Det polsk alfabetet har inte förändrats sedan 1600-talet.

Många gamla polska skrifter förstördes under andra världskriget. Andra fördes ut ur landet av svenska trupper i mitten av 1600-talet och av ryska trupper i slutet av 1700-talet och är nu bevarade i respektive lands arkiv. På det sättet har varken forskare och allmänheten i Polen haft direkt tillgång till sitt kulturella arv. Men med dagens teknik är det fullt möjligt att digitalisera gamla dokument och göra dem tillgängliga för alla på internet.

Nationella bibliotek och arkiv brukar vanligtvis i sin internetpubliceringspolicy prioritera det egna landets kulturella arv framför eventuella skriftsamlingar på andra språk.

Historiker frågar nuförtiden efter fler och fler moderna verktyg som bidrar till att förbättra deras forskningsmetoder. Dit hör internet och elektroniska bibliotek som ger tillgång till ett ökande utbud av avbildningar av kompletta objekt ur fysiska samlingar, däribland sällsynta gamla skrifter. Det mest kända europeiska projektet är Europeana. Där ingår det polska nationella digitala biblioteket Polona.

Vi har föresatt oss att arbeta för att via internet tillgängliggöra polskspråkiga dokument vars kopior inte finns i polska arkiv- och bibliotekssamlingar och därför inte kan utforskas i detalj. Digitaliseringen och publiceringen av Polen-relaterade delar av svenska och ryska samlingar kommer att hjälpa forskare att få direkt tillgång till oumbärligt källmaterial. Vid urvalet har vi tagit hänsyn till publiceringarnas bildningsvärde och allmänna intresse. För närvarande handlar det om enstaka polskspråkiga 1500- och 1600-talsdokument från svenska och ryska arkiv, som lämnade Polen på 1600- och 1700-talen.

I svenska och ryska arkiv och bibliotek finns emellertid flera tiotusentals i huvudsak polskspråkiga objekt med ursprung i den polska adelsrepublikens samlingar. Det beror på att överenskommelserna om att polska dokument skulle återbördas till Polen av Sverige (fredsfördraget i Oliwa 1660) respektive Sovjetunionen (fredsfördraget i Riga 1921) inte har uppfyllts mera än delvis. Sedan mitten av 1700-talet har polska forskare intresserat sig för polska objekt i de svenska arkiven. Minst ett tiotal dokumenterade undersökningar har genomförts, i syfte att att inventera dessa dokument och kopiera dem för fortsatt forskning eller publicering. Enstaka dokument, t.ex. Jan Sapiehas dagbok, publicerades redan på 1800-talet. 1956 ledde professor Marian Małowist ett projekt hos Polska vetenskapsakademien där närmare hundratusen polska objekt i Riksarkivets samlingar mikrofilmades och gjordes tillgängliga på Huvudarkivet för äldre dokument i Warszawa. Institutet för utforskning av Europas kulturarv har under åren 2010-2012 digitaliserat Riksarkivets polska dokument och publicerar dem successivt på internet (repcyfr.pl).

Inspirerad av de polska, svenska och ryska forskningsresultaten har vi diskuterat problematiken med polska forskare och Huvudarkivet i Warszawa. Därefter har vi gjort sökningar på Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek, Kungliga biblioteket, Ryska nationalbiblioteket i Sankt Petersburg och Nationalbiblioteket i Warszawa för att identifiera dokument från det polsk-litauiska samväldets tid. Det visade sig att Riksarkivet och Uppsala universitetsbiblioteket lämpar sig särskilt väl för fortsatt katalogisering av de polska handskrifterna. Vi har valt ut närmare fyra tusen sidor ur Riksarkivets samlingar.

Ryska Nationalbiblioteket har en förteckning över polska dokument som i början av 1800-talet fanns i dess ursprungliga handskriftssamling. Där ingår bl.a. de polska kungarnas originalhandskrifter, kopior av de polska landskapstingens beslut, Radziwiłłättens korrespondens, kungliga proklamationer och diplomatisk korrespondens. Delar av den ryskspråkiga förteckningen har översatts till polska. Samlingen håller successivt på att digitaliseras men de elektroniska versionerna är endast tillgängliga innanför det slutna biblioteksnätverket eller efter beviljad ansökan om att få köpa kopior. Inventeringen av de återstående dokumenten har pågått inom ramarna för samarbetsprojektet mellan de ryska och polska nationalbiblioteken.

Med hjälp av Riksarkivets personal har vi skannat drygt 1500 dokumentsidor ur deras samlingar. En betydande del av dessa handlingar avser överläggningar på sejmens möte 1607 och adelsupproret samma år. Under åren 2010-2011 genomförde vi en liknande undersökning hos Ryska nationalbiblioteket som resulterade i 57 kopior av valda kungabrev samt även av det polsk-svenska fördrag på latin, som hade föregick kungavalet och Sigismund III Wasas trontillträde. Resultatet är tillgängligt på internet >>

Tanken med detta projekt var att utarbeta teknik och rutiner för internetpublicering av dokument på främmande språk (i detta fall på polska). Av egen erfarenhet vet vi att en direkt avläsning av enklare gamla skrifter är möjligt att lära sig, särskilt för yngre generationer.

Eftersom det polska alfabetet inte förändrats sedan 1600-talet räckte det att visa hur dagens tecken såg ut då. För trycksaker gjordes det här eurofresh.se/starodruki/ >>

Tillgången till högupplösta avbildningar effektiviserar analysen av dessa gamla dokument och underlättar igenkänning av särskilt besvärliga skriftfragment. Publicering på internet gör det möjligt för forskarna att arbeta med historiskt källmaterial utan att behöva uppsöka arkiven. Internetbaserade bibliotek gör ursprungliga texter och dokument allmänt tillgängliga. Samtidigt blir originalen betydligt mindre utsatta för fysiska påfrestningar. Vad gäller arkivering får man dock inte glömma att elektroniska databärare (än så länge) är betydligt mindre beständiga än papper. Därför bör man bevaka den tekniska utvecklingen och planera överföringen av samlingar till nya, mera stabila medier.

Sammanfattningsvis visade det här lilla egenfinansierade pilotprojekt att det bör vara bra för den europeiska integrationen att genomföra en gemensam internetpublicering av dokument på andra länders språk i de europeiska arkiven. Goda exempel finns redan. Riksarkivet har till exempel gjort ca 30 000 dokument på ryska från sitt Novgorodarkiv tillgängliga på internet.

Judiska kulturella organisationer har i samarbete med tiotals europeiska institutioner genomfört ett gigantiskt projekt med att digitalisera och på internet publicera delar av det judiska kulturella arvets mest framstående samlingar från hela Europa. (judaica-europeana.eu/>>)

Mgr Jacek Gancarson
Prof. dr Natalja Zajtseva