Den nya lagen om Konstitutionsdomstolen (KD) är oförenlig med grundlagen. Det slog KD fast på onsdagen. I den lag om Konstitutionsdomstolen som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) drev igenom i december beskars KDs oberoende ställning avsevärt. Ledamöternas sammansättning förändrades också.
Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson
KDs utslag går i vanlig ordning nu vidare till legalisering – d.v.s regeringen ska publicera det i Författningssamlingen för att det ska bli tillgängligt för alla och därmed träda i kraft.
Men det har premiärminister Beata Szydło personligen satt stopp för, erfar TVN 24. Hon hävdar att KD:s domslut inte fattats på grundval av gällande lag. Därmed kan hon inte publicera det i Författningssamlingen. Det som Szydło betraktar som gällande lag är den lag som KD just har underkänt eftersom den bryter mot grundlagen.
Den omstridda lagen om Konstitutionsdomstolen har på polsk begäran granskats av Venedigkommissionen, ett rådgivande organ knutet till Europarådet. När deras preliminära – och kritiska – rapport kom i slutet av februari läckte den till regeringens förtret genast ut i medierna. Frågan var bara vem som läckt? Regeringen uteslöt att det kunde vara någon på regeringskansliet. Återstod Konstitutionsdomstolen eller Venedigkommissionen.
Justitieminister/riksåklagare Zbigniew Ziobro, som anser att läckan kommer från någon av domstolens ledamöter, meddelade på torsdagen att han inlett en förundersökning för att ta reda på vem som är skyldig. Det kan ses som en reaktion på den polisanmälan som KD:s ordförande Andrzej Rzepliński lämnade in igår.
Att materialet läcktes för att skada Konstitutionsdomstolens trovärdighet och auktoritet tycks det inte vara något tvivel om.
Beata Kempa, chef för premiärministerns kansli, redogjorde på torsdagen i parlamentet för anledningen till att regeringen inte publicerar domslutet.
Vissa domares ståndpunkt i utslaget tycks vara ett domslut, men ur rättslig synvinkel är det inte så, sade Kempa. Man kan inte publicera ett domslut som inte finns. Det skulle strida mot lagen. Parlamentet uttrycker nationens vilja i sina beslut, och Konstitutionsdomstolens utslag kommer vi inte att acceptera förrän domstolen följer den nya lagen. Detta är nationens vilja.
Polen har alltså hamnat i ett dödläge. Regeringen kör över konstitutionen och konstitutionella demokratiska organ som Konstitutionsdomstolen och åberopar sig på folkets vilja. Konstitutionsdomstolen är lamslagen eftersom regeringen inte verkställer dess domslut. Domstolarna kommer att vara osäkra på om de ska följa konstitutionen eller nya lagar som eventuellt strider mot grundlagen, vilket leder till en total godtycklighet samt politisering av rättsväsendet. Då är maktens tredelning – demokratins självaste kärna och grundsten – ett minne blott.
Dorota Tubielewicz Mattsson
