Det har inte skrivits mycket skönlitteratur som behandlar de stora folkfördrivningarna i Europa efter andra världskriget.
I den hyllade romanen Kattbergen förmedlar Sabrina Janesch berättelsen om sina morföräldrar, som brutalt fördrevs från sin by i Galizien. De skulle bosätta sig i Schlesien, som efter krigsslutet – lika brutalt – tömts på sina tyska invånare.
Det är en suggestiv bok som ger en bild av händelser i krigets spår, händelser som vi har ganska lite kunskap om.

Sabrina Janesch
Kattbergen
Övers Victoria Johansson Ramirez
Thorén och Lindskog 2012

På sin morfars begravning beslutar sig unga Berlinjournalisten Nele för att söka sina rötter. Hon inleder en resa österut, tvärs igenom Polen till den by i Galizien, där morföräldrarna bodde innan de efter andra världskriget 1945 tvångsförflyttades till Polens nya västra delar.

Nele minns morfars berättelse om den fruktansvärda resan i boskapsvagnarna genom Polen, om oron för att de egentligen var på väg till ett dödsläger.

Sabrina Janesch, författare till den hyllade boken Kattbergen.

De flesta galizierna ville söka en by, där de kunde bo tillsammans. Men morfar gick åt sitt eget håll, hittade en enslig gård som bevakades av en demon. Familjen försökte hålla ”odjuret” på avstånd med trollformler och magiska örter.

De fördrivna kunde aldrig riktigt slå sig till ro i Schlesien, hela tiden fanns fruktan för att tyskarna kunde komma tillbaka. De längtade hem till sin gamla by, sina egna äppelträd, sin egen feta, bördiga jord.

Det har skrivits ganska lite skönlitteratur om denna period efter kriget, då de enorma folkförflyttningarna skedde i Europa. När Polen tvingades avstå från Galizien till Ukraina, fördrevs invånarna till Schlesien, nu tomt sedan dess tyska invånare i sin tur jagats iväg till Tyskland.

Den polske sociologen Zdzislaw Mach har forskat om de fördrivna polackerna och deras oförmåga att acceptera sin nya hemtrakt. Först nu börjar den tredje generationens invandrare uppleva Schlesien som sitt land och de unga kräver lite mer positivt tänkande av de äldre generationerna.

Sabrina Janesch är tyska och barnbarn till en av de fördrivna galiziska familjerna; inspiration till sin vackra berättelse om Kattbergen har hon hämtat ut släktens förflutna.

Boken gjorde omedelbart succé, hon utnämndes till årets debutant 2010 och har fått flera viktiga priser för sin roman. I hyllningskören befinner sig även Nobelpristagaren Günter Grass.

Janeschs prosa är mycket enkel men realismen varvas med suggestiv naturmystik och gamla tiders tro på demoner.

Översättningen från tyska av Viktoria Johansson Ramirez är alldeles utmärkt.

Gunilla Lindberg