Frankrikes president Emmanuel Macron.
Foto: wikimedia commons.
De polsk-franska relationerna har sällan varit så dåliga som nu, och det är tack vare det polska utrikesdepartementet och PiS-regeringen. Det skriver nyhetsportalen Natemat.pl.
Macron, som nu valts till president i ett av EUs viktigaste länder, jämställer Ungerns premiärminister Viktor Orban, Rysslands president Vladimir Putin och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Han säger att de alla tre accepterar en regering som krossar friheten. Macron har också uttryckligen krävt att EU ska införa sanktioner mot Polen. Den polska regeringens senfärdighet när det gällde att gratulera Macron säger det också en hel del om de bilaterala förbindelserna mellan länderna.
Det finns många orsaker till att relationerna mellan våra två länder försämrats kraftigt sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tog över makten 2015. En av de viktigaste är Caracale-affären, skriver Natemat.
Efter Rysslands annektering av Krim beslöt EU om sanktioner mot Moskva. För att följa sanktionerna beslöt Paris att tre krigsfartyg som Ryssland beställt av Frankrike i stället skulle säljas till Egypten. Medlemsländerna skulle hjälpas åt att kompensera Frankrike för den förlust som uppstod, och den förra polska regeringen lade en beställning på arméhelikoptrar hos franska Airbus. När PiS kom till makten sades avtalet upp och ordern gick till ett amerikanskt företag.
President Hollande ställde in ett besök i Warszawa, och till polsk förtret ändrades Polens status från officiell gäst till icke-officiell gäst på den stora marinmässan Euronaval i Paris i oktober.
Airbus uttryckte kritik över avtalsbrottet, varvid sinnet rann på vice försvarsminister Bartosz Kownacki.
Polen är ett så stort och viktigt land att vi inte bryr oss om vad fransmännen säger, sade han, de lärde sig äta med gaffel av oss.
Utöver det hävdade plötsligt försvarsminister Antoni Macierewicz att Egypten sålt de franska stridsfartygen vidare till Ryssland för en dollar vilket Ryssland betecknade som nonsens. Den franska regeringen uppfattade uttalandet som förtal.
Smolenskkommissionens förre ordförande Wacław Berczyński, handplockad expert från USA där han har nära förbindelser med den amerikanska flygplansindustrin, återvände nyligen hem. Då lät han undslippa sig att det var han som sett till att Polen placerat helikopterordern i USA i stället för i Frankrike, vilket väckte upprördhet inte bara i Polen.
Utöver detta lät utrikesminister Witold Waszczykowski under den franska valkampanjen nyligen sig fotograferas tillsammans med den andra presidentkandidaten, nationalistledaren Marine Le Pen, vilket kan tolkas som ett stöd för henne. Waszczykowski har också sagt att om Macron blir president och kommer till Polen kommer han att göra stora ögon, och att kritiken i själva verket beror på den franska ekonomin inte på många år än kan tävla med den polska.
Ett irritationsmoment för PiS-regeringen är att den nye ambassadören i Paris ännu inte formellt accepterats av Frankrikes högsta ledning.
Likaså att Polen inte lyckades förhindra att Donald Tusk med siffrorna 27–1 valdes om till Europeiska rådets ordförande i mars. Under diskussionerna ska den franske presidenten Hollande ha påmint premiärminister Beata Szydło om att Polen får mycket stora ekonomiska bidrag från EUs strukturfonder.
Ett hot från en som snart inte längre är president kan jag inte ta på allvar, svarade Szydło. Om ni anser att ni kan bedriva utpressning mot andra medlemsländer har EU en ödesdiger tid framför sig.
Sedan 1991 har Frankrike och Tyskland haft mer eller mindre regelbundna möten i den så kallade Weimar-triangeln, ett samarbete som nu upphört. I februari sade utrikesminister Waszczykowski att PiS kommer att föreslå en rad för förbättringar för samarbetet.
Liksom för de tre musketörerna ska mottot vara ”en för alla, alla för en”, sade Waszczykowski. Annars är det svårt att föreställa sig en framtid för Weimartriangeln.
Så där är läget. Fientlighet på båda håll. Att Polen var sist med att gratulera Macron till valsegern ses som symptomatiskt och nu återstår att se hur samarbetet i EU ska gå i framtiden. (Natemat.pl och wB 8 maj 17)
