Daniel Olbrychski i Syndafloden.

President Bronisław Komorowski inleder idag projektet Nationell läsning, och årets litterära verk är nobelpristagaren Henryk Sienkiewicz Trilogi (Med eld och svärd, Syndafloden och Den lille riddaren, 1884–1888). Den har alltid tjusat, provocerat till diskussioner och lett till polemiker! Det sa president Bronislaw Komorowski när han på lördagen invigde projektet i Saskiparken i Warszawa med att läsa några verser ur Syndafloden.

Det nationella läsprojektet initierades av presidenten år 2012 och går ut på att man ska läsa de största och viktigaste polska klassiska litterära verken offentligt. Läsningen kallas nationell för att understryka dess allmänna och egalitära karaktär. Syftet är naturligtvis att popularisera bokläsning, peka på behovet av språkvård och stärka gemenskapen och den polska identitetskänslan.

Bronisław Komorowski påminner om att Sienkiewicz skrev sin romansvit under den tid, då Polen delats upp mellan tre stormakter och försvunnit från Europas karta. Boken skulle stärka polska hjärtan i kampen mot den oönskade överheten. Den gemensamma läsningen kan ge nya tolkningar av Sienkiewicz trilogi, väcka nya och relevanta frågor och bidra till att vi funderar över dess budskap ur dagens perspektiv, menar Komorowski.

Trilogin skall läsas på bibliotek, på gator och torg, på sjukhus, i parker i de allra flesta polska städer. Mest populär är andra delen i trilogin, Potop (Syndafloden), och de flesta har bestämt sig för att läsa just den boken, informerar presidentens kansli.

Deltagandet ökar varje år, för två år sedan lästes det på sextio platser, ifjol var det 700 och i år är det 1532.

Det är få böcker i den polska kulturen som väcker så stor entusiasm men även så bitter kritik som Sienkiewicz trilogi. När böckerna först publicerades i tidskrifterna Słowo och Czas under åren 1884-1888 blev reaktionerna översvallande och antalet prenumeranter mångfaldigades.

Verket lyfte fram det som polacker håller som mest kärt: martyrologin, modet, hedern, uppoffringen, kärleken till fosterlandet. Professor Stanisław Tarnowski skrev: ”varje fader blir lycklig om hans son läser denna bok med iver, ty han däri hittar han beviset på att det som ligger hans son närmast om hjärtat är det ädlaste: heder, uppoffring, pliktkänsla, mod, fosterlandskärlek och tro. En sådan bok är inte blott en litterär skatt, den är inte blott ett litterärt mästerverk, inte bara en historielektion, tillgänglig och oförfalskad, men framför allt en nyckel till den nationella hälsan och därmed en god och stor gärning”.

Samtidigt hördes kritiska röster. Filosofen Aleksander Świętochowski och författaren Ignacy Kraszewski manade till besinning. Båda försökte föra med saklig diskussion, varnade för att missbruket av ordet mästerverk skulle skada såväl Sienkiewicz som hans bok som ju inte var något mästerverk. Och att jämföra Sienkiewicz med nationalskalden Mickiewicz var en grov överdrift, ansåg de.

Författaren och journalisten Bolesław Prus påpekade att Sienkiewicz tog mycket lätt på historiska fakta och processer. Det var dock först på 1930-talet som den polske historikern Olgierd Górka angrep de historiska uppgifterna i Sienkiewicz Trilogi. Górkas främsta syfte var att normalisera en rad historiska personer som i boken blivit hårt mytologiserade.

Den kanske störste kritikern av Sienkiewicz verk var filosofen Stanisław Brzozowski som 1903 publicerade boken Henryk Sienkiewicz och hans ställning i den moderna litteraturen. För Brzozowski var Sienkiewicz ”författaren som besjöng en utdöende adelsklass”. Han menade att Sienkiewicz hyllade den polska adelns okunnighet och gav den ”en estetisk form”, mytologiserade den polska historien, kulturen och polackerna.

Det är få polska författare som förblivit likgiltiga inför Sienkiewicz storverk. Nobelpristagaren Czesław Miłosz vände sig mot all slags mytologisering av Polen och därmed också mot Sienkiewicz. Witold Gombrowicz skrev i sin Dagbok: ”Jag läser Sienkiewicz. Plågsam läsning. Vi säger: det är ganska dåligt men läser vidare”. Han kunde se tjusningen hos Sienkiewicz samtidigt som han helt förkastade det snäva polska perspektivet.

Trots de kritiska rösterna har Sienkiewicz Trilogi blivit den populäraste polska romansviten genom tiderna. Varje ny upplaga säljs ut direkt och boken har blivit översatt till tjugo språk, inklusive svenska.

Dorota Tubielewicz Mattsson