
PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.
Vi är herrarna, de mänskliga herrarna, som inte använde våld mot oppositionens parlamentariker när de ockuperade parlamentets talarstol i december 2016. Det sade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), när han häromdagen själv stod i samma talarstol.
Det är svårt att inte associera dessa ord med Hitler, säger Paweł Olszewski från Medborgarplattformen (PO) till TVN, i synnerhet med tanke på att PiS så odemokratiskt försöker lägga beslag på åklagarmyndigheten, specialstyrkorna, de statliga medierna och gör allt för att förlama Konstitutionsdomstolen. Och idag går PiS-ledaren också ut och säger att partiet är de verkliga herrarna.
Begreppet Herrenvolk var en viktig del av den nazistiska ideologin som byggde på att de germanska folken stod högre än andra. Detta skulle i sin tur vara förklaringen till att man ville erövra andra länder och utrota det judiska folket.
Man Kaczyński har tidigare uttalat sig på ett sätt som väckt samma associationer. Han har talat om animala element, polacker av sämre sort, immigranter som sprider parasiter m.m. Det har väckt stark aversion bland många och lika starkt gillande bland andra.
Man kan också associera till det feodala systemet där undersåtarna var helt beroende av sina herrar och deras goda vilja. I den polska kulturen finns en djupt rotad föreställning om ”herrar” (pani) – utbildade och kultiverade människor och ”tölpar” (chamy) –obildade, lågtstående bönder.
Kaczyński och hans parti har länge spelat på en motsättning som faktiskt helt saknar grund i verkligheten. Syftet är att skapa en ännu större avgrund mellan olika grupper i samhället. Låt oss betänka att samtliga polska uppror och protester under kommunisttiden gick om intet och slogs ner till dess att intelligentsian och arbetarklassen gick samman i Solidaritetsrörelsen.
Kaczyński vet att det är lättare att härska och kontrollera ett splittrat folk. När han talar om de goda herrarna är det ett uttryck för hans egen och maktens arrogans. De avslöjar också hans syn på det polska folket samt hans politiska intentioner. Det är ett manipulativt språk som påminner om det kommunistiska propagandaspråket som Kaczyński är uppvuxen med. Det finns många i Polen som fastnat i det kommunistiska tankesättet. Och hur mycket PiS-ledaren än berättar om sin oppositionella verksamhet under kommunisttiden kommer han inte undan det faktum att han är en produkt av sin kommunistiska uppväxt – språkligt, tankemässigt och mentalt. Det är förmodligen det som skrämmer mest i totalitära statsskick – att systemet kan tränga in så djupt och så bestående i människors psyken.
Man kan naturligtvis spekulera om huruvida hans ord var en medveten provokation för att väcka reaktioner. Men i så fall måste han ha räknat med konsekvenserna – att motståndarna skulle ta till Hitler-argumentet.
Och det tragikomiska är att Kaczyńskis språkbruk och argument inte går hem hos ”herrarna” – de välutbildade och kultiverade – utan hos ”tölparna” som saknar bildning, kultur och insikt. Han befäster och fördjupar splittringen mellan polackerna.
Dorota Tubielewicz Mattsson