Träsnitt ur Hartmann Schedels Nürnberg-krönika från 1400-talet.
Bild: Wikipedia
Varifrån har Kraków fått sitt namn?
I traditionen upprepas ständigt att Kraków skulle ha fått sitt namn av den mytiske fursten Krak – och så tror alla polska skolbarn. Den förste som nämner honom torde vara krönikören Wincenty Kadłubek (slutet av 1100-talet). Historien byggs på av historikern Jan Długosz (1400-talet) som infogar historien om furstinnan Wanda. Enligt Długosz besegrar hon tyskarna men kastar sig efteråt i floden för att inte behöva äkta deras furste, Rydugier (Rutger). Hon har sedan blivit en symbol både för kvinnlig dådkraft och för kampen mot det tyska.
Men den som söker upphovet till ett ortnamn vid en viktig flod vill hellre ha en förklaring som baseras på särdrag hos floden eller traktens topografi. Vattennamn är primära, medan bebyggelsenamnen oftast är sekundära och avledda från de förra. När det gäller Kraków har det framlagts en högst plausibel tolkning. Professor Jerzy Nalepa föreslog redan på 1960-talet1) att namnet är härlett av krak-/krok- i betydelsen ’förgrening’.
Låt oss studera Krakóws och Wisłas topografi. Tidigare rann Wisła i två fåror. Den ena rann strax söder om Wawel och norr om det som med tiden blev staden Kazimierz. Wisła rinner numera enbart söder om Kazimierz. Den norra flodfåran var stadens viktigaste transportled men blev med tiden alltmer träskaktig för att under 1860-talet läggas igen helt. Idag har vi där ul. Dietla och ul. Starowiślna. Dietl var borgmästare i Kraków på 1860-talet, medan Starowiślna anknyter till den gamla benämningen på Wisłas norra arm, nämligen Stara Wisła. Ett träsnitt från 1400-talet visar Kazimierz som en ö kringfluten av vatten. Men andra ord: Kraków har uppstått på det ställe där det finns en förgrening av Wisła. Hypotesen har fog för sig i topografin.
Historien om den mytiske fursten Krak får vi ta för vad den är – en legend som i efterhand har försökt förklara namnet Kraków. Och paralleller till historien om Wanda som kastar sig i flodens vågor hittar vi mångenstädes.
Terho Paulsson
1)Tolkningen presenterades av Jerzy Nalepa på Finngatan 12 vid ett seminarium på Slaviska institutionen i Lund. Den omnämns i Kazimierz Rymut, Nazwy miast polskich, Ossolineum 1980, men tycks i övrigt ha gått spårlöst förbi.
