Konstitutionsdomstolen.
Foto: wikipedia.

Hela 70 % av polackerna vill att Konstitutionsdomstolens utslag ska publiceras och därmed göras giltigt. Det visar en färsk undersökning från opinionsmätningsinstitutet Ibris som publiceras i tidningen Rzeczpospolita. Bara 15 % anser att regeringen inte behöver offentliggöra domslutet, och lika många har inte tagit ställning.

Konflikten handlar om den nya lag som reglerar domstolens arbetssätt och sammansättning. Domstolen har slagit fast att delar av den strider mot konstitutionen. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att domstolen ska lyda de lagar som antagits av parlamentet.

En stor majoritet av väljarna tycker alltså att regeringen gör fel som inte publicerar det av PiS så förhatliga utslaget.

Av dem som röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser nu 45 % att beslutet ska publiceras. Bland de andra partiernas väljare är en förkrossande majoritet för publicering.

Nästan hälften av de svarande, 43 %, anser att KD och oppositionen har rätt i konflikten medan 21 % menar att PiS och presidenten har rätt.

Väljare över 65 år ställer sig oftast på oppositionens och Konstitutionsdomstolens sida (53 %). I åldersgruppen 55-64 år är man mest benägen att ta PiS parti. En intressant detalj är att nästan hälften av väljarna 18-24 år anser att ingen av sidorna i konflikten har rätt.

Undersökningen visar också att makthavarnas förehavanden har starkast stöd i mindre städer (27 %), i stora städer är stödet bara 7 %. I de största städerna anser hela 64 % av väljarna att KD och oppositionen har rätt i denna utdragna konflikt.

Resultaten är intressanta. Åldersfördelningen visar tydligt att erfarenheten och kunskapen tvingar människor att opponera sig mot regeringens antidemokratiska agerande. Förvånande är emellertid att så många unga polacker anser att ingen av parterna har rätt. Undersökningen visar naturligtvis inte hur de unga skulle vilja lösa konflikten men man kan dra slutsatsen att ungdomarna misstror konfliktens båda sidor.

Svängningen bland PiS-väljarna kan förhoppningsvis tillskrivas en ökad insikt om vikten av välfungerande demokratiska institutioner i landet. De otaliga diskussionerna kan ha ökat kunskapen om hur demokrati fungerar. Det som inte förvånar är fördelningen mellan stad och landsbygd som ju också innebär skillnader i utbildningsnivån.

Dorota Tubielewicz Mattsson