Missa inte Little Poland i New York

Little Italy, Chinatown och Lower Eastside med sin judiska befolkning, är välkända turistmål i New York City, men vem har hört talas om Little Poland i Brooklyn?

Zenek Podsekowski har hittat en levande miniatyr av Polen mitt i Brooklyn, New York.

Polsk köttbutik i Little Poland, Brooklyn.

Kring 1890-talet kom en ansenlig mängd polacker till New York. Orsakerna var flera, bl a en utbredd fattigdom, men framför allt var det förtrycket från de ockupationsmakter som hade delat Polen mellan sig: Ryssland, Preussen och Österrike-Ungern. Att den ryskstyrda delen bidrog med störst antal emigranter beror på att där var förtrycket som hårdast.

Emigranterna i den här vågen valde att stanna kvar i New York, istället för att som nästa våg fortsätta mot Chicago eller andra platser längre inåt landet. De tusentals som anlände slog sig ner i Brooklyn och bedrev sin näring i huvudsak i varvsindustrin. Efterhand som åren gick fylldes området på av allt fler polacker som trodde på ett liv, bättre än det som de just vänt ryggen.

Grossistpriser på allt!

Little Italy är mer känt, dels för att det ligger mitt på Manhattan, dels för historierna om den italienska maffian. För att nu inte tala om den italienska maten, som är mer känd ute i världen.

Inför en resa till New York beslöt jag att undersöka om det inte fanns ett Little Poland.

Via webben fick jag kontakt med tidningen Greenpointer Gazette som är en lokal tidning i Brooklyn. Jag bad om tips om vad som fanns att se samt lite om historiken kring området. Ett par dagar senare kom svar från Jeff Mann, med en polsk mormor, som beskrev Little Poland i lyriska ordalag – ett Polen i miniatyr inbakat i det amerikanska samhället. Mysiga restauranger, trevliga butiker, men framförallt väldigt levande. Little Poland har, trots allt, en historia på ca 120 år.

Vi la in Little Poland som en av våra utflyktsmål i New York.

Välkända polska butiksnamn – i New York.

Från Time Square tar man tunnelbanan västerut (Green line) mot Brooklyn och kliver av cirka tio hållplatser senare, vid Greenpoint, Nassau Avenue.

Synen som möter en när man kommer upp på gatan ifrån tunnelbanan är rätt fantastisk. Det är långt från Manhattans skyskrapor, man befinner sig plötsligt i en annan stad, en annan värld. Huvudgatan Nassau Avenue kantas av tvåvåningshus i tegel, som ger just känslan av att befinna sig en stad i Mellanvästern. Skillnaden är att man vid horisonten kan skönja Manhattans skyline.

Nästa sak som slår en är den polska närvaron i form av flaggor, butiksskyltar och språket. Vi vandrar längs Nassau Avenue och blir förvånade av den trots allt levande polska närvaron. I butiksfönstren är det gott om skyltar, som berättar att de talar polska eller att de söker polsktalande personal. Småbutiker av alla de slag med reklam på polska och för polska varor. Framför allt var vår förvåning stor när vi gick in en butik för att handla en tidning. Bakom disken står en indisk man som tilltalar mig på polska. Jag frågar givetvis hur det kommer sig att han kan språket. Hans förklaring var enkel: det finns så många polsktalande i området att det gynnar affärerna att kunna språket på orten. Det var likadant i de andra butikerna ägda av asiater.

Zenek Podsekowski har slagit sig ner med en urpolsk meny: bigos och polsk öl!

Vi slog oss till slut ner på en restaurang för att få oss något till livs. Christinas Polish Restaurant fick det bli. Bigos och polsk öl kändes som ett bra val. Servitrisen berättade att hon själv var inflyttad men att flertalet av innevånarna var andra eller tredje generationens polacker.

Förre presidenten Lech Kaczynski har besökt Little Poland, liksom andra polska celebriteter, vilket förmodligen är en bidragande orsak till att området är vid liv. Servitrisen tipsar om att vi måste se Little Polands kyrka, Sw Stanislaw Kostka. Därmed får vi sätta oss på tunnelbanan tillbaka till storstadspulsen på Manhattan.

Jag rekommenderar att ni tar er tid att besöka Little Poland när ni kommer till New York. Som det ofta är med sådana här minoritetsområden finns de inte för alltid.

Text & foto:
Zenek Podsedkowski