Konstitutionsdomstolens byggnad.

Konflikten om Konstitutionsdomstolen (KD) har försatt regeringen i en penibel situation. Protester från EU och Nato innebär att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) får större problem med sin säkerhetspolitik.

Polen har sedan Ukrainakonflikten bröt ut krävt att Nato ska förstärka sin östra flank, och man har tyckt sig få signaler om att det skulle kunna bli en permanent Nato-bas på sitt eget territorium.

Men den konstitutionella krisen irriterar, och även om polackerna ser det som en seger att både president Obama och utrikesminister John Kerry kommer till Natotoppmötet i Warszawa i juni så framgår det tydligt av ett brev från Kerry att man förväntar sig en lösning på frågan om KD.

Därför har PiS nu snabbt tagit fram ett förslag att ändra den omstridda lagen.

Förändringarna är små, avsikten är att vi ska framstå som de som inte vill ha en lösning på konflikten, menar oppositionen som är måttligt imponerad.

Regeringspartiet PiS (Lag och Rättvisa) har lite överraskande lagt fram ett nytt förslag om ändringar i den lag som reglerar Konstitutionsdomstolens (KD) verksamhet. Det är enligt partiet en kompromiss och utsträckt hand till oppositionen.

Man har gått tillbaka till lagen från 1997 (som gällde fram till sommaren 2015) och ändrat den så att den i mångt och mycket liknar den lag som antogs i december förra året. Det är den lag som KD då fann oförenlig med grundlagen och som förorsakat så mycket demonstrationer i landet och så mycket reaktioner utomlands.

Konstitutionsdomstolen ska, enligt det nya förslaget, bestå av 15 domare som röstas fram av parlamentet, 11 (mot idag 13) måste vara närvarande för att domstolen ska vara beslutsmässig. Två tredjedelar av de närvarande måste vara eniga för att utslaget ska vara giltigt.

Ärendena ska tas upp i den ordning de kommer in, bortsett från ärenden som gäller författningen och domstolarnas juridiska frågor. Men presidenten ska kunna ingripa och bestämma ordningen.

KD ska ta upp varje enskilt ärende som presidenten, riksåklagaren eller tre domare i Konstitutionsdomstolen pekar på.

Det som försvinner är de detaljerade reglerna för åtal mot domare, men presidenten ska kunna stänga av en ledamot från domstolen. Regler för vem som ska väljas till ordförande och vice ordförande förändras också.

PiS ser det nya lagförslaget som en kompromiss som blir ”lätt att acceptera”.

Lagen från juni 2015 skapade många problem som uppmärksammades av inhemska och internationella aktörer, menar man. Behovet av en ny lag orsakas av frågan om KD ska arbeta enligt den förra lagen (från juni 2015) eller enligt den nya (från december 2015).

Oppositionen är inte imponerad.

PiS kommer med ett mycket tvivelaktigt förslag för att kunna säga att oppositionen inte vill ha någon lösning på konflikten kring Konstitutionsdomstolen, menar oppositionspartierna. När regeringen publicerat domstolens utslag från 9 mars och när presidenten svär in de tre domare som PiS inte har accepterat, kan vi börja diskutera en kompromiss.

Det nya förslaget har kvar i stort sett allt det som PiS vill driva genom för att förlama Konstitutionsdomstolens verksamhet. Samtidigt är det ett försök att frigöra sig från den internationella lagstiftning som gäller inom EU. Det är uppenbart att detta är en skenmanöver inför NATO-toppmötet och påvens besök i sommar, för att lugna polackerna och Venedigkommissionen. Det är också uppenbart att ”kompromiss” för PiS betyder manipulation för att få sin vilja igenom. Det är knappast en demokratisk lösning.

Dorota Tubielewicz Mattsson