30 000 svartkläda demonstranter gick ut i Warszawa för att potestera mot förslaget om totalförbud mot abort.
Foto: Adrian Zandberg, Facebook.

På måndagen gick kvinnor och män över hela Polen ut på gatorna för att protestera mot det lagförslag som skärper den redan mycket stränga abortlagstiftningen och belägger kvinnor och läkare med fängelsestraff upp till 5 år. Många polska kvinnor gick också ut i strejk – med arbetsgivarnas stöd och goda minne.

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

I Warszawa samlades 30 000 svartklädda demonstranter för att uttrycka sin vrede. För det handlar ju om de mest elementära mänskliga rättigheterna, det handlar om det människovärde som de styrande vill beröva landets kvinnor.

Utrikesminister Witold Waszczykowski visade redan på morgonen både arrogans och förakt för kvinnor och för abortfrågan – i en radiointervju sa han: ”Låt dem leka av sig” och hävdade att kvinnornas rättigheter i Polen inte är hotade.

Jag är bestämd motståndare till aborter, sade Waszczykowski. Ingenstans i den västerländska civilisationen har man lyckats hantera problemet. PiS vill föra en seriös diskussion om ”livet och döden”, men den får inte förvandlas till en happening.

I övrigt var politikerna från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) mycket ovilliga att uttala sig. Premiärminister Beata Szydło lät redan i förra veckan förstå att hon på intet sätt solidariserar sig med de protesterande kvinnorna.

Det ultrakonservativa PiS anser att oppositionen har politiserat abortfrågan. Men kan frågan om världssyn, mänskliga rättigheter och människovärde politiseras? De kan bara manipuleras och det gjorde PiS idag genom att försöka skapa en motvikt till den svarta protesten: statliga TVP sände på bästa sändningstid en film om rashygien och lanserade måndagen den 3 oktober som ”den vita dagen”. PiS har under dagen dessutom försök övertyga polackerna om att oppositionen vill lura och skrämma kvinnorna med ett lagförslag som på intet sätt är kvinnofientligt. Förslaget om totalförbud hotar inte kvinnors grundläggande rättighet till självbestämmande utan ska skydda livet, vilket är barnets grundläggande rättighet, menar PiS.

Regeringspartiet tycks samtidigt ha tagit protesterna på allvar och börjar försiktigt backa. PiS-politikern Beata Gosiewska menar att det mest diskutabla är att man straffbelägger kvinnan. En annan PiS-politiker föreslog att man i stället för straff skulle nöja sig med en kyrklig förlåtelseceremoni. På onsdag tas ett tredje lagförslag upp i senaten. Ett förslag om en mindre skärpning – inte totalförbud alltså.

PiS hävdar att man i Polen inte har problem med aborter i samband med våldtäkt, men att det däremot finns stora problem med abortering av allvarligt missbildade foster. Medicinska experter påpekar emellertid att det inte överensstämmer med verkligheten.

Gynekologen och obstetrikern professor Romuald Dębski säger nu att han av oro för rättsliga konsekvenser inte vågar fortsätta med prenatala undersökningar (som ofta räddar både barnets och moderns liv och hälsa). Att tvinga kvinnor att föda döda eller obotligt sjuka barn är en grymhet, det är att utsätta dem för ett livslångt trauma. Vem ska hjälpa dessa mödrar ekonomiskt och socialt när barnet väl är fött? För varken staten eller kyrkan är med när det behövs verklig praktisk hjälp.

President Andrzej Duda och hans hustru vill emellertid inte ta offentlig ställning i abortfrågan. Presidentfrun tiger, och presidenten visar än en gång att han ingalunda är alla polackers president.

Dorota Tubielewicz Mattsson