Kristina, Europas mest berömda konvertit

 En del av Sebastien Bourdons berömda ryttarporträtt utgör omslaget för Veronica Buckleys Kristinabiografi.

En del av Sebastien Bourdons berömda ryttarporträtt utgör omslaget för Veronica Buckleys Kristinabiografi.

Kristina
Sveriges drottning
Veronica Buckley

Översättning: Margareta Eklöf
Albert Bonniers förlag

Drottning Kristina är en av de stora gestalterna i Sveriges historia – och som svensk ex-regent kom hon också att bli en liten del av polsk historia.

Religionen hade stor betydelse på 1600-talet – inte minst politiskt – och när Kristina lämnade Sverige för att bli katolik i Rom var det en händelse som gav eko över hela den kristna världen. Hennes far, Gustav II Adolf, var ju kungen vars trupper segrat i kampen mot katolicismen. Att just hans dotter gick tillbaka till den gamla tron var en stor triumf för påven.

Det finns anledning att tro att det där med religionsbytet kanske delvis var ett svepskäl för att komma ifrån det stränga kalla klimatet och från hovet, som envisades med att Kristina skulle gifta sig och skaffa tronarvingar till riket.

Kristinas nästkusin Jan Kazimierz – också han av Vasaätt – regerade i Polen. Trots släktskapen mellan regenterna befann sig de båda länderna under många år i krig om olika landområden i det som nu idag är norra Polen och Balticum. Valda delar av dessa om råden – som var svenska när Kristina lämnade Sverige – skulle dessutom utgöra grunden för hennes ekonomi efter abdikationen.

Den polska grenen av ätten Vasa ansåg sig ha rätten till den svenska kronan, så när Jan Kazimierz efter några år lämnade den polska tronen ställde Kristina upp som kandidat i valet av ny kung.

foto: Jerry Bauer Veronica Buckley

foto: Jerry Bauer Veronica Buckley

Om detta, om Kristinas politiska ambitioner i Europa och om hennes liv som katolska kyrkans mest berömda konvertit har den australiska journalisten Veronica Buckley skrivit en diger bok.

I en intervju i radions Kulturnytt har Buckley sagt, att hon periodvis tyckt så illa om Kristina att hon endast med möda hon kunde förmå sig att fortsätta skriva. Och det är ganska uppenbart att vare sig Kristina eller till exempel hennes mor Maria Eleonora har fallit Buckley i smaken – författarens omdömen om dessa två personer är ibland ganska häpnadsväckande. Gustav II Adolfs drottning karaktäriseras som ”en ytlig, docksöt person som bara hade väckt förakt där hon flaxade omkring utan att åstadkomma något av värde”.
Om Kristinas karaktär får vi tidigt veta att hon redan som barn hade ”en attityd av otroligt högmod som närmade sig det komiska och rentav det patetiska”.

Trots att författaren plöjt igenom en omfattande litteraturlista har hon i antipatin mot sin huvudperson haft anmärkningsvärt svårt att sätta sig in i att en kunglig person på 1600-talet levde i en helt annan värld än en modern yrkesarbetande människa 350 år senare.

Eftersom Buckley då och då svävar ut i veckotidningsliknande tolkningar av hur 1600-talets människor tänkte och kände, känns det betryggande att veta att Gunnar Wetterberg har gjort faktagranskningen. Översättningen är gjord av Margareta Eklöf.

Gunilla Lindberg