För första gången i Polska Vetenskapsakademins historia vill en kvinna leda dess verksamhet. Det är professor Mirosława Marody, som vill förändra ”den utilitaristiska vetenskapssynen och synen på vetenskapsmannen som jobbar inom tjänstesektorn”.
Dorota Tubielewicz Mattsson
Nuvarande ordförande är professor Jerzy Kleiber. Hans andra mandatperiod löpte ut i höstas men någon efterträdare har ännu inte utsetts. Första försöket misslyckades eftersom ingen av kandidaterna (Kleiber och Duszynski) fick majoritet i omröstningen. Nu har Kleiber dragit tillbaka sin kandidatur. I stället dök sociologiprofessorn Mirosława Marody upp.
Det är mycket viktigt att Marody kandiderar eftersom kvinnor alltjämt missgynnas vid tillsättningen av ordförande i Polska Vetenskapsakademin, säger Renata Siemienska professor i sociologi och den som introducerade genusforskningen i Polen, till tidningen Gazeta Wyborcza.
Det var inte könet som avgjorde Marodys kandidatur, hon har gjort bra ifrån sig som vice ordförande i Vetenskapsakademin och hon har förmågan att lösa problem utan att multiplicera konflikter, vilket är mycket viktigt på den posten, säger Siemienska.
Dessutom: Marody representerar inte de exakta vetenskaperna, hon är humanist, sociolog och en forskare med stor social empati. Det är viktigt med tanke på att humaniora och de sociala vetenskaperna inte prioriteras särskilt högt inom EU, understryker Siemienska.
Historiskt sett har kvinnor alltid missgynnats i den akademiska världen i Polen. På Jagiellonska universitetet i Kraków, landets äldsta lärosäte, fick kvinnor fick börja studera där först i slutet av 1800-talet, alltså ungefär 30 år senare än i Västeuropa. Ingen kvinna har någonsin varit rektor för Jagiellonska. Universitetet i Warszawa har haft en enda kvinnlig rektor.
Ändå finns det i Polen fler utbildade kvinnor än män. Under det akademiska året 2010-2011 utgjorde kvinnorna 58,8% av alla studenterna. På doktorandnivån utgör kvinnorna 52,4%. Ju högre upp i hierarkin desto färre kvinnor. Bara 23% av alla professorer är kvinnor.
Båda kandidaterna till ordförandeposten vill värna om akademins sviktande prestige. Medan Marody fokuserar på ”korrigeringen av den utilitaristiska vetenskapssynen”, understryker Daszynski behovet av ökade forskningsmedel från EU och nya internationella forskningscentra förlagda till Polen.
Vem som blir Polska Vetenskapsakademins nya ordförande avgörs vid nästa valtillfälle som hålls den 19 mars.
