet ligger öppet för nya insatser.

Gunilla Lindberg

Vill du veta mer …
om Svenska Jatvingiska Expeditionen? >>
Se våra bilder från Suwalki
1. Konferensen >>
2. Sjöarna >>
3. Jatvinggravarna >>