Bara jag satte mig i tandläkarstolen började jag skaka så mycket att vi fick avbryta, säger Jan Tore Olsen, som lidit av tandläkarskräck sedan barndomen. Men mycket tandvärk och ruttnande tänder fick honom så småningom att ta chansen i Kraków.
Här kunde jag genomgå behandlingarna utan att vilja slåss, säger Jan Tore Olsen som för första gången på många år har ett smil.
Foto: Gunilla Lindberg.
– Jag fick ett nytt liv, säger Jan Tore Olsen från Drammen, 67 år, som berättar om behandlingen på tandkliniken Dentestetica i Kraków.
Han led av tandläkarskräck sedan barndomen och kunde inte förmå sig att gå till tandläkaren. Tänderna förföll, han vågade inte öppna munnen, vare sig inför tandläkaren eller någon annan. Men med ständig tandvärk och inflammationer kände han att han måste göra något. Bekanta tipsade om man kunde få munnen vidgjord i Polen – till helt andra priser än i Norge, som inte har någon allmän tandvårdsförsäkring. Han tvekade – inte minst för det där med att man måste tala engelska.
– Jag har ju inte talat engelska sedan tiden på folkhögskolan, säger han. Men så visade det sig att på Dentestetica i Kraków fanns det personal som talade norska!
– Jag var livrädd när jag kom, men det har känts mycket tryggt. Det har vuxit fram ett kamratskap – som att vi gör något tillsammans. Alla har varit så lugna och förtroendeingivande.
– Det handlade om att vara eller icke vara för mig, säger Jan Tore Olsen. Han fick lägga sig på britsen, det kom en narkosläkare och en sköterska. Först gav de en dos för att dämpa rädslan, sedan lite till så att han blev smärtfri. De talade hela tiden med honom om vad de gjorde.
– Det känns konstigt att säga, men jag såg faktiskt fram emot behandlingarna, säger Jan Tore Olsen. Nu visste jag att kunde jag genomgå dem utan att vilja slåss. Det har tagit några behandlingar, min tandstatus var så väldigt dålig och jag behövde många implantat. Men nu har jag ett smil, det har jag inte haft på många år, säger han och ler.
Efter att ha kommit över sin dentofobi, har Jan Tore Olsen fått ett nytt liv. Han berömmer allt på kliniken – personalen, bemötandet, utrustningen och hygienen. – De är helt enastående! När man kommer in i operationssalen är allt sterilt och inplastat, till och med pedalen de trampar på för att höja och sänka stolen som patienten sitter i. Och så passar de tiden! Han man tid klockan 9 så står tandläkaren i behandlingsrummet kl 9 med instrumenten i hand. Här sitter man inte i väntrummet halva dagen. – Det enda jag beklagar är att min hustru inte började här samtidigt som jag, säger Jan Tore Olsen. Då hade hon också varit färdigbehandlad nu.
Gunilla Lindberg
Artikeln on Jan Thore Olsen ingår i webb-Bulletinens serie om medicinsk turism i Polen:
Det handlade om att vara eller inte vara för mig >>
Försäkringskassans information till svenskar som vill ha vård i andra EU-länder >>
I veckan kommer en artikel om rehabilitering och rekreation.
